| 1. |
- Malm, Joakim, et al.
(författare)
-
Using Supplemental Instruction to Bridge the Transition from Secondary to Tertiary Education
- 2012
-
Ingår i: International Journal of Education. - : Macrothink Institute, Inc.. - 1948-5476. ; 4:3, s. 13-29
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Supplemental Instruction (SI) is today a well known academic assistance program, providing help for students in “difficult” courses at colleges and universities. Little attention has been paid however to the possibility of also implementing the SI program in upper secondary school. In this study we present qualitative results from such an SI program in a Swedish setting. Here, students from the faculty of engineering at Lund University, act as SI leaders at eleven upper secondary schools in the local region, in subjects such as math, physics and chemistry. The main conclusion is that the SI methodology also seems to work in an upper secondary school environment. The students who attend SI regularly appear to obtain new study strategies to increase their understanding of the subject, besides improving on general skills such as teamwork, communicating on a subject, and making presentations in front of others. There are several advantages for the schools and university involved. For example they gain a formal and an informal link, which can prove useful in many circumstances when an exchange of information is needed, and both can use SI as a means to boost recruitment. For the upper secondary school, the students can get an alternative view on subjects, which hopefully stimulates interest and understanding. The students also get a more mature role model to turn to. For the university an additional advantage is that a more informal view of what it is like to study at university can be provided to upper secondary school students.
|
|
| 2. |
- Bryngfors, Leif, et al.
(författare)
-
The use of a Peer Assisted Study Scheme to help the transition from Secondary school to Higher Education
- 2019
-
Ingår i: 21st Annual International Conference on Education, 20-23 May 2019, Athens, Greece.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This presentation will give an overview of a peer learning model called Supplemental Instruction - Peer Assisted Study Scheme (SI-PASS). SI-PASS was invented at the University of Missouri in Kansas City, USA in the early1970s and was then directed to Universities and for the university students. In this presentation, the focus and discussion will be on how SI-PASS can be implemented in secondary schools using an adaptation of the model, called SI-Platform. The Platform is used as a link between secondary education and Higher education to prepare students both academically as well as socially in their transition. A part of the objective with the platform is to use it as a tool in the University mission of widening participation.What is then SI-PASS? SI-PASS is an academic support model with large international prevalence with the purpose of preventing dropouts and strengthen students’ study abilities and results. SI-PASS is a collaborative form of learning in groups of about 5-15 students who meet on a weekly basis under the facilitation of an SI-PASS leader, an older student with good insight in the course. The SI-PASS leader helps the students to succeed in high-risk courses in heterogeneous groups. A relaxed atmosphere, inner motivation and a collaborative academic-social learning characterize the SI-sessions.The SI-Platform is a cooperative program where six Higher Education Institutes in the Southern part of Sweden works together with a number of secondary schools in the region. At the moment it is active in over 20 municipalities of 40 possible in the provinces of Skåne, Halland and Blekinge. The goal is to reach out to all in a range of two more years. At present it includes around 30 upper secondary schools and 10 lower secondary schools. During the last academic year over 1000 SI participating students where involved. And of these approximately 70% were active on a weekly basis. Around 50 teachers at secondary school been trained in the SI-PASS model. SI has been used in a broad range of subjects such as mathematic, Swedish, economy, Swedish as a second language, modern languages, chemistry, physics and Music. Examples of outcomes from the SI-Platform project so far is • a considerably stronger link between secondary and tertiary education in southern Sweden,• secondary school students getting o new study strategies where learning in collaboration is seen as a resource,o an alternative view of the studied subject,o a more personal view of higher education studies from the SI-PASS leader
|
|
| 3. |
- Bryngfors, Leif, et al.
(författare)
-
Using peer assisted learning to empower first-year students and helping them experience success
- 2018
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The workshop will focus on what first-year students to higher education needs to be successful and how a peer learning programme might address those needs. (~5 min for introduction)The workshop will start with a brainstorm session where participants in small groups will share thoughts and ideas on the question (~20 min for activity): “What would you like to affect with your new students? Provide skills, strategies, other? The workshop leaders will collect and summarize the participants ideas and thoughts.Thereafter a well-established peer learning programme will be presented – Supplemental Instruction/Peer Assisted Study Schemes (SI-PASS). (~20 min for activity)What is then SI-PASS? SI-PASS is an academic assistance program that provides help for students in “difficult” courses, often introductory courses for first-year students. The idea behind SI is that learning a subject is enhanced by an exchange of thoughts and ideas between students. The goal is to make the students become active and independent learners that sees peers as a learning resource. SI-PASS is connected to a “difficult” course and consists of weekly scheduled sessions led by an older student. The older student acts as a facilitator and receives prior and ongoing training. (The senior student should not be a teacher but help in clarifying tough questions within the subject by asking questions, initiating work in small groups, and coordinate presentations of conclusions). The session is open to all students (heterogeneity is encouraged) and usually has 5-15 participants. The session agenda is decided by the participants and the course material is processed using collaborative activities. SI-PASS as a concept is spread widely and is used at more than 2000 university colleges and universities in nearly 30 countries. SI-PASS has shown to reduce failure rates and increase reenrollment numbers. The programme has also been shown to benefit all students with different prior academic ability. After the description of the programme, the participants in the workshop will be invited to discuss their thoughts on the possibilities of SI-PASS and peer support more generally to address their initial thoughts on what they would like to affect with their new students. (~15 min for activity)
|
|
| 4. |
- Gillis, Carole, et al.
(författare)
-
Heightening Learning with SI
- 2009
-
Ingår i: [Host publication title missing]. - 9789197797429 ; , s. 150-154
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Gillis, Carole, et al.
(författare)
-
Heightening student learning with SI
- 2009
-
Ingår i: Proceedings Utvecklingskonferens Lunds universitet 2009. - 9789197797429 ; , s. 150-154
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 6. |
- Malm, Joakim, et al.
(författare)
-
Att bygga broar mellan högskola och gymnasieskolor. Utvärdering av projekt med SamverkansInlärning (SI) vid gymnasieskolor hösten 2007
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet är ett samarbete mellan LTH och åtta gymnasieskolor i närregionen som startade under hösten 2007 och går ut på att använda den s.k. SI-metodiken som komplement till den ordinarie undervisningen i naturvetenskapliga ämnen. SI-övningarna leds av teknologer från LTH. Syftet med projektet är flera: att förbättra samverkan mellan LTH och gymnasieskolor i närregionen; öka intresset för naturvetenskap och teknik bland gymnasieelever med hjälp av teknologer som mentorer; att bidra till att öka inlärningen i naturvetenskapliga ämnen; att förbättra elevernas studieteknik; samt att ge eleverna en bättre bild av hur det är att studera vid ett universitet/teknisk högskola. För att se hur väl projektet lyckats efter det första halvåret gjordes en enkätutvärdering som riktade sig mot elever, SI-ledare och ämneslärare. Resultaten från utvärderingen m a p syften med projektet visar att samverkan mellan berörda skolor och LTH av naturliga skäl förbättrats under perioden. Vidare bidrog SI-övningarna till att öka inlärningen i naturvetenskapliga ämnen samt att förbättra elevernas studieteknik. Däremot behöver SI-övningarna förbättras avseende att öka intresset för naturvetenskap och teknik bland gymnasieelever samt att ge eleverna en bättre bild av hur det är att studera vid ett universitet/teknisk högskola.
|
|
| 7. |
- Malm, Joakim, et al.
(författare)
-
Benefits of Guiding Supplemental Instruction Sessions for SI Leaders: a Case Study for Engineering Education at a Swedish University
- 2012
-
Ingår i: Journal of Peer Learning. - 2200-2359. ; 5:1, s. 32-41
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In previous studies on Supplemental Instruction (SI) relatively little attention has been paid to the “senior” students who lead the sessions. The focus in this study is on the benefits that the SI leaders gain from their SI experience. Data from one questionnaire directed at 35 students who recently completed their assignment as SI leaders, and another questionnaire directed at 20 former SI leaders who have graduated and are currently employed, was analysed. The results indicate that the SI leaders improved their communication and interpersonal skills, several types of leadership skills, and self-confidence as well as acquiring a “deeper” understanding of course content. However, the majority of the SI leaders do not seem to have changed their way of studying or their approach to planning their work, based on their SI experiences. A majority of former SI leaders regard their SI leader experience as an important asset in attaining employment after graduation. A clear majority of former SI leaders have had some use, or good use in their later professional life, for skills acquired and developed during their SI leadership.
|
|
| 8. |
- Malm, Joakim, et al.
(författare)
-
Impact of Supplemental Instruction on dropout and graduation rates: an example from 5-year engineering programs
- 2018
-
Ingår i: Journal of Peer Learning. - 2200-2359. ; 11, s. 76-88
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study focuses on quantitative long-term effects of SupplementalInstruction (SI) in terms of graduation and dropout rates. One of the main aimsof SI is to introduce students to effective study strategies and techniques. If SIis introduced at an early stage for new students in higher education, it shouldtherefore be expected that this action will promote timely graduation. This hasalso been indicated in studies at two US universities – University of MissouriKansas City and Utah State University. This impact should obviously be of hugeinterest to any college or university that wants to introduce SI for theirstudents. However, more studies from different settings and environments areneeded to be able to generalise the findings from previous studies. Thisinvestigation is one such study for students at an engineering educationfaculty.The results from this study show that SI appears to have a pronounced effecton student persistence, and that the effect increases continuously withincreasing SI attendance. A student’s chances of graduating from an Master ofScience (MSc) engineering program within six years, increases by approximately20-35 % for a student attending all SI meetings in the first semester, comparedto a student who does not attend SI. The risk of a student dropping out isreduced by approximately 20-40 % if he/she attends all SI sessions. The resultsalso show that all students benefit from attending SI, independent of prioracademic achievement and gender.
|
|
| 9. |
- Malm, Joakim, et al.
(författare)
-
Improving student success in difficult engineering education courses through Supplemental Instruction (SI) – what is the impact of the degree of SI attendance?
- 2011
-
Ingår i: Journal of Peer Learning. - 2200-2359. ; 4:1, s. 16-23
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The customary way to determine whether an adopted Supplemental Instruction (SI) program has been successful or not is by comparing course results for two groups, SI attendees and non-attendees. The division of SI attendees and non-attendees is generally done rather arbitrarily by prescribing a minimum number of SI sessions a student has to attend to be considered an SI attendee. Although the SI attendee vs. non-attendee concept is powerful in some respects, it tends to cloud the benefit of attending SI sessions. That a higher SI attendance leads to better course results is perhaps taken for granted, but in the few further studies that have been made, the picture of SI attendance rates vs. course results is not overly clear. The present study aims to contribute to how the degree of SI attendance affects course results in an engineering context at a Swedish University. In the study we divide the students into four categories, those with high, average, low, and no SI attendance. In terms of student success in a course, it is found that there is a clear relation between the number of SI sessions attended and course success. Students with high SI attendance do best followed by students with average, low, and no SI attendance, respectively.
|
|
| 10. |
- Malm, Joakim, et al.
(författare)
-
Peer Assisted Study Sessions (SI-PASS) in Higher Education, a European overview
- 2019
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The paper/presentation gives an overview of Peer-Assisted Study Schemes (SI-PASS) in Higher Education in Europe. SI-PASS is a method of improving student performance in “difficult” courses combining “how to learn” with “what to learn”. SI-PASS sessions are scheduled parallel to the regular education and are guided and facilitated by a “senior” student, the SI-PASS leader. The sessions are based on collaborative learning activities to understand difficult parts of the course material. The original and most commonly used name for SI-PASS is Supplemental Instruction (SI). In Europe, however, SI-PASS is often preferred as it better describes the actual programme. SI-PASS was created at the University of Missouri, Kansas City, in the early 1970s in order to come to terms with declining retention numbers. Since then the use of SI-PASS has spread widely and staff at more than 1500 universities in some 30 countries have been trained in the method. In a European context, SI-PASS-programs exist at some 70 Higher Education Institutes in nine countries involving more than 5000 SI-PASS leaders that facilitates learning activities for some 70.000 students annually. SI-PASS-programmes supports courses in all subject areas and are often applied to first-year courses. The reason for having SI-PASS in introductory courses is to help students bridge the gap between secondary and tertiary education. Some of the main benefits of SI-PASS are well researched. Increased student performance and learning as well as a decrease in student drop-out rates have been documented in many different Higher Education environments. However, several benefits from student/staff perspectives are qualitative. Some European examples:• “SI-PASS provides the comfort of discussing problems in the course with fellow students, which develops understanding as well as confidence.” (Student, Lund University, Sweden)• “SI-PASS eases some of my course stress by answering my questions and giving me an idea of what will be expected of me, not only in the coming weeks but in the future as well.” (Student, University of Winchester, England)• “SI-PASS gave me the opportunity to get to know my fellow classmates and also from talking to my SI-PASS Leader etc. it made me see that there are so many opportunities if I stuck it out and it also showed me that I wasn't the only one in this position as our SI-PASS Leaders felt the same in their first year and also some of my other peers felt the same” (Student, Athlone Institute of Technology, Ireland)• “…It really encourages students, when they arrive to become quite independent and autonomous and looking after their own learning. So, I think in some sense, SI-PASS helps in building up that confidence, that social sense of being part of the University. Which is actually really educational, because the educational dimension of University is all about being able to do things yourself, such as finding your own materials and coming up with your own ideas (…) all in all, it certainly seems to create a lot more confidence in the students who come along to the sessions in all areas.” (SI-PASS Coordinator, University of Edinburgh, Scotland)
|
|
| 11. |
- Malm, Joakim, et al.
(författare)
-
Rapport om LTH:s SI-verksamhet vid gymnasiet 2011/12-2013/14
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ”Supplemental Instruction” (SI) introducerades vid Lunds Tekniska Högskola (LTH) 1994. SI-verksamheten utvecklades vid Kansas Universitet i USA som ett kostnadseffektivt sätt att komma till rätta med den dåliga studentgenomströmningen vid vissa utbildningar på universitet/högskolor. SI är som framgår av det engelska namnet ett komplement till den ordinarie undervisningen. Tanken med SI är att inlärningen av ett ämne förstärks genom utbyte av tankar och idéer mellan studenterna. SI sker i möten om ca 5-15 studenter där diskussionen leds av en äldre student. Den äldre studenten skall inte agera lärare utan hjälpa till att klargöra svåra frågeställningar inom ämnet genom att ställa frågor, vara bollplank, initiera arbeten i smågrupper och koordinera presentationer av slutsatser. Den äldre studenten genomgår en inledande SI-ledarutbildning där denne får verktyg att använda under sin sejour som SI-ledare. SI vid LTH har framförallt applicerats på inledande kurser för nya studenter som ett sätt att komma till rätta med dålig genomströmning. Ett annat viktigt skäl till användningen av SI vid studiestart är att överbrygga skillnader i studiesätt mellan gymnasium och högskola. De goda erfarenheterna med SI metodiken har gjort att LTH sett denna som ett medel att öka kontaktytorna med gymnasieskolor i Skåne. Detta inleddes som ett projekt under hösten 2007 mellan sju skånska gymnasieskolor och LTH där studenter från LTH varit SI-ledare för elever på gymnasieskolorna i naturvetenskapliga ämnen. Projektet föll väl ut under detta prövoår och samarbetet har idag permanentats. Antalet gymnasieskolor har utökats och idag är elva skånska gymnasieskolor med i samarbetet tillsammans med LTH. Denna rapport är en utvärdering av verksamheten under tre läsår 2011/12-2013/14. Rapporten visar att SI-verksamheten på gymnasiet i stort fungerat bra under de tre läsåren. SI-ledarna och eleverna får vanligen en mycket god och lättsam relation där man närmar sig ämnets svårigheter utifrån elevernas önskemål. Det verkar som de flesta eleverna uppskattar SI-mötena och att de känner att de får en god förståelse för de problem de gått igenom. De berörda lärarna på skolan verkar känna att SI-mötena verkligen kompletterar ordinarie undervisning med värden som samarbete och diskussion mellan elever kring ämnet samt att hinna gå djupare på olika ämnesområden. Likaså verkar flera lärare uppskatta att deras elever får intryck av högre utbildning via SI-ledarna. . SI-ledarna känner överlag att de utvecklar sin förmåga att leda och hantera grupper samt att deras självförtroende och förmåga att prata inför andra stärkts. SI-gruppen vid LTH till sist känner både att man fått en god kontakt med de gymnasieskolor man samarbetar med och att eleverna på skolorna fått en god inblick i högre studier via SI-ledarna. Den huvudsakliga framtida utmaningen för SI-verksamheten är att stärka förankringen av denna på skolan – hos berörda lärare, skolans ledning, men också hos skolans elever.
|
|
| 12. |
- Malm, Joakim, et al.
(författare)
-
Rapport om SI-verksamheten vid gymnasiet 2010/11
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- LTH:s SI-verksamhet på gymnasiet är ett samarbete mellan LTH och elva gymnasieskolor i närregionen som startade under hösten 2007 och går ut på att använda den s.k. SI-metodiken som komplement till den ordinarie undervisningen i naturvetenskapliga ämnen. SI-mötena leds av teknologer från LTH. Syftet med samarbetet är flera: att förbättra samverkan mellan LTH och gymnasieskolor i närregionen; öka intresset för naturvetenskap och teknik bland gymnasieelever med hjälp av teknologer som mentorer; att bidra till att öka inlärningen i naturvetenskapliga ämnen; att förbättra elevernas studieteknik; samt att ge eleverna en bättre bild av hur det är att studera vid ett universitet/teknisk högskola. För att se hur väl projektet lyckats efter det första halvåret gjordes en enkätutvärdering som riktade sig mot elever, SI-ledare och ämneslärare. Resultaten från utvärderingen visar att målsättningarna med SI-samarbetet mellan LTH och elva skånska gymnasieskolor till stor del har uppfyllts under läsåret 2010/2011. Kontakterna med gymnasieskolorna har stärkts, elever som deltagit i SI-mötena vittnar om att förståelsen för ämnet i kursen har ökat, att SI-mötena varit ett komplement till ordinarie undervisning och att studenterna från LTH som varit SI-ledare känner att de utvecklats sitt pedagogiska kunnande samt som ledare. Det som framförallt behöver förbättras är att kontaktpersoner vi skolorna får tid avsatt att vara engagerade i SI-samverkan. Vidare behöver interninformationen om SI-samverkan inom respektive skola utökas för att skolans lärare skall känna sig mer delaktiga. I syfte att underlätta detta har ett avtal upprättats mellan varje skola och LTH för läsåret 2011/2012. Där tydliggörs bland annat kontaktpersonernas roll och att de skall ha erhållit en utbildning inom SI-metodiken
|
|
| 13. |
- Malm, Joakim, et al.
(författare)
-
Rapport om SI-verksamheten vid LTH 2009/10
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten redovisar en utvärdering av SI-verksamheten (SI = Samverkansinlärning) vid nio civilingenjörsprogram vid Lunds Tekniska Högskola under läsåret 2009/10 tillämpat på kurser i endimensionell analys, linjär algebra, mekanik samt inledande kemi. Både kursresultat samt poängproduktion under det första året är signifikant bättre för SI-deltagare än de som ej följt SI. Resultaten avseende andel godkända på kurs eller delkurs låg i intervallet 14-38 % bättre för SI-deltagarna. Poängproduktionen i kursen endimensionell analys till vilken mycket av SI-verksamheten varit kopplad låg 3,7 hp högre bland SI-deltagarna, en ganska avsevärd skillnad med tanke på att kursen totalt är på 15 hp. Poängproduktionen under det första läsåret var 6,1 hp högre för SI-deltagarna jämfört med de som ej följt SI. Skillnaden blir än mer uttalad när vi jämför andelen som klarat LTH-målet om minst 40 hp – 78 % bland SI-deltagarna och 55 % bland de som ej följt SI.
|
|
| 14. |
- Malm, Joakim, et al.
(författare)
-
Rapport om SI-verksamheten vid LTH 2010/11
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten utvärderar SI-verksamheten vid LTH under läsåret 2010/11. Alla civilingenjörsprogram hade SI kopplat till någon kurs under årskurs ett. Närvaron på SI-möten var generellt sett hög – exempelvis hela 62 % bland deltagande program under första läsperioden höstterminen 2010. Det är också glädjande att konstatera att både kursresultat samt poängproduktion under det första året är signifikant bättre för SI-deltagare än de som ej följt SI. Vidare blir resultaten generellt sett bättre ju mer man deltagit i SI-verksamheten. Resultaten avseende andel godkända på kurs eller delkurs låg i intervallet 7-56 % bättre för SI-deltagarna. En jämförelsestudie för två program avseende närvarons betydelse för tentamensresultatet mellan vanliga matematikövningar och SI-möten indikerar att SI-möten är betydligt mkt mer effektiva för att få ett bra tentamensresultat. Poängproduktionen under det första läsåret var 9,0 hp högre för SI-deltagarna jämfört med de som ej följt SI. Skillnaden blir än mer uttalad när vi jämför andelen som klarat LTH-målet om minst 40 hp. Bland SI-deltagarna är det 77 % som klarar detta kriterium (LTH-målsättningen är att minst 75 % skall klara denna poänggräns). Bland de som ej följt SI är andelen 34 % lägre – 43 %. Alla oavsett förkunskapsnivå gynnas av att medverka på SI-möten. Grupper med låga, medel respektive höga gymnasiebetyg i matematik visade alla signifikant bättre resultat vid hög SI-närvaro. Exempelvis så hade gruppen med låga matematikbetyg i gymnasiet men med hög SI-närvaro 81 % som uppfyllde LTH-målet om minst 40 hp under första året. Detta kan jämföras med de 59 % som uppfyllde målet i gruppen med höga gymnasiebetyg i matematik men med ingen/låg SI-närvaro.
|
|
| 15. |
- Malm, Joakim, et al.
(författare)
-
SI vid LTH: En utvärdering av SI-verksamheten vid fem civilingenjörsprogram vid LTH hösten 2008.
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten redovisar en utvärdering av SI-verksamheten (SI = Samverkansinlärning) vid fem civilingenjörsprogram vid Lunds Tekniska Högskola under hösten 2008 tillämpat på en kurs i endimensionell analys. SI-övningarna med fokus på grupporienterat arbete och diskussioner kring svårigheter i kursen har varit ett komplement till ordinarie undervisning bestående av föreläsningar och räkneövningar. SI-övningarna har varit frivilliga för de nya studenterna där det i regel funnits möjlighet att delta på ett tvåtimmarspass i veckan. Andelen studenter som deltagit på huvuddelen av SI-övningarna har varierat en hel del från program till program – från ca 33 % på Datateknik till 72 % på Väg- och vattenbyggnadsteknik. I genomsnitt har ca 50 % av nybörjarstudenterna varit aktiva SI-deltagare vid de fem programmen. Utvärderingen av SI-verksamheten baseras på enkäter som fyllts i av SI-deltagare och SI-ledare. Slutsatserna från utvärderingen är att måluppfyllelsen för SI-verksamheten är mycket god. Exempel på uppfyllda mål är att utveckla studenternas allmänna ingenjörsfärdigheter såsom problemlösning, presentationer och arbete med uppgifter i grupp; vara en del i den sociala introduktionen av nya studenter till programmet; förstärka studietekniken genom att få de nya studenterna att ta hjälp av varandra; vara en hjälp i att skapa en god studievana för de nya studenterna; ge möjlighet att ta del av äldre teknologs erfarenhet och syn på ämnet; samt att ge äldre teknologer en praktisk erfarenhet av modernt ledarskap och pedagogik. Vid sidan av att det är en god uppfyllelse av SI-verksamhetens målsättningar är det roligt att konstatera att SI-övningarna verkar ha gjort nytta även ur tentamensynpunkt. Ungefär 12 % fler av SI-deltagarna klarade första tentamen i endimensionell analys hösten 2008 jämfört med de studenter som ej följt SI.
|
|
| 16. |
- Malm, Joakim, et al.
(författare)
-
SI vid LTH: Rapport om SI-verksamheten vid LTH 2011/12-2013/14
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Supplemental Instruction (SI) är som framgår av namnet ett komplement till den ordinarie undervisningen i en kurs. Tanken med SI är att inlärningen av ett ämne förstärks genom utbyte av tankar och idéer mellan studenterna. Vid LTH är SI-verksamheten knuten till en initiell ”svår” kurs för nybörjarstudenter. SI sker i möten om ca 5-15 studenter där diskussionen leds av en äldre student. Den äldre studenten skall inte agera lärare utan hjälpa till att klargöra svåra frågeställningar inom ämnet genom att ställa frågor, vara bollplank, initiera arbeten i smågrupper och koordinera presentationer av slutsatser. SI-verksamheten vid LTH omfattar alla ingenjörsprogram undantaget Riskhanteringsprogrammet samt 2-åriga internationella mastersprogram och är inriktad på de nya studenterna. I denna uppföljning utlämnas dock SI-verksamheten vid programmen vid campus Helsingborg som dokumenteras av andra. Under de tre läsår som rapporten omfattar har närvaron vid SI-möten varit god – runt ca 55 % i genomsnitt. Antalet nya studenter som valt att utnyttja SI-verksamheten är närmare 90 %. I ett internationellt perspektiv är dessa siffror höga eller mycket höga, vilket givetvis är glädjande. Det framkommer också från enkäter att studenterna som deltar på SI-möten tycker att dessa bidrar med värden som inte är så vanliga i den ordinarie undervisningen i kursen (som diskussioner/samarbete, fokus på förståelse samt trivsam och stressfri arbetsmiljö). Det mest framträdande skälet till att delta på SI-möten är glädjande nog att dessa bidrar till en bättre förståelse av ämnet. Deltagarna känner också att de får valuta av investerad tid i form av förbättrade resultat och motivation men också att de utvecklar allmänna färdigheter såsom lagsamverkan, kommunikation och kritiskt tänkande. Vid kvantitativa analyser är det tydligt att ett högt SI-deltagande påtagligt och signifikant ökar chanserna till bättre examinationsresultat, oavsett kurs och ämne. Exempelvis ökar man chanserna att klara kurserna vid ordinarie examination från ca 30 % till mer än 100 % om man deltar flitigt på SI-möten jämfört med att inte delta alls. Det är också tydligt att alla studenter, oavsett förkunskaper, tjänar på att delta i SI-verksamheten. SI-verksamheten fyller även en annan mer generell funktion – att ge studenterna en bra studiestart. En student som har hög närvaro på SI producerar ca 12 hp mer under första läsåret än studenter som inte deltagit på SI. Detta kan inte bara förklaras av att det gått bättre på kursen med SI utan också att de positiva effekterna från SI (som exempelvis bättre studiesätt, ansvarstagande och självförtroende) ”spiller över” på andra kurser. Eftersom SI är valfritt kan det finnas skäl att tro att de studenter som går på SI skiljer sig åt från de som inte närvarar, vilket åtminstone delvis kan förklara varför det går bättre för SI-deltagare. I undersökningen har vi beaktat några parametrar som skulle kunna ge upphov till att SI-deltagarna presterar bättre såsom skillnader i förkunskaper, studiestrategier (yt- eller djupinlärning), ålder, motivation, koncentration, tidsplanering och självstudietid. Ingen av dessa parametrar skiljer sig dock markant mellan grupperna med olika SI-deltagande. Därmed påverkar dessa sannolikt endast obetydligt de observerade resultatskillnaderna mellan de som deltar på SI och de som inte gör det. Detta antyder att det verkligen är studieaktiviteterna på SI-mötena som ger upphov till de observerade skillnaderna i studieresultat. De studenter som vinner allra mest på att delta i SI-verksamheten verkar dock vara SI-ledarna. De utvecklas på flera områden som är av vikt i kommande arbetsliv såsom ledarskap, hantering av grupper, ansvarstagande, och att göra presentationer vid sidan av att de ofta får en mycket djupare förståelse i ämnet de är SI-ledare i.
|
|
| 17. |
- Malm, Joakim, et al.
(författare)
-
SI vid Lunds tekniska högskola (LTH) . en utvärdering av SI-verksamheten vid fem civilingenjörsprogram vid LTH hösten 2008
- 2009
-
Ingår i: Proceedings 2:a Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Studien presenterar en utvärdering av SI-verksamheten vid fem civilingenjörsprogram vid LTH baserat på data från enkäter till SI-deltagare och SI-ledare, genomströmningsdata för nybörjarstudenter på kurs- samt läsårsnivå, samt nybörjarstudenternas betyg från gymnasiet. Resultaten visar på att deltagande på SI-övningar ger en ökad genomströmning på både kurs- och läsårsnivå. Vidare finns tydliga indikationer på att en positiv studiesocial introduktion till civilingenjörsstudierna skapas genom SI-verksamheten samt att deltagande studenter tydligt utvecklar sin studieteknik samt allmänna ingenjörsfärdigheter.
|
|
| 18. |
- Malm, Joakim, et al.
(författare)
-
Status report for European SI/PASS/PAL-programmes
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report is based on the contributions from SI/PASS/PAL supervisors at 63 Universities in Europe to a basic survey of 13 questions. Each institution that responded to the survey was invited to provide more detailed information about the programme including attendance statistics and examples of evaluation/impact; 45 universities provided these more detailed responses. At present, there are nine countries in Europe (mostly in the north-western part) with SI/PASS/PAL schemes. However, with supervisors trained recently from Belgium and Spain it is likely that an expansion will happen in the nearfuture. There is a great variation in the programmes described below, which is a strength when growing the SI/PASS/PAL community. Some are quite small with one supervisor, a handful of Leaders and SI/PASS/PAL attached to a single subject. Others are huge with 10+ supervisors, several hundreds of leaders and where SI/PASS/PAL is attached to 100+ courses in all subject areas. Some programmes are relatively old and have existed since the mid-1990s when SI expanded beyond the borders of the US, while others are just about to start with a pilot. Furthermore, paying Leaders is usually the case in the Scandinavian countries, while the opposite seems to be generally true in Great Britain. Similarly, Leaders usually work in pairs in Britain while often working alone in Sweden. In common for all SI/PASS/PAL programmes are the initial training and continuous support of the Leaders and a follow-up/evaluation of the programme outcomes.The objectives with introducing or having SI/PASS/PAL varies between Higher Education Institutes (HEIs), illustrating how many different areas the learning model may address. Some examples of goals extracted from the Case Studies in the following pages are:· improving student performance and retention,· increasing student engagement with the subject and their understanding,· to complement ordinary education and have organized study groups with a facilitator,· enhancing students early learning experiences and let students see their peers as learning resources,· to support: (1) a successful transition to higher education, (2) help 1st year students develop a sense of belonging, (3) academic success, (4) student health and wellbeing, (5) progression.Although Supplemental Instruction (SI), Peer Assisted Study Sessions/Schemes (PASS), and Peer Assisted Learning (PAL) are the common names for the learning programme, some HEIs show great ingenuity in finding other names. Having their own local name can be important for the HEI in marketing and identifying their programme internally. However, there are some dangers to be aware of. Firstly, different names may lead to confusion if we are talking about the same type of programme, potentially hindering information exchange. Secondly, when creating an own brand name it might be tempting to stray from the original model. Whilst this may be appropriate for the HEI, this means that the programme will not be comparable with others. The strength of the SI/PASS/PAL model lies in having the same essential elements in the programme (see appendix) and it is important that practitioners adhere to it if they want to compare results and impact of their programmes across institutional and national borders.The SI/PASS/PAL learning model is well established at many HEIs in northern Europe. Whilst we know there are some HEIs that have yet to respond to the first call for information from the 63 programmes responding to the survey, we can make the following estimates (based on the estimate that 73 HEIs have active SI/PASS/PAL programmes):· there are ~290 trained supervisors actively involved in the SI/PASS/PAL programmes,· approximately 8,400 SI/PASS/PAL-leaders are employed each year,· on average the leaders hold about 15 sessions during an academic year being 0,5-3 hours in length,· there are ~1,530 courses supported by SI/PASS/PAL each year,· the number of students having access to SI/PASS/PAL per year is ~141,200,· the number of students attending at least one time per year is ~81,600 (58 % of those having access),· the average attendance on SI/PASS/PAL sessions is ~31 %,· the average number of students at a session is ~10,· the number of contact hours is ~809,000 during an academic year. (Contact hours are the total number of hours students visit sessions during a year).The various follow-up and evaluation examples from different HEIs illustrate that many of the intended goals of SI/PASS/PAL programmes are met. Some examples provided in the Case Studies later in this publication include:· higher student performance,· improved communication and leadership skills as well as increased employability for Leaders,· increased confidence for new students with regard to the student support the HEI gives · improved learning experience for students,· teachers are provided with valuable information from Leaders on areas the students struggle with,· improves and reduces questions from students to teachers.An area where the SI/PASS/PAL community in Europe can improve is in publishing their initiatives, experiences, and research studies. Hopefully, the examples below can serve as an inspiration to present your own material and conduct research.
|
|
| 19. |
- Malm, Joakim, et al.
(författare)
-
Supplemental Instruction and timely graduation - A case study at an engineering education faculty
- 2016
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This presentation focus on quantitative long-term effects of SI in terms of graduation rates. One of the main aims of SI is to introduce students to efficient study strategies and techniques. If SI is introduced at an early stage for new students in higher education, it is therefore likely that this action promotes timely graduation. This has also been indicated in studies at two US universities – University of Missouri Kansas City and Utah State University. This impact should obviously be of huge interest for any college or university that want to introduce SI for their students. However, more studies from different settings and environments are needed to be able to generalize the findings from previous studies. This investigation is one such study for students at an engineering education faculty. The results from the study show indeed that SI affects graduation. After six years (the engineering educations investigated are 5-year leading to an MSc degree) there are twice as many graduates (61 % compared to 29 %) among the group of students attending SI frequently in the first introductory course compared to students not attending SI. The difference in drop-out rates between these groups are remarkable – 37 % in the non-SI group compared to 7 % for frequent SI attendees. Are these results on graduation and drop-out rates due to SI or are some other factors affecting the results? Since attending SI is a self-selecting process it is not possible to say that the results shown is just due to SI. However, one can try to control for other factors that may affect the results. In this study we included factors like motivation/attitude, ability (both self-estimated and based on GPA from upper secondary school), study strategy, age when entering university, the academic background of the students family and if the student is male/female. Did any of the factors differ between SI attendees and non-attendees? A few actually, with the most pronounced being study strategy (frequent SI attendees had better study strategy in upper secondary school compared to non-attendees). However, the correlation between study strategy and SI-attendance was not especially pronounced (although statistically significant), being 0.24, and did not have more than a minor effect on the results above. Other factors with statistical significant differences between SI participants and non-participants where that grades from upper secondary school was slightly better for the former group and that female students (having higher grades and better study strategies) were slightly over-represented among the SI participants. However, these two factors did not have a pronounced effect on the results above. We will involve the participants by inviting their ideas and questions and introducing themes for discussion like • What are the potential benefits of SI that can promote a timely graduation? • What factors should one include when investigating differences between SI attendees and non-attendees?
|
|
| 20. |
- Malm, Joakim, et al.
(författare)
-
Supplemental instruction for improving first year results in engineering studies
- 2012
-
Ingår i: Studies in Higher Education. - : Informa UK Limited. - 0307-5079 .- 1470-174X. ; 37:6, s. 655-666
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Many studies have been made on the impact of supplemental instruction in supported courses, most show significantly better examination results for students attending supplemental instruction in comparison to those who do not. However, remarkably little attention has been devoted to following up whether the benefits of supplemental instruction reach beyond the course it supports. The present study focuses on the influence of supplemental instruction on the overall academic performance during the first year, for undergraduate engineering students at a Swedish University. The results show that students with average and high supplemental instruction attendance do significantly better than students not attending supplemental instruction in terms of overall first year credit performance. Students with low, average, and high prior academic achievement all benefit from attending supplemental instruction sessions. The data also suggests that the transferable effects of study strategies and skills to non-supplemental instruction courses are substantial for supplemental instruction attendees, leading to better results in these courses.
|
|
| 21. |
- Malm, Joakim, et al.
(författare)
-
Supplemental Instruction (SI) at the Faculty of Engineering (LTH), Lund University, Sweden. An evaluation of the SI program at five LTH engineering programs, autumn 2008.
- 2010
-
Ingår i: Australasian Journal of Peer Learning. - 1835-856X. ; 3:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The study presents an evaluation of the SI program at five engineering programs within the Faculty of Engineering (LTH) based on data from questionnaires to SI participants and SI-leaders, credits taken by the students during the first year, and average grade data from high school for the first year students. The results show that participation in SI sessions markedly improves the chances of student success in studies during the first year. Furthermore, there are clear indications that the SI program creates a positive social introduction to engineering studies. The SI sessions also improve the participants’ study techniques and develop common skills important for the engineer, such as problem solving, group work, and presenting/discussing results.
|
|
| 22. |
- Malm, Joakim, et al.
(författare)
-
Supplemental Instruction (SI) in Europe: An Overview of Current SI Programmes
- 2021
-
Ingår i: Supplemental Instruction : Volume 3: Organisation and Leadership - Volume 3: Organisation and Leadership. - 9783830943266 ; , s. 119-136
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Supplemental Instruction (SI) is a 47-year old proven peer-learning model that addresses student engagement, performance and retention as well as the transition to Higher Education (HE). SI was developed at the University of Missouri Kansas City in the US and has received wide recognition. Today the method has practitioners all over the United States as well as in several other countries around the world. SI was first adopted in Europe in the early 1990s at Kingston University in UK and has since spread to numerous other Higher Education Institutes (HEIs) in the region. However, little has been published about SI in Europe besides some research papers addressing the impact of the method at specific HEIs. Thus, an overview of the SI programmes in Europe is of interest, addressing the number of HEIs that uses SI as well as information on programme sizes, goals, outcomes, etc. The present study provides such an overview and present results based on surveys sent to all supervisors trained in the methodology in Europe. The results from the study above have been published in their entirety in a report (Malm, et al., 2018). The idea is to continuously revise the contents of the report to include new programmes, exclude terminated ones and make updates in existing ones. In that way, it can be a support for practitioners seeking contact with others or wanting ideas or information from other SI schemes. However, it is too extensive to be of interest for a more casual reader interested in SI in Europe. Hence this contribution to provide analysis, summaries and conclusions from the data in the report.Based on the quantitative data presented above we can make rough estimates of some key numbers for SI in Europe today (based on calculated averages multiplied with number of HEIs with active SI programmes): 73 HEIs have active SI programmes There are ~285 active supervisors leading the programmes 1480 courses/modules are supported annually with SI 7000 SI leaders are employed each year 79,000 students participate in SI each year 784,000 contact hours in total per year for students attending SIThus, it may be concluded that the usage of SI is quite substantial. What obviously can be improved up on is the geographical distribution of SI programmes within Europe. The goals of SI, to increase student performance and retention, aid transition to HE and to improve student engagement are of interest to any HEI.
|
|
| 23. |
- Malm, Joakim, et al.
(författare)
-
Supplemental Instruction: Whom Does It Serve?
- 2011
-
Ingår i: International Journal of Teaching and Learning in Higher Education. - 1812-9129. ; 23:3, s. 282-291
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Supplemental Instruction (SI) is today a well-known academic assistance program that provides help for students in "difficult" courses. SI has repeatedly been shown to decrease the percentage of failures in the course as well as increasing course grades for students who attended SI sessions. Although SI is open for all students, its main objective is to come to terms with students' high failure rates and retention problems. And even if SI has been shown to reduce failure rates and increase re-enrollment figures, surprisingly few studies have been devoted to determine how well it benefits students with different prior academic ability. These studies tend to show that "weaker" students benefit from SI. The results for "average" and "strong" students are not as clear. The present study focuses on the benefit of SI for "weak", "average," and "strong" first-year engineering students in a calculus course. The results show that all three groups benefit from SI and that the failure rates among students with low prior mathematics achievement who had high SI attendance are almost as low as for students with high prior mathematics achievement who do not attend SI. (Contains 4 tables and 2 figures.)
|
|
| 24. |
- Malm, Joakim, et al.
(författare)
-
The potential of Supplemental Instruction in engineering education
- 2013
-
Ingår i: [Host publication title missing].
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The results from this study show that both the percentage of students passing a difficult first-year engineering course, and scores on the course exams, are higher for students attending SI compared to students not attending. There is also a clear relation between SI attendance and student performance, with higher attendance leading to higher student performances. The study also shows that female students are attending SI at a higher rate than male students. However, both genders seem to benefit to the same degree by attending SI meetings. Also all students, independent of prior academic ability, benefit from attending SI. A qualitative study based on a questionnaire to students attending SI, suggests that SI meetings provide elements missing in other scheduled learning opportunities in the courses, which are important for understanding course material.
|
|
| 25. |
- Malm, Joakim, et al.
(författare)
-
The potential of Supplemental Instruction in engineering education: creating additional peer-guided learning opportunities in difficult courses for first year students
- 2015
-
Ingår i: European Journal of Engineering Education. - : Informa UK Limited. - 0304-3797 .- 1469-5898.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Supplemental Instruction (SI) can be an efficient way of improving student success in difficult courses. Here, a study is made on SI attached to difficult first-year engineering courses. The results show that both the percentage of students passing a difficult first-year engineering course, and scores on the course exams are considerably higher for students attending SI, compared to students not attending. The study also shows that a higher percentage of female students attend SI, compared to male students. However, both genders seem to benefit to the same degree as a result of attending SI meetings. Also all students, independent of prior academic ability, benefit from attending SI. A qualitative study suggests that SI meetings provide elements important for understanding course material, which are missing from other scheduled learning opportunities in the courses.
|
|
| 26. |
- Malm, Joakim, et al.
(författare)
-
The potential of supplemental instruction in engineering education - helping new students to adjust to and succeed in University studies
- 2015
-
Ingår i: European Journal of Engineering Education. - : Informa UK Limited. - 0304-3797 .- 1469-5898. ; 40:4, s. 347-365
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Supplemental Instruction (SI) is a programme that is attached to difficult courses with the objective of increasing student performance and retention. However, an SI programme also has the potential to increase overall student performance and retention during the first critical year if applied to introductory courses. In this study the latter objective is investigated in an engineering educational environment. The study shows that an SI programme attached to difficult first semester courses for new engineering students, has substantial positive effects on both first year student performance, and retention. Both male and female students appear to benefit from attending SI to the same extent. Some potential reasons for these improved first year student performances are that attendance at SI sessions appears to lead to improved self-confidence, a broader network of study partners, improved study strategies and problem solving skills, and an increased ability to critically review material and work with others.
|
|
| 27. |
- Malm, Joakim, et al.
(författare)
-
The soft values of SI: Using surveys to assist in providing quality assurance for an SI program
- 2018
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The main goals of SI are usually to improve learning and student performance as well as increasing retention. The achievement of these goals are evaluated based on linking SI attendance with retention and student results (student performance is here often seen as a proxy for learning). However, the objectives with introducing an SI-program at a higher education institute is often so much more than these three goals. For instance, you want SI to help students to become independent active learners where they see fellow students as learning resources and as a result develop a network of study partners. You also want SI to help students train critical thinking, presentation skills, teamwork and collaboration, problem solving, develop study strategies and skills as well as obtaining a better confidence in studies. Although it is quite likely that supervisors running SI programs try to evaluate if they achieve these additional goals, very little information and results are actually available in the literature. The present study focus on the use of questionnaires to evaluate these soft goals of SI as well as providing quality assurance for the program. The questionnaires may be focused on the participants and leaders’ reflections on the SI program at the end of the course or questionnaires that are more specialized on a specific topic. Examples of questionnaire results for a specific SI program are presented. It is shown that several additional soft goals are achieved. For instance, most students attending SI feel that their abilities in critical thinking, problem solving, teamwork, presentations improve. Furthermore, most participants get a better academic confidence and take more responsibility for their learning. Also a significant portion of the students build a network of study partners through SI. Participants at this session will be involved by inviting them to group discuss on topics like • “what additional goals do they have with SI besides improving student performance and increasing retention?”, • “to what extent do they use surveys or qualitative methods like focus groups to evaluate these additional goals?”, and • “what results did they get from these additional evaluations?”.
|
|
| 28. |
- Malm, Joakim, et al.
(författare)
-
UTVÄRDERING AV SI-VERKSAMHETEN VID LUNDS UNIVERSITET 2016/17
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samverkansinlärning/Supplemental Instruction (SI) är en pedagogisk metod som syftar till att öka genomströmningen i svåra kurser. Metoden uppstod i USA vid University of Missouri Kansas City i mitten på 1970-talet och har därefter spridits till mer än 1500 högre lärosäten i ett trettiotal länder (Martin, 2008). Kort kan SI sägas vara ett studentdrivet komplement till ordinarie undervisning vid högre utbildning. Material i en kurs bearbetas tillsammans i en studiegrupp genom diskussion och grupparbeten under ledning av en äldre student – den s.k. SI-ledaren. Samverkansinlärning kom till Lunds universitet 1994 och har fått stor spridning på universitetet. Lund universitet utgör också ett nav för SI både i Sverige (SI finns på ca 15 svenska högre lärosäten) och i Europa och är också platsen för det nordeuropeiska SI-centret som ansvarar för utbildning och uppföljning i området på uppdrag av det internationella SI-centret i USA. Denna rapport sammanfattar resultaten från en utvärdering av SI-verksamheten vid Lunds universitet under läsåret 2016/17. SI-programmet vid Lunds universitet är omfattande med verksamhet på sex av universitetets fakulteter. Totalt har vi årligen ca 230 verksamma SIledare i ett sjuttiotal kurser. Organisationen av SI varierar mellan de olika fakulteterna. En ytterlighet finns vid LTH och naturvetenskaplig fakultet där verksamheten är starkt centraliserad. Den andra ytterligheten är vid samhällsvetenskaplig fakultet där SI-verksamheten är decentraliserad till de olika ämnena. Det som förenar de olika verksamhetsansvariga är den entusiasm som finns för SI-konceptet samt de dedikerade studenter som är SI-ledare. Närvaron på SI-möten är relativt god. Totalt har vi över 4000 studenter vid Lunds universitet som nyttjar SI varje år och en närvaro kring 30 % av kursregistrerade i snitt. Antalet deltagare på ett SI-möte ligger kring 10 i medeltal med en standardavvikelse kring 5 studenter, vilket ger goda förutsättningar för produktiva SI-möten generellt sett. De utvärderingar som gjorts av sambandet mellan SI-närvaro och kursresultat antyder att aktivt deltagande på SI ökar chanserna till ett bra resultat på kursen oavsett ämne. En specialundersökning i en kurs i matematik antyder också att alla studenter verkar gynnas av att gå på SI oavsett förkunskapsnivå. Enkätutvärderingar bland deltagarna antyder att den främsta drivkraften att delta på SI är att förstå kursmaterialet oavsett ämne och fakultet. Strategiska motiv som att klara kursen är normalt underordnade även om detta varierar beroende på fakultet/ämne. Det är roligt att konstatera att studiesocial interaktion mestadels värderas högt som motiv att delta på SI. Arbetsmiljön på SI upplevs som bra (lätt att fråga, lättsam, positiv och stödjande atmosfär samt lagom tempo) och generellt verkar mötena följa SI-metodiken väl. Oavsett fakultet verkar majoriteten av deltagarna känna att SI-mötena hjälper dem i deras kursarbete. De får en bättre förståelse av vad som förväntas av dem i kursen, ett ökat intresse för ämnet samt stöd i kursarbetet. De allra flesta verkar känna att de får en betydligt djupare förståelse för det kursmaterial man går igenom på SI-mötena. Dessutom upplever många att de sannolikt kommer att förbättra sitt kursresultat genom deltagande på SI. Detta antagande stödjs också som nämnts ovan av SI-närvaro och examinationsstatistik från kurser och ju högre SI närvaro desto bättre verkar det gå oavsett ämnesområde. Att döma av deltagarnas enkätsvar är det inte bara kursen med tillhörande SI som gynnas av SI-deltagande. Flera generella färdigheter tränas som bör gynna studenter i studier i andra kurser utan SI. Många deltagare upplever att färdigheter som problemlösningsförmåga, kritiskt tänkande, lagsamverkan och samarbete, presentation inför andra och sätt att studera utvecklats genom att delta på SI. Dessutom får flera ett förbättrat självförtroende i sina studier samt ett ökat nätverk av studiekamrater. Tidigare studier vid LTH antyder att de som deltagit på SI också presterar bättre i andra kurser utan SI och att de är mindre benägna att göra studieavbrott och tar ut examen i högre utsträckning (Malm, Bryngfors, & Mörner, 2012; Malm, Bryngfors, & Mörner, 2015; Malm, Bryngfors, & Fredriksson, 2017). Deltagarnas svar på frågan med ”Vad tycker du är det bästa med SI-mötena?” betonar möjligheten till diskussion och social interaktion, en god studiemiljö samt förståelseinriktad studietid. Detta gäller oavsett ämnesområde. Vad kan då förbättras med SI-mötena? Några antyder att strukturen/effektiviteten på mötena kan vara bristande. Detta kan i sin tur bero av att stödet för SI-ledare i form av observationer och handledning inte alltid fungerar som det skall. Detta är något att titta närmare på inom universitetet. Annat som kan förbättras med SI-verksamheten är att man vill ha fler möten, mer tid till mötena eller bättre schematider. Internationellt anses det ofta att SI-ledarna är de största ”vinnarna” i SI-konceptet pga de ledarskaps- och grupphanteringsfärdigheter de erhåller. Detta antyds även i enkätutvärderingarna för SI-ledare vid Lunds universitet. SI-ledarna verkar dessutom få ett bättre självförtroende, djupare förståelse av kursämnet samt bli bättre på att prata inför andra. Både deltagare och SI-ledare är generellt nöjda med sina möten.
|
|
| 29. |
- Malm, Joakim, et al.
(författare)
-
UTVÄRDERING AV SI-VERKSAMHETEN VID LUNDS UNIVERSITET 2019/20
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Enkelt uttryckt är Samverkansinlärning (SI) en studiecirkel kopplat till en utmanande kurs. SI leds av en senior student som utformar läraktiviteter där studenterna arbetar i grupper med att förklara och förtydliga svårt kursmaterial. Målsättningen med SI, förutom förbättrade prestationer i den aktuella kursen, är att studenterna skall utveckla goda studiestrategier och bli mer självständiga i sitt lärande. Denna rapport behandlar SI-verksamheten vid Lunds universitet under läsåret 2019/20. Målsättningen är att läsaren skall få en god bild av hur SI bedrivs vid lärosätet och hur insatsen upplevs av deltagare och studentledare. Rapporten bygger dels på kvantitativa data – SI-närvaro samt närvaron kopplat till studenternas prestationer i SI-stödda kurser. Och dels på kvalitativa data från enkäter till deltagare och SI-ledare samt information frän metodhandledare och SI-koordinatorer.Under läsåret 2019/20 kompletterades undervisningen i 160 kurstillfällen av SI där totalt 235 studentledare ledde SI-pass. 4200 studenter vid universitetet deltog på passen under läsåret. Medelnärvaron var 25 % och 50 % av studenter med tillgång till SI provade på att besöka åtminstone ett pass. Dessa siffror betyder att SI-verksamheten vid Lunds universitet är en av de största vid lärosäten i Europa. SI-verksamheten följer också grundläggande SI-principer på ett bra sätt enligt deltagarna. Exempelvis på så sätt att deltagarna har ett stort inflytande över agendan på SI-passen och att arbetet med att förstå utmanande kursmaterial bedrivs genom arbete och diskussion i grupp. SI-ledaren ser till att arbetet går framåt genom att ställa frågor och uppmuntrardeltagarna att dela med sig av sina kunskaper till varandra. Studenternas drivkraft att gå på SI-passen är i huvudsak meningsorienterad genom att de vill få en bättre förståelse av ämnet och för att det är roligt att diskutera kursinnehåll med kurskamrater. Vad ger då deltagande på SI för närvarande studenter? Jämförelser av närvaro på SI och genomströmning på SI-stödd kurs antyder att chanserna att klara kursen vid ordinarie examination(er) ökar med ökad SI-närvaro. Deltagande studenter upplever dessutom i stor utsträckning att SI leder till att de bättre förstår vad som förväntas av dem i kursen, är ett effektivt stöd att ta sig fram i kursen, ökar intresset för ämnet och ger dem en djupare förståelse av kursinnehållet. Dessutom anser en stor andel avdeltagarna att de utvecklar generella färdigheter såsom problemlösning, kritiskt tänkande, lagarbete och presentation av akademiskt material inför andra. En betydande del av SI-deltagarna anger att de åtminstone till viss del de utvecklar sitt sätt att studera och förbättrar sitt akademiska självförtroende. Ca en fjärdedel av de svarande på enkäten anser att SI varit viktigt för att skaffa studiekamrater, vilket kan vara mycket betydelsefullt för att känna tillhörighet inom akademien och ge ytterligare motivation till fortsatta högre studier.De dominerande svarsteman på öppna enkätfrågor rörande vad som är bäst med SI samt vad som skiljer SI-pass från ordinarie undervisning är desamma för bägge frågorna. Det handlar om att deltagarna uppskattar diskussionen/samarbetet samt atmosfären och arbetsmiljön på passen. Vidare gillar studenterna fokus på djupare förståelse av kursinnehållet. På frågan vad man tycker kan förbättras med SI-passen anser en del av deltagarna att strukturen på passet ibland kan vara tydligare och att arbetet under passen ibland kan kännas ineffektivt.Aktiva SI-ledare och SI-ledaralumner i arbetslivet fick svara på enkäter rörande de färdigheter man tränar och utvecklar i sitt SI-arbete. Här framkom att de svarande generellt tyckte att de blivit bättre på ett flertal färdigheter inom områdena kommunikation, ledarskap och handhavande av grupper samt vissa personliga färdigheter. En stor majoritet av SI-ledaralumnerna ansåg dessutom SI-ledarskapet givit dem en fördel när de sökt jobb och att man haft god nytta av SI-färdigheterna i sitt yrkesverksamma liv. Enkätundersökningen avaktiva SI-ledare samt SI-ledaralumner vid Lunds Universitet var en del av en internationell undersökning där två andra SI-program vid North West University i Sydafrika och University of Missouri Kansas City ingick. Resultaten från enkäterna vid dessa lärosäten speglade resultaten från Lunds universitet. Således verkar SI-ledarna generellt vinna en hel del genom sin tjänstgöring, oavsett lärosäte och land, som de senare har nytta av i sitt yrkesverksamma liv.Under den andra hälften av vårterminen 2020 övergick SI-passen till att ges på distans pga Coronapandemin. Många metodhandledare och SI-ledare gjorde ett fantastiskt jobb med att snabbt ställa om verksamheten. Enkätsvar från deltagare på distans-SI visade att SI-passen var uppskattade och att fördelarna man fick från att delta motsvarade de som man får på reguljär sals-SI. Dock framträdde ett antal utmaningar. Närvaron var betydligt lägre på distans-SI jämfört med sals-SI. Mötena kändes ofta som lite mer tidsineffektiva när de gickpå distans, ledarna fick en svårare uppgift med att hålla reda på tekniken vid sidan av att leda SI-passet, och deltagarna/ledarna saknade den sociala dimensionen man får vid sals-SI med möjlighet att kunna snacka liteom annat och att kunna läsa av kroppsspråk. Möjligheten att prova på distans-SI vid Lunds universitet har varit berikande och gett inspiration till att utveckla konceptet. Distans SI bör även i mer normala tider kunna vara ett bra komplement till sals-SI vad gäller att stödja studenter i utmanande kurser. Speciellt vid distanskurser, men även för att stödja studenter som inte har möjlighet att delta på sals-SI, exempelvis pga föräldraskap, deltidsarbete, långa pendlingstider, mm mm.Under läsåret 2019/20 gjordes också en studie av läraktiviteter under SI-pass. Studien visade att de huvudsakliga aktiviteterna på SI-pass handlar om att förklara och tydliggöra det som är svårt i kursen. Men att man också avsätter betydande del av tiden för att få en djupare förståelse av det behandlade kursmaterialet genom analyserande och reflekterande aktiviteter.
|
|
