| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Borell, Jonas, et al.
(författare)
-
Analysing analyses-An approach to combining several risk and vulnerability analyses
- 2009
-
Ingår i: Safety, Reliability And Risk Analysis: Theory, Methods And Applications, Vols 1-4. ; , s. 3061-3065
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The Swedish county council Region Skane is developing work processes for iterative risk and vulnerability analyses. This will be arranged in a distributed bottom-up manner, where analyses are performed and results reported through three hierarchical levels, ending at a central unit within the county council organisation. That unit is responsible for three tasks: 1) Establish a summary of the risks and vulnerabilities on the county level, 2) Send relevant information from the findings to national governmental agencies, and 3) Feed back relevant information to organisational units on lower levels. Based on the Region Skane case we describe some critical aspects of communication associated with such hierarchically organised systems of risk and vulnerability analyses. We also briefly discuss possible approaches to managing the critical aspects. Our results indicate that it is not enough to simply add the reports from different lower units. It is necessary to compare and merge the analysis results from lower levels.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Borell, Jonas, et al.
(författare)
-
Att arbeta med obligatoriska frågor i kursvärdering och kursutvärdering
- 2011
-
Ingår i: Proceedings - Lunds Universitets pedagogiska utvecklingskonferens: Motivation, kreativitet och lärande. - 9789197797467 ; , s. 73-75
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- En kurs kan betraktas som en pedagogisk process avsedd att hjälpa de deltagande studenterna att utveckla den kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt den värderingsförmåga och det förhållningssätt som kursen avser. I linje med detta ska kvalitetsarbetet inom Lunds universitets utbildningsverksamhet fokusera studenternas lärande, där lärandemål, undervisning och andra läraktiviteter samt examination utgör centrala aspekter av den pedagogiska processen. Att lärare reflekterar kring och diskuterar hur den pedagogiska processen bidrar till studenters lärande är grunden för utveckling av kvalitet och effektivitet i utbildning. Därför ska arbetet med kursvärdering och kursutvärdering inom Lunds universitets utbildningsverksamhet stödja sådan reflektion och diskussion. Studenternas kursvärderingar och examinationsresultat utgör viktiga informationsunderlag. Detta slås också fast i Lunds universitets föreskrifter för arbete med kursvärdering och kursutvärdering, för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Enligt föreskrifterna ligger ansvaret för genomförande av kursvärderingar och kursutvärderingar på områdesstyrelserna och kan delegeras till den nivå som beslutar om kursplaner. För det konkreta arbetet har en handledning utarbetats där arbetsprocesser för kursvärdering, kursutvärdering men också kursanalys beskrivs. Med kursanalys avses här en fördjupad pedagogisk reflektion som bygger på upprepade kursutvärderingar av samma kurs eller av kurser som tillsammans utgör ett program eller ges inom ett huvudområde. För att möjliggöra jämförelser mellan kurser och över tid behövs en kontinuitet i de frågeområden man utgår från eller de specifika frågor som ställs till studenterna i kursvärderingar. I vårt föreslagna rundabordssamtal vill vi diskutera hur man arbetar med eller kan arbeta med gemensamma obligatoriska kursvärderingsfrågor inom ett program, en institution eller ett område. I vägledningen diskuteras kursvärderingsfrågor som bör ställas till studenterna och utvärderingsfrågor som kursutvärderingsprocessen syftar till att besvara. Huruvida vissa frågor ska vara obligatoriska eller ej beslutas av områdena eller institutioner. Även om vissa frågor blir obligatoriska kommer lärare att ha stor frihet att utforma och lägga till egna frågor. Det vi vill diskutera i ett rundabordssamtal är när områden och institutioner bestämmer att vissa frågor ska vara obligatoriska i kursvärderingsenkäter – hur kan de då tänkas resonera i sina val? Av vilka skäl kan de vilja ha vissa obligatoriska frågor? Vilken information är de ute efter? Vem ska vara primär mottagare och användare av den information som de eventuella obligatoriska frågorna genererar? Lärarna? Institutionen? Området? Studenterna? Vilka konkreta frågor kan man tänka sig i sammanhanget? Hur påverkar och hur påverkas lärarnas relation till sin institution och sitt område av arbetet med obligatoriska frågor? Ser det kanske olika ut inom olika delar av LU:s organisation? Universitetet behöver få detta område granskat och diskuterat och Utvecklingskonferensen skulle vara ett lämpligt forum.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Borell, Jonas
(författare)
-
Course Experience Questionnaire och högskolepedagogik
- 2008
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Detta dokument beskriver huvuddragen i relationen mellan Course Experience Questionnaire (CEQ) och högskolepedagogik. Syftet är att visa på hur resultat från CEQ kan användas för pedagogisk utveckling. Därmed behandlar detta dokument kärnan i CEQ-tolkningsprocessen inom LTH:s system för rapporterande utvärdering, själva syftet med CEQ-utvärderingarna, samt LTH:s utvärderingssystems koppling till sin omgivning beträffande pedagogisk utveckling. Den övergripande idén med kursutvärderingssystemet på LTH är att stödja pedagogisk utveckling av kurser och program. Detta dokument inleds med en översikt över högskolepedagogisk teori, fortsätter med en beskrivning av CEQ och dess framtagande, och avslutas med redogörelser för CEQ-skalornas1 relationer till pedagogisk praktik. Texten är huvudsakligen tänkt att kunna användas som litteratur vid LTH:s pedagogikkurser, och som orienterande underlag för lärare, studenter och andra som är verksamma inom eller kring LTH:s kursutvärderingssystem. Några närliggande dokument är ”Anvisningar för rapporterande kursutvärderingar vid LTH”, som beskriver arbetsprocessen för systemet för rapporterande utvärdering vid LTH, och ”Lathund för tolkning av CEQ-rapporter”, som beskriver hur tolkning och dragande av slutsatser kan organiseras inom kursutvärderingsprocessen vid LTH.
|
|
| 9. |
- Borell, Jonas, et al.
(författare)
-
Effekter av LTHs pedagogikutvecklingsaktiviteter på LTH-lärarnas undervisning
- 2014
-
Ingår i: Proceedings från LTHs 8:e pedagogiska inspirationskonferens.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Vi har studerat hur omfattningen av den kursansvariga lärarens behörighetsgivande pedagogikutbildning (BHU) samvarierar med studenternas bedömningar av den pedagogiska kvalitén på kurser uttryckt genom kursutvärderingarnas data från Course Experience Questionnaire (CEQ). Vi har även studerat hur CEQ-resultaten ser ut beroende på ifall den kursansvariga läraren har graden Excellent Teaching Practitioner (ETP) eller ej. Vår studie tyder på en oklar relation mellan kursansvariga lärares omfattning av BHU och utfallet i CEQ-resultat. Kurser där den ansvariga läraren har ETP når i medel något bättre CEQ-resultat än kurser där den ansvariga läraren inte har ETP. I papret diskuteras kort möjligheter till djupare och kompletterande studier av området.
|
|
| 10. |
- Borell, Jonas, et al.
(författare)
-
Effektiv kommunikation av projektarbetens pedagogiska syften
- 2005
-
Ingår i: Proceedings 3:e Pedagogiska inspirationskonferensen.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Studenter som utfört ett projektarbete i en kurs intervjuades för att vi lärare skulle få ökad kunskap om deras lärandeprocesser. Vi bad studenterna att utifrån en figur bestående av tre parallella pilar, vilka motsvarade föreläsningar, projektarbete respektive kurslitteratur, beskriva hur de tre momenten var kopplade till varandra under kursens gång. Analys av intervjuerna visade att studenterna i princip hade två olika föreställningar om syftet med projektarbetet. En del såg det som ett tillämpningsprojekt, där de skulle tillämpa kunskaper och färdigheter de redan besatt, för att på så vis bevisa vad de kunde. Andra studenter menade att de sett konstruktiva poänger med att projektarbetet var förlagt parallellt med föreläsningsserien och självstudierna. Man kan säga att dessa studenter uppfattat det som ett inlärningsprojekt, syftande till att hjälpa dem i deras lärprocess. En av våra slutsatser är att det finns starka skäl att tydligt formulera idén med det pedagogiska upplägget av en kurs och att effektivt kommunicera den. Att noga särskilja olika typer av projektarbeten utifrån deras ändamål, t ex inlärningsprojekt och tillämpningsprojekt, är ett exempel på klargörande av stor vikt. Detta ökar möjligheten för fler studenter att få adekvata målbilder och lärprocesser.
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Borell, Jonas, et al.
(författare)
-
Erfarenheter av kommunikation av projektarbetens pedagogiska syften
- 2006
-
Ingår i: Proceedings från 4:e pedagogiska inspirationskonferensen.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Vi har tidigare rapporterat hur vi i pedagogisk utveckling av en kurs valt att försöka stärka studenternas förståelse av kursens pedagogiska process [1]. En central idé var att tydliggöra syftet med projektarbete i kursen, genom att förklara att det är tänkt som ett inlärningsprojekt och inte som ett tillämpningsprojekt. Vi har nu följt upp de förändringar vi efter vårt tidigare paper gjort i kursen, och undersökt effekterna av dem. I detta paper presenterar vi förändringarna som gjordes i kursens genomförande. Vi redogör också för hur studenterna uppfattat kursens pedagogiska idé och för de förändringar av studenternas studieresultat vi observerat. Med dessa utgångspunkter diskuteras utfallet av vår kursutveckling, och praktiska rekommendationer av generaliserbart slag ges. Att öppet kommunicera projektarbetets tänkta funktion som en motor och ett skelett i studieprocessen tycks vara positivt för studenternas upplevelse av kursmål, för deras självreglering av studieprocessen, och för kvaliteten hos deras studieresultat.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Borell, Jonas, et al.
(författare)
-
Improving emergency response capability : an approach for strengthening learning from emergency response evaluations
- 2008
-
Ingår i: International Journal of Emergency Management. - 1471-4825. ; 5:3/4, s. 324-337
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The objectives of this study are to develop and demonstrate an approach to improve emergency response capability by strengthening individual and organisational learning from the evaluations of specific emergency responses. An approach was developed based on theories of individual and organisational learning. It was applied to evaluations of three instances of emergency response in the city of Malmö. The findings indicate that the approach can improve experience-based learning in organisations and, thus, improve emergency response capability
|
|
| 16. |
- Borell, Jonas, et al.
(författare)
-
Improving emergency response through cognitive task analysis
- 2007
-
Ingår i: 14th TIEMS Annual Conference 2007 Book of Proceedings. ; , s. 568-574
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Society has a responsibility to aid its citizens in case of emergency. This calls for planning and preparations. However, societal emergency response activities are not always fully effective. This might be due to suboptimal emergency planning and preparations, with some planned response actions not working as intended. For example, it is possible that some actions show to be ‘over-planned’ with too much content detail, while other actions show a lack of adequate drill or information support. Each emergency has its own specific characteristics, and good emergency response demands conscious thought processes for guiding the interaction between the response and the dynamic course of events. Yet, some response generated demands almost always arise during emergencies (Quarantelli, 1997), and such demands should preferably be handled automatically. Thus there is a need for a mix of conscious and automatic processes during emergency response. Conscious processing has the ability to adapt to the present situation, but is relatively slow and confined to one thing at a time. Automatic processes are relatively fast and can operate in parallel, but can not be adapted to the situation. The question is which task belongs on which level. Rasmussen (1983) described a model over different cognitive performance levels, linking control mode (automatic vs. conscious) to situation (routine vs. novel problems). We believe that Rasmussen’s ideas can be used throughout the emergency planning and response processes to sort tasks in accordance with their probable optimal mental control modes. Based on a study of emergency planning and response activities in the Swedish city of Malmö we propose and discuss an algorithm for guiding the selection of appropriate competence types for different tasks.
|
|
| 17. |
- Borell, Jonas, et al.
(författare)
-
Krishantering och lärande
- 2010
-
Ingår i: FRIVA - risk, sårbarhet och förmåga. - 9789163376917 ; , s. 155-163
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 18. |
- Borell, Jonas, et al.
(författare)
-
Learning effectiveness of discussion-based crisis management exercises
- 2013
-
Ingår i: International Journal of Disaster Risk Reduction. - : Elsevier BV. - 2212-4209. ; 5, s. 28-37
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Crisis management exercises sometimes produce weak or vague learning results with very limited applicability. This paper addresses these problems by developing a theoretical framework on learning from crisis management exercises. The framework focuses on necessary requirements and beneficial factors for the conceptual learning of individuals from discussion-based exercises. The variation theory of learning was identified in the literature. According to this theory, a learner’s capability stems from his or her ability to discern relevant situational aspects and the resulting potential for simultaneous awareness of and acting upon them. The central assumption of the framework is that learners are required to experience variation to achieve conceptual learning. The framework connects learning aspects of scenarios and discussions to the potential for improvement of the individual’s capabilities. Based on the framework we suggest that exercise scenarios should be represented as a set of parameters, and that variation of the parameter set and the parameter values becomes the central theme of the exercise activity. Thinking in terms of parameters emphasises variation and invariance before, during and after an exercise session, thus supporting learning. The proposed framework can be used to understand and manage discussion-based crisis exercises from a conceptual learning perspective.
|
|
| 19. |
- Borell, Jonas
(författare)
-
Learning for safety: Improvements of Swedish authorities’ toolkits for societal resilience
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis suggests improvements of selected parts of the Swedish authorities’ toolkits for societal safety and crisis management; crisis response evaluations, crisis management exercises and organizational risk assessments. The thesis also explores how visualizations of safety culture data can be used to support safety culture development. The research was motivated by practical needs and delivers results that can be used to facilitate and improve efforts for societal safety and crisis management. Empirical data has been collected from five Swedish public organizations (three municipalities and two county councils) through interviews, observations and questionnaires. Most of the research has been performed in close cooperation with practitioners. Methods from design science have been used to arrive at applicable solutions to the practical problems motivating the research. The thesis shows how learning results with broader applicability can be achieved from the evaluations of singular crisis responses. Evaluations of crisis responses do not necessarily have to focus on as accurate accounts as possible of what happened. To support the development of crisis management capability they should instead revolve around alternative possibilities. From a summary of what actually happened the exploration of possible variation can bring about broadly transferrable learning results. Evaluation results and explorations of variation should be disseminated throughout the organization. Crisis management exercises often produce vague results with unnecessarily limited applicability. This thesis presents a framework that can help to strengthen the learning effects of discussion-based crisis management exercises. In preparing exercises, aspects of reality that are considered relevant in future instances of crisis management should be identified. Some of them should then be used as parameters in a scenario description. In discussions, exercise participants should collectively alter the parameter representation of the scenario. This can establish shared mental models and provides variation for the individual participants to experience. Experiencing variation is vital for learning and developing capability. Important principles for the design of organizational risk assessment systems for large organizations are forwarded. Large organizations are typically hierarchically layered and laterally split into thematic areas. With such structures, first order analyses pertaining to single organizational units and their areas of operations should be performed unit-wise on all levels, and second order analyses with a systems perspective should be performed for all aggregated subsystems up through the composite organization. In second order analysis, data from the first order analyses of constituent organizational units needs to be reanalyzed, with level-appropriate questions and methods. It is not sufficient in a second order analysis to simply add or aggregate information from the first order analyses of the units in the system, and additional input may also be required. Organizational risk assessment in large organizations faces many communicational challenges, which pose major threats to the functionality of the risk assessment systems. This thesis presents countermeasures to such communicational challenges. For example, efforts to create and use shared knowledge, the bridging of steps of formal communication, the use of dialogue, and the standardization of parts of communicational work can help to reduce the threat of miscommunication. An organization’s safety culture can be developed through emergent change, which requires that relevant information is available to the organizational members. To support such change processes presentations of collected safety culture data should preferably: Facilitate the comprehension of data; Offer suitable relevance structures to the target group; Provide possibilities to experience variation; Evoke inquiry and inspire hypothesizing; and Visualize relations between different parts of data.
|
|
| 20. |
- Borell, Jonas, et al.
(författare)
-
Learning for safety - Improving effectiveness of scenario-based exercises
- 2006
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Society protects its citizens against crises and emergencies. Emergency management, and particularly preparedness for emergency response, can be strengthened through the use of scenario-based exercises. Since such exercises are expensive, it is of common interest to make efficient use of their results. One way to enhance existing methods for scenario-based exercise is to improve their learning effectiveness. In this paper we discuss how improved learning for emergency management can be achieved, based on learning theory. When using scenario-based exercises, it is important to help learners experience adequate relevance structures. Training situations should comprise relevant variation. Learners should be encouraged to adopt a deep approach to learning. Holistic organisation of knowledge should be facilitated. Used in the right way, it seems possible that scenario-based exercises can fulfil these requirements. From this we have put together practical tips on how to improve learning from scenario-based exercises.
|
|
| 21. |
- Borell, Jonas, et al.
(författare)
-
Less is more - Some cautions regarding mindless use of ICT in emergency management
- 2015
-
Ingår i: Proceedings of TIEMS 22nd annual conference. - 9789490297138
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Emergency management practice can be supported by ICT in many ways, and numerous ICT-based systems are available that offer support in the different phases of emergency management. Yet, many such systems do not provide as much support to emergency management as expected or wished for. In some situations they may even compromise emergency management performance, due to suboptimal adaptation to the people who use them. This paper describes aspects of human functioning that should be considered in the design of ICT-based emergency management support systems, and points out why they matter. This is illustrated with examples of GIS in emergency management. The paper also briefly sketches how better adjustment to end users can be incorporated into the design of ICT-based systems for emergency management support. It is recommended that human factors are properly considered in both the design and operational phases of ICT-based emergency management support systems, which can be realized through cooperation between experts in emergency management, human factors and GIS.
|
|
| 22. |
- Borell, Jonas
(författare)
-
Manage everything or anything? Possible ways towards generic emergency management capabilities
- 2015
-
Ingår i: Journal of Disaster Research. - 1881-2473. ; 10:2, s. 246-251
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper explores two approaches to information processing and learning in societal safety efforts: (1) stressing specifics and (2) aiming at generalities. It discusses how the two approaches are related to each other and to high-level efforts to achieve societal safety. As background, this paper briefly explores the concept of generic capability – what is it? How is it to be understood? How can it be developed? – and relates it to the interplay between specifics and generalities. The paper gives examples of the factors that may contribute to generic capabilities represented in literature related to safety and emergency management. Examples from continuity management, resilience engineering and high reliability organizations are given and discussed concerning their focus on specifics and/or generalities. The paper also discusses scenario-based learning and the perspective of semantic hierarchies, which explains how a move to more abstract concepts, encompassing the main meaning of more concrete instances, may support the development of generic capability. It ends with a summary and suggestions for practice and the need for further research.
|
|
| 23. |
- Borell, Jonas
(författare)
-
Manage everything or anything? Possible ways towards generic emergency management capability
- 2014
-
Ingår i: Proceedings of TIEMS annual conference.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper explores two different approaches to information processing and learning in societal safety efforts; stressing the specifics and aiming at the general. How the two approaches relate to higher-level efforts at societal safety is discussed, as well as the relationship between the two approaches and their consequences. As a background, the paper briefly explores the concept of generic capability - What is it? How can it be understood? How can it be developed? - and relates it to the interplay between specifics and generalities. The paper outlines examples of factors that may contribute to generic capabilities represented in the safety and emergency management literature. From the traditions of continuity management, resilience engineering and high reliability organizations examples are given and discussed in terms of focus on the specific and/or the general. The paper also discusses scenario-based learning and the perspective of semantic hierarchies, which explains how a move to more abstract concepts, encompassing the main meaning of more concrete instances, may support the development of generic capability. Conclusions regarding suggestions for practice and needs for further research are presented.
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
- Borell, Jonas, et al.
(författare)
-
Strengthening learning from emergency responses
- 2008
-
Ingår i: [Host publication title missing]. - 9789090232997 ; 15
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- During the last years a couple of emergencies have affected the Swedish municipality Ljungby and its inhabitants and forced the municipality to initiate emergency responses. Some examples are a flooding that happened during the summer of 2004, the storm Gudrun that occurred in January 2005 and the storm Per that occurred in January 2007. These emergencies, as well as other incidents, are situations with a great potential for learning. Constructive use of principles or rules gained during one experience (in this case an emergency response) in another situation is sometimes referred to as ‘positive transfer’. There are several methods available for evaluating responses to incidents and emergencies. However, such methods do not always use the full potential for drawing lessons (i.e. positive transfer) from the occurred emergency situations. For example, when trying to learn from experiences organisations often tend to “prepare to fight the last war” instead of planning for the future. The problem is that history is not known to repeat itself in perfect detail. The objective of this paper is to propose an approach to improving learning from evaluations of specific response experiences. This is done through adopting suitable theories from the field of learning. In the literature one prominent principle to facilitate the transfer process is to design the learning process so that the dimensions of variation become visible to the learners. Successful transfer for strengthening future capability demands that critical dimensions of possible variation specific for the domain of interest are considered. To demonstrate the proposed approach to improving learning from experience we apply it on the municipality of Ljungby’s responses to the consequences of the storm Gudrun and their managing of the flooding in 2004.
|
|
| 28. |
- Borell, Jonas, et al.
(författare)
-
Vad kan vi lära oss efter fem år med CEQ?
- 2008
-
Ingår i: Proceedings från 5:e pedagogiska inspirationskonferensen.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- LTH:s policy för kvalitetsarbete kring grund- utbildningen placerar studenternas lärande i fokus, och anger att den pedagogiska utvecklingen ska bygga på en väl- informerad dialogprocess. Enkäten CEQ används sedan hösten 2003 i stor omfattning som dataunderlag i kvalitetsarbetet. Under de första fem åren har stora mängder data samlats in, men inte särskilt många undersökningar gjorts på materialet. Vi har med hjälp av CEQ-data tittat på ett par olika övergripande frågor om den pedagogiska praktiken och om kvalitetsarbetet vid LTH. Vi redovisar följande: a) Tecken på en svag, övergripande utveckling av återkoppling till studenterna, b) En nedgång av svarsfrekvenser och en ökning av längden på fritextkommentarer vid övergång från pappersenkäter till webbenkäter, c) Mycket stor spridning av snittlängden på slutrapportskommentarer av programledare och studieråd mellan olika program, d) En liten minskning av LTH-studenternas upplevda arbetsbelastning. Sammantaget ser vi stora möjligheter för LTH och dess lärare att basera utvecklingsarbete på information från kursutvärderings- systemets datamängder.
|
|
| 29. |
- Borell, Jonas, et al.
(författare)
-
Vad tycker de som inte svarat på kursvärderingsenkäten?
- 2009
-
Ingår i: Proceedings Utvecklingskonferens Lunds universitet 2009. ; , s. 79-85
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Vid LTH ska lärare under kursers genomförande ha kvalitetsdialog med studenterna. I samband med kursslut ska studenterna ges möjligheten till kursvärdering med enkäten CEQ (Course Experience Questionnaire). Enkätdata från CEQ avses utgöra delar av underlaget för kvalitetsarbetet. Svarsfrekvenserna för kursvärderingsenkäterna vid LTH varierar stort, med ett snitt på drygt 50 %. När upplevelser, uppfattningar och åsikter från en stor del av studenterna saknas medför det osäkerheter, och väcker frågor som: Går det att ta reda på vad de som inte svarat tycker? Kan man på rimliga grunder anta något om vad de som inte svarat tycker? Tycker de inte något särskilt alls, vare sig tydligt positivt eller tydligt negativt, eller tycker de kanske mycket annorlunda? För att ta reda på detta, som utgångspunkt för att kunna stärka kvalitetsarbetet, har vi gjort följande: För två kurser, som först utvärderats med webbaserad CEQ-enkät och då nådde ca 50 % svarsfrekvens, har vi med hjälp av pappersenkäter på nytt frågat både de som redan svarat via webben och de som inte gjort det. Den totala svarsfrekvensen blev 82 respektive 71 %. Genom jämförelser av svaren mellan de grupper som svarat på webbenkäten och/eller pappersenkäten erhölls information om likheter och skillnader avseende gruppernas uppfattningar. Vi fann överlag mycket små skillnader i svaren från dem som svarat först och de som endast svarade på undersökningens extraenkät. Statistiskt signifikant skillnad förelåg endast för tre (av 26) frågor för den ena kursen, och för en fråga för den andra. I svaren från dem som svarat både på den ursprungliga enkäten och på vår undersökningsenkät ett par veckor senare fann vi stor likhet mellan mätningarna. Sammantaget tyder fynden på att de som inte svarat på den ursprungliga enkäten haft tämligen snarlika upplevelser och åsikter som de som svarade. Därmed ser vi ingen anledning att inte beakta kursvärderingsenkätresultaten även i de fall då enbart omkring hälften av studenterna svarat. Slutligen diskuterar vi även möjligheter till kompletterande studier med andra metoder.
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
- Ek, Åsa, et al.
(författare)
-
Relationship between safety culture aspects - A work process to enable interpretation
- 2014
-
Ingår i: Marine Policy. - : Elsevier BV. - 1872-9460 .- 0308-597X. ; 44, s. 179-186
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Knowledge about the existing safety culture in a maritime organization such as in shipping companies or on board ships can enable the formulation of effective interventions to maintain and improve safety culture and safety in the organization. When assessing the safety culture, questionnaires developed for this purpose are often used. This paper proposes a work process that facilitates the analysis and interpretation of the relationships between safety culture aspects using questionnaire data. The work process includes the use of variable cluster analysis where the cluster solutions are presented in dendrograms. These were found to be an excellent way to visualize complex relationships in the quantitative data and to facilitate the understanding of the safety culture concept. Results are presented from applying the statistical process to safety culture data from six Swedish ships in international traffic. The visualized safety culture results can enable group discussions about safety on different organizational levels and can constitute an important input to the continuous improvement processes for safety and safety culture.
|
|
| 35. |
- Ek, Åsa, et al.
(författare)
-
Safety education at research facilities with radiation sources and short-term facility users – Current design and practice and possibilities for improvement
- 2024
-
Ingår i: Heliyon. - : Elsevier Ltd. - 2405-8440. ; 10:12
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Research facilities such as spallation sources and synchrotrons generate radiation for use in atomic-level or molecular-scale experiments. These facilities can be viewed as complex safety-critical systems. An important aspect of the safety management of such systems is the short safety education and training programme the users are required to undergo in order to gain facility access. As research on the topic is limited, this study aimed to increase the knowledge about current education design and practice using the perspectives of safety science and pedagogy. Study objectives were to identify preconditions that impact the safety education design, to describe current design and practice of the safety education, and to identify weaknesses and possibilities for improvement. Site visits with a total of 20 interviews were performed at three research facilities. The results show the need for sufficient resources to maintain learning activities for users, provide pedagogical continuing education for educators, and maintain safety culture-enhancing activities to meet the challenges of having large numbers of short-term facility users. Increased focus should be placed on safety-related competence needs and the mapping of these to match the competence of individual users. New thinking and innovation can benefit the design and provision of such education activities, based on both socio-technical system and system safety perspectives.
|
|
| 36. |
- Ek, Åsa, et al.
(författare)
-
Safety education at research facilities with radiation sources and short-term facility users : current design and practice and possibilities for improvement
- 2024
-
Ingår i: Heliyon. - : Elsevier Ltd. - 2405-8440. ; 10:12
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Research facilities such as spallation sources and synchrotrons generate radiation for use in atomic-level or molecular-scale experiments. These facilities can be viewed as complex safety-critical systems. An important aspect of the safety management of such systems is the short safety education and training programme the users are required to undergo in order to gain facility access. As research on the topic is limited, this study aimed to increase the knowledge about current education design and practice using the perspectives of safety science and pedagogy. Study objectives were to identify preconditions that impact the safety education design, to describe current design and practice of the safety education, and to identify weaknesses and possibilities for improvement. Site visits with a total of 20 interviews were performed at three research facilities. The results show the need for sufficient resources to maintain learning activities for users, provide pedagogical continuing education for educators, and maintain safety culture-enhancing activities to meet the challenges of having large numbers of short-term facility users. Increased focus should be placed on safety-related competence needs and the mapping of these to match the competence of individual users. New thinking and innovation can benefit the design and provision of such education activities, based on both socio-technical system and system safety perspectives.
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
- Ek, Åsa, et al.
(författare)
-
Säkerhetsutbildningar och säkerhetskulturarbete vid forskningsanläggningar med strålningsrisker och många tillfälliga internationella användare – ett fortsättningsprojekt
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med detta projekt har varit att ge ett konkret underlag somkan användas som stöd för att utveckla välfungerande kortare säkerhetsutbildningar i säkerhetskritiska verksamheter.Utgångspunkten har varit forskningsanläggningarna MAX IV och EuropeanSpallation Source (ESS) där forskare, dvs användare, från hela världen vistas tillfälligt för att genomföra experiment. Användarna kommer i kontakt med farofyllda miljöer där man bl a kan utsättas för strålning. Ett starkt fokus på säkerhet idessa anläggningar ställer också krav på väldesignade och effektiva säkerhetsutbildningar för användare. Flera designaspekter rörande säkerhetsutbildningar ärrelevanta även för andra säkerhetskritiska industrier som har en liknande situationdär flera personalkategorier (t ex entreprenörer) under kortare eller längre tidsperioder utför arbetsinsatser, exempelvis kärnkraftsindustrin. Det krävs att dessapersonalkategorier genomgår säkerhetsutbildningar på ett motsvarande sätt somanvändarna vid MAX IV och ESS.Användarna, eller olika personalkategorier i annan sektor, kan ha stor variation ibakgrundskunskap och deras utbildning rörande olika säkerhetsaspekter såsomstrålsäkerhet och säkerhetskultur kan variera. Det är viktigt att de säkerhetsutbildningar som ges säkerställer att individer som tillfälligt vistas på anläggningar fårde kunskaper, färdigheter och attityder (individbaserad kunskap och kompetens)som krävs för att strålsäkerheten och andra säkerhetsaspekter ska kunna upprätthållas. Att designa säkerhetsutbildningar för individer med heterogena förkunskaper och därmed också för en bredd av olika behov är en pedagogisk utmaning.Utmaningarna berör framtagandet av lärandemål (de nödvändiga individburnakompetenserna), genomförandet av utbildningarna och hur individernas kompetens kan verifieras.Information och kunskap i projektet har insamlats genom litteraturstudier och intervjuer och besök vid MAX IV, ESS, European Synchrotron Radiation Facility iFrankrike, samt vid utbildningsföretaget Kärnkraftsäkerhet och utbildning ABsom är uppdragstagare för utbildning mot kärnkraftsindustrin.Det framtagna underlaget som presenteras i denna rapport inleds med att ge viktiga förutsättningar för en utbildningsverksamhet och efterföljs av viktiga designaspekter i en sådan verksamhet utifrån planering av utbildningar och kurser, genomförande och examination samt utveckling och utvärdering av säkerhetsutbildningsverksamheter. Rekommendationer specifikt för de två studeradeanläggningarna ges också.
|
|
| 39. |
- Ek, Åsa, et al.
(författare)
-
Tool for evaluating organizational emergency management capability.
- 2010
-
Ingår i: Proceedings of the International Emergency Management Society 17th Annual Conference 8-12 June, Beijing, China. ; , s. 120-128
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Crises or emergencies have drawn attention to the need of good emergency management capability in affected organizations or regions. An ongoing subproject in a Swedish multidisciplinary research programme aims at identifying areas or processes that are potentially important to include in the work of developing and improving an organization’s resilience and emergency management capability. This paper presents preliminary findings from interviews conducted to identify such areas or processes and proposes a first version of a methodology that can enable organizations to continuously evaluate and improve their organizational emergency management capability. Interviews were conducted with four representatives from different administrations within a regional public body in Sweden. Preliminary results show that when evaluating organizational emergency management capability, areas or key processes such as the following ought to be included: assessment of existing organizational emergency management capability, risk and vulnerability analysis, competence provision, operational surveillance and alarm functions, operationalization, communication, safety culture and organizational culture, leadership and management, individual and organizational learning. The proposed methodology for self evaluation of capability is based on a maturity model containing five maturity levels, low to high. An organization develops in stages upwards through the levels by building on the strengths and removing the weaknesses from the previous level. Each maturity level is described based on how the organization learns and reacts to new knowledge and experiences. Each area or process is evaluated and described according to the five maturity levels. The self evaluation provides for analyses, discussion and reflection concerning the proactive management activities taking place in an organization.
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
- Eriksson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Effective learning from emergency responses
- 2008
-
Ingår i: Safety, reliability and risk analysis : theory, methods and applications. - 9780415485135 ; 1, s. 83-88
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 44. |
|
|
| 45. |
- Eriksson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Monitoring and influencing safety through safety culture
- 2006
-
Ingår i: [Host publication title missing]. ; 13, s. 227-234
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Organizations need to make sure that their level of safety is acceptable. Therefore it is important to know which factors contribute to the level of safety and how to monitor and improve these factors. One method used today to evaluate the level of safety in organizations is safety culture measurements. In different contexts, different models of safety culture are used. Safety culture is often considered an antecedent or an indicator of safety. It is also common to consider systematic organizational learning, often including incident reporting systems, important for continuous safety improvements. To efficiently monitor and influence the level of safety through safety culture and learning activities there is a need for a model for the relationship between safety culture and safety. It is also desirable to identify more factors, beside safety culture, that contribute to the level of safety in organizations. In this paper we propose a tentative model for the relationship between safety culture and safety, focusing on cause-effect relations, with learning as a mediating factor between safety culture and safety. We also discuss the need for additional factors contributing to safety in organizations. Our present research aims to develop methods suitable for continuous safety improvements in the field of medical service organizations.
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
- Erlingsdottir, Gudbjörg, et al.
(författare)
-
Driving for successful change processes in healthcare by putting staff at the wheel
- 2018
-
Ingår i: Journal of Health Organization and Management. - 1477-7266. ; 32:1, s. 69-84
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose – The purpose of this paper is to describe five salient factors that emerge in two successful change processes in healthcare. Organizational changes in healthcare are often characterized by problems and solutions that have been formulated by higher levels of management. This top-down management approach has not been well received by the professional community. As a result, improvement processes are frequently abandoned, resulting in disrupted and dysfunctional organizations. This paper presents two successful change processes where managerial leadership was used to coach the change processes by distributing mandates and resources. After being managerially initiated, both processes were driven by local agency, decisions, planning and engagement. Design/methodology/approach – The data in the paper derive from two qualitative case studies. Data were collected through in-depth interviews, observations and document studies. The cases are presented as process descriptions covering the different phases of the change processes. The focus in the studies is on the roles and interactions of the actors involved, the type of leadership and the distribution of agency. Findings – Five factors emerged as paramount to the successful change processes in the two cases: local ownership of problems; a coached process where management initiates the change process and the problem recognition, and then lets the staff define the problems, formulate solutions and drive necessary changes; distributed leadership directed at enabling and supporting the staff's intentions and long-term self-leadership; mutually formulated norms and values that serve as a unifying force for the staff; and generous time allocation and planning, which allows the process to take time, and creates room for reevaluation. The authors also noted that in both cases, reorganization into multi-professional teams lent stability and endurance to the completed changes. Originality/value – The research shows how management can initiate and support successful change processes that are staff driven and characterized by local agency, decisions, planning and engagement. Empirical descriptions of successful change processes are rare, which is why the description of such processes in this research increases the value of the paper.
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
- Erlingsdottir, Gudbjörg, et al.
(författare)
-
Hur tvärprofessionellt arbete kan leda till förflyttning av läkares lojalitet
- 2016
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Data från en empirinära studie av tvärprofessionellt teamarbete på en intensivvårdsavdelning (IVA) visade att läkarnas huvudsakliga lojalitet flyttats från den egna professionen till teamen och avdelningen. Data insamlades med djupintervjuer, observationer och samtalsgrupper. I papret kommer vi att beskriva den bakomliggande förändringsprocess som genomförts på avdelningen. I förändringsprocessen arbetade man medvetet med att ta fram gemensamma värderingar för alla professioner på avdelningen, flyttade fokus från den enskilda individen och professionen till teamet, och införde en organisation där ledarskapet delades av alla professionskategorier. Traditionellt beskrivs basen för lojalitet och identitet som primärt tillhörande den egna professionen. Vi kommer således att diskutera den förflyttning av tillhörighet som verkar kunna uppstå när läkare ingår i engagerat flerprofessionellt teamarbete. Bland annat verkar ökad tillit till medarbetarna vara en av de avgörande faktorerna för denna förflyttning till teamidentitet och lojalitet.
|
|
