| 1. |
- Backman, Christel, 1979, et al.
(författare)
-
Synliggöra högskolepedagogisk kompetens vid institutionerna. Rapport och lathund
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är ett förslag till samtalsunderlag för institutionerna vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet, för diskussion om och hur kompetenser från högskolepedagogiska kurser kan tillvaratas. Underlaget är framtaget av Pedagogiska utvecklingskommittén (PUK), vid Samhällsvetenskapliga fakulteten. Syftet är att stödja institutionsledningar, lärarlag och medarbetare i att synliggöra dels egna erfarenheter av högskolepedagogiska kurser; och dels om och hur den högskolepedagogiska kompetensen tillvaratas vid institutionerna och i lärarlag. Syftet är därmed både att öka möjligheterna till erkännande och delaktighet för enskilda medarbetarbetare, och att stödja arbetet med pedagogisk organisationsutveckling. Rapporten innehåller en kort beskrivning av PUK:s tillvägagångssätt i arbetet med samtalsunderlaget, en beskrivning av vilken slags kunskap olika frågor kan generera i samtal, och rekommendationer i form en lathund med förslag till frågor och samtalsform.
|
|
| 2. |
- Beausang, Angela, et al.
(författare)
-
"Möjligheten att rädda några av dessa kvinnors liv har inte vägts in"
- 2014
-
Ingår i: Dagens Medicin. - : Dagens Medicin.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Namnet på Socialstyrelsens vägledning lyder: Hur upptäcka våldsutsatthet? Ja, det kan man verkligen fråga sig efter att ha läst detta föga vägledande dokument, skriver ett stort antal kritiska debattörer.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Carlsson, Ninni, 1962
(författare)
-
A Time of telling. Women Working Through Sexual Abuse
- 2009
-
Ingår i: Viktimologisk forskarkonferens i Stockholm 13 nov 2009. Arrangör: Brottsoffermyndigheten..
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Avslöjandets tid. Kvinnors bearbetning av sexuella övergrepp / A Time of Telling. Women working through child sexual abuse Ninni Carlsson, Fil.Dr., universitetslektor / PhD, Senior Lecturer Göteborgs universitet / University of Gothenburg Institutionen för socialt arbete / Department of Social Work Box 720, SE-405 30 Göteborg http://hdl.handle.net/2077/19727 In this workshop I present results from my PhD thesis. The aim was to explore the phenomenon of working through child sexual abuse; its historical, discursive and social conditions and relations to gender and other power structures. The main study consists of 30 interviews conducted in 2003-2005 with eight women, 29 to 69 years old, representing three different social classes, all abused in childhood and all but one by their father. A second study was conducted in 2006, concerning the Swedish public debates about sexual violence between 1970−1996. The purpose was to understand the context of time, place and agency when first disclosing the experience of sexual abuse. The material is understood from the perspective of social constructionism, narrative, discourse, doing gender and doing difference. The result shows an overriding pattern concerning agency and change, related to the public debates about sexual violence. In the narratives, the Time of Silence is characterized by girls’ and women’s voices being controlled through both a continuum of violence exhibited by the father, and through different forms of rejections. In this context conscious thought about the sexual abuse and/or about disclosure becomes socially forbidden and impossible. With the Time of Telling, starting with the public debates about incest and child sexual abuse in the 1980’s, there follows a weakening of social control. In this context conscious thought, language, disclosure and talk about the abuse become legitimate. Through these changes, the working through of child sexual abuse can be seen as being linked to an historically specific agency situated in the late 20th century. It emerges in a Swedish socio-political development concerning issues of power, sexuality, gender, age and kinship, initiated by the 2nd women’s movement. Taking place in equal and gender equal relations it can be understood as an individual, collective and discursive equal rights project, and more specifically, as resistance against past social events. It involves an oppositional stance towards the abuse and the abuser with interpretation, emotion and action within a certain ethics related to women’s and children’s rights. The resistance reaches out towards both media and social relationships, making comparisons, openness, solidarity and a sense of community possible. When others indirectly through debates, or directly in person, confirm past abuse they also confirm and attach importance and value to the women. This opens up a possibility to trust their perceptions and memories, and to personally confirm their past. In this way the women can, together with others, create both a personal history and themselves as an embodied, changeable being. Becoming valuable is the common theme, which can best be understood in relation to their experiences of depreciation during both historical periods. In the narratives, the same construction of gender, age and kinship as difference is accomplished, both before and since the sexual violence debates in Sweden, and by both the abusive father and other people. It is connected to depreciation, rejection and disciplinary social control over self, voice and actions, and is reinforced by the father’s physical and sexual violence. When gender, age and kinship are produced, a “bad” girl/women is produced: unreliable, seductive or in other ways deviant, less worthy, and responsible for “bad” behaviour such as the abuse itself or its disclosure. The construction is reproducing a historical pattern shown in earlier research and in the sexual violence debates. The women criticize this situation, in which their rights to be heard are still too limited and are indirectly or directly expressing demands for equal rights.
|
|
| 6. |
- Carlsson, Ninni, 1962
(författare)
-
A Time of telling. Women Working Through Sexual Abuse.
- 2009
-
Ingår i: Gendering Violence. Feminist Interventions in Contemporary Research. Uppsala 2-4 dec 2009. Arrangör: Sociologiska institutionen, Uppsala universitet..
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- A Time of Telling. Women working through child sexual abuse Ninni Carlsson, PhD, Senior Lecturer University of Gothenburg, Dep. of Social Work, Box 720, SE-405 30 Göteborg http://hdl.handle.net/2077/19727 In this workshop I discuss how the feminist movement in itself can be interpreted as an intervention against gendered violence, the key finding of my PhD thesis. The aim was to explore the phenomenon of working through child sexual abuse; its historical, discursive and social conditions and relations to gender and other power structures. The main study consists of 30 interviews conducted in 2003-2005 with eight women, 29 to 69 years old, representing three different social classes, all abused in childhood and all but one by their father. A second study was conducted in 2006, concerning the Swedish public debates about sexual violence between 1970−1996. The purpose was to understand the context of time, place and agency when first disclosing the experience of sexual abuse. The material is understood from the perspective of social constructionism, narrative, discourse, doing gender and doing difference. The result shows an overriding pattern concerning agency and change, related to the public debates about sexual violence. In the narratives, the Time of Silence is characterized by girls’ and women’s voices being controlled through both a continuum of violence exhibited by the father, and through different forms of rejections. In this context conscious thought about the sexual abuse and/or about disclosure becomes socially forbidden and impossible. With the Time of Telling, starting with the public debates about incest and child sexual abuse in the 1980’s, there follows a weakening of social control. In this context conscious thought, language, disclosure and talk about the abuse become legitimate. Through these changes, the working through of child sexual abuse can be seen as being linked to an historically specific agency situated in the late 20th century. It emerges in a Swedish socio-political development concerning issues of power, sexuality, gender, age and kinship, initiated by the 2nd women’s movement. Taking place in equal and gender equal relations it can be understood as an individual, collective and discursive equal rights project, and more specifically, as resistance against past social events. It involves an oppositional stance towards the abuse and the abuser with interpretation, emotion and action within a certain ethics related to women’s and children’s rights. In the workshop I illustrate the key finding by focusing on three major changes that coincide with, and presuppose each other in the women’s lives: a public debate, conscious thought and personal conversations about child sexual abuse.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Carlsson, Ninni, 1962
(författare)
-
Avslöjandets tid. Kvinnors bearbetning av sexuella övergrepp
- 2008
-
Ingår i: Hemlöshet och livsglädje: en ämneskonferens om forskning inom sociologi och socialt arbete. 12 och 13 november 2008, Göteborg: Göteborgs universitet.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 14. |
- Carlsson, Ninni, 1962
(författare)
-
Avslöjandets tid. Kvinnors bearbetning av sexuella övergrepp
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this thesis the aim is to explore how the phenomenon of working through child sexual abuse can be understood; its historical, discursive and social conditions and relations to gender and other power structures. The main study consists of 30 interviews conducted in 2003-2005 with eight women, 29 to 69 years old, representing three different social classes, all abused in childhood and all but one by their father. The study also includes other related materials such as letters and documents from social authorities, child psychiatry and courts of law. A second study was conducted in 2006, concerning the Swedish public debates about sexual violence between 1970−1996. The purpose was to understand the context of time, place and agency when first disclosing the experience of sexual abuse. The material is understood from the perspective of social constructionism, narrative, discourse, doing gender and doing difference. The result shows an overriding pattern concerning agency and change, related to the public debates about sexual violence. In the narratives, the Time of Silence is characterized by girls’ and women’s voices being controlled both through a continuum of violence exhibited by the father, and through different forms of rejections. In this context conscious thought about the sexual abuse and/or about disclosure becomes socially forbidden and impossible. With the Time of Telling, starting with the public debates about incest and child sexual abuse in the 1980’s, there follows a weakening of social control. In this context conscious thought, language, disclosure and talk about the abuse become legitimate. Through these changes, the working through of child sexual abuse can be seen as being linked to an historically specific agency situated in the late 20th century. It emerges in a Swedish socio-political development concerning issues of power, sexuality, gender, age and kinship, initiated by the 2nd women’s movement. Taking place in equal and gender equal relations it can be understood as an individual, collective and discursive equal rights project, and more specifically, as resistance against past social events. It involves an oppositional stance towards the abuse and the abuser with interpretation, emotion and action within a certain ethics related to women’s and children’s rights. When talking about their fathers, mothers and about working through the sexual abuse the women construct three different discourses. Resistance is situated within one political/feminist and one professional/psychopathological discourse about women’s and children’s subjection to sexual violence. The political/feminist discourse is also constructed when talking about significant relationships, together with a third discourse about care. Acts of caring are related to gender as sameness, equality and traditional notions about “femininity”. The discourses consist of both ideology and practice anchored within the women’s and men’s movements of the 1970’s. The resistance reaches out towards both media and social relationships, making comparisons, openness, solidarity and a sense of community possible. When others indirectly through debates, or directly in person, confirm past abuse they also confirm and attach importance and value to the women. This opens up a possibility to trust their perceptions and memories, and to personally confirm their past. In this way the women can, together with others, create both a personal history and themselves as an embodied, changeable being. Becoming valuable is the common theme, which can best be understood in relation to their experiences of depreciation during both historical periods. In the narratives, the same construction of gender, age and kinship as difference is accomplished, both before and since the sexual violence debates in Sweden, and by both the abusive father and other people. It is connected to depreciation, rejection and disciplinary social control over self, voice and actions, and is reinforced by the father’s physical and sexual violence. When gender, age and kinship are produced, a “bad” girl/women is produced: unreliable, seductive or in other ways deviant, less worthy, and responsible for “bad” behaviour such as the abuse itself or its disclosure. The construction is reproducing a historical pattern shown in earlier research and in the sexual violence debates. The women criticize this situation, in which their rights to be heard are still too limited and are indirectly or directly expressing demands for equal rights.
|
|
| 15. |
- Carlsson, Ninni, 1962
(författare)
-
Avslöjandets tid. Kvinnors bearbetning av sexuella övergrepp
- 2010
-
Ingår i: VKV Rapport 2010:3. Könsforskning pågår! (I) Rapport från heldagskonferens onsdagen den 24:e mars 2010 arrangerad av nätverket Gender and Sexuality in Social Work (GESS).
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta föredrag berättar jag om min egen läroprocess i arbetet med min doktorsavhandling. Jag diskuterar hur jag har kommit att förstå den offentliga medvetenheten om sexuella övergrepp mot barn, och dess betydelse för utsatta flickors och kvinnors personliga medvetenhet om, och bearbetning av, sådana övergrepp. Syftet med avhandlingen har varit att explorativt undersöka bearbetning av sexuella övergrepp såsom fenomen betraktat, och dess förutsättningar och villkor. Min avhandling är den första i Sverige av just detta problem och den första inom socialt arbete över huvudtaget om sexuella övergrepp med de brottsutsatta i fokus.
|
|
| 16. |
- Carlsson, Ninni, 1962
(författare)
-
Backlash mot #metoo-rörelsen
- 2018
-
Ingår i: Feministiskt Perspektiv, 2018-08-07, Nr 32.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Genom #metoo-rörelsen har flickor och kvinnor kunnat vittna offentligt om egna erfarenheter av sexuellt våld i en utsträckning vi aldrig tidigare sett. Men att göra det är inte riskfritt. I denna artikel undersöker jag den backlash som tog fart mot #metoo-rörelsen genom Sveriges Television, Uppdrag gransknings program "#metoo och Fredrik Virtanen" den 30 maj 2018, och i tidningsartiklar som följde. En ny innebörd kom då att förknippas med rörelsen som anklagades för hot, hat och mobbaktivism. I artikeln visar jag hur #metoo i Sverige sprungit ur den andra vågens kvinnorörelse på 1970-talet, jämför backlashen med den som växte fram från 1980-talet, diskuterar flickors och kvinnors möjligheter att kunna tala om och bearbeta sexuellt våld och hur etablerade medier fungerar som gate-keepers.
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Carlsson, Ninni, 1962
(författare)
-
Den talande kroppen. Om samhällets beredskap att hantera sexuella övergrepp på barn
- 2004
-
Ingår i: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - 0348-8365. ; 2004:3, s. 57-73
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This essay explores girls' and women's disclosure and society's readiness to handle child sexual abuse. Disclosure and readiness is analysed both on an institutional and an individual level. By turning to empirical research on sexual abuse, women's stories about disclosure and concepts used in feminist ethics and moral philosophy, the author problematizes the questions of if, how and when disclosure, social support and healing can take place. She argues that voice and silence, two of the central themes in 20th century feminism, are also central to the experience of sexual abuse victims and their need for social support. The question of how victims can be discovered or assessed is reframed to a question of what one is allowed to see and speak about in our society. Both the victim and her network of potential helpers are restrained in their abilities to know what has taken place, to speak about it and to act on it. Instead of understanding effects and symptoms of sexual abuse as exclusively medical or psychological problems, they can be perceived and interpreted as embodied communication. When subdued, excluded, deprived of justice and prevented from revealing the secret, the body of the survivor speaks instead. There is some empirical evidence that society's reactions to different kinds of sexual abuse disclosure are gendered. Female survivors have estimated female therapists as being more helpful and sexual abused women are at risk of being sexually exploited by male professionals. A deeper understanding of if (and how) responses to sexual abuse disclosure are gendered is lacking. However, when healing from the trauma of sexual violence, disclosure, justice and care seem to be important aspects of social support.
|
|
| 20. |
- Carlsson, Ninni, 1962
(författare)
-
Det personliga blir politiskt, #metoo. Kvinnors första organisering i Göteborg mot sexuella övergrepp
- 2021
-
Ingår i: Att ge upp har inte övervägts. Göteborgskvinnor i rörelse/r, red. Lisbeth Stenberg. - Stockholm : Makadam Förlag. - 9789170613364
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Syftet med detta kapitel är att bidra till ny kunskap om framväxten av kvinnors första organisering i Göteborg mot sexuellt våld och dess anknytning till radikalfeminismen och till den svenska #metoo-rörelsen. Kapitlet ingår i en antologi om kvinnorörelsens historia i Göteborg, med kvinnors organiserade kamp för rätten till den egna kroppen som en röd tråd från 1880-talet och till #metoo. Antologin Att ge upp har inte övervägts berättar om vad Göteborgs kvinnoorganisationer kämpat för i mer än ett sekel.
|
|
| 21. |
- Carlsson, Ninni, 1962
(författare)
-
En "dålig" flicka. Könskonstruktioner i berättelser om sexuella övergrepp
- 2008
-
Ingår i: Socialvetenskaplig Tidskrift. - 1104-1420. ; 15:3-4, s. 257-275
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- “Bad” girl. Gender constructions in women’s personal narratives on child sexual abuse The aim of this article is to discuss constructions of sexually abused girls and women in personal narratives, other speech and texts, and how they are situated in social interactions, historical time and discourse. It consists of 30 interviews with eight women, all abused in childhood and all but one by their father. It also includes other related materials such as letters and court documents. The material is understood from the perspective of narrative, social constructionism and doing gender , where stories are considered as organized and interpreted experiences situated in discourse, and social practices are understood as capable of constructing ”truths” about what and how girls or women ”are”. The same construction of gender is accomplished, both before and since the sexual crime debates in Sweden, and by both the abusive father and other people. It is connected with depreciation, rejection and disciplinary social control over self, voice and actions, and is reinforced by the father’s physical and sexual violence. When gender is produced, a “bad” girl/woman is produced: unreliable, seductive or in other ways deviant, less worthy, and responsible for “bad” behaviour such as the abuse itself or disclosure. The construction reproduces a historical pattern shown in earlier research. The narratives are interpreted as situated in feminist discourse, developed in Sweden since the 1970s, and are indirectly or directly expressing demands for equal rights.
|
|
| 22. |
- Carlsson, Ninni, 1962
(författare)
-
Formativ kursutvärdering. Ett högskolepedagogiskt utvecklingsprojekt vid Göteborgs universitet.
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna projektrapport är genomförd vid Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) vid Göteborgs universitet. Syftet har varit att undersöka om och hur en verkstad i formativ kursutvärdering kan ingå i PIL:s aktiviteter för universitetslärares kompetensutveckling. Det övergripande målet med det var att inspirera till, och stödja institutionernas arbete med sådana utvärderingar, och därigenom bidra till pedagogisk kvalitetsutveckling vid Göteborgs universitet. Det konkreta och direkta målet var att inspirera och stödja kollegor med pedagogiska uppdrag vid olika institutioner att börja utveckla medvetenhet om, och färdigheter i, att skräddarsy och tillämpa övningar i formativ kursutvärdering. Rapporten anlägger ett maktkritiskt förhållningssätt till dominerande perspektiv på, och tillämpning av, kursutvärderingar. Den tar sin utgångspunkt i litteratur som diskuterar de förändringar som skett internationellt inom högre utbildning sedan mitten och slutet av 1900-talet, och söker förstå och problematisera både kursutvärderingars roll, och erfarenheter från projektarbetet, i en sådan strukturell och historiskt situerad kontext. Den dominerande tillämpningen av kursutvärderingar tolkas i rapporten som präglad av ett lärarcentrerat förhållningssätt. Projektet och rapporten utgår istället från ett både lärandemålsorienterat och studentcentrerat förhållningssätt, förankrade i sociokulturell lärandeteori, men problematiserar också lärandemålsstyrd undervisning med hjälp av bildningsbegreppet. Projektet är utvecklat ur tidigare pedagogiska utvecklingsarbeten vid Göteborgs universitet, varav begreppet ”formativ kursutvärdering” är genererat ur en litteratur-studie. I projektet betyder det att lärare och studenter arbetar systematiskt med kursutvärdering och kursutveckling genom att använda undervisning som sammanhang där de tillsammans undersöker var studenterna befinner sig i lärandeprocessen; där de för dialoger om hur aktiviteter och material kan stödja deras lärande och sedan finjusterar kursarbetet därefter. Begreppsförståelsen följer Scrivens, och Bloom, Hastings och Madaus ursprungliga definitioner från 1960- och 70-talen, av formativ utvärdering i kurser, men kompliceras av att denna betydelse numera vanligtvis används inom pedagogik och högskolepedagogik under beteckningen formativ bedömning. Ett skäl till att behålla begreppet ”formativ kursutvärdering” för denna företeelse är försöka bidra till en problematisering och vitalisering av kursutvärdering som begrepp och praktik. En pilotverkstad i formativ kursutvärdering genomfördes hösten 2012 inom ramen för HPE102, Behörighetsgivande högskolepedagogik 2: Områdesspecifik pedagogik vid Samhällsvetenskapliga fakulteten. I verkstan prövade, planerade och diskuterade tio universitetslärare från fyra olika fakulteter ett urval övningar från handboken Classroom Assessment Techniques. A Handbook for College Teachers (Angelo & Cross 1993), som är avsedda att skräddarsys efter disciplin, kurs och lärandemål. I tre uppföljande verkstäder i två olika sammanhang under 2013 prövade ytterligare 26 anställda vid åtta olika fakulteter samt en student, revideringar av det första upplägget. Erfarenheterna dokumenterades. Verkstan ser ut att ha potential att bidra till universitetslärares kvalificering, det vill säga att lära sig yrkesmässiga färdigheter genom aktiv träning i att designa och planera övningar, och genom att själv delta i dem. Arbetet under verkstäderna tyder på att dessa färdigheter är integrerade i subjektifiering. Det innebär att de ägnade sig åt didaktiskt medveten analys och självständig problematisering av, och kommunikation om, en mängd olika överväganden som kursansvariga och lärare behöver ta ställning till när de planerar didaktiska situationer, och vad de avser att åstadkomma med dem. Det kollektiva, sociala sammanhanget och samspelet ser ut att ha haft en särskild betydelse i verkstäderna, främst som en förutsättning för att lära sig färdigheter i att designa och planera formativa kursutvärderingsövningar. Ny förståelse uppstod genom ett gemensamt utforskande av en praktik: att tänka, göra och tala tillsammans. Materialet tyder även på att verkstan lyckades inspirera till att introducera formativ kursutvärdering vid institutionerna. Avsikten att försöka åstadkomma ett studentcentrerat förhållningssätt i verkstan ser därför ut att ha fungerat. Verkstans upplägg och övningar bidrog till ett kreativt samarbete med engagerade och livliga diskussioner i samtliga de fyra grupper som deltog. En möjlig förutsättning för detta är att deltagarna redan känner varandra när verkstan infaller, men också i en grupp där de inte gjorde det blev diskussionen livlig. Rapporten presenterar avslutningsvis rekommendationer för fortsatta verkstäder, som fristående aktiviteter och inom ramen för högskolepedagogiska kurser.
|
|
| 23. |
- Carlsson, Ninni, 1962
(författare)
-
Formativ kursutvärdering i högre utbildning. En studie av begreppet och dess tillämpning
- 2012
-
Ingår i: NU2012. Gränslöst lärande. Göteborg 17-19 oktober 2012. Konferenskatalog. Http://www.nu2012.se/konferensbidrag.shtml.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Med bakgrund i utvecklingen av ett nytt socionomprogram vid GU genomfördes en litteraturstudie av formativ kursutvärdering i högre utbildning. Syftet var att undersöka begreppet och dess tillämpning i högskolepedagogisk forskning och metod. Föredraget presenterar hur studenters lärande är i fokus för dominerande förståelse och tillämpning och ger metodrekommendationer.
|
|
| 24. |
- Carlsson, Ninni, 1962, et al.
(författare)
-
Forskare i könsrelaterat våld svarar David Eberhard : Okunskap i GP om #MeeToo och sexuella kränkningar
- 2017
-
Ingår i: Göteborgs-Posten, Ledarbloggen, 2017-11-20. - 1103-9345.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Syftet med denna artikel är att granska och problematisera en gästkrönika i Göteborgs-Posten den 6 november 2017, där psykologen David Eberhard kritiserar #metoo-rörelsen. Med exempel från lagstiftning och aktuell forskning diskuterar artikelförfattarna, sex forskare i könsrelaterat våld vid Institutionen för Socialt arbete, Göteborgs universitet, hur krönikan präglas av okunskap om sexuella kränkningar och tidigare kvinnorörelsers arbete; och hur den uttrycker en könsdiskriminerande och stigmatiserande attityd till dem som nu bryter tystnaden om egna erfarenheter. Artikeln är en replik till Eberhard som publicerades på Göteborgs-Postens ledarblogg den 20 november 2017.
|
|
| 25. |
- Carlsson, Ninni, 1962, et al.
(författare)
-
Förebyggande skolprogram mot sexuella övergrepp
- 2002
-
Ingår i: Nordborg, Gudrun & Sigfridsson, Anna (red.) Våldets offer, vårt ansvar. Rapport från Nordisk konferens hösten 2002. - 9197413992
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Stödcentrum BEDA, kvinnojour i Göteborg, har under 1999-2002 drivit projektet Bryt Tystnaden!, vilket bl.a. finansierats av Brottsofferfonden. Genom projektet har kvinnojouren velat bidra till ett öppnare samtal kring sexuella övergrepp på alla nivåer i samhället: från det enskilda barnets eller den enskilda kvinnans till det offentliga rummets. Ett av projektets delsyften har varit att utveckla och bedriva förebyggande program mot sexuella övergrepp. Målsättningen med arbetet var att stärka vuxnas latenta resurser till att hjälpa och skydda barn; stärka barns förmåga att sätta gränser och ge barn kraft att våga berätta om erfarenheter av sexuella övergrepp. Kvinnor som varit utsatta för sexuella övergrepp under uppväxten och som var medlemmar i Stödcentrum BEDA deltog i framtidsverkstäder där ett skolprogram utvecklades. Programmet prövades i två grundskoleklasser, år 4. Informationsträffar om förebyggande arbete mot sexuella övergrepp genomfördes därefter på 24 grundskolor i Göteborg. Under projekttiden har litteratursökningar efter aktuell empirisk kunskap gjorts genom organisationer och myndigheter i Sverige samt i två databaser: den nationella biblioteksdatabasen Libris och den internationella samhällsvetenskapliga databasen Social Sciences Citation Index. Syftet har fr.a. varit att jämföra programmet med eventuella forskningsrekommendationer. Resultatet av sökningarna visar att det inte finns någon svensk forskning om förebyggande skolprogram. Internationellt finns däremot mycket gjort. Generellt visar internationella utvärderingar att skolprogram mot sexuella övergrepp får positiva resultat, både vad gäller barns kunskaper, färdigheter och upplevelser av programmen, men även genom att de kan minska risken för att barn utsätts för sexuella övergrepp. Skolprogrammets, i Bryt Tystnaden!, idé och utformning överensstämmer med de slutsatser och rekommendationer man kan göra utifrån internationella forskningsresultat. Projektarbetet ledde till att barns förmåga att våga berätta om erfarenheter av sexuella och andra kränkningar stärktes. Skolpersonalens bristande utbildning och svårigheter i att misstänka och anmäla sexuella övergrepp synliggjordes. I projektrapporten förordas en nationell granskning av situationen på landets skolor vad gäller förutsättningarna för förebyggande arbete mot sexuella övergrepp, och därigenom möjligheterna att följa FN:s barnkonvention.
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
- Carlsson, Ninni, 1962
(författare)
-
Hur många kvinnor är många nog?
- 2018
-
Ingår i: Dagens ETC, 2018-05-29.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I Svenska Akademiens kris har Sverige fått sin egen Harvey Weinstein-affär men inga avslöjanden om sexuella trakasserier och övergrepp tycks rubba de kvarvarandes ställning, trots kraven på avgång. Hur många kvinnor behöver gå samman med en röst för att styrkan i att vara många ska räcka? I denna artikel diskutera jag debatten om Svenska Akademien och föreställningar om kvinnors trovärdighet när de berättar om sexuellt våld.
|
|
| 29. |
- Carlsson, Ninni, 1962, et al.
(författare)
-
Kartläggning och genomlysning av stödet till brottsutsatta personer i Göteborg
- 2009
-
Ingår i: http://www.brottsoffermyndigheten.se/default.asp?id=3242e.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Kartläggning och genomlysning av stödet till brottsutsatta personer i Göteborg Ninni Carlsson, Fil.Dr., universitetslektor Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, Box 720,405 30 Göteborg Ann Hanbert, projektkoordinator Social Resursförvaltning, Box 6131, 400 60 Göteborg Ulla-Britt Wennerström, Fil.Dr., universitetslektor Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet, Box 720,405 30 Göteborg I denna workshop kommer vi att presentera en pågående utvärdering av stödet till brottsutsatta i Göteborgs Stad. Beslut togs 2007 i kommunfullmäktige om en sådan utvärdering. Projektet planerades samma år, under ledning av Stadskansliet och Social resursförvaltning, och startade 2008 i samverkan med en forskargrupp från institutionerna för socialt arbete och sociologi vid Göteborgs universitet. Syftet är att göra en inventering och undersökning av kommunalt finansierade verksamheter för brottsutsatta i Göteborg, och att genomlysa brottsutsattas erfarenheter och stödbehov. En central fråga är att jämföra olika förståelser av brottsutsatthet och socialt stöd, uttryckta av representanter för olika verksamheter och de brottsutsatta själva. Utvärderingen finansieras av Göteborgs kommun och Brottsofferfonden. Till dags dato är två studier genomförda. I den första telefonintervjuades representanter för 253 verksamheter som kunde förväntas möta och erbjuda stöd till brottsutsatta: samtliga socialkontor, varje frivilligorganisation och religiöst samfund som fick kommunala bidrag för ett socialt arbete. Inom skolan, sjukvården, psykiatrin, polisen, åklagarväsendet, domstolarna och kriminalvården intervjuades ett urval av företrädare och befattningshavare. 22 av de 253 verksamheterna uppgav att de hade, eller kunde tolkas ha, brottsofferstöd som huvudsaklig verksamhet; majoriteten var frivilliga eller kooperativa organisationer. I den andra studien genomfördes 37 enskilda intervjuer och fokusgruppsintervjuer med totalt 76 representanter från de 22 verksamheterna, samt från 12 socialkontor. En tredje studie genomförs för närvarande. I den genomlyses erfarenheter och behov som uttrycks av olika kategorier av brottsutsatta personer. En fjärde, avslutande studie planeras till våren 2010, där forskargruppen jämför och analyserar resultat från samtliga tre tidigare studier. Som en särskild del av studien dokumenteras metodval och genomförande, och kommer att rapporteras för framtida liknande utvärderingar i andra kommuner. Slutrapporten publiceras sommaren 2010 och presenteras för uppdragsgivare, finansiärer samt deltagande verksamheter och personer. De tre delstudierna ger sammantaget ett intressant bidrag till forskningsområdet och kommer att mynna ut i rekommendationer till kommunen. Vid workshopen presenterar vi preliminära resultat.
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
- Carlsson, Ninni, 1962
(författare)
-
Lärosätenas utbildningsbehov i frågor om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Slutrapport
- 2020
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie har genomförts vid Institutionen för Socialt arbete, Göteborgs universitet, på uppdrag av och i samverkan med Jämställdhetsmyndigheten. Studien är gjord inom Jämställdhetsmyndighetens regeringsuppdrag att erbjuda utbildningsinsatser och kunskapsstöd till lärosäten i frågor om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Berörda är åtta utbildningar på grundnivå för vilka det 2018 och 2019 infördes ett nytt examensmål i Högskoleförordningen om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Dessa är Fysioterapeut-, Jurist-, Läkare-, Psykolog-, Sjuksköterske-, Socionom-, Tandhygienist- och Tandläkarexamen. Ändringen i Högskoleförordningen gjordes inom den förra regeringens jämställdhetspolitiska målsättning med styrning av insatser under 2017 till 2026. Det anges i skrivelsen, Makt, mål och myndighet – en feministisk politik för ett jämställt samhälle och dess tioåriga nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor som började gälla den 1 januari 2017. Stödet ska erbjudas till främst universitets- och högskolelärare, samt annan personal med utbildningsansvar. Det ska inkludera frågor om olika former av könsrelaterat våld både inom och utom nära relationer som huvudsakligen, men inte uteslutande, utövas av män och pojkar mot kvinnor och flickor. Det ska även omfatta våld mot barn oavsett kön, hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap, könsstympning av kvinnor, prostitution och människohandel för sexuella ändamål samt våld i nära relationer oavsett kön, sexuell identitet och sexualitet. Syftet med studien är att undersöka vilka behov av utbildningsinsatser och kunskapsstöd de berörda institutionerna har i arbetet med att integrera det nya examensmålet i sina professionsutbildningar, och vilka sammanhang, villkor, möjligheter och svårigheter de ser med att ta sig an utbildning på detta område. Detta har tidigare kartläggningar av hur mäns våld mot kvinnor och våld mot barn beaktas i högre utbildning, inte genomlyst. Studien genomfördes från november 2018 till mars 2020. En enkätstudie och en intervjustudie ingår. I båda deltog personer med övergripande utbildningsansvar vid de berörda institutionerna. En delrapport överlämnades till Jämställdhetsmyndigheten i juli 2019. Denna slutrapport tar ett samlat grepp om båda delstudier och undersökningens syfte och frågeställningar. Resultatet visar att de som omfattas av utbildningsreformen är en mycket heterogen grupp som hade kommit olika långt i arbetet med att integrera examensmålet och utbilda inom området. Deras arbetsprocesser präglades av ojämlika förutsättningar från början, både i hur och när de fått kännedom om uppdraget, i utbildningserfarenhet, lärarresurser och kompetens på området. De utbildningsansvariga beskrev en mängd komplexa utmaningar och svårigheter som de hade att överväga och hantera, däribland brist på och behov av breddad kompetens. Arbetet med att integrera examensmålet hade också bidragit till en kunskapsutveckling vid institutionerna. Andelen som bedömde att de hade behov av kunskapsutveckling inom området var generellt stor för både lärarkollegierna (68 %) och personal med övergripande utbildningsansvar (70 %). Det gällde för alla professionsutbildningar utom socionomprogrammet. Hur utbildningsbehoven motiverades tyder på att kunskap inom området saknades även hos dem som uppgav att de inte hade ett utbildningsbehov. Mot bakgrund av studiens resultat och slutsatser är det mycket angeläget att Jämställdhetsmyndigheten får fortsatt uppdrag att stödja lärosätena med utbildningsinsatser och kunskapsstöd till och med år 2024. Uppdraget bedöms som mångårigt och omfattande.
|
|
| 33. |
- Carlsson, Ninni, 1962
(författare)
-
Lärosätenas utbildningsbehov i frågor om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Uppföljande studie
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett nytt examensmål infördes 2018 och 2019 för åtta professionsutbildningar på grundnivå vid Sveriges lärosäten: ”visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer”. Berörda är Fysioterapeut-, Jurist-, Läkar-, Psykolog-, Sjuksköterske-, Socionom-, Tandhygienist- och Tandläkarexamen. Införandet var en jämställdhetspolitisk åtgärd inom Sveriges tioåriga, Nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (Skr.2016/17:10) och åtagande av Istanbulkonventionen (Utrikesdepartementet, 2014). Jämställdhetsmyndigheten, vars uppdrag är att stödja lärosätena, behövde kännedom om kompetensutvecklingsbehoven. Då svensk forskning saknades undersöktes i två studier (Carlsson 2020, 2023) universitetslärares och utbildningsansvarigas utbildningsbehov i arbetsprocessen med att införa examensmålet och förutsättningar att utbilda på området. Materialet omfattar en totalpopulation berörda institutioner och insamlades med webbenkäter och intervjuer. Respondenter var utbildningsansvariga för professionsutbildningarna. Den första studien (Carlsson 2020) gav en splittrad bild. Institutionerna var en heterogen grupp med mycket ojämlika förutsättningar från början gällande kännedom om examensmålet, utbildningserfarenhet, lärarresurser och kompetens på området. De hade kommit olika långt i arbetsprocessen och utbildade inom en för liten del av våldsområdet. Utbildningsbehovet inom examensmålet var omfattande men varierade starkt mellan olika professionsutbildningar och oväntat få ansåg det angeläget med fördjupad kunskap om någon av de våldsformer som regeringen avsåg. Det var högre för våldsformer i nära relationer och särskilt utsatta livsvillkor som vanligare ingick i utbildningarna, lägre för alla former av sexuellt våld utanför nära relationer som sällan ingick. Respondenterna beskrev många svårigheter i arbetsprocessen men också nya möjligheter till utveckling genom kollegiala samarbeten inom eller med annan institution. I denna uppföljande studie (Carlsson 2023) hade skillnaden mellan var utbildningsanordnarna befann sig i arbetsprocessen börjat jämnas ut men de utbildade fortfarande inom en för liten del av våldsområdet. Omkring 70 procent rapporterade att universitetslärare och utbildningsansvariga hade behov utbildning inom examensmålet men oväntat få ansåg fortfarande det angeläget med fördjupad kunskap om någon av de våldsformer som regeringen avsåg. Mönstret i vilka våldsformer som ingick i utbildningsbehov och professionsutbildningar hade stärkts och de förekom dessutom i lägre eller mycket lägre grad i lärandemål och examination än i undervisning. En majoritet, 74 procent, rapporterade svårigheter i arbetsprocessen med att införa examensmålet och drygt hälften uppgav ett utbildningsbehov inom program- och kursutveckling, undervisning och examination. Det sammantagna resultatet leder till två övergripande slutsatser. Den första är att stöd för förståelseutvecklad kring examensmålets våldsbegrepp bedöms vara en huvudnyckel i arbetsprocessen, då brist på kännedom om examensmålets våldsbegrepp av allt att tyda utgör ett hinder för att komma vidare. Mönstret från den första studien består och har snarast förstärkts. Samtidigt var det få som bedömde att formuleringen av examensmålet inneburit något problem för dem i arbetsprocessen och nästan tre fjärdedelar hade inte behov av kunskap om examensmålet. Denna diskrepans mellan olika resultat tyder på att kännedom om examensmålet ännu inte överensstämmer med den nationella strategin (Skr. 2016/17:10) och att rådande idéer kring våldsbegreppen ”mäns våld mot kvinnor” och ”våld i nära relationer” är mycket starka. Med beaktande av det jämställdhetspolitiska syftet med examensmålet i den nationella strategin (Skr. 2016/17:10), som är knutet till Istanbulkonventionen (Europarådet 2011), är en bedömning att resultatet också påkallar behov av utbildningsinsatser och kunskapsstöd inom examensmålets tillämpningsområden upptäckt, skydd och stöd men att kunskap om strukturellt förebyggande arbete i nuläget behöver prioriteras och anpassas efter de områdesspecifika professions- och verksamhetsområdena. Den andra övergripande slutsatsen är att stöd i form av högskolepedagogisk utbildning inom lärandemålsstyrd program- och kursutveckling i relation till examensmålet utgör en annan nyckel där lärosätena befinner sig, för att säkerställa att studenterna utexamineras med den kunskap de förväntas ha.
|
|
| 34. |
- Carlsson, Ninni, 1962
(författare)
-
Lärosätenas utbildningsbehov i frågor som rör mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Delrapport juli 2019
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna pågående studie utgör ett samverkansprojekt mellan Jämställdhetsmyndigheten och Institutionen för Socialt arbete, Göteborgs universitet. Studien genomförs inom Jämställdhetsmyndighetens regeringsuppdrag att erbjuda utbildningsinsatser och kunskapsstöd till lärosäten i frågor om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Berörda är åtta utbildningar på grundnivå för vilka det införts ett examensmål om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Dessa är Fysioterapeut-, Jurist-, Läkare-, Psykolog-, Sjuksköterske-, Socionom-, Tandhygienist- och Tandläkarexamen. Stödet ska inkludera frågor om våld mot barn, hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap, könsstympning av kvinnor, prostitution och människohandel for sexuella ändamål och hbtq-personers utsatthet for våld i nära relationer. Det övergripande syftet med studien är att undersöka de berörda institutionernas behov av utbildningsinsatser och kunskapsstöd, i arbetet med att integrera det nya examensmålet i sina professionsutbildningar, och de sammanhang, villkor, möjligheter och svårigheter de ser med att ta sig an utbildning på området. En enkätstudie och en intervjustudie ingår. Denna delrapport innehåller en första analys av enkätstudien. Syftet är att bidra med underlag för Jämställdhetsmyndighetens fortsatta arbete att erbjuda utbildningsinsatser och kunskapsstöd till lärosätena, och ge en lägesbild av hur långt arbetet med att implementera det nya examensmålet har nått. Sammantaget ger resultatet en mycket splittrad bild. Den undersökta gruppen var ur många aspekter starkt heterogen. Utöver att representera åtta professioner fanns stor variation i lärares utbildningsbehov, kunskapsnivå, institutionernas utbildningserfarenhet, undervisning om olika våldsformer och andra sammanhang som bildar förutsättningar och villkor för institutionernas utbildningsuppdrag och lärares utbildningsbehov. En jämförande analys gjordes mellan hur vanligt det var att ha undervisning om olika våldsformer och hur stort lärarkollegiernas utbildningsbehov var för våldsformerna. Resultatet visar att utbildningsbehovet var högre för två av de våldsformer inom nära relationer som redan oftast ingick i undervisningen. Mycket lägre var utbildningsbehovet för de sexuella våldsformer utanför nära relationer som i lägst grad ingick i undervisningen. Detta kan tolkas på olika sätt. I rapporten diskuteras hur examensmålet förstås och hur det relaterar till den politiska debatten. En övergripande tolkning är att informanternas förståelse av våldsområdet som omfattas av examensmålet ännu inte fullt ut överensstämmer med Sveriges åtagande inom ramen för Istanbulkonventionen och Sveriges nationella strategi att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. En viktig del i Jämställdhetsmyndighetens arbete med uppdraget, behöver därför vara att inledningsvis informera utbildningsanordnarna om vad som styr innehållet i examensmålet. Resultatet ger en bild av ett omfattande och långsiktigt uppdrag för Jämställdhetsmyndigheten. Det tyder på att de flesta, troligen samtliga, behöver utbildning och att Jämställdhetsmyndigheten behöver erbjuda utbildningsinsatser och kunskapsstöd som är anpassade efter var de befinner sig i sina förkunskaper och bakgrundserfarenheter. Heterogena grupper behöver dock inte utgöra ett pedagogiskt problem. Ett exempel på hur de kan vara en resurs i kurser diskuteras i delrapporten. Utmaningar och problem som de högst utbildningsansvariga formulerar, tyder på att de kan behöva också andra stödformer för att lyckas integrera examensmålet fullt ut, än utbildningsinsatser och annat kunskapsstöd relaterat till själva våldet.
|
|
| 35. |
- Carlsson, Ninni, 1962
(författare)
-
Metoo 1 år. En farlig tid för män?
- 2018
-
Ingår i: Kristianstadsbladet, kultur, 2018-10-12.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Syftet med denna essä är att diskutera den kontrovers kring avslöjanden om sexuellt våld som utvecklats i Sverige och USA under det första år som gått sedan #metoo-rörelsen briserade hösten 2017. Diskussionen tar sin utgångspunkt i hur den första debatten om våldtäkt i Sverige 1976, bidragit till kvinnors avslöjanden, och visar likheter i det som sker genom #metoo-rörelsen. I kontroversen uttrycks två sätt att tolka och förstå vad som sker när kvinnor vittnar om sexuellt våld, två sätt att definiera kränkningen, vem som är utsatt, vem som är förövare och två sätt att visa sympati, solidaritet och stöd. Problemet blir antingen definierat som sexuellt våld eller som förtal.
|
|
| 36. |
- Carlsson, Ninni, 1962
(författare)
-
"När hela jag får finnas." Kvinnors bearbetning av sexuella övergrepp i barndomen
- 1998
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I en kvalitativ, socialpedagogisk, studie, undersöktes kvinnors erfarenheter av läkning efter sexuella övergrepp i barndomen. Bakgrunden var att det både saknas kunskaper om hur återhämtningen går till och om vilka professionella förhållningssätt som är lämpliga i läkningsarbetet. Syftet var att utifrån en samlad bild av maktsituationen i det sexuella traumat, skapa en förståelse för återhämtningen, som gör det lättare för socialpedagoger och andra omsorgsgivare eller behandlare att hjälpa den som varit utsatt för sexuella övergrepp, och som stödjer utsatta i deras krav på att få den hjälp de själva anser att de behöver. Undersökningen genomfördes i form av en teoretisk analys av litteraturen på området och djupintervjuer med 7 kvinnor som i barndomen varit utsatta för sexuella övergrepp. Tre intervjuer var individuella och en utfördes i grupp. En fenomenologiskt baserad meningskoncentrering användes vid analysen av intervjuerna. Resultatet visar att sexuella övergrepp går att beskriva som en förtryckandeprocess i en Jag-Det relation som klyver en inre dialog och verklighetsuppfattning och som kuvar barnet till tystnad. För att den kvinna, som inte fick hjälp när hon var barn, ska kunna återhämta sig krävs att hon möts i en Jag-Du relation där hon får hjälp att bryta tystnaden. Återhämtningen är en frigörelseprocess som bryter upp det internaliserade maktförhållandet och återställer kvinnans vara såsom ett helt, obrutet subjekt. Hjälparens människosyn och förhållningssätt måste präglas av en existentialistisk omsorg och en frigörande pedagogik. Uppsatsen ersätter bilden av offret som en svag, sjuk och störd person med en mera humanistisk. Kvinnan framträder som en medveten och kreativ aktör, förmögen att vilja och kunna ta sig ur ett traumatiserande förflutet.
|
|
| 37. |
- Carlsson, Ninni, 1962
(författare)
-
Out of my mind? Women's Narratives on Gender and Power When Dealing with Experiences of Child Sexual Abuse
- 2006
-
Ingår i: Viktimologisk forskarkonferens i Stockholm 10 nov 2006.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- At the workshop I will discuss the meaning of social relationships for women who were sexually abused in childhood. The discussion is based upon results from my PhD project, where thirty qualitative interviews were made with eight women. The study also includes other material from the interviewees, such as letters, newspaper articles, photografies and documentation from social authorities, child psychiatry and courts of law. The material is understood from a social construcionist, narrative and gender perspective. A second, theoretical study was made concerning the Swedish debate about sexual violence in 1970-1996. The purpose of this was to create a context of time and space in which it would be possible to understand women’s agency when first actively disclosing and dealing with the experience of abuse. The results show that sexual violence towards girls is made legitimate, but it is also challenged, in social relationships. When the crime is justified, it is being hidden in, or constructed as, something else. The centre of social attention is gendered, as it shifts from the crime and the offender (the man) to the victim (the girl/woman). She is constructed as the problem and as such she is interpreted according to a historical pattern which connects sexual violence with deviancy, pathology and sexualization in women. In doing so the social environment protects the offender and subordinates the woman. Agency and change is dependent on a non discriminating social construction of the victim. The project is funded by The Crime Victim Fund within the Swedish Crime Victim Compensation and Support Authority and is expected to be finished in 2007. One article has been published: Carlsson Ninni (2004) Den talande kroppen. Om samhällets beredskap att hantera sexuella övergrepp på barn. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 3, s. 57-73.
|
|
| 38. |
- Carlsson, Ninni, 1962
(författare)
-
Samhällets stöd till kvinnors bearbetning av sexuella övergrepp
- 2002
-
Ingår i: Nordborg, Gudrun & Sigfridsson, Anna (red.) Våldets offer, vårt ansvar. Rapport från Nordisk konferens hösten 2002. - 9197413992
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Sedan 1970-talet bedrivs forskning om sexuella övergrepp på barn, om övergreppens omfattning och konsekvenser. Olika behandlingsprogram har tagits fram efter erfarenheter från praxis och man har börjat studera trauma, minne och bearbetningsprocess. I vilken utsträckning brottsoffren får hjälp är dock en fråga som mycket lite har studerats internationellt, och hittills inte alls berörts inom svensk forskning. Genom ideella organisationer och i självbiografiska berättelser beskriver kvinnor i Sverige att det fortfarande är svårt att bli hörd och att få stöd, både från det informella sociala nätverket och från myndigheter. Inte sällan återkommer berättelser om ytterligare kränkningar inom vård och omsorg. Litteratursökningar i olika forskningsdatabaser efter forskning om hjälp i samband med sexuella övergrepp visar att det finns mycket få svenska studier som berör socialt stöd, behandling och bearbetning av traumat. Vad som är stödjande respektive hindrande för kvinnors bearbetning har beskrivits i internationella studier. Hjälp att bryta tystnaden kring övergreppen har, tillsammans med empati och bekräftelse, visat sig vara centralt för möjligheten att bearbeta traumat. Stödet leder till frigörelse. Flera undersökningar tyder dock på att stora brister finns inom olika länders välfärdssystem i bemötandet av brottsoffren. I ett pågående doktorsavhandlingarbete undersöks det svenska samhällets stöd till kvinnors bearbetning av sexuella övergrepp. Avsikten är låta kvinnornas egna erfarenheter, upplevelser och röster bli hörda. Huvudfrågeställningen är: Får kvinnor socialt stöd till bearbetning av sexuella övergrepp? Frågeställningen avgränsas med ett antal underfrågor om stödjande respektive hindrande bemötanden och interventioner. Kvantitativ och kvalitativ metodik kommer att användas vid insamling av det empiriska materialet. En pilotstudie av kvinnors erfarenheter av professionellt stöd har genomförts under 2001. Resultatet tyder på att långvarighet och trygghet i en hjälpande relation kan vara av större vikt för upplevelsen av stöd, och för möjligheterna att bearbeta traumat, än det yrke och den verksamhet den stödjande personen tillhör. Fem kategorier, knutna till erfarenheten och betydelsen av stöd, träder fram ur materialet: 1) samtal om övergreppen; 2) handlingarnas och mötets beskaffenhet; 3) tidsaspekten; 4) kroppen och 5) hjälparens kön. Projektet genomförs med forskningsanslag från Brottsofferfonden.
|
|
| 39. |
- Carlsson, Ninni, 1962
(författare)
-
Sexuella övergrepp mot barn - att giltiggöra och upptäcka utsatthet
- 2020
-
Ingår i: Barn och unga i utsatta livssituationer - perspektiv från forskning och praktik. Becevic, Zulmir & Bruno, Linnéa (red.). - Stockholm : Liber. - 9789147133598
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I Sverige har vissa myndigheter och yrkesutövare anmälningsskyldighet till socialtjänsten vid kännedom eller misstanke om att barn far illa och behöver skydd. Barn som utsatts för brott, deras närstående och kvinnor utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående har rätt till hjälp och stöd. I FN:s barnkonvention, nu svensk lag, står också att barn ska skyddas mot sexuella övergrepp. Trots det är kunskap om att upptäcka och förebygga sexuella övergrepp mot barn, och att skydda och stödja utsatta, ingen självklarhet. Utbildning om våld i nära relationer har nyss blivit obligatorisk för fysioterapeuter, jurister, läkare, psykologer, sjuksköterskor, socionomer, tandhygienister och tandläkare. Andra professioner saknar sådan utbildning. Skyldigheten att anmäla är absolut, ovillkorlig och tillåter inte egna överväganden. Även obestyrkta och svårbedömda uppgifter ska anmälas, om de tyder på att barn behöver hjälp. Men hur möjligt är det när det inte funnits, eller fortfarande inte finns, obligatorisk utbildning? Hur vet vi att vi har kännedom om sexuella övergrepp? Vad betyder det att misstänka? Och går det att göra ”genast”? Syftet med detta kapitel är att problematisera det som i lagen verkar så enkelt: att genast anmäla sexuella övergrepp vid kännedom, misstanke eller upptäckt. Genom att diskutera artiklar i dags- och fackpress och forskning på området, vill jag bidra till en djupare förståelse av den komplexa giltiggörandeprocess som professionella, föräldrar och utsatta själva går igenom för att kunna agera, och de sammanhang som öppnar och stänger våra tolknings- och handlingsutrymmen.
|
|
| 40. |
- Carlsson, Ninni, 1962, et al.
(författare)
-
Uddlös anmälningsplikt
- 2003
-
Ingår i: Göteborgs Posten. ; :2003-02-27
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 41. |
- Carlsson, Ninni, 1962
(författare)
-
(Un)available Subject Positions as Victim of Violence and Organized Social Support in the City of Gothenburg, Sweden
- 2009
-
Ingår i: http://genderingviolence.soc.uu.se/Conference_details/Programme.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- (Un)available Subject Positions as Victim of Violence and Organized Social Support in the City of Gothenburg, Sweden Ninni Carlsson, PhD, Senior Lecturer University of Gothenburg, Dep. of Social Work, Box 720, SE-405 30 Göteborg In this workshop I will discuss an ongoing evaluation of local social support for crime victims. My aim is to relate the general organization of victim support in Gothenburg, Sweden, with notions about victims of violence, as expressed in different local organizations. I will try a discourse analytical approach: to deconstruct available and unavailable subject positions as victim of violence and how those positions can be understood in a wider structural context. In 2007 the council of Gothenburg decided to evaluate the support of crime victims in Gothenburg. The evaluation started in 2008, by a research team from the departments of sociology and social work at the University of Gothenburg, and is expected to end by the summer of 2010. The aim is to make an inventory and investigation of municipally funded organizations in Gothenburg where victims of crime can find support, and to explore their needs and experiences. A central task is to compare different understandings of exposure to crime and of social support, expressed by representatives from different organizations and by the victims themselves. To date two studies have been made. In the first, 253 organizations, municipally funded and expected to give support to crime victims, were interviewed by telephone: the social wellfare officies, NGO’s and religious communities. 22 of these claimed, or could be understood to have, support as their main object; the majority were NGO’s or cooperative organizations. In the second study 37 face to face and focus group interviews were conducted with 76 representatives from these 22 organizations and from 12 social wellfare officies. Interviews with different categories of crime victims is ongoing this autumn. The empirical material is analyzed from different perspectives and with different theoretical approaches. The material used for this workshop is based on the second study. In this, support and protection against physical, psychological and sexual violence were found to be prominent, and women and children were a priority for both NGO’s and municipal organizations where social support for crime victims were the main object, as well as for the social wellfare officies. In the workshop I will discuss how victim positions and gender, class and ethnicity were constructed in interviews with representatives from these organizations.
|
|
| 42. |
- Carlsson, Ninni, 1962
(författare)
-
Upprättelse för sexuellt utsatta barn
- 2004
-
Ingår i: Samtal på BEDA, Öppen seminarieserie. Göteborg 9 dec 2004.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
- Carlsson, Ninni, 1962, et al.
(författare)
-
Utvärdering av stöd till brottsutsatta i Göteborg. Slutrapport september 2010.
- 2010
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Slutrapport i utvärdering av stöd till brotssutsatta i Göteborgs stad. Uppdrag från Göteborgs stad delvis finansierat av Brottsoffermyndigheten år 2008-2010. Tvärvetenskaplig forskning bedrivet vid institutionen för socialt arbete och sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet. Forskningsledare professor Ingrid Sahlin.
|
|
| 45. |
- Carlsson, Ninni, 1962, et al.
(författare)
-
Var finns tryggheten? Om sexuella övergrepp
- 2001
-
Ingår i: Att förebygga brott och rädsla – perspektiv, problem, politik. Konferens i Göteborg, 6-7 december 2001.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Samtalar du om sexuella övergrepp? Har det hänt att du känt osäkerhet, vanmakt, vrede eller äckel? Behöver du veta mera? I så fall är du förmodligen inte ensam om det. Det finns idag, inom internationell forskning, tillräckligt med kunskaper för att yrkesgrupper, i mötet med människor som varit utsatta för sexuella övergrepp, skall kunna känna och förmedla trygghet. Mycket tyder dock på att dessa rön ännu inte tagits till vara i Sverige. Vid seminariet presenteras forskning om sexuella övergrepp: hur vi kan förebygga med hjälp av skolprogram för barn och vuxna och hur vi kan stödja utsatta. Vi berättar om våra erfarenheter från kvinnojouren Stödcentrum BEDA och inbjuder till en levande diskussion om svårigheter och möjligheter i mötet.
|
|
| 46. |
- Carlsson, Ninni, 1962
(författare)
-
Vart tog #metoo vägen i valrörelsen 2018?
- 2018
-
Ingår i: Feministiskt Perspektiv, 2018-09-05.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I denna artikel problematiserar jag tystnaden om #metoo i valrörelsen 2018, undersöker publikationsmönstret och undrar vad det är för tystnadsarbete som pågår i och mellan medier och politiska partier. Om journalister och politiker inte talar tillsammans i valrörelsen om hur Sveriges politik ska drivas för att stoppa sexuellt våld – hur mycket vilja och utrymme finns för förändring?
|
|
| 47. |
- Carlsson, Ninni, 1962, et al.
(författare)
-
”Visa i handling vad arbetet mot mäns våld är värt”
- 2019
-
Ingår i: Svenska Dagbladet. ; 2019:4 april
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Mitt i debatten om Josefin Nilsson och det våld mot henne som närstående berättar om i SVT-dokumentären ”Älska mig för den jag är”, tillkännager regeringen, C och L att de föreslår 45 miljoner i vårbudget för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Flera medier kallar det en storsatsning men är det verkligen det, frågar våldsforskare, #metoo-upprop och organisationer. Med hjälp av aktuell forskning argumenterar de för att detta är långt ifrån tillräckligt, kräver större vårbudget mot mäns våld mot kvinnor och bjuder in riksdag och regering till dialog.
|
|
| 48. |
- Carlsson, Ninni, 1962
(författare)
-
Öppet brev till Loretta Lynn
- 2012
-
Ingår i: Tidskrift för Genusvetenskap. - 1654-5443. ; 2012:3, s. 96-99
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Musikindustrin har varit, och är i viss mån fortfarande, en manlig bastion. I det svenska 70-talet lyckades låtskrivare som Sonja Åkesson och kvinnoband som Röda Bönor med ett nödrop få ut sina kvinnorörelsebudskap i marginalen av proggrörelsen. I USA hade kvinnliga goldies som Helen Reddy och Loretta Lynn än mer rigida patriarkala och kommersiella strukturer att förhålla sig till. Med sin uppkäftiga låt "Since I've got the pill" blev Lynn älskad och hatad. Och låtens ord om p-pillrets frälsande frigörelse är minst lika debatterad idag - då pillret varit i bruk i drygt 40 år. Redaktionen har bett tre forskare att utifrån sina olika kunskaps- och erfarenhetshorisonter kommentera Lynns låttext: Hillevi Ganetz, Cathrin Wasshede och Ninni Carlsson. Hillevi Ganetz visar hur textens budskap får sin särskilda radikalitet i relief mot countryns och den amerikanska musikvärldens starka könsstereotyper. Ninni Carlsson beklagar, i ett brev till Lynn, att hennes dröm kanske aldrig gick i uppfyllelse – eller hela tiden var en dröm på mannens villkor. Cathrin Wasshede lägger ytterligare en dimension till problematiken, när hon tar fasta på det paradoxala faktum att p-pillret har minskad sexlust som biverkning. Ingen frigörelse utan B-sida!
|
|
| 49. |
- Frisk, Sylva, 1964, et al.
(författare)
-
Älskade föreläsning: En dominerande undervisningstradition i utveckling?
- 2016
-
Ingår i: NU2016, 15-17 juni 2016, Malmö, Sverige.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nr 4.4.2 ÄLSKADE FÖRELÄSNING. EN DOMINERANDE UNDERVISNINGSTRADITION I UTVECKLING? Sylva Frisk, Ninni Carlsson Projektet som presenteras är en pågående kvalitativ studie av föreställningar om kunskap, lärande och undervisning som genomsyrar föreläsningen som didaktisk form inom det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet, och syftar till att belysa svårigheter och möjligheter för högskolepedagogisk utveckling. Bakgrunden till projektet är att föreläsning som undervisande lärarmonolog i allt högre grad ifrågasatts till förmån för undervisning som stimulerar till studenters deltagande aktivitet och interaktion. Ett sådant ifrågasättande har funnits länge men på senare år drivits av högskolepedagogisk forskning och konstruktivistisk teori som menar att lärande är en subjektivt meningsskapande process i sociala och praktiska sammanhang där vi aktivt omkonstruerar våra förståelser och färdigheter. Tillsammans med allt växande och heterogena studentgrupper i ett förändrat universitet har det påkallat ett behov av att möta studenters lärandestrategier genom ett studentcentrerat förhållningsätt i undervisning och blandade läraktiviteter. Samtidigt har föreläsningen en fortsatt stark och självklar ställning i de undervisningstraditioner som dominerar samhällsvetenskaperna. Den är också en av de vanligaste formerna för undervisning som universitetsstudenter möter. Hur kan vi förstå disciplinernas och lärares förkärlek för en didaktisk form som inte självklart tränar studenter i centrala samhällsvetenskapliga färdigheter såsom problematisering, analys och kritisk g ranskning av sociala fenomen och frågor? Projektet ställer frågor kring hur föreläsningsformen relaterar till nutida pedagogiska perspektiv och villkor. Vilken implicit och explicit mening tillskriver lärare i olika samhällsvetenskapliga ämnen denna dominerande undervisningsform när de utvecklar kurser? Hur konstruerar de sin förståelse av kunskap, lärande och undervisning i arbetet med utformning av, och argumentation för - och emot sina val? Det empiriska materialet utgörs av examinationsarbeten 2012 - 2015 i en behörighetsgivande kurs i högskolepedagogik, HPE102. Den ges i områdesspecifika varianter vid Göteborgs universitet och utbildar anställda i kursutveckling. Den samhällsvetenskapliga varianten är starkt influerad av nutida perspektiv på lärande. Deltagarna arbetar därför själva aktivt med att utveckla sina kompetenser i att problematisera, analysera, planera, kritisk granska och kommunicera överväganden kring utveckling av kursplaner, undervisning och examination. De utvecklar samtidigt en generell kompetens att förhålla sig friare, mera kreativt och ändamålsenligt till sitt eget lärar- och kursansvarsuppdrag. Föreläsningsformen har däremot visat vara särskilt svår att problematisera och utveckla. Trots att kursstruktur och innehåll i HPE102 exemplifierar hur kollaborativa arbetsformer kan användas i olika stora undervisningssalar, skriver deltagarna själva implicit och explicit in sig i ett lärarcentrerat förhållningssätt när de planerar föreläsningar, där läraren i en roll som auktoritet och expert förväntas överföra kunskap i form av information till studenter. Hur går detta att förstå? Universitetslärares pedagogiska val ser ut att, på ett mera komplext sätt, vara formade av diskursiva praktiker, professionella positioner och implicit förståelse av kunskap och lärande. I föredraget presenteras preliminära resultat.
|
|
| 50. |
- Salmonsson, Lisa, et al.
(författare)
-
”Uppropen sätter fokus på en tystnadskultur”
- 2018
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, 2018-05-02.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Fyra forskare diskuterar frågan om hur vanligt förekommande sexuella trakasserier och sexuella övergrepp är, och i relation till jämställdhet vid universiteten. Till sin hjälp tar de aktuell forskning och erfarenheter från #akademiuppropet.
|
|
