| 1. |
- Bylin, Maria, et al.
(författare)
-
Språk med särställning
- 2020
-
Ingår i: Språktidningen. - 1654-5028. ; :5, s. 48-53
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 2. |
- Bylin, Maria, 1974-
(författare)
-
Adjektivböjningens -a och -e : Ett seglivat variationstillstånd
- 2016
-
Ingår i: Språk och stil. - Uppsala : Adolf Noreen-sällskapet för svensk språk- och stilforskning. - 1101-1165 .- 2002-4010. ; 26, s. 69-100
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The adjectival agreement of noun phrases referring to human individuals in Swedish is renowned for its complex pattern of variation between -a and -e. This article reports three studies on the subject. The first one maps the use of the marked form -e, and finds it to be mainly used for males and generic individuals, but occasionally also for other animates, such as animals, women, and nonpersonal agents. The variation between -a and -e for males has often been thought of as regionally governed, but the second study, based on blog texts, suggests that region plays a subordinate role (or possibly no role at all) in writing. Many factors have been said to influence the variation, and the third study reported in the article tests their impact with statistical methods on modern data. The results indicate that the variation in noun phrases referring to specific male individuals is more influenced by pragmatic and semantic factors, as compared to the variation in noun phrases referring to generic individuals, which is more affected by formal and lexical factors. This difference is interpreted as a consequence of how the referents are conceptualized. The variation between -e and -a is often assumed to reveal an ongoing change. However, when the results of these studies are compared to a thorough description of the system from 1892, the emerging picture is one of enduring variation, influenced by the very same factors today as over a century ago.
|
|
| 3. |
- Bylin, Maria, 1974-
(författare)
-
Aspektuella hjälpverb i svenskan
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis tells the tales of auxiliation in Swedish. It describes how the auxiliary features of the aspectual auxiliaries bruka ‘use to’, tendera ‘tend to’, börja ‘begin, start’, fortsätta ‘continue’, sluta ‘stop, cease’ och hota ‘threaten’ evolve, as seen in a text corpora covering the 11th to the 21st century.A grammaticalization perspective is employed, which not unexpectedly has implications for the way data is interpreted and presented, but also less expectedly for how the method is understood and applied. The method consists of Swedish auxiliary tests, designed to reveal auxiliary features. The discussion of their validity involves auxiliation theory as well as a more general theoretical discussion of how the category and the function of auxiliaries have been conceived. The main point made is that a valid test should have an explicit link to auxiliary function. Establishing the nature of such a link, however, is no trivial matter and so the plausibility of the link turns out to be the main factor in judging the validity of auxiliary tests.In the early stages of the auxiliation processes, action nominals were often used as complements of the verbs under study. Later on these verbs started taking infinitive complements, lost their semantic restrictions on their subjects and started occurring in a type of passive construction where the nonfinite verb carries the semantic relationship to the arguments of the clause. The occurrence in this type of passive construction is perceived as the most plausible indication of auxiliary function available for subject raising auxiliaries, since the auxiliary and the nonfinite verb in these clauses do function together as one single predicate.The evolution of these aspectual auxiliaries essentially follows the predictions made by auxiliation theory. That said, they all show individual deviations from those predictions, depending on such factors as their semantics, their source construction and during which period in the history of Swedish their auxiliation took place.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Bylin, Maria
(författare)
-
Den otidsenliga böjningen
- 2017
-
Ingår i: HumaNetten. - 1403-2279. ; 38, s. 40-50
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Bylin, Maria
(författare)
-
Futural betydelse och hjälpverbssyntax hos vilja 1526–1950
- 2018
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Grammaticalization studies have mainly focused on the evolution of grams. The question of whether the semantic and syntactic properties so often found to co-evolve in grammaticalization studies also disappear simultaneously has hardly been addressed at all. This study focuses on the loss of future meaning of the Swedish auxiliary vilja, and investigates what happens with the raising properties associated with grammatical meaning in auxiliaries when that grammatical meaning is lost but the form survives in use, albeit with meanings located on the more lexical stretch of the lexical-grammatical continuum. The corpus material consists of The Swedish Academy Dictionary, and the study focuses on examples with inanimate and expletive subjects. Results indicate that the future meaning of vilja was frequently used during the 16th and 17th centuries, less so during the 18th century and hardly at all during the 19th century. Vilja with future meaning was possible to passivize over, with no change of meaning, a common indicator of subject to subject raising. This is no longer possible today. The results would thus imply that semantic and syntactic properties depend on each other not only when auxiliaries grammaticalize, but also when they vanish
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Bylin, Maria
(författare)
-
Hjälpverb och huvudverb
- 2021. - 1
-
Ingår i: Nyanser av grammatik. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144136233 ; , s. 79-96
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Bylin, Maria
(författare)
-
Stilkartan i torktumlaren
- 2019
-
Ingår i: Svenskläraren. - : Svensklärarföreningen. - 0346-2412. ; :3, s. 7-7
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 19. |
- Bylin, Maria
(författare)
-
Svenskan är den fasta inredningen : Språklig representation i det offentliga rummet
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vilka språk som syns i det offentliga rummet är betydelsefullt för samhället, både ur ett kommunikativt perspektiv och som en signal om vilka språk som uppfattas som betydelsefulla.Språklagen uttrycker att offentlig verksamhet har ett ansvar för enskildas tillgång till språk: svenska, nationella minoritetsspråk, det svenska teckenspråket och andra modersmål. Av tradition har svensk språkvård främst fokuserat på nyttoperspektivet, det vill säga effektiviteten i myndigheters kommunikation, men Svenskan är den fasta inredningen har istället fokus på symboliska aspekter av språkanvändning i offentliga miljöer.Rapporten ger en inblick i hur flerspråkigheten synliggörs i offentlig miljö i Sverige. Språkrådet har kartlagt vilka språk som syns på skyltar och anslag, på 14 vårdcentraler och 14 bibliotek, i 11 svenska orter. Undersökningen är ett led i Institutet för språk och folkminnens uppdrag att följa upp språklagen, och att regelbundet undersöka användningen av svenska och andra språk i Sverige.
|
|
| 20. |
- Bylin, Maria, et al.
(författare)
-
The native speaker : a border marker of the standard, the nation, and variation
- 2021
-
Ingår i: Current Issues in Language Planning. - : Informa UK Limited. - 1466-4208 .- 1747-7506. ; , s. 1-21
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The study compares the uses of the native-speaker concept as a legitimizing resource in language-standard ideologies and normative discourse in five languages of European origin. Much research and international discussion has focused on the native speaker of English, a symbolically international language. We aim to show how the native-speaker concept may function differently in national-standard ideologies. The study entails a concise comparison of five European standardization ideologies, a closer look at three such ideologies, and a case study of the native speakers’ function in the normative discourse on a syntactic construction of a national language, namely Swedish. Much language planning and standardizing relies on academic linguistics for legitimacy, and native speakers’ judgments are an irrefutable data source in theoretical linguistics. However, the concept of the native speaker as a judge of linguistic material is recontextualized in normative discourse. Drawing on analyses of national-standard ideologies and standardizing discourse, results indicate that the native speaker may have different repercussions depending on the heterogeneity of the speech community and the standard ideology. We argue that the native speaker may function as a border marker of the standard language, but in national languages also of what is considered intralingual variation, and thus in symbolic terms the nation.
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Delsing, Lars-Olof, et al.
(författare)
-
Den stora katastrofen med för- och efterskalv : om kasussammanfallet i fornsvenska
- 2014
-
Ingår i: Studier i svensk språkhistoria 12.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I denna uppsats gör jag två saker. För det första ger jag en kortfattad beskrivning över kasussammanfallet i fornsvenska. För det andra diskuterar jag orsakerna till kasussammanfallet. Jag identifierar två viktiga tidsperioder då kasussystemet förändras. Den första inträffar kring 1300 och den andra kring 1450, åtminstone i Mälardalen. Jag kallar den första för Lilla katastrofen och den andra för Stora katastrofen. Jag kommer att visa att Lilla katastrofen innebär en förenkling. Framför allt förenklas tilldelningen av kasus på predikatens argument, men förenklingen sker även i nominalfrasen. Kasusanvändningen blir i stor utsträckning redundant. Jag visar också att Stora katastrofen innebär ett nästan fullständigt bortfall av alla kasusformer (utom på personliga pronomen). Jag undersöker också Stora katastrofens orsaker, och kan visa att den sker tidigast i Stockholmsområdet och Kalmar, och jag hävdar att den därmed främst bör sättas i samband med det stora inslaget av lågtyskar i dessa städer.
|
|
| 24. |
- Melander, Björn, 1958-
(författare)
-
Språkpolitik och språkvård
- 2024. - 3
-
Ingår i: Sociolingvistik. - Stockholm : Liber. - 9789147149377 ; , s. 253-268
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 25. |
-
Studier i svensk språkhistoria 12 : Variation och förändring
- 2014
-
Proceedings (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Konferensserien Svenska språkets historia höll sin tolfte sammankomst i Stockholm 13–14 april 2012. Konferensens tema denna gång var Variation och förändring. Det är ett brett tema: språkhistoria är i mycket just ett studium av hur språk varierar i tiden och förändras över tiden. Temat belystes ur olika perspektiv av fyra inbjudna plenarföreläsare: Lars-Gunnar Andersson (Göteborg), Lars-Olof Delsing (Lund), Karl G. Johansson (Oslo) och Mirja Saari (Helsingfors). De fyra plenarföreläsningarna inleder denna konferensvolym. Därtill hölls 22 sektionsföredrag, varav 15 publiceras här.
|
|
| 26. |
- Tingsell, Sofia, et al.
(författare)
-
Svensk ordföljd som symbol
- 2021
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Integrationsdebatten – vem ska ändra sig till förmån för vem för att samhället ska fungera – har ibland språkliga inslag. Enligt en nyutkommen bok är ett gott råd till invandrade personer att lära sig att svenskan har omvänd ordföljd i vissa satser. Denna så kallade V2-regel har länge fungerat som symbol för infödd svenska. Men är det den som gör svenskan så svensk?
|
|
