| 1. |
- Brüde Sundin, Josefin, 1975-
(författare)
-
En riktig rektor : Om ledarskap, genus och skolkulturer
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The overall aim of the study is to show, from an ethnographic point of view, the what, why and how of events in the daily life of the principals studied. The ambition is to try to understand the meaning of being a principal and the complex situation in which they op-erate. Some questions raised are: What do the principals’ working days look like? What constitutes the foundations of school leadership? What characterizes the context (the cul-tures) in which they work? Has gender any significance for school leadership?Earlier knowledge about leadership is mainly based on studies of male leaders, and or-ganizations are often considered as gender neutral. These circumstances make it urgent to study leadership from a gender perspective. Using an explorative, ethnographic approach with participant observations and recorded interviews seven principals were studied. Most of the data was collected during one and a half years of fieldwork, where the work of one female principal was observed.The result shows that leadership is a complex phenomenon. Relationships are seen as an essential aspect, and most of the daily work is accomplished through meetings and conver-sations with other people. The study illuminates how “a real principal” is constructed through relationships between many different individuals and groups. In this variety of sub-cultures different values and norms of behaviour are found. Schools can thus be regarded as multicultural organizations. Daily the principal has to try to understand, be aware of, and handle this cultural diversity. Partly as a consequence of this, emotions are constantly pre-sent in principals’ daily work. Principals have to deal with their own feelings as well as those of others. Contours of a gender contract are outlined, where cultural understandings of women and men become evident, and which the principals have to relate to.
|
|
| 2. |
- Brüde Sundin, Josefin, 1975-
(författare)
-
Lösa knutar och knyta band : Erfarenheter och effekter av ett projekt om vuxnas lärande, samverkan och regional tillväxt
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inledning och syfteHösten 2006 startade projektet ”Systempåverkan för lärande, utveckling och tillväxt”, även kallat LU-projektet. Tolv regioner i Sverige är inblandade i projektet, som pågick vidare under hela aret 2007. Det övergripande syftet var att samla, systematisera och sprida kunskap och erfarenheter från regionala samverkansprocesser inom området vuxnas lärande. LU-projektet drevs av Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) i samverkan med APeL Forskning och utveckling, och finansieringen sköts av CFL och Europeiska Socialfonden via Svenska ESFRådet. Utvärderingen med tillhörande rapport utgör ett led i att få ut så mycket lärdom som möjligt från LU-projektet.Utvärderingen rör sig på ett övergripande plan kring de sex områden som APeL pekat ut som kritiska för att vuxnas utbildning och lärande på ett tydligare satt ska kunna kopplas till lokal och regional utveckling och tillväxt. Dessa områden ar:Visioner och strategierSyn på lärande och utbildningGränsöverskridande samverkanInvesteringar i utvecklingsarbeteOperativt samarbete med näringsliv och offentlig verksamhetSamordning av aktörer, resurser och aktiviteterSyftet med studien ar att utforska innebörden och effekterna av LU-projektet, samt hur man på olika nivåer har genomfört och erfarit arbetet med nämnda projekt, där både systemnivån och den individuella nivån beaktas. De frågeställningar/ frågeområden som belyses är:Arbetet med LU-projektetHur har man arbetat med LU-projektet i de deltagande regionerna och kommunerna? Vilka omständigheter uppfattas som hämmande respektive främjande i detta arbete? Vilka möjligheter och svårigheter har deltagarna stött på under projektets gång?Effekterna och betydelsen av LU-projektetVilken effekt har LU-satsningen haft lokalt/kommunalt respektive regionalt? Vad har projektet betytt för olika kommuner och olika regioner? Har det skett konkreta förändringar som kan kopplas till LU-projektet? Har lokala/kommunala och regionala aktörer ändrat sin syn på innebörden av vuxenutbildning och organiseringen för denna till följd av LU-projektet? Har man lärt sig något under arbetet med LU-projektet? Vilka ar de viktigaste erfarenheterna som gjorts?Som en bakgrund till frågeområdena ovan var det också nödvändigt att ta reda på de involverades uppfattningar om de centrala begreppen inom LU-projektet och om själva LU-projektet. Hur uppfattar och värderar regionala, och i viss man lokala/kommunala aktörer, vuxnas lärande (livslångt lärande, flexibelt lärande), regional tillväxt och samverkan? Vad anser man om själva satsningen som LU-projektet utgör? Vilka motiv har företrädarna for att arbeta med en satsning på vuxnas lärande? Vems behov ska uppfyllas med satsningen?MetodUndersökningen ar upplagd i två delstudier, där resultaten från delstudie 1 och delstudie 2 kompletterar varandra i en strävan att uppnå syftet med utvärderingen. Intervjuer och enkäter har använts för att erhålla både djup och bredd i datamaterialet. Delstudie 1 ar en intervjustudie där samtal förs med tolv regionala företrädare om hur de uppfattar LU-projektet, hur arbetet med LU-projektet fortskridit, vad som underlättat och vad som eventuellt varit svart, samt om effekterna och betydelsen av LU-projektet. Efter en sammanställning av intervjusvaren genomfördes en enkätstudie riktad till ansvariga tjänstemän/kvinnor inom vuxenutbildningen i de kommuner som deltar i LU-projektet. Detta kom att bli delstudie 2 och har ingår 90 personer. Frågorna i enkäten utarbetades dels utifrån de sex områden som utvärderingen rör sig omkring, dels med bakgrund i de resultat som erhållits i delstudie 1. Informanterna ombads att utgå ifrån sina faktiska erfarenheter av vad som har skett och hur det har sett ut under det senaste aret i deras kommun.ResultatFöreträdarna från den regionala nivån anser att vuxenutbildningen i Sverige ar inne i en omfattande förändringsprocess och LU-projektet anses ha kommit i ratt tid. De centrala begreppen inom LU-projektet uppfattas i huvudsak som viktiga av företrädarna från både regional och lokal nivå, både i ett individ- och ett samhällsperspektiv; för regioner, för kommuner och organisationer och för enskilda individer. Den brännande punkten inom LU-projektet är i min tolkning samverkan. En etablerad samverkan i regionen utgjorde en förutsättning för ett deltagande i projektet, och denna samverkan skulle utvecklas och dessutom synliggöras i syfte att dela med sig av erfarenheter och kunskaper mellan regioner. De regionala företrädarnas arbete har till stor del handlat om att ordna (och sköta administrationen för) mötesplatser för möjliga och faktiska samverkanspartners. Det rör sig om seminarier, konferenser, möten och kurser. De lokala företrädarna anger också ett antal aktiviteter som de har varit inblandade i och olika samverkanspartners som de har mött under projekttiden.Själva samverkansprocessen omges av olika omständigheter som kan underlätta eller försvara arbetet. God kommunikation och redan upparbetade kontaktnät sägs underlätta arbetet med LU-projektet, och dessutom framförs att hur det fungerar beror mycket på vilka personer som ar inblandade. Det ar inte ovanligt att samverkan anses fungera väl på en nivå, men inte på en annan. Olika förutsättningar inom de deltagande kommunerna (som exempelvis kan relateras till kommunstorlek), gränser mellan kommuner och skärningspunkten mellan teori och praktik, namns som omständigheter som har betydelse för hur arbetet fungerar, liksom variation i engagemang mellan deltagande parter. Ovilja och skillnader i uppfattningar, traditioner, strukturer och regelverk nämns av de regionala företrädarna som sådant som har varit nödvändigt att hantera i deras arbete. De lokala företrädarna instämmer i relativt låg grad i att svårigheter att samverka i ett förändringsarbete hänger samman med olika uppfattningar hos olika aktörer om vad som ar viktigt. Nar det gäller hur man kan lyckas med att förverkliga visioner för vuxnas lärande så instämmer ungefär två tredjedelar av informanterna helt eller delvis i att det har att göra med lokala verksamheters rädsla för försämringar om förändringarna genomförs. Men framför allt anser de lokala företrädarna att svårigheter med att rent praktiskt förverkliga visioner för vuxnas lärande och utbildning beror på att man i olika lokala verksamheter har svart att avsätta tid och pengar för att arbeta med utvecklingsfrågor. Tillgång till resurser i form av tid och pengar tas upp som en viktig faktor som informanterna på bägge nivåer relaterar sig till i sina svar. Man menar att ett långsiktigt tidsperspektiv ar viktigt i arbetet med förändrings- och utvecklingsprojekt som handlar om vuxnas lärande, och avsaknad av tid och pengar nämns som en frustrationskälla och en hindrande omständighet i arbetet med LU-projektet.Tid tas också upp som en anledning till att en del informanter tycker sig ha svårt att uttala sig om vad LU-projektet har betytt och givit för effekter i deras region eller kommun. De menar att det ar för tidigt att uttala sig om detta redan nu. Samtliga tolv regionala företrädare (även om en person till en början menar att sa inte är fallet) och två tredjedelar av de lokala företrädarna anser att LU-projektet har betytt något för deras region eller kommun. Det har skapats kontaktytor som har genererat möjligheter till samverkan mellan parter, exempelvis olika kommuner/kommunförbund, regioner/regionförbund, utbildningsanordnare, organisationer och företag/arbetsgivare. I möten mellan olika individer och grupper har det skett erfarenhets- och kunskapsutbyte där också insikt i och förståelse för varandras verksamheter och perspektiv kan ha åstadkommits. Kunskaperna kan röra utbildningars innehåll och form, hur ny teknik kan användas samt lagar och regler. Det kan också handla om nya kunskaper om samverkansprocesser, om hur man kan arbeta som projektledare för liknande projekt samt om vuxenutbildningens betydelse eller om hur man kan betrakta vuxnas lärande i relation till samverkan och regional tillväxt. Konkreta ”produkter” som samverkansavtal, webbportaler och utbildningar har också utarbetats eller utvecklats och möjligheter till fortbildning och kompetensutveckling har funnits.Det som har skett under LU-projektet kan också betraktas som möjligheter till ett experimenterande runt omkring frågan om vad som sker och vad som skulle kunna vara annorlunda inom området vuxnas lärande. Aven om förändringar eventuellt inte har skett sa snabbt som en del av informanterna kanske skulle ha önskat, sa har det anda inneburit reflektion över vad man faktiskt gör i olika verksamheter och organisationer och vad som skulle vara möjligt att göra annorlunda. Erfarenheter från LU-projektet kan aven betraktas som ett inspel i debatten om vad en region ar eller bör vara, och vad som kan vara fruktbara eller funktionella regionindelningar. LU-projektet har med andra ord bidragit till att skapa en arena där man har kunnat undersöka och experimentera med möjligheter och begränsningar för de ambitioner, visioner och målsättningar som finns på olika hall, vilket kan vara nog sa viktigt för kommande ageranden.
|
|
