| 1. |
- Brage, Christina, 1950-, et al.
(författare)
-
PEER OBSERVATION OF TEACHING IN A LIBRARY SETTING : A PILOT STUDY
- 2016
-
Ingår i: ICERI2016 Proceedings 9th annual International Conference of Education, Research and Innovation, Seville, Spain. 14-16 November, 2016. - : IATED. - 9788461758951 ; , s. 6827-6832
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper explores participant perceptions of the impact of a Peer Observation of Teaching scheme offered to teaching librarians at Linköping University library.Information literacy sessions or support are offered to almost all students in all courses at Linköping University. Instructional duties have become a common expectation for librarians working in academic libraries. As a teaching librarian you normally divide your time between reference services, collection development and information literacy instruction. But without little formal training in the teaching role you can become very insecure. It’s not uncommon that you feel left alone especially in the support of continuing professional development. Therefore it’s necessary for academic librarians to talk and reflect about their teaching. Peer observation through critical friends is one way to demonstrate that we are reflecting on the quality of our teaching, learning and assessment practices. The relationship between critical friends is one that encourages and cultivates constructive critique. But it’s important that the main conditions exists, besides the obvious trust and commitment, namely to have knowledge of the context of the teaching environment. The librarians at Linköping University teach the “same” students and face the same challenges.In preparation for the introduction of a peer observation of teaching scheme, a seminar was offered to staff. Our hope was that the librarians involved could see that this initiative could lead to professional development that improves both teaching practices and hopefully also student performance. Many senior librarians are themselves, experienced, effective teachers and therefore, they were likely to be competent observers of various aspects of the teaching conducted at the library. The librarian requesting observation met the observing librarian to discuss the objectives of the observation. A limited number of focused objectives was chosen that could address specific items on which the librarian desired feedback. The observing librarian attended the library session and took notes on the session with the objectives in mind.We assessed the effort by using two types of data collection tools, a questionnaire and semi-structured interviews. The latter were used to add depth and quality of the data collected in the questionnaire. Information was collected from all participants. The questionnaire consisted of closed questions to gain relevant factual data. A pilot questionnaire was answered and assessed by two critical friends ensuring that the questions were clear and valid. The preliminary results indicated that most of the participants were satisfied with the possibility to be able to self-reflect on how this process positively can impact their teaching skills. The peer observation process seemed to provide both the observee and the observer with the opportunity to mutually enhance the quality of their teaching practice. It also provided an opportunity to disseminate good practice amongst colleagues by sharing thoughts on teaching practice and supporting each other’s development of teaching skills.This process was not about getting everyone to teach in the same way, it was about helping individuals to reflect on and evaluate their own approach to teaching. It was expected that both parties in the observation would benefit from the discussions arising.
|
|
| 2. |
- Burman, Emma
(författare)
-
Biblioteket i distansläge : en tid att lära för framtiden
- 2020
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Covid-19 ändrade förutsättningarna för biblioteket och dess användare. Linköpings Universitetsbibliotek (LiUB) ställde med kort framförhållning om sin verksamhet till distansläge, vilket innebar att erbjuda service, information och stöd så digitalt som möjligt. Öppettiderna reducerades kraftigt, förutsättningarna för att låna och komma åt fysiskt material ändrades, handledning och undervisning ställdes om till digitala lösningar. Tidigt diskuterades att vi ska tillvara det som är bra ur distansläget, lära oss och att framtiden blir en ny typ av normalläge. I en verksamhet med användarcentrerade metoder/ User experience (UX) som en central inriktning var det självklart att involvera användarna i utvärdering, utveckling och dra lärdomar.
|
|
| 3. |
- Burman, Emma, et al.
(författare)
-
Digital humaniora utmanar biblioteket
- 2018
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Diskussion om vad digital humaniora (DH) betyder för biblioteken. Hur påverkar det den kompetens och infrastruktur som behövs för att stödja forskning och utbildning inom DH. Vad det kan få för konsekvenser för hur man organiserar arbetet.
|
|
| 4. |
- Burman, Emma, et al.
(författare)
-
Float or Sink? Implementing Floating Collections – A Case Study
- 2016
-
Ingår i: Qualitative and Quantitative Methods in Libraries. - London : ISAST: International Society for the Advancement of Science and Technology. - 2241-1925. - 9786185180126 - 9786185180171 ; :5, s. 201-209
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- LiUB consists of five libraries located at four campuses in three cities: Linkoping, Norrkoping and Stockholm. Four of them, located in Linkoping and Norrkoping, were involved in the process. During the years, there has been extensively book transports between different libraries. Sought after books were sent to the requested library, and then sent back to the owning library when returned. In December 2010 Linkoping University Library (LiUB) started to test Floating Collections as a new way of working with the collections. The test was coordinated with the implementation and change to Dewey Decimal Classification (DDC), and every time a new bought book appeared or when a book was transformed into the DDC-collection the floating collection grew. Floating Collections means that a book doesn‘t belong to a certain library. It is shelved where it is returned and therefore it will stay where it is in most demand.The placement of books will be user-driven and the sharing of books leads to reduced handling and therefore less wear and tear on items, and also a more economic acquisition method. The reduced handling is connected to reduced number of books in transport when the former routine of sending books back to an owning library is removed. In this case study we have looked at the complete implementation process; from the first discussion, the test-start, the evaluation of the method which includes a staff survey, and finally the Boards decision that Floating Collection will be a permanent way to work with the collections at LiUB. The methodological approach mimics YinΒ‘s (2009) case study model. We also compared LiUB‘s implementation with other libraries experiences in implementing Floating Collection, and to Library 2.0 (Casey & Savastinuk, 2007), as the user needs will decide where the books are shelved. Further, the study is connected to factors that affects the realignment in changing processes and resembles Kotter (1996) and Nutefall‘s and Chadwell‘s (2012) factors for successful realignment.The study revealed that staff concerns and other experiences relating to Floating Collection at LiUB are similar to other libraries. A main issue for staff on the negative side is weeding routines, but on the positive side you will find advantages like more user-driven collection, a reduced number of books in transport and a reduced number of purchased items. Some of the negative effects that is expressed in the survey is probably depending on the transformation into DDC and not due to Floating Collection. An example is that the possibility to browse is lost, which is more likely due to DDC, since DDC categorize the topics in a very different way than the former classification system (SAB).
|
|
| 5. |
- Burman, Emma, et al.
(författare)
-
Making Sense of Digital Humanities at the Library
- 2019
-
Ingår i: Book of abstracts 4th Conference of The Association Digital Humanities in the Nordic Countries.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Introduction. Digitisation of information and methods has brought new possibilities and challenges into all aspects of society and a direction of continued advances is readily apparent in strategic initiatives all the way from European and national funding to directives at individual academic institutions in Sweden. Resources that used to be available only in physical archives are becoming more freely accessible on the internet, far beyond the walls of the library, and in formats that can be read and interpreted by apps and algorithms.Nine years ago, digital humanities (DH) was described as “the next big thing” and the concept has later been compared to an allegory of the future of the humanities (Liu, 2012). Today library employees encounter the term in their interactions with education and research alike. The process of understanding and framing the challenges and possibilities that DH has brought into the library has been a topic in parallel initiatives at Linköping University Library and at Uppsala University Library.Questions. The purpose of this paper is to draw on the experience of academic libraries to frame the challenges and possibilities of supporting DH in a Nordic context. The paper aims to answer to the following questions from a Nordic academic library perspective:How do we understand to the notion of DH in the library?How do we (re)organise to support researchers and students in DH?Background. Burdick (2012) writes that DH has encouraged new ways of conducting research in the humanities and that a possible effect is that traditional boundaries start to blur as collaborations between disciplines form. And the exploding wealth of computers, mobile devices and new communication channels enables global knowledge creation and sharing (Nyberg et al, 2012). As a consequence, the intersection of digital methods, technology and humanities can expand and enhance humanities research with increased accessibility both within and beyond the academic context (Burdick, 2012). Drucker et.al. (2013) and Raffaghelli et.al. (2013) describes DH as a mix of humanities and digital technology. Svensson (2010) define a Centre for Digital Humanities as the place or event where new knowledge is created in the humanities, with digital methods, media and technology. The idea of a place for DH has since been realised in Swedish universities e.g. in Umeå (Humlab) and Lund (Humanities Lab), and the idea of a DH lab is a recognised idea of how DH can be executed.Within the library context, the characteristics of the sources and data formats that researchers in the humanities are working with are changing and it is possible to study significantly larger collections of pictures and texts than before (Liu, 2012). The fact that DH is a complex notion and that the conditions are quickly changing with new technology means that libraries have to develop readiness to meet the needs of today as well as those of tomorrow (Sula, 2013).Svensson (2010) describes the library as a form of laboratory for humanities research and that knowledge in building collections, information science and IT make libraries a natural and important infrastructure for DH. Zhang et al (2015) studied how information experts can contribute in DH projects and underline the importance of expertise in storage and access, publishing, search, training and innovation. Green (2014) conducted case studies involving five libraries in the USA and show that a close collaboration with the library is necessary to optimise the research process. Wong (2016) stresses the strength in gathering experts and specialists from different fields as a part of bringing DH to its full potential.Approach. This paper stems from the experience of practitioners who have been involved in efforts to organise support for DH at two academic libraries in Sweden. The discussion and conclusions are supported by the results ofconducting lightly structured interviews, semi-structured observations and document analysis at libraries in the Sweden, Denmark, and the USAsurveying how libraries in Sweden, Denmark, Norway and Finland describe their work related to DHdesigning and evaluating DH-related activities for students and researchers at Uppsala University LibraryThe results are interpreted with a life-cycle perspective on research and education and focus on organisation, actors, activities, services, tools and spaces.Findings. We confirm that Sula’s (2013) description of DH as a complex notion is valid in the Nordic academic library context as the results show that different people attribute the term with different meanings. There were libraries labelling themselves as not actively supporting DH, while at the same time describing activities that could just as well indicate that they are indeed active. We suggest that it may be useful for libraries to focus on emerging needs in relation to digital sources and methods, interdisciplinary research support, and new media for scholarly communications.The result also showed that the surveyed Nordic academic libraries were at an early stage of organising work to support DH and predominantly positioned their activities as collaborations with researchers or participation in networks. Contrasting with the results from academic libraries where DH practices are already well established, we suggest that Nordic libraries can organise to support DH byPositioning staff/services close to active research and education with elements of DHFraming DH activities in the context of today’s goals and responsibilitiesEngaging staff with technical skills, subject expertise and a learning mindset (Lewis et al, 2015) in DH projects, labs and eventsCreating digital and physical spaces to support DH tools and practicesAdopting and sharing practices and expertise with other libraries and academic infrastructures
|
|
| 6. |
- Burman, Joachim, et al.
(författare)
-
The cerebrospinal fluid cytokine signature of multiple sclerosis : A homogenous response that does not conform to the Th1/Th2/Th17 convention
- 2014
-
Ingår i: Journal of Neuroimmunology. - : Elsevier BV. - 0165-5728 .- 1872-8421. ; 277:1-2, s. 153-159
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this cross-sectional study, we wanted to identify key cytokines characteristic of different stages of multiple sclerosis (MS). To this end, cerebrospinal fluid from patients with MS was investigated with a multiplexed fluorescent bead-based immunoassay. In total 43 cytokines were assessed and related to clinical and imaging data. Increased levels of CCL22, CXCL10 and sCD40L characterized relapsing-remitting MS patients with the presence of gadolinium-enhancing lesions; decreased CCL2 and increased CXCL1 and CCL5 were typical of relapsing-remitting MS patients irrespectively of the presence of gadolinium-enhancing lesions. These homogenous patterns of cytokine activation do not conform to conventional Th1/Th2/Th17 responses. (C) 2014 Elsevier B.V. All rights reserved.
|
|
| 7. |
- Burman, Joachim, 1974-, et al.
(författare)
-
The cerebrospinal fluid cytokine signature of multiple sclerosis: a homogenous response that does not conform to the Th1/Th2/Th17 convention
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this cross-sectional study, we wanted to identify key cytokines characteristic of different stages of multiple sclerosis (MS) that could be used as an outcome measure in clinical trials. To this end, cerebrospinal fluid from a cohort of patients with relapsing-remitting MS (RRMS) and secondary progressive MS (SPMS) was investigated with a multiplexed fluorescent bead-based immunoassay. In total 43 cytokines were assessed and related to clinical and imaging data. Cerebrospinal fluid from a separate confirmatory cohort was used to validate cytokines pertinent to SPMS. Increased levels of CCL22, CXCL10 and sCD40L characterized RRMS patients with presence of gadolinium-enhancing lesions; decreased CCL2 and increased CXCL1 and CCL5 were typical of RRMS patients irrespectively of presence of gadolinium-enhancing lesions. IL-15 and IL-27 were increased in SPMS patients, but non-significantly in the confirmation cohort. These homogenous patterns of cytokine activation do not conform to conventional Th1/Th2/Th17 responses.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Syk, Mikaela, et al.
(författare)
-
An exploratory study of the damage markers NfL, GFAP, and t-Tau, in cerebrospinal fluid and other findings from a patient cohort enriched for suspected autoimmune psychiatric disease
- 2024
-
Ingår i: Translational Psychiatry. - : Springer Nature. - 2158-3188. ; 14:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- There is growing evidence suggesting that immunological mechanisms play a significant role in the development of psychiatric symptoms in certain patient subgroups. However, the relationship between clinical red flags for suspected autoimmune psychiatric disease and signs of central nervous system (CNS) pathology (e.g., routine cerebrospinal fluid (CSF) alterations, CNS damage markers, neurophysiological or neuroimaging findings) has received limited attention. Here, we aimed to describe the prevalence and distribution of potential CNS pathologies in psychiatric patients in relation to clinical red flags for autoimmune psychiatric disease and psychiatric symptoms. CSF routine findings and CNS damage markers; neurofilament light chain protein (NfL), glial fibrillary acidic protein (GFAP) and total Tau (t-Tau), in CSF from 127 patients with psychiatric disease preselected for suspected immunological involvement were related to recently proposed clinical red flags, psychiatric features, and MRI and EEG findings. Twenty-one percent had abnormal routine CSF findings and 27% had elevated levels of CNS damage markers. Six percent had anti-neuronal antibodies in serum and 2% had these antibodies in the CSF. Sixty-six percent of patients examined with MRI (n = 88) had alterations, mostly atrophy or nonspecific white matter lesions. Twenty-seven percent of patients with EEG recordings (n = 70) had abnormal findings. Elevated NfL levels were associated with comorbid autoimmunity and affective dysregulation symptoms. Elevated t-Tau was associated with catatonia and higher ratings of agitation/hyperactivity. Elevated GFAP was associated with acute onset, atypical presentation, infectious prodrome, tics, depressive/anxiety symptom ratings and overall greater psychiatric symptom burden. In conclusion, preselection based on suspected autoimmune psychiatric disease identifies a population with a high prevalence of CSF alterations suggesting CNS pathology. Future studies should examine the value of these markers in predicting treatment responses.
|
|
| 10. |
- Syk, Mikaela, 1990-, et al.
(författare)
-
Biological markers for CNS damage in a patient cohort with suspected autoimmune psychiatric disease
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Background: This study describes the prevalence of CNS damage biomarkers and other CNS pathology in a psychiatric patient cohort enriched for clinical red flags of suspected autoimmune psychiatric disease. The study further explores how CNS damage biomarkers relate to clinical red flags and psychiatric features. Methods: 127 patients were included in the study. A routine cerebrospinal fluid (CSF) analysis was performed and anti-neuronal antibodies were measured. CNS damage biomarkers (neurofilament light chain protein (NfL), glial fibrillary acidic protein (GFAp) and total Tau (t-Tau)) in CSF were related to proposed clinical red flags for autoimmune psychiatric disease, other psychiatric features and MRI and EEG findings. Results: Twenty-seven per cent had elevated levels of CNS damage biomarkers and 21% had basic CSF analysis alterations. Six per cent had anti-neuronal antibodies in serum and 2% in CSF. Fifty percent of patients examined with MRI (n=88) had signs of atrophy and 41% had white matter changes. Twenty-five percent of patients with EEG recordings (n=70) had pathological EEG findings. Elevated NfL, GFAp and t-Tau levels were associated with the presence of clinical red flags. Elevated GFAp and t-Tau were also associated with higher psychiatric symptom ratings.Conclusions: Pre-selection based on clinical red flags for autoimmune psychiatric disease identifies a population where 27% have CSF signs of CNS tissue damage, 21% have CSF alterations suggesting neuroinflammation or blood-brain barrier dysfunction and 6% have anti-neuronal antibodies. Moreover, pathological levels of NfL, GFAp or t-Tau in CSF may be related to distinctive red flags and patterns of psychiatric manifestations.
|
|
| 11. |
-
Verksamhetsberättelse : Universitetsbiblioteket 2021
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Även om 2021 var ett år präglat av corona kunde de absolut flesta av bibliotekets tjänster erbjudas. En stor del av bibliotekets undervisning genomfördes digitalt. Delvis genom zoomföreläsningar, men också genom att traditionella föreläsningar ersattes av filmat material som diskuterades under lektionstid, enligt flipped classroom-konceptet. Bibliotekets konsulttjänster (exempelvis handledning för studenter, sökhjälp för forskare, introduktioner i referenshanteringssystem, publiceringsstöd) erbjöds digitalt. Även allmän kontakt med biblioteket fortsatte till en större grad via digitala kanaler, som till exempel chatt och e-post. Mycket av detta har fortsatt också efter återgången till campus. Men det betyder inte att ett fysiskt bibliotek inte behövs: det digitala och det fysiska kompletterar varandra och gör biblioteket mer tillgängligt för flera. Signalerna är tydliga om att användningen av det fysiska biblioteket är fortsatt hög men blir delvis annorlunda 2022, t.ex. ses ett ökat behov av platser/möblering för att kunna delta i digitala föreläsningar och möten.Under 2021 skedde en stor ökning av antalet transformativa avtal (TA), d.v.s. avtal med förlag där man inte bara tar betalt för prenumerationer utan också för OA-publicering (Open Acess) av LiU:s artiklar. TA är ett effektivt sätt både administrativt och ekonomiskt, jämfört med om alla betalar var för sig, när de flesta av LiU:s artiklar blir OA om man vill fortsätta att publicera genom de stora förlagen. Men det betyder stora extrakostnader för biblioteket och en del av 2021 ägnades åt att hitta en finansieringsmodell.Genom att arbeta med att stödja LiU:s forskare med systematisk hantering av forskningsdata, bidrar biblioteket i arbetet med utvecklingen av öppen vetenskap. För att bidra till att sprida LiU:s forskningsresultat utökades bibliotekets utställningsverksamhet tillsammans med forskare i syfte att presentera LiU:s forskning på den öppna och offentliga ytan på biblioteken. I samma syfte lanserades spikprat där doktorander berättar om sin forskning i samband med att de spikar sin avhandling på Campus Norrköpings bibliotek.Med framtiden i sikte deltog biblioteket aktivt i LiU:s arbete med den nya strategin, LiU 2030.Ja, 2021 var ytterligare ett händelserikt år!
|
|
| 12. |
-
Verksamhetsberättelse : Universitetsbiblioteket 2022
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med 2022 kom äntligen ett år utan coronarestriktioner! Vi kom tillbaka till campus för att arbeta, men med möjligheten för många att delvis arbeta hemifrån. Övergången gick smidigt och vi var alla glada att träffa varandra fysiskt igen. Studenterna återvände också till campus och bibliotekets besökssiffror var snabbt högre än innan pandemin. Meröppet, som ger tillgång till campusbibliotek för LiU:s studenter och anställda när vi inte bemannar, hade sitt första hela år 2022 och används och uppskattas mycket. Utlån av tryckta böcker har inte, och kommer kanske aldrig upp till samma nivåer som före pandemin, medan användning av e-resurser fortsätter uppåt. Intressant är det att studenternas skepticism till e-kurslitteratur innan pandemin har förändrats till att önska flera e-kursböcker.Men 2022 var inte bara bra: kriget i Ukraina började i februari och skapade oro bland medarbetare och användare. Lunchtidföreläsningsserien ”Krig, fred och förståelse” som gick på campus Valla under vårterminen och senare även på Campus Norrköpings bibliotek blev mycket uppskattad. LiU-forskare delade sina tankar populärvetenskapligt kopplade till sina forskningsområden. Intresset var högt, och serien var välbesökt.Under februari lanserade LiU sin nya strategi LiU 2030. Som ett led i ett förändrat arbetssätt på biblioteket (UB) tog vi det med oss i arbetet med vår verksamhetsplan för 2023 och framåt. Vi arbetade i fyra tvärgrupper mellan juni och oktober för att komma fram till mål och aktiviteter för den närmaste framtiden. Engagemanget och kreativiteten var mycket hög och ledde till spännande tankar kring hur UB deltar i LiU:s utveckling.För universitet börjar skiftet mot öppen vetenskap (ÖV) att bli mer påtagligt nu när det växer från ”endast” artiklar till böcker, forskningsdata, lärresurser, medborgares medverkan i forskning samt meritering. På biblioteket har vi sedan länge stöttat forskare kring öppen vetenskap, särskilt kring publicering, men nu börjar stödet att växa. Öppen vetenskap påverkar också oss som bibliotek, från hur vi tänker kring våra samlingar till hur vi undervisar studenterna. Under 2022 påbörjade vi en kompetensutvecklingsserie kring ÖV där vi bland annat kunde se hur mycket vi redan påverkas.I raden av saker som kommer att påverka biblioteket, dök AI, genom ChatGPT (ett av många exempel på tjänster under paraplytermen ”generativ AI”), upp på allvar under senare delen av 2022. Det är definitivt en utveckling vi behöver följa aktivt och nära.Framtiden kommer att bli spännande!
|
|
| 13. |
-
Verksamhetsberättelse : Universitetsbiblioteket 2023
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under sommaren 2023 lanserades det nya bibliotekssystemet, FOLIO, resultatet av ett arbete som påbörjades redan 2020. Valet av system stod klart tidigt i processen. Första tanken var inte att vi skulle ta hand om driften själva, men på grund av informationssäkerhetsaspekter var det den enda möjligheten. Under resans gång har det funnits tekniska utmaningar – vilka hanterats i ett otroligt bra samarbete mellan Universitetsbiblioteket och DigIT. Arbetet med systembytet handlade inte bara om tekniska aspekter utan också om våra arbetsrutiner på biblioteket. Flera workshops i olika grupperingar analyserade hur vi arbetar och hur arbetsrutiner kunde förbättras allmänt samt utifrån FOLIO:s förutsättningar. Resultatet blev en smidig lansering av ett modernt bibliotekssystem tillsammans med uppdaterade arbetsrutiner!2023 var året som AI plötsligt fick en stor påverkan på samhället och därmed även på biblioteket. Intresset för att delta i den interna testgrupp som skapades för AI var stort. Uppdraget var att testa verktyg, följa utvecklingen och spana kring hur biblioteket skulle kunna komma att påverkas. Utvecklingen gick så snabbt under året att gruppen fick en formellare roll med tid avsatt för verksamhetsplanering.Syftet var att ta fram konkreta aktiviteter och se hur AI övergripande förväntas påverka biblioteket: exempelvis inom undervisning, forskningsstöd, DigiMaker, sökningar och förvärv. Biblioteket blev snabbt mottagare av frågor och funderingar inom LiU kring användningen av AI inom utbildning och forskning.Öppen vetenskap arbetar vi mycket med redan; 2023 såg spännande ut med lanseringen av LiU Secure Repository. Det var en snabb lösning på ett akut problem om hur man kan göra känsliga forskningsdata tillgänglig utifrån krav från tidskrifter och samtidigt i enlighet med lagar som GDPR och OSL, och är ett exempel på en konkret utveckling av hur LiU hanterar forskningsdata. Kopplat till Öppen vetenskap testade UB under 2023 också att stödja lärare i att skapa öppna lärresurser, både inom produktion och publicering.2023 var det första året som bibliotekets studentmedhjälpare blev tillsvidareanställda. Ändringar i Lagen om anställningsskydd (LAS) innebar att det blev ineffektivt att fortsätta med timanställningar. Studentmedhjälpare är mycket viktiga för biblioteket både i yttre tjänst och inom DigiMaker, så en långsiktig lösning var nödvändig.2023 var också första året som LiU arbetade mot visionen LiU 2030. Biblioteket arbetade mycket utifrån LiU:s vision, vilket resulterade i ett år med mycket aktivitet!David Lawrence, Överbibliotekarie
|
|
| 14. |
-
Verksamhetsberättelse Linköpings universitetsbibliotek (LiUB) 2020
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 2020 såg ut att bli ett lugnare år efter några år med mycket arbete inför Studenthuset. Så blev det inte!Februari/mars kom och med det corona-pandemin. Över en natt tvingades vi att gå från vanlig drift till distansläge: biblioteken var öppna 3 timmar på vardagar (förutom magasinet i Studenthuset: böckerna fick beställas i förväg) och medarbetarna arbetade hemifrån när man inte behövdes på plats för öppethållande och bokcirkulation. Under hösten hade vi öppet 6 timmar varje vardag (inklusive magasinet i Studenthuset), med möjlighet för medarbetarna att arbeta ett par dagar per vecka på campus; öppethållande och bokcirkulation prioriterades. Men i december var det åter arbete hemifrån för alla utom absolut nödvändigt arbete på campus (bokcirkulation).Med omställningen till distans- eller nära distansläge övergick nästan alla bibliotekets tjänster till digitala varianter. Undervisning genomfördes med en blandning av Zoom-föreläsningar och inspelade moment. Rådgivningstjänster som boka handledning, sökhjälp och föredragningar om publiceringsfrågor hölls som distansträffar. Vi startade upp en virtuell infodisk. Chatt och andra digitala kontaktvägar rustade sig för ökad efterfrågan och möten gick över till att vara helt digitala. Allt detta skedde under en mycket kort period. En eloge till alla som arbetar på biblioteket: ni har gjort otroliga insatser för att se till att biblioteksverksamheten kunnat fortsätta så bra som möjligt.I skuggan av corona hände också andra saker, exempelvis:- Transformativa avtal (det vill säga avtal där biblioteket betalar publiceringskostnader åt LiU:s forskare) med förlag blev normen: en del av en process mot ”open science” i vetenskapsvärlden.- DigiMaker fick en donation om 178 000 SEK från fundraisingprojektet ”Sätt guldkant på Studenthuset” för att öka verksamheten och köpa in utrustning.- Print on demand startade på E-Press: nu kan man till exempel köpa tryckta kopior av LiU:s avhandlingar.- Även under pandemin har vi utökat vårt arbete med utställningar: målet är att skapa en kontaktyta mellan LiU:s forskning och studenter och allmänheten.Året blev inte som planerat men vi har verkligen utvecklats!
|
|
