| 1. |
|
|
| 2. |
- Bränberg, Agneta, 1958-, et al.
(författare)
-
Attityder och förmåga! : Utbildning också för den högra hjärnhalvan : erfarenheter från en inledande kurs på ett ingenjörsprogram
- 2008
-
Ingår i: Utsikter, insikter, avsikter. - Umeå : Universitetspedagogiskt centrum, Umeå universitet. - 9789172645363 ; , s. 41-53
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Undervisningssituationen är ett samspel mellan lärare och student. Studentens framgång i studierna är i hög grad beroende av hur denna relation etableras och hur den utvecklas under studietiden. Inte minst viktigt är att vara uppmärksam på hur relationen etableras och där är lärarens attityd till studenten av betydelse. Att i någon mån släppa de ämnesstyrande kraven och redan tidigt i utbildningen skapa situationer där kreativiteten och de yrkesmässiga målen för utbildningen får dominera ökar studenternas vilja att arbeta aktivt i och med sin utbildning. Det ger utrymme för lärstilar som inte enbart bygger på teoretiskt kunskapsinhämtande och framförallt får vi som lärare en mycket roligare, mer utvecklande och mer spännande arbetssituation. Med denna artikel vill vi visa på möjligheter att med framgång och mycket tidigt i utbildningen arbeta projektorienterat och yrkesnära. Rapporten redovisar ett försök att mycket tidigt i utbildningen arbeta med ingenjörsmässiga frågeställningar utifrån studenternas erfarenheter och värderingar.
|
|
| 3. |
- Bränberg, Agneta, 1958-, et al.
(författare)
-
Det pedagogiska mentorprogrammet vid umeå universitet : erfarenheter från programledning och deltagare
- 2022
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- I denna skrift vill vi dela våra och deltagarnas erfarenheter av ett pedagogiskt mentorprogram vid Umeå universitet. Vår ambition med det pedagogiska mentorprogrammet är att främja ett hållbart akademiskt lärarskap för både nya och etablerade lärare, främja ökad utbildningskvalitet och lyfta undervisningens status i akademin.Vi som är författare till denna skrift är pedagogiska utvecklare med många års erfarenhet av att stötta lärares pedagogiska kompetensutveckling genom högskolepedagogiska kurser. Vår pedagogiska grundsyn bygger på att lärande sker i en social kontext och främjas av en trygg lärandemiljö med möjlighet till erfarenhetsutbyte och självreflektion.Kurserna erbjuder en sådan miljö men våra erfarenheter är att de lärare som befinner sig i början av sin lärarbana, och de som har kommit väldigt långt i sin pedagogiska utveckling, även kan behöva andra former av stöd och utmaningar.Med utgångspunkt i detta har vi utvecklat ett pedagogiskt mentorprogram som består av en specialiserad kurs för mentorerna och ett individuellt pedagogiskt mentorstöd för adepterna. Avsikten med mentorprogrammet är att komplettera det högskolepedagogiska kompetensutvecklingsutbudet med ett individuellt formaliserat stöd, bidra till en större trygghet i lärarrollen, skapa meningsfulla utmaningar och ge möjlighet till dialog och nätverkande över erfarenhets- och ämnesgränser.I skriften kommer vi först att beskriva programmet och dess innehåll samt upplägg, och sedan presentera resultaten från en alumnutvärdering som genomfördes våren 2022.
|
|
| 4. |
- Bränberg, Agneta, 1958-, et al.
(författare)
-
Didaktik för ingenjörslärare
- 2013
-
Ingår i: 4:e Utvecklingskonferensen för Sveriges Ingenjörsutbildningar. ; , s. 9-11
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Didaktik är vetenskapen om alla faktorer sompåverkar undervisningen och dess innehåll, och sätter fokus pålärande och hur lärande organiseras. Didaktik berör alltså vadläraren skall tänka på vid undervisning, dess mål och medel samtsambandet dem emellan. Ämnesdidaktiken fokuserar på vilkavillkor som är av betydelse för lärandet av ett specifikt ämne påolika nivåer, exempelvis matematikdidaktik eller språkdidaktik.Målet för professionsutbildningar (exempelvisingenjörsutbildningarna) skiljer sig från ämnesorienteradeutbildningar genom att fokus ligger på yrkesrollen, vad denexaminerade studenten ÄR, vad den GÖR och kanske i tredjehand vad han eller hon KAN. Detta påverkar hur vi somingenjörslärare hanterar de didaktiska frågorna VARFÖR, HURoch VAD? Rundabordsdiskussionen berör frågeställningar kringutvecklandet av en ingenjörsdidaktik samt hinder ochmöjligheter för denna didaktik att få ett större genomslag i dendagliga didaktiska praktiken. Diskussionen tar avstamp i ennyutkommen bok ”Didaktik för ingenjörslärare” [1].
|
|
| 5. |
- Bränberg, Agneta, 1958-, et al.
(författare)
-
Kursdesign med utgångspunkt i utveckling av kreativitet, kritiskt förhållningssätt och initiativförmåga
- 2011
-
Ingår i: 3e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. 30 november-1 december 2011. ; , s. 112-116
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kursen Analog elektronik 15hp är den första renodlade ämneskurs som studenterna på högskoleingenjörsprogrammet i Elektronik och datorteknik möter och den ges under senare delen av höstterminen i första årskursen. Kursen är central på programmet dels ämnesmässigt men framförallt genom önskemålet att etablera ingenjörsmässiga arbetsformer och ett ingenjörsmässigt förhållningssätt i kommande kurser på programmet. Tre aspekter bildar bas för kursens målbeskrivning -Kunskapsbasen definierad av klassisk analogiteknik och elementära elektroniska system-Färdighetsmålen med fokus på konstruktion, experiment, simulering och analys-Formerande av en attityd till lärande där kreativitet, lagarbete och kritiskt förhållningssätt står i centrumI presentationen diskuteras hur arbetsmetodik, kursinnehåll och examination kan utformas i syfte att stödja samtliga tre måldimensioner och hur motivation, personligt ansvarstagande och professionellt förhållningssätt kan utvecklas genom en medveten utformning av läraktiviteter.
|
|
| 6. |
- Bränberg, Agneta, 1958-, et al.
(författare)
-
Pedagogiskt mentorprogram för hållbara utbildningsmiljöer
- 2021
-
Ingår i: Universitetspedagogiska konferensen 2021. - : Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), Umeå universitet. ; , s. 3-3
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna presentation kommer vi att lyfta fram det pedagogiska mentorprogrammet vid Umeå universitet och beskriva dess upplägg och syfte. Mentorprogrammet tar tillvarata erfarna lärares kompetens och engagemang och bidrar till goda, hållbara utbildningsmiljöer och pedagogisk utveckling. Det erbjuder samtidigt en individualiserad kompetensutvecklingsmöjlighet som kompletterar det högskolepedagogiska utbildningsutbudet.Vi definierar en hållbar utbildningsmiljö som en plats eller ett sammanhang där både studenter och lärare känner sig trygga och vågar dela med sig, prova nytt, utmanas och misslyckas, samarbeta och stötta varandra. Lärare som är trygga i sitt akademiska lärarskap (Laksov & Scheja, 2020) kan skapa kreativa och stimulerande utbildningsmiljöer och har själv bra förutsättningar för ett långt och utvecklande arbetsliv. Att arbeta kollegialt, både inom och utom sin ämneskontext, är ett sätt att växa i sitt akademiska lärarskap.Mentorskap bygger traditionellt på att en erfaren yrkesutövare (mentor) hjälper någon annan (adept) att bli mer kompetent i sitt yrke (Mathisen, 2009). I ett pedagogiskt mentorskap står den akademiska lärarrollen och den pedagogiska verksamheten i fokus. Den grundläggande idén är att ta vara på och sprida erfarenhetsbaserad kunskap inom organisationen. Mentorprogrammet vid Umeå universitet består av en kurs för mentorerna och ett pedagogiskt mentorstöd för adepterna. I matchningen av mentorer och adepter läggs särskild vikt vid fakultets- och ämnesöverskridande konstellationer.För både mentorer och adepter är reflektion och kollegialt stöd centralt i mentorprogrammet, men på lite olika sätt. Kursen utgör en trygg miljö för erfarenhetsutbyte och samtal mellan mentorerna. För adepterna utgör mötet med mentorn en möjlighet till personlig utveckling och gemensam reflektion. På så sätt skapar programmet olika effekter för olika intressenters akademiska lärarskap. Mentorerna lägger till en ny dimension medan adepterna utvecklar större säkerhet i sina respektive lärarroller.Som helhet representerar det pedagogiska mentorprogrammet en win-win-win-situation, där adepter och mentorer växer i sin identitet och professionella lärarroll vilket får positiva effekter för hela organisationen (Eastcott, 2016).
|
|
| 7. |
- Bränberg, Agneta, 1958-, et al.
(författare)
-
Problembaserat lärande på en dag : en flygande start på konstruktionsuppgiften
- 2019
-
Ingår i: Bidrag från 7:e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. - : Luleå tekniska universitet. - 9789177906056 ; , s. 54-57
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Det kan vara svårt att uppnå det nationella målet som rör helhetssyn, och att analysera och utvärdera olika tekniska lösningar. I ett försök att uppnå detta har vi använt oss av endags-PBL som en introduktion till en konstruktionsuppgift. Införandet innebar en planeringsdag, genomförande av PBL-dagen samt utvärdering. PBL-dagen har genomförts under fyra år. Resultaten från utvärderingen visar att studenterna kommit längre i arbetet med att utforma och analyser sina tekniska lösningar än tidigare. Slutsatsen är att endags-PBL är en arbetsform som lämpar sig väl för ingengörsutbildningar.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
-
Didaktisk dialog : i kursen Didaktik för universitetslärare
- 2023
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det här är en skrift som kom till inom ramen för kursen ”Didaktik för universitetslärare” under hösten 2022 – en fortsättningskurs för lärare som ges av enheten för Universitetspedagogik och lärandestöd vid Umeå universitet. Med inspiration från kursboken ”Didaktisk dialog i högre utbildning” (Levinsson m.fl. 2021) fick kursdeltagarna i uppgift att presentera var sitt didaktiskt dilemma från sin egen undervisningspraktik. Därefter fick de läsa och bidra med kollegial återkoppling på två andra dilemman. Baserat på sina kollegors återkoppling skrev de slutligen en framåtsyftande slutkommentar till sitt eget dilemma. Det fanns inga krav på längd på texterna eller refererande eller liknande. Alla deltagarna fick själva ta ställning till ifall deras texter skulle publiceras eller inte.Ett syfte med upplägget var att hjälpa deltagarna att konkretisera sådant som vi typiskt brottas med som universitetslärare, och på så sätt öppna upp för ett meningsfullt utbyte av erfarenheter. Att ta ett första steg mot beprövad erfarenhet. Vi hoppas och tror att resultatet kan vara givande att ta del av även för andra, och önskar dig god läsning! Agneta Bränberg & Dan Borglund Umeå den 21a december 2022
|
|
| 11. |
- Hassan, Osama, 1969-, et al.
(författare)
-
Peer-lärande och formativ bedömning : en väg till bättre lärande
- 2013
-
Ingår i: Reformation, revolution, evolution. - Umeå : Universitetspedagogiskt centrum (UPC), Umeå universitet. - 9789174595710 ; , s. 97-106
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna artikel introduceras en modell för lärande där peer - lärande och formativ bedömning är integrerade med en traditionell föreläsningsform. I detta sammanhang genomfördes en fältstudie för att testa användbarheten av modellen för en byggingenjörskurs. Resultaten visar att modellen har gett lovande resultat med hänsyn till uppfyllandet av de förväntade studieresultaten. Artikeln diskuterar också några praktiska och teoretiska aspekter samt vilka hänsynstagande till kursens innehåll och uppläggning som skulle kunna påverka vid fullgörandet av modellen.
|
|
| 12. |
- Holmgren, Ulf, 1952-, et al.
(författare)
-
Kritiskt tänkande och socialt ansvarstagande i en förment objektiv akademi?
- 2020
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Debatt kring undervisning i högre utbildning handlar ofta om objektivitet och om vi som universitetslärare ska ta ställning i politiska och värdeladdade frågor. I akademin har vi en statlig värdegrund att förhålla oss till, som bland annat inkluderar demokrati, respekt för alla människor och fri åsiktsbildning. Ingen utbildningsnivå i Sverige förväntas ha helt värderingsfri undervisning. När det handlar om att undervisa för något, exempelvis hållbar utveckling, är syftet helt klart att den lärande inte bara ska omfatta vissa värderingar, utan också agera utifrån dem.[1]Hållbarhet är ett relativt nytt paradigm, byggt på helhetssyn, långsiktighet och livskvalitet. Hållbar utveckling är också en process med en inneboende förväntan om radikala förändringar av hur människor, företag och regeringar uppfattar sina roller och relationer. Det handlar om att gå ifrån en betoning av materiella tillgångar till en holistisk syn på människans plats på jorden. [2]Bland de skickligheter UNESCO presenterar som nödvändiga att ge studenten möjlighet att utveckla i undervisning för hållbarhet, vill vi i detta rundabords-samtal fokusera på kritiskt tänkande och socialt ansvarstagande.[3] Vi menar att ett aktivt kritiskt förhållningssätt förutsätter en hög grad av nyfikenhet, ett mått av eftertänksamhet och står inte i motsättning till väl grundade ställningstaganden i hållbarhetsrelaterade frågor.[4] Det sociala ansvarstagandet innebär bland annat att leva ett liv i samklang med hållbara värderingar och vetenskaplig kunskap.Syftet med detta rundabordssamtal är att utbyta erfarenheter kring och problematisera relationen mellan objektivitet och undervisning för hållbar utveckling. Vi hoppas att tillsammans kunna dela handlingsalternativ som ger oss fler undervisningsverktyg som lärare. Vi vänder oss till samtliga lärare inom högre utbildning.Samtalsfrågor:Hur kan vi lärare agera för att vara både allsidiga och objektiva när vi ska undervisa om aspekter som handlar om bland annat etiska val, värderingar och normer?2. Hur kan undervisning som leder till socialt ansvarstagande se ut? 3. Hur kan undervisning för kritiskt tänkande framtida samhällsmedborgare i ett värderingstungt område som hållbar utveckling se ut? [1] UNESCO (2014) Roadmap for Implementing the Global Action Programme on Education for Sustainable Development 2017, hämtat från https://sustainabledevelopment.un.org/content/documents/1674unescoroadmap.pdf, Wiek, A., Withycombe, L. and Redman, C. (2011). Key competencies in sustainability: a reference framework for academic program development. Sustainability Science. 6(2), pp.203–218[2] World Commission on Environment Development. (1987). Our common future. Oxford: Oxford Univ. Press.[3] UNESCO (2017). Education for Sustainable Development Goals - Learning Objectives. Hämtat från https://www.sdg4education2030.org/education-sustainable-development-goals-learning-objectives-unesco-2017[4] Popov. (2016). Förmåga att tänka kritiskt., Umeå Universitet
|
|
| 13. |
- Johansson, Dan, et al.
(författare)
-
Hur startar man ett heltnätbaserat utbildningsprogram? : Datoranvändning/e-learning som exempel på en första kurs på ett program : tankar bakom, hur kursen utvecklats och resultat från kursen
- 2010
-
Ingår i: Undervisning på tvären. - Umeå : Universitetspedagogiskt centrum (UPC), Umeå universitet. - 9789174590647 ; , s. 93-104
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Att starta en helt nätbaserad utbildning på ett bra sätt kräver ett visst mått av eftertanke. Man måste ha klart för sig vad man har för syfte, d v s vad studenterna förväntas ha för kunskaper och färdigheter när de har utexaminerats. Hur utbildningen kommer att vara utformad och vad studenterna förväntas möta under den i form av pedagogiska upplägg och IKT är nästa viktiga aspekt att ha tänkt igenom. Till sist bör man ha klart för sig vad man har för möjligheter att möta upp mot alla dessa krav; vad finns det för stöd i litteratur och forskning när det gäller pedagogiskt upplägg för den här typen av kursen och vad har man för stöd på högskolan när det gäller support av olika slag?
|
|
| 14. |
- Jonsson, Ulf, et al.
(författare)
-
Att utveckla distanslärare : en institutionsövergripande aktivitet?
- 2008
-
Ingår i: Utsikter, insikter, avsikter. - Umeå : Universitetspedagogiskt Centrum, Umeå universitet. - 9789172645363 ; , s. 189-199
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det nätburna ingenjörsprogrammet IngOnline skapades 2002 för att tillmötesgå en allt mer ökande efterfrågan på ingenjörer inom teknikområdena tele- och datakommunikation, datateknik, elektronik samt programmering. Lärare aktiva inom programmet har genomgått en kurs för att öka kompetensen inom området pedagogik för nätburna kurser. Kursen utvecklades och gavs i samverkan mellan två institutioner vid Umeå Universitet, Tillämpad Fysik och Elektronik (TFE) samt institutionen för Interaktiva Medier och Lärande (IML). En befintlig kurs hos IML anpassades och modifierades för att passa IngOnline-lärarna. Kursen inleddes med en med en kontaktskapande kursträff samt genomfördes i flexibelt format under en termin. I kursen deltog nio aktiva lärare inom programmet IngOnline.
|
|
| 15. |
- Jonsson, Ulf, 1950-, et al.
(författare)
-
Hur lär sig studenter? En modell för utveckling av nya studenters förmåga att 'knäcka koden'.
- 2003
-
Ingår i: En öppen högskola- vilka kunskaper och vilket lärande. - Umeå : Umeå Universitet, Universitetspedagogiskt centrum. ; , s. 21-33
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport beskrivs en modell för hur man med utgångspunkt i ett studentfokuserat förhållningssätt kan påbörja en övergång från ett ickeansvarstagande, ytinriktat perspektiv till ett djupare, mer nsvarstagande. Modellen baseras på ökad och fördjupad kommunikation, eget val av väg för kunskapsinhämtande, flerdimensionell utvärdering och egen metadiskussion över kunskapsprocessen. I modellen uttrycks lärarens ansvar att delta i studenternas egen utveckling av sina sätt att ta in och presentera kunskap.
|
|
| 16. |
-
PBL och Casemetodik : en exempelsamling
- 2023
-
Samlingsverk (redaktörskap) (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det här är en skrift som skapats våren 2023 inom ramen för kursen "PBL och Casemetodik" – en fortsättningskurs för lärare som ges av enheten för Universitetspedagogik och lärandestöd vid Umeå universitet. Kursens grundfilosofi bygger på problembaserat lärande där PBL och Casemetodik är de två pedagogiska former som står i fokus. Kursen är uppbyggd i PBL-form med inslag av verkstäder, övningar, case-seminarium, rollspel, kortare föreläsningar och inbjudna gäster (Bränberg, Holmgren & Wester, 2020). Som en röd tråd genom kursen löper ett PBL-projekt med ett scenario (se nedan) som ska utmynna i en inspirationsskrift för kollegor med en beskrivning av de två pedagogiska uppläggen samt ett exempel från var och en av deltagarna. För att leva som kursen lär och stödja kursdeltagarna i PBL-metodik användes ett processunderlag i form av en Basgruppsduk för Basgruppsträffarna, se Bilaga 1. Basgruppsdukens utformning är framtagen med inspiration från The PBL process (Barett and Moore, 2011, figure 1.2). Kursen bestod av 16 deltagare från olika institutioner och fakultet, uppdelade i två basgrupper. Under denna kursomgång gav vi möjlighet för de två basgrupperna att få publicera sin skrift. Både för att skärpa till uppgiften, men framför allt för att vi vet att exemplen brukar bli bra och då är det bra om andra kan få en möjlighet att läsa och dra nytta av det som producerats. Allt i en anda av att utveckla det akademiska lärarskapet genom ett Scholarship of Teaching and Learning (Bolander Laksov, K & Scheja, M., 2020). Eftersom deltagarna arbetat med sina tolkningar och utvecklat sina exempel tillsammans i de två basgrupperna kommer texten att vara uppdelad i två delar (grupp 1 och 2) med en inledning till respektive del som av förklarliga skäl behandlar samma sak. Vi anser ändå att det är bra att det får komma fram hur lika/olika två grupper kan tolka, beskriva och utvecklas inom samma område. Vi hoppas att denna skrift ska bli läst och att exemplen ska bli använda!
|
|
| 17. |
- Pommer, Linda, et al.
(författare)
-
Kollegialt, studerandeaktivt lärande för förbättrat individuellt skrivande
- 2023
-
Ingår i: Bidrag från den 9:e utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. - Västerås : Mälardalens universitet. - 9789174856200 ; , s. 27-28
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Artikeln beskriver ett studerandeaktivt undervisningsupplägg på en kurs för högskoleingenjörer i akademiskt skrivande. I kursen övar studenterna sina individuella skrivförmågor genom att de läser, skriver och diskuterar med sina kollegor. Via denna form av studerandeaktivt arbetssätt uppnås ett tryggt och hjälpsamt arbetsklimat, vilket bidrar till det kollegiala lärandet.Vi vill inspirera lärare och sänka tröskeln för att förändra undervisningen till att bli mer studerandeaktiv, då lärande inte bara sker utifrån lärares presentationer och föredrag, utan också i interaktionen mellan studenter och i diskussioner. Syftet är även att bidra med idéer om hur läraren kan stötta studerandeaktiva lärprocesser, där lärarens roll under de beskrivna verkstäderna är viktig.Insamling av data och information kring kursen har gjorts från kursupplägg, programansvarig, kursansvarig, jämförelse av exjobb, genomströmning, samt via kursutvärderingar.Utformningen av kursen har gjort att studenterna fått ett mer kritiskt förhållningssätt och bättre förmåga att skriva på ett vetenskapligt sätt än om de fått jobba enskilt. Även lärarensroll i undervisningssituationen spelar en viktig roll för studenternas aktivitetsnivå och därmed deras lärande.En intressant reflektion från kursen är att skrivande inte bara är skrivande. Utifrån ett lärarperspektiv så ser vi att studenterna också förstår att de lär sig att läsa och kritiskt analysera vetenskapliga texter parallellt med att deras skrivförmåga förbättras.
|
|
| 18. |
- Pålsson, Johan, et al.
(författare)
-
PBL för att stötta professionsfärdigheter
- 2013
-
Ingår i: Ett universitet i tiden. - Umeå : Universitetspedagogiskt centrum (UPC), Umeå universitet. ; , s. 15-18
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 19. |
- Winka, Katarina, 1970-, et al.
(författare)
-
Pedagogiskt mentorskap för hållbart lärarskap
- 2020
-
Ingår i: nu2020. ; , s. 207-208
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Mentorskap bygger på att en erfaren yrkesutövare (mentor) hjälper någon annan (adept) att bli mer kompetent i sitt yrke. Den grundläggande idén är att ta vara på och sprida erfarenhetsbaserad kunskap inom organisationen. Genom att bidra till en kollegas professionella utveckling kan mentorn utveckla sina egna kunskaper, förmågor och förhållningssätt. För adepten är det en möjlighet att utveckla sig och sin egen roll som lärare inom akademin (Mathisen, 2009; Eastcott, 2016).Syftet med denna presentation är att delge erfarenheter från ett pedagogiskt mentorskapsprogram som utvecklats, genomförts och utvärderats vid Umeå universitet. Mentorskapsprogrammet är ett komplement till det högskolepedagogiska utbildningsutbudet och samtidigt ett sätt att tillvara ta de pedagogiskt meriterade lärarnas kompetens och vilja att bidra till hållbar pedagogisk utveckling.Umeå universitet har en pedagogisk meriteringsmodell där lärare kan ansöka om prövning mot kriterier för utnämning till meriterad eller excellent lärare. Modellen har haft stort genomslag och det finns över 200 utnämnda lärare. En fråga som uppstått är hur lärosätet kan ta tillvara dessa lärares erfarenhet, engagemang och kompetens. I en undersökning av de utnämnda lärarnas förväntningar och önskemål framkom en stark vilja att dela med sig av sin kunskap och inspirera andra till pedagogisk utveckling. Detta ledde till att ett pedagogiskt mentorsprogram initierades 2019 med syftet att främja erfarenhetsutbyte och kollegial samverkan inom lärosätet.Mentorskapsprogrammet består av en utbildning för mentorerna och ett pedagogiskt mentorstöd för adepterna. Ett intyg motsvarande en veckas högskolepedagogisk kurs utfärdas för de som genomför mentorsutbildningen och agerar mentorer. Vid antagning till mentorsplatserna prioriteras sökande med lång undervisningserfarenhet och ett reflekterande förhållningssätt till lärarrollen. Med andra ord: utnämning i Umeå universitetets pedagogiska meriteringsmodell är meriterande. För adepterna gäller inga speciella urvalskriterier förutom intresse att utveckla sin pedagogiska kompetens.I matchningen av mentorer och adepter lades särskild vikt vid fakultets- och ämnesöverskridande konstellationer. Potentiella ämnesmässiga kopplingar undveks med argumentet att den akademiska lärarrollen och den pedagogiska verksamheten ska vara i fokus. I pilotomgången ingick sju mentor/adeptpar varav sex slutförde programmet.Utvärderingen bekräftade vikten av att programmet är universitetsövergripande och att mentorer och adepter matchas över fakultets- och ämnesgränser. Det utgör även ett exempel på hur de meriterade och excellenta lärarnas engagemang och drivkraft för pedagogisk utveckling kan tas tillvara. Som helhet representerar det pedagogiska mentorskapsprogrammet en win-win-situation, där både adepter och mentorer växer i sin identitet och professionella roll.Målgruppen för presentationen inkluderar alla som är nyfikna på undervisning/utbildning/högskolepedagogik, pedagogiska utvecklare samt personer med pedagogiska ledarskapsuppdrag. ReferenserMathisen, P. 2009. Mentor: i teori och praktik. Studentlitteratur: LundEastcott, D. (2016). Coaching and mentoring in academic development (pp. 86–102). In: Popovic, C., & Baume, D. (2016). Advancing practice in academic development. Taylor and Francis Inc.
|
|
