| 1. |
- Carling, Alf, et al.
(författare)
-
EMU-medlemskapets betydelse för svensk lönebildning
- 2000
-
Ingår i: Ekonomisk Debatt. - 0345-2646. ; 28:2, s. 133-142
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige kommer troligen att gå med i EMU. Växelkursen kommer då inte längre att kunna kompensera trendmässiga förändringar i konkurrenskraften och inte heller dämpa kortsiktiga fluktuationer i produktion och sysselsättning. Lönebildningen i en valutaunion har tre viktiga dimensioner. Arbetskraftskostnaderna måste hamna på rätt nivå. Avtalen måste främja ökad produktivitet. Flexibla arbetskraftskostnader måste dämpa de fluktuationer i produktion och sysselsättning som icke förväntade störningar kan ge upphov till. Flexibilitet kan uppnås på olika sätt. Vi menar att uppgörelser mellan arbetsmarknadsparterna är att föredra framför ekonomisk-politiska åtgärder.
|
|
| 2. |
- Carling, Alf, et al.
(författare)
-
Industriavtalet : utfall och framtidsutsikter
- 2000
-
Ingår i: Ekonomisk Debatt. - 0345-2646. ; 28:5, s. 417-430
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- År 1997 slöts ett samarbets- och förhandlingsavtal mellan parterna inom industrin. Den genomsnittliga löneökningen har varit 3 à 3 1/2 procent per år under den första treåriga avtalsperioden under Industriavtalet. Den låga inflationstakten har medfört att reallönerna har vuxit med i genomsnitt 2 1/2–3 procent per år. Samtidigt har industrins kostnadsläge jämfört med konkurrentländerna förbättrats med 2 procent per år. Sysselsättningen inom industrin har ökat med i genomsnitt 1 1/2 procent per år. Viktigt för den nya avtalsperioden är att allt tyder på att Sverige kommer att ha rörlig växelkurs och en trovärdig inflationsnorm de kommande åren. Våra modellkalkyler visar betydelsen av en fortsatt återhållsam nominallöneutveckling för produktions- och sysselsättningsutvecklingen i Sverige. Efterfrågan på arbetskraft kommer emellertid inte längre att kunna öka utan bristsituationer kan komma att uppstå. För att sysselsättningen skall kunna fortsätta att öka krävs insatser för att öka arbetsmarknadens anpassningsförmåga.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Carling, Alf, et al.
(författare)
-
Lönekostnadsutvecklingens effekter på sysselsättningen
- 1998
-
Ingår i: Ekonomisk Debatt. - 0345-2646. ; 26:7, s. 505-513
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lönekostnadernas utveckling är, direkt och indirekt, en avgörande faktor för företagens efterfrågan på arbetskraft. Beräkningar som redovisas i denna artikel tyder på att varje ytterligare procents lönehöjning leder till en minskning med 20 000–30 000 arbeten i Sverige. Effekterna på sysselsättningen uppkommer med betydandefördröjning. En måttligare utveckling av lönekostnaderna innebär därför att arbetslösheten på sikt kan pressas tillbaka.
|
|
| 6. |
- Carling, Alf, et al.
(författare)
-
Nya förutsättningar för lönebildningen
- 1998
-
Ingår i: Ekonomisk Debatt. - 0345-2646. ; 26:2, s. 107-115
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lönebildningen är avgörande för den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Under 1990-talet har förutsättningarna för den ändrats på avgörande sätt. Författarna framhåller fem betydelsefulla förändringar: Den ökande internationella konkurrensen och den minskade inflationsbenägenheten är de två första. Av detta följer för det tredje att för höga lönehöjningar nu ger direkta utslag i lägre produktion och sysselsättning utan omvägen över högre priser. För det fjärde har arbetslösheten kommit att bli den kanske viktigaste förklaringen till att inkomstfördelningen har blivit något ojämnare. Slutligen ställer den nya produktionstekniken och arbetsorganisationen högre krav på de anställdas kompetens.
|
|
