| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Borsgård, Gustav, 1984-
(författare)
-
Blå självbiografi
- 2014
-
Ingår i: Tydningen. - 2001-4570. ; :12/13, s. 60-62
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Publicerad i Tydningen (2001-4570), 2015, nr 12/13, s. 60-62
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Borsgård, Gustav, 1984-
(författare)
-
En kommande bildning : Svenskämnet efter ämnesbetygsreformen
- 2024
-
Ingår i: Femtonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. - Lund : Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning. - 9789189874398 ; , s. 89-103
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Syftet med studien är att undersöka de förändringar som väntar gällande gymnasieämnet svenska i och med att ämnesbetygsreformen träder i kraft. I fokus för studien är Skolverkets ambition att tydligare synliggöra svenskämnets bildningsaspekter. Studien undersöker dels hur bildning förstås av Skolverket inom ramen för ämnesbetygreformen, dels hur denna bildningsförståelse kommer till uttryck i en remissversion av gymnasieskolans svenskämne från 2022. Studien redogör för den teoretiska underbyggnaden till Skolverkets bildningsförståelse och jämför denna med den förståelse av bildning som Skolverket gav uttryck för under 1990-talet. Studien undersöker även hur svenskämnets bildningsaspekter knyts till språk respektive litteratur i 2022 års remissversion av svenskämnet. Studien visar att Skolverket har tagit till sig av den kritik som har riktats mot ämnesplanerna som infördes 2011. För svenskämnets del innebär förändringen ett större fokus på bildning, tilltro till den egna språkliga förmågan samt ett framhävande av litteraturens estetiska egenvärde. De nya förslagen på betygskriterier innebär också ett sätt att undvika att undervisningen styrs för mycket av kunskapskraven. Samtidigt diskuterar studien dels hur en ny form av styrning kan uppstå när detaljgraden höjs i ämnets centrala innehåll, dels hur det finns teoretiska spänningar mellan de bildningsteoretiker som Skolverket åberopar när skolans bildningsuppdrag skrivs fram.
|
|
| 7. |
- Borsgård, Gustav, 1984-
(författare)
-
Entreprenören som poet : Om Schumpeter, Bloom och skapande förstörelse
- 2021
-
Ingår i: Nordisk kulturpolitisk tidskrift. - : Universitetsforlaget. - 1403-3216 .- 2000-8325. ; 24:2, s. 204-220
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Syftet med studien är att undersöka likheter och skillnader mellan Joseph Schumpeters teori om entreprenören och Harold Blooms teori om den romantiska poeten. Studien fokuserar på entreprenörens respektive poetens strategier eller ”estetik” samt deras respektive förhållningssätt till den tradition som föregår dem. Studien tar utgångspunkt i att svenska och europeiska kultur- och utbildningspolitiska dokument från 00-talet lyfter fram den kreativa och nytänkande entreprenören som en förebild för kulturskapare.Genom att jämföra Schumpeters och Blooms teorier visar studien hur såväl entreprenören som poeten förhåller sig till ett ”Great Original” – den rådande formen av kapitalism respektive litteraturhistoriens stora poeter – som de i en dialektisk manöver måste förkasta och förvalta på en och samma gång. Den strategi som är tillgänglig för entreprenören såväl som för poeten är att i någon mening feltolka detta ”Great Original” för att på så vis uppenbara (och överskrida) de ramar som kringskär föregångarnas tänkande, vilket studien kopplar till Schumpeters tal om ”skapande förstörelse” och Blooms hänvisningar till fadersmord i Freuds mening.En skillnad som studien pekar ut är att Blooms framställning av poeten är mer individualistisk än vad Schumpeters framställning av entreprenören är i dennes senare texter, i vilka entreprenören omtalas som en funktion som inte nödvändigtvis är knuten till en individ. Avslutningsvis förs en diskussion om huruvida entreprenörens respektive poetens ifrågasättande förhållningssätt till den tradition som föregår dem kan förstås som systemgenererande eller systembrytande kritik. Studien drar slutsatsen att bägge förhållningssätten kan förstås som systemgenererande, även om entreprenören värnar kapitalismens fortlevnad medan poeten strävar efter att vidga ramarna för – och därigenom upprätthålla liv i – litteraturhistorien.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Borsgård, Gustav, 1984-, et al.
(författare)
-
Från litteraturförståelse till literacy : Om utbredningen av ett begrepp och konsekvenserna för litteraturdidaktiken
- 2019
-
Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap. - Lund : Föreningen för utgivande av Tidskrift för litteraturvetenskap. - 1104-0556 .- 2001-094X. ; :4, s. 69-78
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- During the last few decades, the concept of ”literacy” has had a growing impact on the vast fields of education. Although the uses of the concept are multifaceted and diverse, the hegemonic policy discourse as supported by the OECD treats literacy as an individual competence closely tied to the development of explicit reading strategies. This article examines what the concept of literacy means for literary studies in general and literature education in particular. We argue that there are reasons to critically reflect upon the effects of invoking the concept of literacy in the field of literature education. With the aid of theorists like Rita Felski and Toril Moi, our main focus is to examine the risks of centering attention on the ”subject” (the student and his/her abilities) instead of the ”object” (in our case, the works of fiction). By turning to Gert Biesta and Emmanuel Lévinas, we argue that there is an educational value in acknowledging and appreciating what lies beyond the scope of the student’s immediate understanding.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Borsgård, Gustav, 1984-
(författare)
-
Förord
- 2020
-
Ingår i: Tranströmer och det politiska. - Lund : Ellerströms förlag. - 9789172475823 ; , s. 7-9
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 14. |
- Borsgård, Gustav, 1984-
(författare)
-
Förord
- 2020
-
Ingår i: Tranströmer och det politiska. - Lund : Ellerströms förlag. - 9789172475823 ; , s. 7-9
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 15. |
- Borsgård, Gustav, 1984-, et al.
(författare)
-
Förord
- 2024
-
Ingår i: Uppmärksamhet. - Stockholm : Bokförlaget Faethon. - 9789189728820 ; , s. 9-19
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Borsgård, Gustav, 1984-
(författare)
-
Litteraturens mått : politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingens syfte är att undersöka politiska implikationer av idén om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete i förhållande till det ideal om mätbar kunskap som präglar samtidens utbildningspolicydiskurser. Det som står i fokus är 2011 års gymnasiereform, som tolkas mot bakgrund av en genomgripande förändring av den globala och europeiska utbildningspolicydiskursen från och med millennieskiftet. Avhandlingen undersöker hur subjekt, samhälle och relationen däremellan förstås av aktörer inom policy, forskning och av lärare. Analysen är uppdelad i en transnationell nivå, en nationell nivå och en didaktisk nivå. Avhandlingen visar också hur policydiskurser rekontextualiseras mellan de olika nivåerna.Vad gäller den transnationella nivån visar avhandlingen hur EU:s utbildningspolicy lägger stor vikt vid utbildningens samhällsekonomiska funktion samtidigt som demokratiska aspekter av utbildning tonas ned. EU framhäver även värdet av entreprenörskap och kopplar kreativitetsfrämjande aspekter av konst och humaniora till arbetsmarknaden och ekonomisk tillväxt. I ramverket till OECD:s PISA-studier lyfts reading literacy fram som viktigt för såväl kritiskt tänkande som ekonomisk utveckling. Läsningen av skönlitteratur specifikt definieras dock som en individuell angelägenhet och fritidsaktivitet. Genom att anlägga ett psykologiskt perspektiv på skönlitteraturen och lyfta fram den som en individuell – snarare än samhällelig eller strukturell – angelägenhet sker en av avpolitisering av litteraturläsningens emancipatoriska värde.Vad gäller den nationella nivån visar avhandlingen hur skolans syn på demokrati och litteratur har genomgått förändringar sedan 1940-talet. Framför allt har demokratin gradvis kommit att förstås som ett ”fullbordat” projekt, snarare än som någonting som kan utvecklas eller fördjupas. Med hjälp av Gert Biestas tre dimensioner av medborgarfostran gör avhandlingen en kritisk genomgång av tongivande teorier om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete, och argumenterar för att merparten av teorierna fokuserar på medborgarfostran som socialisering snarare än subjektivering. Med andra ord innebär demokratiarbetet en anpassning till, snarare än en kritik av, det omgivande samhället. Avhandlingen använder sig också av Peter Dahler-Larsens begrepp konstitutiva effekter för att visa hur 2011 års gymnasiereform tonade ned demokratiska aspekter av litteraturundervisning i förhållande till den föregående läroplanen.Vad gäller den didaktiska nivån använder sig avhandlingen av kvalitativa lärarintervjuer som visar hur lärares didaktiska val ramas in av styrdokumenten och olika administrativa uppgifter. Avhandlingen argumenterar för att lärarnas tolkning av styrdokumenten innebär ett rekontextualiseringsfält inom vilket lärarna förhandlar med läroplanens bestämmelser. I flera fall väljer lärarna att bortse från aspekter av styrdokumenten för att i stället grunda sina didaktiska val på den egna lärarerfarenheten. Det avslutande kapitlet argumenterar för att en viktig politisk implikation av idén om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete – i synnerhet när den kombineras med strävan efter mätbarhet – är att utbildningens subjektiveringsdimension marginaliseras. Avhandlingen argumenterar för att utbildning skulle kunna handla mindre om fastslagna värden och mätbara kompetenser, och mer om elevers behov av att lära sig hantera icke-vetande.
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
- Borsgård, Gustav, 1984-
(författare)
-
Skönlitteraturens subversiva kraft
- 2018
-
Ingår i: Svenskläraren. - : Svenskläraren. - 0346-2412. ; 62:3, s. 6-7
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
- Borsgård, Gustav, 1984-
(författare)
-
Svenskämnet och demokratiuppdraget : Lärares syn på litteraturundervisning som demokratiarbete
- 2020
-
Ingår i: Utbildning och Demokrati. - : Örebro universitet. - 1102-6472 .- 2001-7316. ; 29:1, s. 65-84
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article focuses on the possibility of integrating citizenship education in Swedish language coursesafter the reform of Swedish upper secondary school in 2011. The studyis based on qualitative interviews with eight Swedish language teachers.All subjects answered questions about their views on literature educationin connection to citizenship education. The study shows that teachers canuse their interpretation of the written curriculum as a way of appropriating, refusing or negotiating with the governing policies. In several cases,teachers choose to downplay the relevance of the written curriculumand base their pedagogical choices on their own experience as teachersinstead. The study also examines the teachers’ views on democracy andentrepreneurship in education, and shows how tests and administrativeduties can influence the teachers’ pedagogical choices.
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
- Borsgård, Gustav, 1984-
(författare)
-
Vardagens inferno : sorg och moral hos Stig Sæterbakken
- 2015
-
Ingår i: Bøygen. - Oslo : Universitetet i Oslo, Avdeling for nordisk språk og litteratur. - 0806-8623 .- 0809-5000. ; 27:2, s. 12-20
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
|
|
| 45. |
-
Tranströmer och det politiska
- 2020
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tomas Tranströmer räknas som en av Sveriges mest betydande poeter genom tiderna. Samtidigt hör det till berättelsen om Tranströmer att han utsattes för hård kritik under 1960- och 70-talen för att hans poesi ansågs vara politiskt oengagerad. Hur kan man såhär femtio år senare förstå den kritiken? Stämmer det över huvud taget att Tranströmer hade kritikerkåren emot sig? Hur är det möjligt att från vår sida av millennieskiftet se på politiska dimensioner i Tranströmers poesi?I antologin Tranströmer och det politiska undersöker åtta litteraturvetare från Umeå, Sundsvall och Åbo den tranströmerska poesins förhållande till politiken. Texterna tar avstamp i aspekter som diktjaget, parrelationen, tilliten till språket, civilisationskritiken, jämlikhetstanken eller helt enkelt i den egna, känslomässigt grundade, upplevelsen av att läsa Tranströmers dikter. Antologin visar dels att det finns skäl att revidera litteraturhistorieskrivningen om Tranströmer, dels att det är möjligt att betrakta hans poesi som just politisk – även om den inte behandlar vad man i vardagligt tal kallar för politik.
|
|
| 46. |
|
|
