| 1. |
- Cöllen, Sebastian, dr. dr. 1981-, et al.
(författare)
-
Memoriæ ergo scribebat : Nedslag i stambokssamlingen vid Uppsala universitetsbibliotek
- 2021
-
Ingår i: Uppsala universitetsbibliotek 1621–2021. - Uppsala : Acta Universitatis Upsaliensis. - 9789151313320 ; , s. 141-170
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De så kallade stamböckerna (latin alba amicorum) är en föga uppmärksammad källa till den europeiska kulturhistorien. Sveriges största stambokssamling finns vid Uppsala universitetsbibliotek (UUB) och den är digitaliserad och katalogiserad i ”Alvin – Plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv”. I den här texten kommer vi först att ge en generell överblick över stamböckerna som material, därefter presentera Uppsala universitetsbiblioteks stambokssamling litet närmare, för att slutligen utifrån en av samlingens stamböcker exemplifiera vilket slags kunskap man kan utvinna ur detta material.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Cöllen, Sebastian, dr. dr. 1981-, et al.
(författare)
-
Aspects of philology : Introductory remarks
- 2023
-
Ingår i: Studia Neophilologica. - : Routledge. - 0039-3274 .- 1651-2308. ; 95:2, s. 173-179
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Cöllen, Sebastian, dr. dr. 1981-
(författare)
-
Att lära för livet : prov som lärandestrategi
- 2020
-
Ingår i: Språkdidaktik i praktiken. - Uppsala : Uppsala universitet. ; , s. 50-61
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Devisen att vi lär för livet, inte för skolan, får inte hamna i bakgrunden vid olikaexaminationstillfällen. Idag har forskningen kommit att alltmer betona det positiva med att se prov och uppgifter som ett unikt tillfälle att lära sig (jfr t.ex. Bailey 1999 och Erickson 2013). Provet blir på så sätt inte slutpunkten, utan snarare en lärandestrategi i processen mot att uppnå kursmålen. Den här studien syftar till att undersöka om ökad studentinkludering i form av kamratgranskning kan upplevas som mer effektiv för inlärningen än traditionellt rättade uppgifter. Kamratgranskning är en del i konceptet peer learning. Forskare som Boud (2001) framhäver många fördelar med konceptet, från att läraren kan avlastas till att studenterna får en chans att lära från varandra. Den föreliggande studiens empiriska material består av en enkätundersökning där en studentgrupp fått utvärdera två inlämningsuppgifter de gjort. Dessa uppgifter var likvärdiga, med undantag av att den ena följdes upp genom kamratgranskning, den andra genom rättning av läraren. Förutom att ge en inblick i hur studenterna själva ser på fördelar och nackdelar med de olika formerna av återkoppling och bearbetning, ger undersökningen också en indikation på hur de två formerna styr studenternas sätt att konceptualisera och arbeta med rättningarna.
|
|
| 5. |
- Cöllen, Sebastian, dr. dr. 1981-
(författare)
-
Das Stammbuch des Stoltzius von Stoltzenberg
- 2024
-
Ingår i: Opus magnum. - Heidelberg : arthistoricum.net. - 9783985012466 - 9783985012459 ; , s. 287-292
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Cöllen, Sebastian, 1981-
(författare)
-
Der rätselhafte Gott : Heimdallr im Licht altnordischer Vorstellungen von Ahnen und Ordnung
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation aims at a deeper understanding of the character of the Old West Norse god Heimdallr and of his function in the mythological traditions. The need for a new study of this god is indicated by the fact that the more than a century old description of him in the secondary literature as “the enigmatic god” is still standing. In contrast to much of the earlier research, the previous study attempts to examine the god primarily through the society in which the traditions pertaining to him were handed down. The category guiding the comparisons of the study is Heimdallr’s relatively early documented quality as an ancestor. The study shows that Heimdallr in pre-Christian time probably represented a more clearly definable and eminent figure than is often believed. In the traditions pertaining to him are, among other things, ideas on descent and order reflected.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Sjökvist, Peter, 1974-, et al.
(författare)
-
Att vara sen kan vara till fördel
- 2020
-
Ingår i: Biblioteksbladet. - Stockholm : Svensk biblioteksförening. - 0006-1867. ; :5, s. 34-39
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
