| 1. |
- Sigurdardottir, Gunnthorunn, 1975-
(författare)
-
Studies of the Systemic Inflammation in Psoriasis
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Psoriasis is a common immune-mediated disease, where an increased prevalence of extra cutaneous diseases and mortality is observed. Common inflammatory mechanisms are implicated. The general aim of this thesis was to investigate markers of inflammation and cardiovascular disease in psoriasis, now considered a systemic disease, assumed to reflect the systemic inflammation.In Study I, Th1-, Th2- and Th17-associated chemokines were elevated in the blood of psoriasis patients in comparison to controls and, in Study II, six markers of cardiovascular risk were demonstrated to be systemically elevated. After adjustment for body mass index and waist: hip ratio in Study II, only one marker, the total plasminogen activator inhibitor-1, showed sustained elevated levels. The levels of the chemokines and the cardiovascular markers were unaffected after treatment with narrowband UVB therapy (NB-UVB), despite a significant improvement in skin lesions, indicating more local than systemic effects of NBUVB. This was further strengthened by the fact that the response to in-vitro stimulation in the peripheral blood mononuclear cells (PBMCs) of psoriasis patients before and after NB-UVB treatment was unaffected. In Study I, CCL20 was shown to correlate to the psoriasis area severity index (PASI), but this correlation was lost after phototherapy, suggesting sources of CCL20 other than the skin. Conversely, systemic treatment with TNF-α inhibition in Study II alleviated the elevated systemic levels of the cardiovascular risk markers. In Study III, the levels of 17 potential biomarkers, with the emphasis on endothelial and adipocyte dysfunction, soluble receptors and the innate mechanisms were studied. Endocan-1, CXCL16, and sVEGFR1, were found to be systemically decreased in psoriasis patients at baseline. Endocan-1 showed a negative correlation to the PASI. In contrast to the results in Studies I and II, NB-UVB therapy affected the systemic levels of investigated markers; Endocan-1 and CXCL16 were restored to normal levels, while sVEGF1, FABP3, FABP4 and sIL-1R1 showed a significant reduction following NB-UVB. In Study IV, the focus was on the contribution of innate immune mechanisms and the effects of the cytokines IL-17 and TNF-α on systemic inflammation. In keratinocytes, the gene and protein expression of inflammasome components was increased upon exposure to IL-17 and TNF-α. Systemically, the constitutive expression of the inflammasome components NLRP1, NLRP3 and AIM2 was detected in neutrophils, classical monocytes, CD4+ lymphocytes and B-cell subsets from psoriasis patients. Upon exposure to IL-17 and TNF-α, increased systemic caspase-1 levels were detected, confirming systemic inflammasome activity.In conclusion, these studies support the hypothesis that there is a systemic inflammation in psoriasis to which both innate and adaptive immune mechanisms contribute. The systemic inflammation may be explained, to some extent, but not completely, by body weight and fat distribution. The different effects of NB-UVB therapy on the systemic levels of the investigated markers may reflect their different roles in psoriasis, but the ameliorating effects of the TNF-α inhibitor on the elevated cardiovascular markers suggests that systemic treatment should be evaluated in psoriasis patients with signs of a systemic inflammatory burden.
|
|
| 2. |
- Wiberg, Sofia, 1977-
(författare)
-
Lyssnandets praktik : Medborgardialog, icke-vetande och förskjutningar
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I dialogforskning och planeringspraktik pekas det ofta på vikten av att skapa fler forum för att ”ge röst” till invånargrupper i syfte att skapa mer politiskt jämlika processer, stärka demokrati och social hållbarhet (Abrahamsson, 2015) samtidigt som mindre fokus sätts på de praktiker och vanor som avgör vad som kan höras. Det är en omöjlighet att lyssna på allt, ett lyssnande innebär därmed alltid ett sorterande där vissa saker får utrymme och annat blir bortsorterat (Palmås och von Bush, 2015). Lyssnandet har samtidigt inte fått lika mycket uppmärksamhet som något politiskt utan har oftare förknippats med något passivt, till skillnad från rösten och språket som är förknippat med akten att skriva, läsa eller tala. Lyssnandet faller därför lätt in i en förenklad binaritet mellan aktivitet eller passivitet vilket har hindrat lyssnandet att betraktas som en politisk handling (Lacey, 2014). Med detta som utgångspunkt ser jag det som centralt om vi vill ge utrymme för fler erfarenheter, att inte endast fokusera på att bjuda in marginaliserade invånare till gängse dialogforum utan även problematisera själva forumen och ramarna för dialogen, att vända blicken mot planerare, arkitekters och tjänstepersoners arbetssätt och rutiner, och reflektera över hur de påverkar vad som kan höras. Utgångspunkten för avhandlingen är mina personliga erfarenheter som processledare för två dialogprocesser: en kommunal medborgardialogsprocess som jag genomförde i Botkyrka kommun – Samtal om framtiden mellan 2011-2012 – samt det utforskande konst- och forskningsprojektet Rehearsals - åtta akter om lyssnandets politik som genomfördes tillsammans med Petra Bauer och en grupp på Tensta konsthall 2013-2014 där vi gemensamt prövade olika sätt att föra dialog med varandra bortom orden. Avsikten är att belysa den mer röriga och komplexa praktiken snarare än att lyfta fram framgångshistorier. Syftet med avhandlingen är att utforska lyssnandets roll i ledandet och organiseringen av dialogsituationer för att bidra med förhållningssätt till dialoger för att möjliggöra det politiska att framträda. Centrala begrepp i avhandlingen är 1400-talsfilosofen Nicholas Cusanus ratio och intellectus, som beskrivning av två delar av vårt förnuft. Genom ratiot förhåller vi oss till livet som ett pussel där vi genom att mäta, räkna och kalkylera försöker hitta givna svar. Genom intellectus förhåller vi oss närmare icke-vetandet och ser att ratios kategorier aldrig är helt uttömmande och att det vi kallar för värld är i ett ständigt skapande (Bornemark, 2017). Ett lyssnande genom intellectus, såsom jag beskriver det i avhandlingen, skapar möjlighet för det som flera politiska filosofer på lite olika sätt benämner som ”det politiska”, forum där det spontana, oregerliga och störande kan ta plats och politiska frågor väckas (Rancière, 2009, Mouffe, 2008). Enligt Hannah Arendt (1958) är en förutsättning för att det politiska ska äga rum att det finns ett visst mått av oförutsägbarhet. Om vi vill lyssna kan vi i förhand inte bestämma oss för vad vi vill höra, vi behöver öppna upp för att bli överraskade av det vi hör.
|
|
