| 1. |
|
|
| 2. |
- Ahrné, Karin, et al.
(författare)
-
Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 2015 års upplaga av den svenska rödlistan är den fjärde i ordningen. Den är baserad på IUCN:s rödlistningskriterier och revideras vart femte år. I rödlistan bedöms risken som enskilda arter av djur, växter och svampar löper att försvinna från Sverige. Bedömningen utförs av ArtDatabankens medarbetare i samverkan med över 100 externa experter, indelade i 14 expertkommittéer för olika organismgrupper. Under arbetet med 2015 års rödlista har tillstånd och trender bedömts för 21 600 arter och 1 318 lägre taxa (apomiktiska arter, underarter och varieteter), sammanlagt ca 22 900 taxa. Av de bedömda arterna klassificerades 2 029 som hotade (kategorierna CR, EN och VU) och 4 273 som rödlistade (inkluderar även kategorierna NT, RE och DD). Förhållandet mellan antalet rödlistade och antalet bedömda arter ar 19,8 %, vilket är ungefär samma värde som 2010 och 2005. I denna rapport jämförs antalet och andelen rödlistade arter mellan olika organismgrupper, biotoper, substrat och påverkansfaktorer. Texten ar indelad i en allmän del och åtta kapitel inriktade på olika landskapstyper. Landskapstyperna utgör en grov indelning av landets miljöer enligt följande kategorier: Skog, Jordbrukslandskap, Urbana miljöer, Fjäll, Våtmarker, Sötvatten, Havsstränder och Havsmiljöer. Skogen och jordbrukslandskapet är de artrikaste landskapstyperna med 1 800 respektive 1 400 arter som har en stark anknytning dit, och ytterligare flera hundra arter som förekommer där mer sporadiskt. De faktorer som påverkar flest rödlistade arter i Sverige är skogsavverkning och igenväxning, som båda utgör ett hot mot vardera ca 30 % av de rödlistade arterna. Avverkning minskar arealen av skog där naturliga strukturer och naturlig dynamik upprätthålls, och den orsakar därmed förlust av livsmiljöer. Igenväxning orsakas av ett antal faktorer, bland annat upphörande hävd (bete och slåtter), gödsling, trädplantering och brist på naturliga störningsregimer som t.ex. regelbundna översvämningar kring vattendrag och sjöar. Andra viktiga påverkansfaktorer är fiske, torrläggning av våtmarker, tillbakagång hos värdarter (främst alm och ask som drabbats av invasiva svampsjukdomar), klimatförändringar och konkurrens från invasiva arter. IUCN:s rödlisteindex beräknas för ett urval av de bedömda organismgrupperna. Rödlisteindex visar att skillnaderna mellan rödlistorna från 2000, 2005, 2010 och 2015 är små. Ett par undantag finns dock. Groddjur och stora däggdjur har fått en något förbättrad situation sedan 2000. Totalt förefaller det ändå som att trycket mot Sveriges artstock har förblivit relativt konstant under de senaste 15 åren.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Carlberg, Tomas
(författare)
-
Galápagos – från urtid till nutid
- 2013
-
Ingår i: Fauna och flora. - 0014-8903. ; 108, s. 32-40
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 7. |
- Carlberg, Tomas
(författare)
-
Massor av mossor i Fiby urskog
- 2013
-
Ingår i: Fauna och flora. - 0014-8903. ; 108, s. 8-11
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Carlberg, Tomas
(författare)
-
Trekking i Tibet
- 2013
-
Ingår i: Fauna och flora. - 0014-8903. ; 108, s. 26-33
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Sundberg, Sebastian, et al.
(författare)
-
Havsstränder
- 2015
-
Ingår i: Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer - rödlistade arter i Sverige 2015. - 9789187853135 ; :17, s. 51-56
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sveriges mångformiga kust - med sand-, grus- och klippstränder, dyner och strandängar - hyser drygt 270 rödlistade arter för vilka havsstränderna är viktiga livsmiljöer. Här ingår många arter av fåglar, kärlväxter, spindeldjur, skalbaggar, fjärilar och groddjur. Havsstrandängar och sandiga miljöer är särskilt artrika. Havsstrandsarterna hotas främst av igenväxning, exploatering, mänsklig störning av häckningsplatser och livsmiljöer samt nedskräpning. De viktigaste åtgärderna är att återskapa blottade sandstränder och dyner, att säkerställa en välanpassad hävd av strandängar samt att minska föroreningar och marin nedskräpning.
|
|
| 13. |
- Sundberg, Sebastian, et al.
(författare)
-
Våtmarker
- 2015
-
Ingår i: Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer - rödlistade arter i Sverige 2015. - 9789187853135 ; :17, s. 41-45
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Våtmarker, bl.a. myrar och sötvattensstränder, hyser totalt drygt 800 rödlistade arter, och för nästan 470 av dessa är våtmarkerna särskilt viktiga livsmiljöer. De flesta artgrupper har representanter här, men kärlväxter, lavar, tvåvingar och skalbaggar är särskilt artrika. Även mossor, fjärilar, fåglar och landmollusker är väl representerade. Rikkärr och sötvattensstränder är de artrikaste våtmarksmiljöerna. De rödlistade våtmarksarterna hotas främst av igenväxning, dikning, vattenreglering och eutrofiering. Restaurering, fortsatt och utökad hävd samt nyskapande av våtmarker är viktiga åtgärder, liksom återgång till naturlig vattenföring och vattenståndsdynamik i strandnära miljöer.
|
|
| 14. |
- Sundström, Johan, Professor, 1971-, et al.
(författare)
-
Weight gain and blood pressure
- 2020
-
Ingår i: Journal of Hypertension. - : Lippincott Williams & Wilkins. - 0263-6352 .- 1473-5598. ; 38:3, s. 387-394
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVE: Although the causality of the obesity—hypertension association is established, the potential for prevention is not. We hypothesized that weight gain between early adulthood and mid-life is associated with higher mid-life blood pressure.METHODS: We investigated the hypothesis using a large contemporaneous population-based mid-life cohort of men and women aged 50-64 years. Recalled body weight at age 20 years was self-reported, and mid-life body weight and office blood pressures were measured in accordance with a detailed protocol.RESULTS: On average, men had gained 14.9 (95% CI 14.6-15.2) kg of weight, and women 14.6 (95% CI 14.4-14.9) kg, between age 20 years and the mid-life examination, corresponding to 0.40 (95% CI 0.39-0.41) kg/year for men and women. Both weight at age 20 years and weight at the mid-life examination were associated with mid-life blood pressures. On average, a 10 kg weight increase between age 20 years and mid-life was associated with 2.2 (95% CI 0.9-3.5) mmHg higher systolic and 1.7 (95% CI 0.9-2.5) mmHg higher diastolic mid-life blood pressure in men, and 3.2 (2.5-4.0) mmHg higher systolic and 2.4 (1.9-2.9) mmHg higher diastolic mid-life blood pressure in women. Mid-life weight was more closely associated than weight at age 20 years with mid-life blood pressure. For a given mid-life weight, blood pressure was higher in persons with higher weight gain from age 20 years.CONCLUSION: In sum, weight gain between early adulthood and mid-life was associated with higher mid-life blood pressure. The magnitude of the association indicates a potentially great public health impact of strategies to prevent weight gain throughout adulthood.
|
|
