| 1. |
- Brandén, Jennie, et al.
(författare)
-
Governing safety through the politics of community? : A governmentality analysis of the practice of 'safety walks' in three Swedish cities
- 2021
-
Ingår i: Space & Polity. - : Routledge. - 1356-2576 .- 1470-1235. ; 25:1, s. 1-19
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In Sweden, 'safety walks' are a well-established planning practice for improving safety. They involve citizens and local authorities evaluating public spaces in terms of safety. Building on observations, interviews and policy materials, this paper examines safety walks from a governmentality perspective. Our analysis shows that, through the governing techniques employed in the walks, safety problems are rendered technical, auditable and governable, while becoming disconnected from the social and political. Furthermore, the participatory rationale of the walks serves to produce self-governing communities, who are responsible for managing their own safety, while risking the reinforcement of boundaries of inclusion and exclusion within the imagined 'safe community'.
|
|
| 2. |
- Brandén, Jennie, 1984-
(författare)
-
In the name of safety : power, politics and the constitutive effects of local governing practices in Sweden
- 2022
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In a time of uncertainty and risk, safety has become an increasingly significant concern. In Sweden, a powerful discourse around public safety has developed in recent years, moving it to the top of the political agenda. While safety is often regarded as a prerequisite for a democratic and gender-equal society in Sweden, previous research demonstrates that safety is increasingly linked in public politics to matters of national and individual security, crime, and immigration. Considering this discursive change in relation to the neoliberal transformation of the Swedish welfare state, the centrality of public safety as a political ideal in Sweden raises questions. Why is safety increasingly seen as a self-evident answer to a range of societal issues in Sweden? Why safety, rather than equality, democracy, or justice?Drawing upon a governmentality framework, this thesis examines how, and with what effects, safety is being discursively produced as a political problem in Sweden and how it operates as a practice of governmentality. Three widespread practices of governing safety in Swedish municipalities are examined: community-based safety walks; the safety certification of city centers; and the contracting of private guards to patrol public spaces. The study applies a political ethnography approach and is based on policy materials, observations, and interviews. The overall analysis of these case studies combines to demonstrate that a technical, calculable, and depoliticized representation of safety is produced. Thus, safety is largely reduced to a set of technical details to be measured, fitted into a protocol, ticked off a checklist, or fixed by making changes to the physical environment. This enables the commodification of safety, manifested in the branding of cities as safe and the outsourcing of responsibility for safety to the private security industry. In this context, safety largely becomes a matter of order and uniformity in public space, while those deviating from these normative ideals are marked as unsafety problems. The various societal issues being addressed as “unsafety problems” are in turn marked as individual or community failures. In effect, these issues are detached from their social and political circumstances and understood as problematic primarily due to causing unsafety to others. The analysis shows how the governing of safety in this manner produces a boundary between the familiar, “Swedish”, “us”—to be made safe in public space—and the estranged, “non-Swedish”, “others,” who are marked as problematic and out of place. However, these exclusions are concealed by the depoliticized representation of safety as a technical matter as well as a virtue.The thesis shows how these deeply political acts of deciding who is legitimate or illegitimate in our public spaces, and how altering dimensions of democratic accountability and the monopoly on using force, are enacted through the government of safety as a set of technicalities, largely without political contestation. While safety is often put forward as a democratic tool of inclusion and access to public space, the thesis claims that the government of safety operates through a de-democratizing dynamic of governmental precarization. This means that, despite the centrality of safety as a political ideal, the politics of safety neither challenges nor changes, but rather reproduces and reinforces, prevailing relations of power and the current political order of things. Shadowed by our own demands for safety, we fail to recognize that this order both (re)produces and relies upon a state of unsafety.
|
|
| 3. |
- Brandén, Jennie, et al.
(författare)
-
Patrullering för trygghet : vakter, nattvandrare och medborgargarden
- 2020
-
Ingår i: (O)tryggt?. - : Premiss förlag. - 9789189077157 ; , s. 75-98
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under de senaste åren har frågor om trygghet tagit allt mer plats i det offentliga samtalet. Det kan handla om att otryggheten breder ut sig, att den måste bekämpas och att vi måste kunna vara trygga på gator och torg. Vissa grupper pekas ut som mer otrygga medan andra blir de som står för otryggheten. Vid en närmare granskning blir det dock tydligt att trygghet är mer komplicerat än så. Att det som är tryggt för vissa kan vara otryggt för andra. Att talet om trygghet kan betyda både hårdare straff och en längtan efter ett eget hem. Denna bok består av två delar som tillsammans tar sig an (o)trygghet från olika perspektiv samhälleliga föreställningar, politiska förändringar och ambitioner att arbeta för förändring. Bokens författare har sin hemvist i olika akademiska discipliner etnologi, folkhälsovetenskap, genusvetenskap, konstvetenskap, kulturgeografi, socialt arbete, statsvetenskap och urbana studier och ger därmed en mångfacetterad bild av vad (o)trygghet betyder i dagens Sverige. I kapitlet "Patrullering för trygghet - vakter, nattvandrare och medborgargarden" undersöks mediebeskrivningar och offentliga policydokument kopplat till tre olika former av patrullering för trygghet: privata trygghetsvakters patrullering i kommunal regi, ideella aktörers nattvandring samt högernationalistiska medborgargardens patrullering. Analysen utgår ifrån en förståelse av patrullering som ett görande, en praktik, som bidrar till att forma betydelsen av såväl trygghet som otrygghet. Syftet är att belysa frågor om vems trygghet som ska upprättas eller bevaras, hur detta ska göras, samt vad eller vilka som anses vara orsaker till otrygghet.
|
|
| 4. |
- Brandén, Jennie, et al.
(författare)
-
Selling the Safe City? The Politics of Certification and the case of Purple Flag Sweden
- 2019
-
Ingår i: Offentlig Förvaltning. Scandinavian Journal of Public Administration. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 2000-8058 .- 2001-3310. ; 23:3-4, s. 23-41
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In recent years, bureaucratic and market-based tools such as certifications have become common tools for addressing complex, gendered and power-related issues such as discrimination, gender equality and, in this case, safety. Drawing on a discursive understanding of policy and politics, this paper examines how safety in public space is being addressed and given meaning in nine Swedish cities, working with a safetycertification entitled ‘the Purple Flag’. Our analysis shows that in the work with PurpleFlag, safety is represented as a technical problem, requiring a standardised method, and as a tool for growth, focusing on the commercial potential of safety for the city. These representations position the safety worker as mainly administrative and competitive, while the recipients of safety become visitors and consumers. Purple Flag also gears local safety measures towards urban business areas, rather than towards places with high levels of crime or unsafety, and primarily target those disturbing the order of the market in the city centre as problematic. Our conclusion is that the method of certification creates major difficulties for politicising safety and instead enables an “economisation of the political”,producing safety for the urban market rather than for urban citizens.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Brandén, Jennie
(författare)
-
The politics of patrolling 'safety guards' in Sweden : outsourcing, depoliticization, and immunization
- 2023
-
Ingår i: Critical Policy Studies. - : Routledge. - 1946-0171 .- 1946-018X. ; 17:4, s. 619-636
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The contracting of private guards to patrol public spaces has rapidly become a widespread approach to increase public safety and prevent crime in Swedish municipalities. Drawing on interviews and policy materials from three municipalities, this paper examines how private patrolling guards has become a solution to (un)safety in Sweden, and the political implications of this development. The governmentality analysis shows how the rendering of (un)safety as technical and governable depoliticizes safety by detaching it from its social and political connotations. At the same time, in the process of demarcating the space to be 'guarded,' safety is problematized as a matter of order and sameness in public space, which (re)produces racialized boundaries between those to be made safe and those considered threatening safety. The study further demonstrates how the outsourcing of responsibility for public safety to the security industry is bringing about a shift in democratic legitimacy, accountability, and the monopoly on the use of force, largely without political contestation in the studied municipalities. The paper concludes by discussing the underlying rationale of this practice of governing (un)safety as informed by a biopolitical logic of immunization: safeguarding and immunizing some, at the expense of those marked as risky 'others'.
|
|
| 7. |
- Brandén, Jennie, et al.
(författare)
-
Utsatthet för sexuellt våld bland samiska kvinnor i Sverige : den Samiska HLV studien 2021
- 2023
-
Ingår i: Tidsskrift for kjønnsforskning. - Oslo. - 0809-6341 .- 1891-1781. ; 47:2-3, s. 113-129
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Frågan om sexuellt våld har under de senaste åren fått ett allt större utrymme i Sápmi. I denna artikel, som baseras påden populationsbaserade studien «Samisk hälsa på lika villkor» (Samisk HLV) 2021, undersöks utsatthet för sexuelltvåld bland samiska kvinnor och män i Sverige jämfört med kvinnor och män i Sveriges befolkning. Analysen visaratt sexuellt våld mot kvinnor utgör ett mycket omfattande samhällsproblem i det samiska samhället, i minst sammaomfattning som i övriga Sverige. Samiska kvinnor rapporterar en signifikant högre utsatthet för flera former av sexuelltvåld jämfört med kvinnor i Sverige, däribland utsatthet för våldtäkt och våldtäktsförsök. Analysen visar även attsamiska kvinnor är mer benägna att söka vård samt polisanmäla efter övergreppet, vilket nyanserar bilden av en tystnadkring sexuellt våld i Sápmi. Utifrån ett urfolksfeministiskt perspektiv belyser artikeln hur könade och kolonialamaktrelationer samspelar vad gäller utsatthet för sexuellt våld i Sverige och att positionen som både kvinna och sameökar utsattheten för sexuellt våld, medan att vara man och same inte gör det. Sammantaget pekar artikeln på att bådekön och samisk tillhörighet har betydelse för utsatthet för sexuellt våld och därmed på vikten av att inkludera samiskaperspektiv i framtida forskning om, och politiska insatser mot, sexuellt våld.
|
|
| 8. |
- Brandén, Jennie, 1984-, et al.
(författare)
-
Våld mot samiska kvinnor
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här rapporten presenterar vi resultat från forskningsprojektet ”Våld mot samiska kvinnor” som 2021-2024 genomförts av forskargruppen Lávvuo vid Umeå Universitet, på uppdrag av Sámediggi (Sametinget i Sverige).Rapporten består av en kvantitativ och en kvalitativ del, samt fem åtgärdsförslag riktade till Sveriges regering.De kvantitativa resultaten i korthetDen kvantitativa delen av rapporten baseras på enkätundersökningen Samisk hälsa på lika villkor som genomfördes 2021. Resultaten har jämförts med Sveriges befolkning genom den nationella enkäten Sexuell och reproduktiv hälsa genomförd 2017. Det övergripande mönstret är att kvinnor är betydligt mer utsatta för våld än män, samt att samiska kvinnor 2021 uppger en högre våldsutsatthet än kvinnor i Sverige 2017, för de flesta typer av våld.Över hälften av de samiska kvinnorna har utsatts för sexuellt våld (55,5 procent), sju av tio har utsatts för psykiskt våld (68,5 procent) och nästan var tredje för fysiskt våld (27,9 procent).En större andel samiska kvinnor än kvinnor i Sverige i stort uppger utsatthet för de grövsta formerna av sexuellt våld, såsom våldtäktsförsök (14,1 jämfört med 10,6 procent) och våldtäkt (10,3 jämfört med 7,0 procent).En större andel samiska kvinnor än kvinnor i Sverige i stort uppger utsatthet för psykiskt våld, både sammantaget (68,5 jämfört med 50,9 procent) och vad gäller alla de former av psykiskt våld som undersöktes.Även när det gällde fysiskt våld rapporterade samiska kvinnor (27,9 procent) en högre utsatthet jämfört med kvinnor i Sverige (22,0 procent).Samiska kvinnors utsatthet för våld varierar med både ålder och geografi. Överlag var utsattheten högst bland kvinnor yngre än 45 år. Geografiskt var utsattheten för sexuellt och fysiskt våld högre bland samiska kvinnor i mellersta och södra Sverige, med undantag av Stockholmsområdet. För psykiskt våld hade samiska kvinnor i Jämtland Härjedalen en högre utsatthet.Det finns flera starka samband mellan olika typer av våldsutsatthet och psykisk och fysisk ohälsa. Upprepad våldsutsatthet (fler än en gång) är förenat med ännu högre risk för ohälsa, särskilt psykisk ohälsa. Starkast är detta samband när det gäller stress och självmordstankar.När det gäller diskriminering och rasism uppger en betydande andel av samer i Sverige att de utsatts någon gång i livet. Liksom för andra former av våld i denna undersökning visar analysen att en högre andel samiska kvinnor (44,5 procent) utsatts jämfört med samiska män (37,0 procent).HBTQ-samer är mer våldsutsatta än andra samer. Detta gäller sexuellt våld (64,6 jämfört med 30,9 procent), psykiskt våld (81,7 jämfört med 58,4 procent) och fysiskt våld (43,8 jämfört med 25,5 procent).De kvalitativa resultaten i korthetDen kvalitativa delen baseras på intervjuer med professionella som arbetar inom samhällets stödstrukturer för våldsutsatta i olika delar av den svenska delen av Sápmi.Intervjustudien visar att våld mot samiska kvinnor är en fråga som behöver förstås i relation till den bredare politiska och historiska, koloniala, och könade kontext som våldet utspelar sig i.Frågan om våld mot samiska kvinnor osynliggörs och beskrivs som svår att adressera – både i det samiska samhället och i majoritetssamhället.Kunskapen om det samiska samhället är låg inom samhällets stödstrukturer. Deltagare beskrev att samiska perspektiv saknas i styrdokument kring mäns våld mot kvinnor och i befintlig terminologi. Detta gör att förhållanden i det samiska samhället som kan påverka den våldsutsattas situation negligeras i mötet med samiska klienter, patienter och brukare som utsätts för våld.Frågan om våld mot samiska kvinnor beskrevs som ”känslig” och ”laddad”. Sammantaget framträder ett stigma kring frågan och en oro för att ”göra fel” eller bidra till fördomar och rasism mot samer, både i det samiska samhället och majoritetssamhället.Problemet med våld mot samiska kvinnor beskrevs som svår att adressera inom en redan marginaliserad samisk kontext, där värnandet av samiska kollektiva rättigheter har prioriterats.Det finns en rad särskilda förhållanden knutna till det samiska samhället som är viktiga att ha kunskap om och vara lyhörd för i mötet med våldsutsatta samiska personer och i arbetet för att motverka våld mot samiska kvinnor.Närheten och lokalkännedomen i mindre samhällen beskrevs som styrkor, men samtidigt lyftes utmaningar såsom bristande anonymitet, resurser, kompetens och insatser. Svårigheten att vara anonym och långa geografiska avstånd till samhällets stöd beskrevs som extra påtagligt i det samiska samhället. Stark samhörighet i det samiska samhället beskrevs som positivt men också potentiellt problematiskt när det gäller den utsattas situation.Bristande tillit till myndigheter bland samer är en potentiell barriär för att nå och stötta våldsutsatta samiska kvinnor. Den bristande tilliten relaterades till både historiska och samtida erfarenheter av okunskap, förtryck, rasism och diskriminering.Deltagare beskrev ojämställdhet och tystnad kring våld mot kvinnor i det samiska samhället, och att våld mot kvinnor ofta hanteras internt. Tystnaden knöts till en lojalitet med samiska män, ett ideal att samiska kvinnor ska vara starka och klara sig själva, samt en vilja att skydda familjen och det samiska kollektivet.Ett centralt hinder för utsatta kvinnor att lämna en våldsam relation beskrevs vara rädslan för att uppbrottet skulle innebära förlust av deras samiska sammanhang. Ens samiska identitet beskrevs till exempel som nära knuten till platsen och markerna och därmed som svår att upprätthålla vid flytt till en annan ort för att söka skydd.Åtgärdsförslag till Sveriges regeringBaserat på de utvecklingsbehov som identifierats genom detta forskningsprojekt utmynnar rapporten i fem åtgärdsförslag riktade till den svenska regeringen.Uppdra åt Sametinget att följa upp och samordna arbetet för att motverka våld mot samiska kvinnor.Utforma en nationell policy för att motverka våld mot samiska kvinnor.Utveckla stödstrukturer för våldsutsatta samiska kvinnor och flickor.Genomför kortsiktiga utbildningsinsatser.Säkra långsiktig kunskapsproduktion och kompetenshöjning.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
