SwePub - sökning: WFRF:(Carlsson Per 1951 )

Numrering	Referens	Omslagsbild	Hitta
1.	Svensson, Per Anders, 1959, et al. (författare) Identification of genes predominantly expressed in human macrophages 2004 Ingår i: Atherosclerosis. - : Elsevier BV. ; 177, s. 287-290 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Identification of cell and tissue specific genes may provide novel insights to signaling systems and functions. Macrophages play a key role in many diseases including atherosclerosis. Using DNA microarrays we compared the expression of approximately 10,000 genes in 56 human tissues and identified 23 genes with predominant expression in macrophages. The identified genes include both genes known to be macrophage specific and genes previously not well described in this cell type. Tissue distribution of two genes, liver X receptor (LXR) alpha and interleukin-1 receptor antagonist (IL1RN), was verified by real-time RT-PCR. We conclude that comparison of expression profiles from a large number of tissues can be used to identify genes that are predominantly expressed in certain tissues. Identification of novel macrophage specific genes may increase our understanding of the role of this cell in different diseases.
2.	Svensson, Per-Arne, 1969, et al. (författare) Regulation and splicing of scavenger receptor class B type I in human macrophages and atherosclerotic plaques 2005 Ingår i: BMC Cardiovasc Disord. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1471-2261. ; 5 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract BACKGROUND: The protective role of high-density lipoprotein (HDL) in the cardiovascular system is related to its role in the reverse transport of cholesterol from the arterial wall to the liver for subsequent excretion via the bile. Scavenger receptor class B type I (SR-BI) binds HDL and mediates selective uptake of cholesterol ester and cellular efflux of cholesterol to HDL. The role of SR-BI in atherosclerosis has been well established in murine models but it remains unclear whether SR-BI plays an equally important role in atherosclerosis in humans. The aim of this study was to investigate the expression of SR-BI and its isoforms in human macrophages and atherosclerotic plaques. METHODS: The effect of hypoxia and minimally modified low-density lipoprotein (mmLDL), two proatherogenic stimuli, on SR-BI expression was studied in human monocyte-derived macrophages from healthy subjects using real-time PCR. In addition, SR-BI expression was determined in macrophages obtained from subjects with atherosclerosis (n = 15) and healthy controls (n = 15). Expression of SR-BI isoforms was characterized in human atherosclerotic plaques and macrophages using RT-PCR and DNA sequencing. RESULTS: SR-BI expression was decreased in macrophages after hypoxia (p < 0.005). In contrast, SR-BI expression was increased by exposure to mmLDL (p < 0.05). There was no difference in SR-BI expression in macrophages from patients with atherosclerosis compared to controls. In both groups, SR-BI expression was increased by exposure to mmLDL (p < 0.05). Transcripts corresponding to SR-BI and SR-BII were detected in macrophages. In addition, a third isoform, referred to as SR-BIII, was discovered. All three isoforms were also expressed in human atherosclerotic plaque. Compared to the other isoforms, the novel SR-BIII isoform was predicted to have a unique intracellular C-terminal domain containing 53 amino acids. CONCLUSION: We conclude that SR-BI is regulated by proatherogenic stimuli in humans. However, we found no differences between subjects with atherosclerosis and healthy controls. This indicates that altered SR-BI expression is not a common cause of atherosclerosis. In addition, we identified SR-BIII as a novel isoform expressed in human macrophages and in human atherosclerotic plaques.
3.	Bartha, Erzsebet, et al. (författare) Could benefits of epidural analgesia following oesophagectomy be measured by perceived perioperative patient workload? 2008 Ingår i: Acta Anaesthesiologica Scandinavica. - : Wiley. - 0001-5172 .- 1399-6576. ; 52:10, s. 1313-1318 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Background: A controversy exists whether beneficial analgesic effects of epidural analgesia over intravenous analgesia influence the rate of post-operative complications and the length of hospital stay. There is some evidence that favours epidural analgesia following major surgery in high-risk patients. However, there is a controversy as to whether epidural analgesia reduces the intensive care resources following major surgery. In this study, we aimed at comparing the post-operative costs of intensive care in patients receiving epidural or intravenous analgesia.Methods: Clinical data and rates of post-operative complications were extracted from a previously reported trial following thoraco-abdominal oesophagectomy. Cost data for individual patients included in that trial were retrospectively obtained from administrative records. Two separate phases were defined: costs of pain treatment and the direct cost of intensive care.Results: Higher calculated costs of epidural vs. intravenous pain treatment, 1,037 vs. 410 Euros/patient, were outweighed by lower post-operative costs of intensive care 5,571 vs. 7,921 Euros/patient (NS).Conclusion: Higher costs and better analgesic effects of epidural analgesia compared with intravenous analgesia do not reduce total costs for post-operative care following major surgery.
4.	Bentham, James, et al. (författare) A century of trends in adult human height 2016 Ingår i: eLIFE. - : eLife Sciences Publications Ltd. - 2050-084X. ; 5 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Being taller is associated with enhanced longevity, and higher education and earnings. We reanalysed 1472 population-based studies, with measurement of height on more than 18.6 million participants to estimate mean height for people born between 1896 and 1996 in 200 countries. The largest gain in adult height over the past century has occurred in South Korean women and Iranian men, who became 20.2 cm (95% credible interval 17.5–22.7) and 16.5 cm (13.3– 19.7) taller, respectively. In contrast, there was little change in adult height in some sub-Saharan African countries and in South Asia over the century of analysis. The tallest people over these 100 years are men born in the Netherlands in the last quarter of 20th century, whose average heights surpassed 182.5 cm, and the shortest were women born in Guatemala in 1896 (140.3 cm; 135.8– 144.8). The height differential between the tallest and shortest populations was 19-20 cm a century ago, and has remained the same for women and increased for men a century later despite substantial changes in the ranking of countries.
5.	Carlsson, C., 1962, et al. (författare) Development of reverberation chamber for accurate measurements of mobile phones and mobile phone antennas 2002 Ingår i: Swedish Radio Science Conference RVK, Stockholm, June 2002. Konferensbidrag (refereegranskat)
6.	Carlsson, Per, 1951-, et al. (författare) Fortsatt analys behövs av förslaget till reviderade riktlinjer för prioriteringar 2008 Ingår i: Läkartidningen. - : Sveriges Läkarförbund. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 105:47, s. 3458-3459 Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
7.	Carlsson, Per, 1951-, et al. (författare) Maximalt minskat lidande eller vård efter behov? 2008 Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 105:19, s. 1412-1414 Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
8.	Carlsson, Per, 1951-, et al. (författare) National Model for Transparent Vertical Prioritisation in Swedish Health Care 2007 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract The proposed national model described in this report has been developed by a working group comprised of staff from the National Board of Health and Welfare, the National Centre for Priority Setting in Health Care, and other organisations involved in vertical prioritisation – including the Östergötland County Council, Stockholm County Council, Västra Götaland, the Health Services Region of Southern Sweden, the Swedish Society of Medicine, the Swedish Society of Nursing, and the Swedish Association of Health Professionals. Throughout the process of designing the model, the Swedish Federation of Occupational Therapists and the Swedish Association of Registered Physiotherapists were regularly informed and given opportunities to review and comment on the proposal. Furthermore, the report was reviewed and discussed at a meeting with invited representatives from the other county councils, the Pharmaceutical Benefits Board, and several professional interest groups. Viewpoints were also obtained at a seminar arranged by PrioNet, a network of individuals interested in prioritisation.Potentially, the working model described in Chapter 4 could be used in any context where vertical prioritisation takes place, e.g. activities arranged by the state, county councils, municipalities, hospital departments, and professional groups.This report is designed to be a useful tool for those working on development projects in priority setting. We believe that the contents must be adapted, with the help of relevant examples and some simplifications; to fit the specific needs of different projects or groups. The text must also be adapted to a target group’s knowledge and previous experience in dealing with transparent priority setting. It must be the responsibility of each provider and other affected organisation to adapt the material to the given situation and project. The National Centre for Priority Setting in Health Care, the National Board of Health and Welfare, and others who have participated actively in this effort can be helpful to various target groups in adapting this report.When and how to engage in practically implementing vertical prioritisation are questions that need to be answered at the local level. Primarily, it is the duty of the local authorities/providers to take responsibility for implementation. Professional organisations also play an important role. Public agencies, universities, and knowledge centres should be sources of support for the local authorities/providers.The Riksdag’s resolution on prioritisation served as the foundation for developing the model.Where there are areas of uncertainty in how to translate these guidelines in practice, or where practical implementation might conflict with the principles, we have pointed this out.Our conclusions and proposals are the following:When facing a choice – regardless of whether it involves allocating new resources for different purposes, or to implement cutbacks – it can be advantageous to rank the possible choices in order of priority. In our model, only the relevant options can be ranked by priority. The consequences of this ranking are not obvious at the outset, but can serve as a basis either to allocate more resources or ration by some means.In vertical prioritisation, it is advantageous to organise the prioritization process starting from a general categorisation of health problems/disease groups. As a rule, these categories cover many organisational units/clinical departments, specialties, or professional groups, thus providing a more multidimensional view of the problem. Furthermore, this allows the process to start from a patient/population perspective, which appears to be more goal-oriented than an organisational/staff perspective.That which is ranked, i.e. one of the choices, we refer to as a prioritization object. We suggest that prioritisation objects consist of different combinations of health conditions and interventions.1 When deciding on the appropriate level of detail, the decision must be based on the context in which prioritisation is carried out. A starting point would be to focus on typical cases, large-volumes services, and controversial care.All forms of vertical prioritisation should be based on the ethical principles that the Riksdag decided should apply in prioritising health services. However, these ethical principles must be made known, clarified, and perhaps complemented before they can be applied to practical priority setting. Furthermore, we believe that the Riksdag’s four so-called priority groups should not be part of the model.The human dignity principle, i.e. that all people should have equal value and equal rights to care irrespective of their personal characteristics and function in society, is the undisputed cornerstone in priority setting. When personal characteristics such as age, gender, lifestyle, or function of a group are expressions of the presence of special needs, so that benefits of the interventions are different, these personal characteristics could be addressed in a priority at the group level. Further discussion is needed regarding the question of how external effects (i.e. the effects of an intervention on families and groups other than the individual directly affected by the intervention) should be valued in priority setting.The concept of need in health care includes both the severity level of the condition and the expected benefits of intervention. As a patient, one needs only those interventions that can be expected to yield benefits. Based on this definition of need, a person does not need an intervention that does not improve health and quality of life, i.e. an intervention with no benefit. In such cases, health services have a responsibility to refer people who seek care for some type of problem, to other appropriate services.The Riksdag’s guidelines regarding the cost-effectiveness principle (applied to individual patients) are too limited to provide guidance for vertical prioritisation at the group level. From the outset, the Government’s bill (Priority Setting in Health Care) highlighted the importance of differentiating a cost-effectiveness principle that applied to choices among various interventions for the individual patient (where the principle can be applied as the Commission of Inquiry proposed) and the aim of health services to achieve high cost-effectiveness in health care generally. Here we also refer to the Riksdag’s directive to the Pharmaceutical Benefits Board. In its decisions on subsidising (prioritising) a drug, the Board should determine, e.g. whether the drug is cost effective from a societal perspective, which requires comparing the patient benefits of the drug to its cost. In such decisions, the cost effectiveness should be considered along with the needs and solidarity principle and the human dignity principle.The proposed working model essentially concurs with the working model used by the National Board of Health and Welfare in developing national guidelines. In describing a national working model, it is not possible to include every aspect that might be considered. Hence, one must start from the model and decide which other relevant aspects should be included. For instance, the International Classification on Functioning, Disability, and Health (ICF) can be used as guidance to describe the severity of health conditions.Due to the wealth of variety in outcome measures for different activities, and the limited experience in working with explicit threshold values, we believe would be premature to recommend standardised categories, e.g. risk levels. However, it is important that those working with prioritization describe their reasoning. Primarily, the categories applied by the Swedish Council on Technology Assessment in Health Care (SBU) to grade the scientific evidence of an intervention’s effects should be used. Local prioritisation projects with limited resources at their disposal should describe (text) their appraisal of the scientific evidence and reference the scientific sources used. The strength of evidence should be expressed in numbers only when supporting a conclusion of a systematic review by SBU, or other literature reviews of good quality.Prioritisation projects having access to health economic evaluation should, until further notice, adhere to the approach used by the National Board of Health and Welfare and present cost-effectiveness on a scale from low to very high cost per life-year gained or cost per quality-adjusted life-year. Economic evidence should be presented according to the principles applied by the National Board of Health and Welfare. In local projects with limited resources, or problems in consistently acquiring information on cost effectiveness, we recommend that the authors at least discuss cost effectiveness in cases where the priority ranking would be decisively affected when costs are weighed in.A 10-level ranking list should be used. The ranking list should be complemented by a “don’t do” list for methods that should not be used at all, or not used routinely, and a research and development (R&D) list for methods where the evidence still insufficient to motivate their use in standard practice. In the absence of an objective quantitative/mathematical method, a qualitative method should be used in the appraisal. Here too, we believe that it is not yet possible to establish standard criteria to determine within which ranking level a prioritisation object should fall.Results should be presented as a ranking list. The parameters used as a basis for prioritisation should also be presented in a uniform manner in ranking lists that are shared with other parties. For pedagogic reasons, details concerning language and format need to be adapted to the respective target groups.Thresholds for what constitutes an acceptable coverage of need (care quality, volume, and percentage of the patient group with access to services) a
9.	Carlsson, Per, 1951-, et al. (författare) Nationell modell för öppna vertikala prioriteringar inom svensk hälso- och sjukvård 2007 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract En arbetsgrupp med personer från Socialstyrelsen och PrioriteringsCentrum, andra organisationer som arbetat med vertikala prioriteringar såsom Landstinget i Östergötland, Stockholms läns landsting, Västra Götaland, Södra sjukvårdsregionen, Svenska Läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening och Vårdförbundet har tagit fram detta förslag. Förslaget har fortlöpande förankrats hos Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter och Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund som kunnat lämna synpunkter på utformningen av odellen.Dessutom har rapporten varit föremål för granskning och diskussion vid ett möte med inbjudna representanter från övriga landsting, Läkemedelsförmånsnämnden och flera yrkesorganisationer. Synpunkter har också inkommit från ett seminarium som arrangerades av PrioNet, ett nätverk av personer med intresse för prioriteringar.Den arbetsmodell som beskrivs i kapitel 4 ska kunna användas i alla sammanhang där vertikala prioriteringar sker såsom aktiviteter som arrangeras av staten, landsting, kommuner, kliniker, professionella grupper eller motsvarande.Rapporten är skriven på ett sådant sätt att den ska kunna användas i första hand som ett stöd till dem som bedriver utvecklingsarbete rörande prioriteringar. Vi tror att innehållet måste anpassas till olika verksamheter eller personalgruppers specifika behov med hjälp av kompletterande exempel och vissa förenklingar. Texten måste givetvis också anpassas till de kunskaper och tidigare erfarenheter som den aktuella målgruppen har när det gäller arbete med öppna prioriteringar. Sådana situations- och verksamhetsanpassade versioner måste det åligga varje sjukvårdshuvudman och andra berörda organisationer att utarbeta. PrioriteringsCentrum, Socialstyrelsen och andra parter som deltagit aktivt i detta arbete kan givetvis vara behjälpliga i arbetet med att bearbeta denna rapport för olika målgrupper.Frågan om när och hur arbetet med vertikala prioriteringar ska bedrivas i praktiken kan också endast besvaras lokalt. Det är i första hand ett nsvar för huvudmännen att ta ansvar för implementeringen. Professionella organisationer har också en viktig roll. Myndigheter, universitet och kunskapscentra ska vara ett stöd till huvudmännen.Utgångspunkten i modellutvecklingen är Riksdagens beslut om prioriteringar. När det finns oklarheter om hur dessa riktlinjer ska omsättas i praktiken eller att praktiken kan förefalla i konflikt med principerna har vi påpekat detta.När man står inför ett val - oavsett om det handlar om att fördela nya resurser till olika ändamål eller att genomföra besparingar - kan det vara en fördel att kunna rangordna tänkbara valmöjligheter i enprioriteringsordning. I vår modell innebär prioritering enbart att de relevanta alternativen rangordnas. Konsekvenserna av denna rangordning är inte på förhand given utan kan ligga till grund såväl för tillskott av resurser som för ransonering av något slag.Vid en vertikal prioritering är det en fördel att organisera prioriteringsarbetet så att det utgår från en grov uppdelning i hälsoproblem/sjukdomsgrupper. En sådan uppdelning innebär i regel att flera organisationsenheter/kliniker, specialiteter eller yrkesgrupper berörs och man får en mer allsidig belysning av problemet. Dessutom utgår man från ett patient/befolkningsperspektiv vilket förefaller mer ändamålsenligt än ett organisatoriskt/personalperspektiv.Det som rangordnas och som någon väljer mellan benämner vi prioriteringsobjekt. Vi föreslår att prioriteringsobjektet utgörs av olika kombinationer av hälsotillstånd och åtgärder1. När det gäller att bestämma en lämplig detaljeringsgrad måste det avgöras utifrån sammanhanget prioriteringar ska göras i. En utgångspunkt är att fokusera på typfall, vård som representerar stor volym och kontroversiell vård.Alla former av vertikala prioriteringar ska baseras på de etiska principer som riksdagen beslutat ska gälla vid prioriteringar inom hälso- och sjukvården. De etiska principerna behöver dock göras kända, förtydligas och eventuellt kompletteras för att kunna omsättas i praktiska prioriteringar. Vidare anser vi att riksdagens fyra så kallade prioriteringsgrupper inte ska ingå i modellen.Människovärdesprincipen, som innebär att alla människor bör ha lika värde och samma rätt till vård oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället, är den självklara utgångspunkten vid prioriteringar. När personliga egenskaper såsom ålder, kön, livsstil eller funktion hos en grupp är ett uttryck för att speciella behov föreligger så att nytta med insatserna blir olika ska de personliga egenskaperna kunna beaktas i en prioritering på gruppnivå. Frågan om hur externa effekter, d v s effekten av en insats för närstående och andra grupper än den individ som är direkt berörd av insatsen, ska värderas vid en prioritering behöver diskuteras ytterligare.Med behov av hälso- och sjukvård menas både tillståndets svårighetsgrad och den förväntade nyttan av en åtgärd. Som patient har man endast behov av sådana vårdåtgärder som man förväntas ha nytta av. Motsatt gäller att en människa enligt detta sätt att definiera behov inte behöver åtgärder som inte förbättrar hälsan och livskvaliteten, sådana som hon inte har nytta av. Här har givetvis hälso- och sjukvården ett ansvar att lotsa människor de kommer i kontakt med, och som far illa på något sätt, till andra lämpliga aktörer.Riksdagens riktlinjer, när det gäller kostnadseffektivitetsprincipen (tillämpad för enskilda patienter), är för begränsad för att vägleda vid vertikala prioriteringar som gäller prioritering på gruppnivå. Regeringen konstaterade redan i prioriteringspropositionen att det är angeläget att skilja på en kostnadseffektivitetsprincip som gäller val mellan olika åtgärder för den enskilde patienten (där principen kan tillämpas som utredningen föreslår) och på hälso- och sjukvårdens strävan efter en hög kostnadseffektivitet när det gäller vårdens verksamhet i allmänhet. Här stödjer vi oss på Riksdagens direktiv till Läkemedelsförmånsnämnden. Nämnden ska vid beslut om subvention (prioriteringar) av ett läkemedel bl a bedöma om det är kostnadseffektivt i ett samhälleligt perspektiv, vilket innebär att man ställer patientnyttan av läkemedlet mot kostnaden. I bedömningen ska kostnadseffektiviteten vägas samman med behovs- och solidaritetsprincipen och människovärdesprincipen.Den föreslagna arbetsmodellen överensstämmer i allt väsentligt med den arbetsmodell som används av Socialstyrelsens vid framtagning av nationella riktlinjer. Det är inte möjligt att rymma alla aspekter som kan vara aktuella att beakta vid beskrivning av en nationell arbetsmodell. Man måste därför utgå från modellen och fundera på vilka andra relevanta aspekter som dessutom bör vägas in. T ex kan den internationella klassifikationen för funktionsförmåga (ICF) användas som vägledning.På grund av den stora variationsrikedomen av effektmått i olika verksamheter och de begränsade erfarenheter som finns att arbeta med sådana explicita gränsvärden anser vi att det är för tidigt att rekommendera en enhetlig indelning i t ex risknivåer. Det är dock viktigt att de som arbetar med prioriteringar redovisar hur de har resonerat.SBU:s klassifikation för att gradera den vetenskapliga evidensen för en åtgärds effekt bör användas i första hand. Lokala prioriteringsprojekt med begränsade resurser till sitt förfogande föreslås redovisa bedömningen av det vetenskapliga underlaget med ord och referera till det kunskapsunderlag som använts. Evidensstyrkan bör endast uttryckas med siffror då man stöder en slutsats på en systematisk kunskapsöversikt från SBU eller en annan översikt av god kvalitet.Prioriteringsarbeten där hälsoekonomiska data finns tillgängliga bör tills vidare ansluta till Socialstyrelsens arbetssätt och ange kostnadseffektivitet i en skala från låg till mycket hög kostnad per vunnet levnadsår eller kostnad per kvalitetsjusterat levnadsår. Den hälsoekonomiska evidensen bör redovisas i enlighet med de principer som Socialstyrelsen tillämpar. I lokala projekt med små resurser eller svårigheter att konsekvent få fram uppgifter om kostnadseffektivitet rekommenderar vi att man åtminstone resonerar om kostnadseffektivitet i de fall prioriteringsordningen på ett avgörande sätt påverkas när kostnaderna vägs in.Tio nivåer bör användas för rangordning samt att rangordningslistan kompletteras med en ”icke-göra-lista” för metoder som inte bör utföras alls eller rutinmässigt samt en FoU-lista för metoder där det fortfarande saknas tillräcklig evidens för att kunna motivera ett införande i rutinsjukvården. Sammanvägningen sker företrädesvis med en kvalitativ metod i avsaknad av en invändningsfri kvantitativ/matematisk metod. Likaså tror vi att det för närvarade inte är möjligt att fastställa entydiga kriterier som avgör inom vilken rangordningsnivå ett prioriteringsobjekt ska hamna.Resultatet bör presenteras i form av en rangordningslista. De parametrar som ligger till grund för prioriteringen bör också på ett enhetligt sätt redovisas i sådana rangordningslistor som visas för andra. I detalj kan språket och utseendet av pedagogiska skäl behöva anpassas för respektive målgrupp.Gränser för vad som är acceptabel behovstäckning (vårdkvalitet, mängd liksom andel av de i patientgrupp som får tillgång till insatsen) är en regional och lokal fråga och ingår därför inte i den nationella modellen.
10.	Carlsson, Per, 1951-, et al. (författare) Prioriteringar inom hälso- och sjukvård - erfarenheter från andra länder 2005 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Under de senaste femton åren kan man notera ett uppvaknande hos politiker i flera länder när det gäller behovet av att göra prioriteringar i hälso- och sjukvården. I själva verket har ransonering skett i alla tider. Sådan kan dock föregås av mer eller mindre medvetna och systematiska prioriteringar. När svenska politiker i likhet med sina kollegor i andra länder började prata om behovet av att göra prioriteringar handlade det om att göra dem mer öppet än vad som gällt tidigare. Det har dock visat sig svårt att agera öppet på grund av mängd orsaker. Avsaknaden av enhetliga begrepp, svårt att bestämma vilka kriterier för rättvisa som skall användas och en oförståelse från allmänheten att hälso- och sjukvård ska begränsas på något sätt är exempel på sådana svårigheter. För att övervinna dessa svårigheter har man valt olika strategier i de länder som på allvar försökt göra sina prioriteringar mer öppna. I några länder har man valt att fokusera på att utveckla en gemensam värdegrund medan andra valt att utveckla medborgardialogen. I ytterligare andra länder väljer man att undvika att tala öppet om prioriteringar.I den internationella debatten är det framförallt de amerikanska etikerna Norman Daniels och James Sabin teorier om diskursiv rättvisa som fått ett stort genomslag. De menar att vi aldrig kommer att kunna nå en fullständig enighet om vilka principer som skall gälla vid nödvändiga prioriteringar. Istället anser de att det borde vara möjligt att nå större acceptans om ett prioriteringsbeslut fattats på ett sätt som flertalet anser som legitimt och rättvist. Förutom kravet på öppenhet är det enligt Daniels och Sabin viktigt att grunderna för besluten uppfattas som relevanta. Ett sätt för beslutsfattare att uppnå detta är att alliera sig med andra grupper som åtnjuter viss legitimitet t ex att politiker och vårdpersonal samarbetar. Ett annat sätt kan vara att rationalisera svåra beslut; d v s ge dem karaktär av att vara rationella. Här spelar tillgången på fakta om olika hälso- och sjukvårdsinsatsers effekter och patientnytta en stor roll.Andra forskare menar att prioriteringar av sjukvård alltid innehåller ett stort mått av värderingar och individuella variationer mellan olika patienter. Därför kan man inte grunda sina ställningstaganden på vetenskapliga studier och utarbeta riktlinjer utan istället låta sig styras av vedertagna etiska principer. I Sverige gäller sedan 1997 principen att de med stora behov av vård i första hand skall garanteras vård. Denna princip liksom principen om människors lika värde och kostnadseffektivitet som Riksdagen tagit ställning till är ett försök få igång en bred dialog kring prioriteringar men även att bidra med en plattform för mer öppna och legitima prioriteringar i hälso- och sjukvården. I praktiken visar det sig svårt att omsätta allmänna principer i det dagliga beslutsfattandet.I Sverige efterlyser läkare och andra vårdgrupper tydligare riktlinjer för att kunna ta sitt ansvar för prioriteringar. Den aktuella genomgången visar att man nått olika långt när det gäller öppenheten i de länder som ingår i vår undersökning.Norge var tidigt ute med att utarbeta riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Redan år 1987 avlämnade regeringen en offentlig utredning (NOU 1987:23) i ämnet (Lönning I). Tio år senare återkom regeringen med ytterligare tankar och förslag i NOU 1997:18 (Lönning II). Liksom i alla västländer har den norska hälso- och sjukvårdssektorn haft kostnadsproblem. I synnerhet under 1990-talet tycks kostnaderna ha vuxit i en snabbare takt än vad tillgängliga resurser har tillåtit. En öppen prioritering i enlighet med Lönning-utredningarna tycks dock inte ha varit lösningen på detta dilemma. Genomgången av den norska hälso- och sjukvården ger inget stöd för att dessa tankar fått genomslag i vården. I Norge har man istället försökt lösa problemen med en omfattande strukturförändring som i korthet inneburit att staten genom de regionala hälsoföretagen tagit ett än fastare grepp om den specialiserade sjukhusvården. I de dokument som ligger till grund för den nya ordningen finns dock klara viljeyttringar om att de principer och diskussioner om öppna prioriteringar som finns i både Lönning I och Lönning II ska genomsyra vården framöver. Särskilt omfattande konkret och praktiskt prioriteringsarbete tycks emellertid inte pågå inom ramen för det nya statliga huvudmannaskapet. Införande av en rättighetslag för slutenvård på sjukhus ställer dock krav på en tydligare avgränsning av det offentliga åtagandet. Inte heller inom andra hälso- och sjukvårdssektorer tycks aktiviteterna vara särskilt omfattande.Förändringar av detta slag tar dock lång tid. Det Nationella rådet för prioriteringar inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att vara regeringens rådgivande organ ska utveckla principer och metoder för prioriteringar inom hela hälso- och sjukvårdsområdet, både det statliga och det kommunala. Genom rådet har prioriteringsarbetet kommit alltmer i fokus i den omfattande strukturförändring som norsk hälso- och sjukvård genomgår.Nya Zeeland var liksom Norge tidigt med att diskutera prioriteringar inom hälso- och sjukvården på ett öppet och medvetet sätt. I samband med en genomgripande förändring av sjukvårdssystemet i början av 1990-talet påbörjade regeringen ett samtal om gränserna för det offentliga åtagandet och behovet av prioriteringar. Man valde metoder som involverade både sjukvårdspersonal och medborgare. Drygt tio år senare kan man konstatera att det nya zeeländska försöket bara delvis realiserats. Prioriteringar som var tänkta att göras genom att definiera en kärna av sjukvårdstjänster som skulle finansieras offentligt utifrån fastställda kriterier kom aldrig riktigt till stånd.Ekonomin vände, en regering med en annan majoritet tillträdde år 1999 och hälso- och sjukvårdssektorn tillfördes ytterligare medel. Under de första åren på 2000-talet har sjukvården blivit tillförsäkrad resurser motsvarande en utgiftsökning för staten med 21 procent på tre år. Intresset för att diskutera prioriteringar och rättvisefrågor har därmed falnat.Samtidigt kan man konstatera att diskussionen och det arbete som lades ner från början av 1990-talet och framåt har haft viss effekt. Det finns idag en medvetenhet om att det är nödvändigt att se över hur åtminstone tillskottet av resurser som sektorn tilldelas ska fördelas. Arbete pågår både centralt i Ministry of Health och regionalt i de nytillskapade District Health Boards att finna metoder och fördelningsnycklar för hur nytillskottet av pengar ska användas på bästa sätt med de fyra prioriteringskriterierna som formulerades redan i början av 90-talet som grund. Samtalet med befolkningen fortsätter i nya former i första hand genom de nya distriktsstyrelserna.Storbritannien uppvisar relativt låga ambitioner när det gäller att utveckla former för öppna prioriteringar. Det beror dels på att majoriteten av sjukvård fördelas genom en politiskt styrd organisation och dels på den starka symboliska roll som National Health Service (NHS) intar i det brittiska samhället. NHS är en av få organisationer i ett ganska ojämlikt samhälle som alltid har stått för principen om jämlikhet – vård efter behov och inte betalningsförmåga. Det har därför varit särskilt känsligt för politikerna på den nationella nivån att öppet diskutera att utesluta vissa vårdåtgärder.På den lokala nivån inom den offentliga sjukvården har dock beslutsfattare prövat olika former för en mer öppen prioritering. Det finns ingen klar linje utan det förekommer stora lokala variationer, där vissa sjukvårdsområden försökt gå i riktning mot en tydlig process där motiven bakom prioriteringar tydliggörs för allmänheten. Hur framtiden kommer att te sig i detta avseende är svårt att uttala sig om då den lokala beställarorganisationen befinner sig i en period av omställning, där de läkardominerade Primary Care Trusts håller på att ta över ansvaret från de traditionella ”health authorities”.Den nuvarande brittiska regeringen har valt en strategi för att lösa brister i NHS med mer pengar och effektivisering. I fallet med prioriteringar har politikerna lämnat över ansvaret till allehanda expertorgan, helt i linje med uppfattningen att god evidens ska leda till mer självklara avvägningar inom den lokala sjukvården. I vilken utsträckning den verksamhet som bedrivs inom expertorganet NICE kommer att underlätta prioriteringar är dock oklart. En effekt blir också att den lokala sjukvården måste implementera de nya medicinska metoder som av NICE bedöms vara kostnadseffektiva. Att detta leder till att nya prioriteringar aktualiseras är givet.NICE löser inte det grundläggande dilemma som en heltäckande offentlig sjukvårdsorganisation, som brittiska NHS, står inför, nämligen att kraven på organisationen tenderar att hela tiden öka. Trots en del försök med konsultation av medborgare i frågor om prioritering finns dock inget som tyder på att den brittiska allmänheten stöder uppfattningen att den offentliga hälso- och sjukvården måste begränsa sitt åtagande.Liksom i flera andra länder väcktes frågan om öppna prioriteringar i Nederländerna under en tid av dålig offentlig ekonomi. På samma sätt som i Sverige mynnade diskussionen ut i ett politiskt dokument med höga ambitioner rörande öppenhet och prioriteringsprinciper (den s k Dunningkommitténs slutrapport). Trots vissa försök att begränsa det samhälleliga åtagandet inom hälso- och sjukvården har de flesta tjänster som genom politiska beslut lyfts ut ur förmånssystemet lyfts tillbaka igen efter påtryckningar. Kostnadskontrollen har följd
11.	Hägg, Daniel, 1974, et al. (författare) Augmented levels of CD44 in macrophages from atherosclerotic subjects: a possible IL-6-CD44 feedback loop? 2007 Ingår i: Atherosclerosis. - : Elsevier BV. - 0021-9150 .- 1879-1484. ; 190:2, s. 291-7 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The cell-adhesion molecule CD44 likely participates in atherosclerosis development. We have shown previously that pro-inflammatory cytokines affect CD44 expression. Therefore, this work examined the role of elevated CD44 levels in human macrophages. Macrophages from human atherosclerotic subjects (n=15) showed elevated levels of CD44 transcript and protein (1.5-fold) compared to matched controls (n=15) (P=0.050 and 0.044, respectively). To test whether genetic factors influence CD44 expression, two single nucleotide polymorphisms in the CD44 gene were analyzed but these were not associated with coronary artery disease. We also examined the potential connection between plasma cytokine levels and CD44 expression. In atherosclerotic subjects, elevated CD44 expression correlates (P=0.012) with enhanced macrophage IL-6 secretion (3.13+/-2.5 pg/mL versus 0.32+/-0.16 pg/mL in controls, P=0.021). Additionally, CD44-deficient mice exhibit less circulating IL-6 than wild-type controls (9.8+/-0.7 pg/mL versus 14.3+/-0.7 pg/mL; P=0.032). Furthermore, IL-6 augments CD44 expression in primary human macrophages after 24 h (P=0.038) and 48 h (P=0.015). Taken together, our data show an IL-6-CD44 feedback loop in macrophages. Such a positive feedback loop may aggravate atherosclerosis development.
12.	Hägg, Daniel, 1974, et al. (författare) Oxidized LDL induces a coordinated up-regulation of the glutathione and thioredoxin systems in human macrophages. 2006 Ingår i: Atherosclerosis. - : Elsevier BV. - 0021-9150 .- 1879-1484. ; 185:2, s. 282-9 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Using DNA microarray analysis, we found that human macrophages respond to oxidized low-density lipoprotein (oxLDL) by activating the antioxidative glutathione and thioredoxin systems. Several genes of the glutathione and thioredoxin systems were expressed at high levels in macrophages when compared to 80 other human tissues and cell types, indicating that these systems may be of particular importance in macrophages. The up-regulation of three genes in these systems, thioredoxin (P < 0.005), thioredoxin reductase 1 (P < 0.001) and glutathione reductase (P < 0.001) was verified with real-time RT-PCR, using human macrophages from 10 healthy donors. To investigate the possible role of these antioxidative systems in the development of atherosclerosis, expression levels in macrophages from 15 subjects with atherosclerosis (12 men, 3 women) and 15 matched controls (12 men, 3 women) were analyzed using DNA microarrays. Two genes in the glutathione system Mn superoxide dismutase (P < 0.05) and catalase (P < 0.05) differed in expression between the groups. We conclude that macrophage uptake of oxidized LDL induces a coordinated up-regulation of genes of the glutathione and thioredoxin systems, suggesting that these systems may participate in the cellular defense against oxidized LDL and possibly modulate the development of atherosclerosis.
13.	Kildal, Per-Simon, 1951, et al. (författare) Performance of mobile phones located in the vicinity of the human body measured in reverberation chamber 2002 Ingår i: Swedish Radio Science Conference RVK, Stockholm, June 2002. Konferensbidrag (refereegranskat)
14.	Malmberg, Per, 1974, et al. (författare) A new approach to measuring vitamin D in human adipose tissue using time-of-flight secondary ion mass spectrometry: A pilot study 2014 Ingår i: Journal of Photochemistry and Photobiology. B: Biology. - : Elsevier BV. - 1011-1344 .- 1873-2682. ; 138, s. 295-301 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Circulating concentrations of vitamin D, 25(OH)D, and 1,25(OH)2D are lower in obese than lean individuals, but little is known about the adipose tissue content of these molecules. The aim of this study was to explore the possibility to use time-of-flight secondary ion mass spectrometry (TOF-SIMS) to measure vitamin D and its metabolites in fat tissue in obese and lean subjects. Abdominal subcutaneous adipose tissue (SAT) biopsies were obtained from three lean and three obese women, and paired biopsies SAT and visceral adipose tissue (VAT) were obtained from three obese subjects during gastric bypass surgery. TOF-SIMS was used to measure vitamin D3, 25(OH)D3, and 1,25(OH)2D3 in adipose tissue. We found that vitamin D3, 25(OH)D3, and 1,25(OH)2D3 in adipose tissue can be measured with TOF-SIMS. In adipose tissue, vitamin D3 and its metabolites were located in adipocyte lipid droplets. The content of vitamin D3 (P = 0.006) and 25(OH)D3 (P = 0.018) were lower in SAT in obese compared with lean women. TOF-SIMS has the potential to semi-quantitatively measure vitamin D metabolites in adipose tissue, and offers a possibility to compare vitamin D levels in different depots and groups of individuals. It also gives the opportunity to explore the localization of vitamin D metabolites at a cellular level.
15.	Olsson, Bob, 1969, et al. (författare) T-cell-mediated cytotoxicity toward platelets in chronic idiopathic thrombocytopenic purpura. 2003 Ingår i: Nature medicine. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1078-8956 .- 1546-170X. ; 9:9, s. 1123-4 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Chronic idiopathic thrombocytopenic purpura (ITP) is a bleeding disorder that is characterized by increased platelet destruction and is believed to be autoantibody mediated. In this study, CD3+ T cells from ITP patients had increased expression of genes involved in cell-mediated cytotoxicity. In addition, cytotoxic cell-mediated lysis of autologous platelets was shown in active ITP. Our data suggest that T-cell-mediated cytotoxicity is an alternative mechanism for platelet destruction in ITP.
16.	Rosengren, Kent, 1967, et al. (författare) Characterization of Antennas for Mobile and Wireless Terminals in Reverberation Chambers: Improved Accuracy by Platform Stirring 2001 Ingår i: Microwave and Optical Technology Letters. ; 30:20, s. 391-397 Tidskriftsartikel (refereegranskat)
17.	Rosengren, Kent, 1967, et al. (författare) Characterization of terminal antennas in reverberation chambers: Methods and results 2001 Ingår i: Nordic Radio Symposium, Nynäshamn, Apr. 2001. Konferensbidrag (refereegranskat)
18.	Skargren, Elisabeth, 1948-, et al. (författare) One-Year Follow-up Comparison of the Cost and Effectiveness of Chiropractic and Physiotherapy as Primary Management for Back Pain : Subgroup Analysis, Recurrence, and Additional Health Care Utilization 1998 Ingår i: Spine. - 0362-2436 .- 1528-1159. ; 23:17, s. 1875-1883 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
19.	Yang, Jian, 1960, et al. (författare) Calculation and Measurement of self-impedance of a dipole near a lossy cylinder as a reference case in reverberation chamber measurements 2002 Ingår i: IEEE AP-S International Symposium, San Antonio, Texas, June 2002. Tidskriftsartikel (refereegranskat)
20.	Yang, Jian, 1960, et al. (författare) Calculation of self impedance and radiation efficiency of a dipole near a lossy cylinder with arbitrary cross section by using the moment method and a spectrum of two-dimensional solutions 2002 Ingår i: Microwave and Optical Technology Letters. ; 32:2, s. 108-112 Tidskriftsartikel (refereegranskat)
21.	Alwin, Jenny, 1978-, et al. (författare) Societal costs of informal care of community-dwelling frail elderly people 2021 Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health. - : SAGE Publications. - 1403-4948 .- 1651-1905. ; 49:4, s. 433-440 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Aims: The aims of this study are to describe informal care activities and to estimate the societal cost of informal care of community-dwelling frail elderly people in Sweden. Methods: This study was performed within the frame of the TREEE project that included 408 frail elderly patients. At index hospitalisation (baseline), primary informal caregivers of the patients were provided with a questionnaire on informal care during a period of three months. Questions concerning other (secondary) informal caregivers were also included. A rough estimate of the total cost of informal care of frail elderly people in Sweden was obtained by combining data from this study with published data and official statistics. Results: In total, 176 informal caregivers responded, and 89% had provided informal care. The informal caregivers (primary and secondary) provided care for an average of 245 hours over three months. Taking care of the home was the dominating activity. In total, the mean cost of informal care was estimated to approximately 18,000 SEK (euro1878) over three months, corresponding to an annual cost of approximately 72,000 SEK (euro7477) per frail elderly person. The total annual societal costs of informal care of community dwelling frail elderly people aged 75 years and older in Sweden was estimated to be approximately 11,000 million SEK (euro1150 million). Conclusions: The care of frail elderly people provided by informal caregivers is extensive and represents a great economic value. Although our calculations are associated with uncertainty, the size indicates that supporting informal caregivers should be a priority for society.
22.	Andersson, Agneta, 1967-, et al. (författare) Ohälsans kostnader. Kartläggning av vårdutnyttjande för olika sjukdomsgrupper i Östergötland 2004 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
23.	Arvidsson, Eva, 1959-, et al. (författare) Så resonerar läkare och sjuksköterskor vid prioriteringar av patienter i primärvård 2007 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Studier av prioriteringar i primärvården är särskilt intressanta eftersom det är där de allra flesta av oss kommer i kontakt med hälso- och sjukvården. Det är också i primärvården prioriteringar och olika former av ransonering på grund av begränsade resurser är vanliga. De allra flesta av oss förstår och accepterar att vi inte omedelbart kan få träffa en läkare om det inte rör sig om akuta och allvarliga sjukdomstillstånd. Vi finner många gånger ett råd om egenvård som en tillfredställande lösning för tillfället. Hur olika prioriteringar görs ”bakom kulisserna” är dock många gånger oklart för oss. Vi kan ibland t.ex. undra varför vi får betala för vissa vårdtjänster medan andra är gratis. Osäkerhet om på vilka grunder prioriteringar sker gäller inte bara för patienter utan även sjukvårdspersonal. Erfarenheter från flera olika håll i Sverige pekar på att de etiska riktlinjer som utgör kärnan i riksdagens prioriteringsprinciper är svåra att använda i praktiken. Det är därför angeläget att få mer kunskap om hur prioriteringsprinciper och begrepp uppfattas av sjukvårdspersonalen för att utveckla arbetsformer som är begripliga och förenliga med rådande rutiner.Distriktsläkare, mottagningssköterskor och distriktssköterskor vid fyra vårdcentraler som tidigare deltagit i en prioriteringsstudie har inbjudits att diskutera prioriteringar utifrån ett antal frågeställningar. Resultaten från dessa diskussioner visar bland att olika begrepp tolkas på många olika sätt. En framgångsrik implementering av den etiska plattformen kräver antagligen betydligt mer av öppna diskussioner om prioriteringar och principer i det dagliga vårdarbetet.Två allmänläkare Eva Arvidsson från Kalmar och Malin André från Falun har bidragit med den största insatsen i projektet som för övrigt inbegriper Lars Borgquist från Avdelningen för allmänmedicin vid Linköpings universitet och Kjell Lindström från Primärvårdens utvecklingsenhet i Jönköping. Studien har finansierats av Forskningsrådet för sydöstra sjukvårdsregionen (FORSS).Jag vill på projektgruppens vägnar tacka alla medverkande från vårdcentralerna Lindsdal och Borgholm i Kalmar läns landsting, Öxnehaga i Jönköpings läns landsting och Ryds vårdcentral i Landstinget i Östergötland.Linköping 2007-07-24Per Carlsson
24.	Arvidsson, Eva, 1959-, et al. (författare) Vägen framåt 2013 Ingår i: Att välja rättvist. - Lund : Studentlitteratur AB. ; , s. 207-214 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Som vi visat har utvecklingen av metoder och strukturer för öppna prioriteringar i Sverige kommit långt. Många frågor återstår likväl. Under vårt arbete med denna bok har vi identifierat ett antal förbättringsområden och utmaningar som vi avslutningsvis vill lyfta fram. Det rör sig om vilka som ska delta i prioriteringarna, tydliggörande av värdegrunden, behov av bättre kunskap, baserad på både vetenskaplig metod och erfarenhet, och fortsatt utveckling av prioriteringsprocesser på olika nivåer och i olika sammanhang. Även om vi i Sverige skulle nå en god enighet kring principer och kriterier för prioriteringar så kommer vi alltid finna många olika sätt att praktiskt lösa specifika prioriteringsproblem.
25.	Att beställa hälso- och sjukvård : teori och praktik utifrån fem exempel 1998 Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
26.	Att välja rättvist : prioriteringar i hälso- och sjukvården 2013 Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Hälso- och sjukvårdens resurser räcker inte till alla behov och önskemål från patienter och medborgare, vilket gör att personal och beslutsfattare hamnar i svåra situationer. Hur ska vi veta att det är rätt patienter som tvingas stå tillbaka? Att välja rättvist tar upp centrala begrepp och etiska principer kring prioriteringar. Boken beskriver även metoder för att göra prioriteringar på ett systematiskt sätt och erfarenheter av såväl nationella som internationella prioriteringar.Prioriteringsbeslut fattas på alla nivåer och kan gälla fördelning av resurser till olika verksamheter, behandlingsbeslut av enskilda patienter eller investeringar i nya medicinska metoder. Boken ger förslag på hur beslutsunderlagen kan förbättras. Här ges anvisningar om hur man mäter behov och nytta hos patientgrupper och i befolkningen, hur kostnadseffektivitet beräknas och hur man skapar ett kunskapsunderlag. På så sätt får läsaren inte bara ta del av prioriteringarnas teori utan även av deras praktik, inte minst genom konkreta exempel på hur öppna prioriteringar i dag tillämpas i svensk hälso- och sjukvård.Boken är avsedd för dig som arbetar kliniskt eller planerar att arbeta med prioriteringar – nationellt, i landsting eller i kommuner. Boken ger även en värdefull inblick för dig som vill lära mer om hur vårdens svåra val ska kunna hanteras i framtiden.
27.	Azremi, A.A.H., et al. (författare) On diversity performance of two-element coupling element based antenna structure for mobile terminal 2010 Ingår i: EuCAP 2010 Fourth European Conference on Antennas and Propagation, Barcelona, 12-16 April 2010. Konferensbidrag (refereegranskat)abstract In wireless communication systems, multipath interference has a significant impact on system design and performance. Fast fading is caused by the coherent summation of one or more echoes from many reflection points reaching the receive antenna. Antenna diversity can be used to mitigate multipath fading. The main challenge of antenna diversity in practical application is the integration of multiple antennas on a small ground plane. Two-element antenna structure based on coupling element antenna concept for diversity application has been studied in previous work and it has shown to be feasible for low frequency diversity application with stable and low envelope correlation across wide frequency range. The studied structure has been tuned to be operating at 1600 MHz for measurement evaluation purpose. This paper presents an analysis of diversity performance of the structure in terms of efficiencies, envelope correlation, and apparent and effective diversity gains in isotropic (i.e. statistically uniform) propagation channel, using spherical near-field technique in an ideal line-of-sight environment (anechoic chamber) and inside reverberation chamber. The envelope correlation is less than 0.1 and the diversity gain is equal to 10.2 dB at 99% reliability level using selection combining technique across simulation and both measurement methods. The measurement techniques are compared to show how accurately the diversity performance of a mobile terminal antenna can be estimated.
28.	Bartha, Erzsébet, 1957-, et al. (författare) Evaluation of costs and effects of epidural analgesia and patient-controlled intravenous analgesia after major abdominal surgery 2006 Ingår i: British Journal of Anaesthesia. - : Elsevier BV. - 0007-0912 .- 1471-6771. ; 96:1, s. 111-117 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Background. The outcome of different treatment strategies for postoperative pain has been an issue of controversy. Apart from efficacy and effectiveness a policy decision should also consider cost-effectiveness. Since economic analyses on postoperative pain treatment are rare we developed a decision model in a pilot cost-effectiveness analysis (CEA) comparing epidural analgesia (EDA) and patient-controlled intravenous analgesia (PCIA) after major abdominal surgery in routine care. Methods. Using a decision-tree model, treatment with EDA (ropivacaine and morphine) was compared with PCIA (morphine). Effects and costs of treatment were established. The number of pain-free days at rest (pain intensity <30 using visual analogue scale 1-100 mm) was the primary measure of effect. An incremental cost-effectiveness ratio (ICER) was calculated as the difference in direct costs divided by the difference in effect. A database on 644 patients collected for the purpose of quality control during the period of 1997 to 1999 was the main data source. Sensitivity analysis was used to test uncertain data. Results. EDA was more effective in terms of pain-free days but more expensive. The additional cost for each pain-free day was 5652 Euros. Conclusion. It is a judgement of value if the additional cost is reasonable. When the cost of around 55 000 Euros per gained life-year with full health for other interventions is debated, our result indicates poor cost-effectiveness for EDA. Before any conclusion can be drawn concerning policy recommendations the difference in costs has to be related to other outcome measures as length of hospital stay, morbidity and mortality are required. © The Board of Management and Trustees of the British Journal of Anaesthesia 2005. All rights reserved.
29.	Bartha, Erzsébet, 1957-, et al. (författare) Postoperativ smärtlindring - till vilket pris? : En hälsoekonomisk modellanalys av två smärtlindringsmetoder 2006 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Utgångspunkten för denna rapport var en kvalitetskontroll av rutiner för postoperativ smärtlindring vid Anestesikliniken på US i Linköping under 1997-1999. Vid denna kontroll upptäckte vi en del svagheter i rutiner, bl.a. att epiduralsmärtlindring avslutades tidigare än avsetts i högre frekvens än väntat. Under denna period registrerades en mängd uppgifter om aktuell behandling och olika utfall i en databas. Resultatet pekade på att den mest använda metoden i praktiken var förenad med extrainsatser som bidrog till högre kostnader. Denna kunskap ledde fram till en vidare frågeställning än vad som traditionellt diskuterats i dessa sammanhang nämligen hur de aktuella metoderna förhåller sig till varandra när även kostnader för behandlingen tas i beaktande. Det första steget att besvara denna fråga var ett projektarbete i kursen om Klinisk Utvärderingsvetenskap (KLUV) som anordnades av Linköpings universitet med stöd av Forskningsrådet i Sydvästra Sjukvårdsregionen. Studien har sedan vidareutvecklats och färdigställts vid CMT med ekonomiskt stöd från Landstinget i Östergötland.Syftet med rapporten är att belysa hur två metoder för postoperativ smärtlindring (epiduralbedövning och intravenös opioidbehandling med patientkontrollerad pump) fungerar i vardagssjukvård med hänsyn tagen till både kostnader och effekten på smärta. Frågan om vilken metod som är den bättre av dessa har diskuterats under senaste decenniet. Epiduralbedövning tycks ge bättre smärtlindring, men det är oklart vilket mervärde som den skillnaden i smärtintensitet ger oavsett om den mäts som patientupplevd, medicinsk eller samhällelig nytta. Frågan om vilken behandlingsform som är mest kostnadseffektiv är intressant eftersom den här typen av smärtlindring är vanlig och berör ett stort antal patienter i sjukvården. Vår förhoppning är att vi med hjälp av denna hälsoekonomiska modellanalys av beslutsproblemet kan bidra till ett bättre beslutsunderlag men också väcka ett intresse för att göra hälsoekonomiska utvärderingar av smärtlindringsmetoder vilket hittills varit relativt ovanligt.Studien har genomförts i samarbete mellan CMT och AnOp Centrum vid US i Linköping. Flera personer har bidragit till denna rapport och vi vill tacka Mona Lindblad och Lilian Adamsson som var ansvariga för databasen under åren 1997-1999. Vi vill vidare tacka Martin Henriksson vid CMT för värdefulla synpunkter.
30.	Berterö, Carina, et al. (författare) The Lived Experience of 65-year-old Men Being Screened for Abdominal Aortic aneurysm; a Short-Term Perspective 2009 Ingår i: PRO-Newsletter. ; :41, s. 1-5 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The purpose was to investigate whether screening for abdominal aortic aneurysm and the finding of an enlarged aorta in those men causes worries and affects the life-situation. Men at the age of 65 years were invited to ultrasound screening and they who had an enlarged aorta (≥30 mm), were invited for a qualitative interview analyzed by interpretive phenomenological method. Totally 11 men were interviewed. Three themes were identified: be under superintendence; affected, but live as usual; and hereditariness leading to fatalism. Although not unaffected by the screening result the men carry on with their life as usual. However, the need for a long term study to confirm the results is now in accomplishment.
31.	Bixby, H., et al. (författare) Rising rural body-mass index is the main driver of the global obesity epidemic in adults 2019 Ingår i: Nature. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0028-0836 .- 1476-4687. ; 569:7755, s. 260-4 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Body-mass index (BMI) has increased steadily in most countries in parallel with a rise in the proportion of the population who live in cities(.)(1,2) This has led to a widely reported view that urbanization is one of the most important drivers of the global rise in obesity(3-6). Here we use 2,009 population-based studies, with measurements of height and weight in more than 112 million adults, to report national, regional and global trends in mean BMI segregated by place of residence (a rural or urban area) from 1985 to 2017. We show that, contrary to the dominant paradigm, more than 55% of the global rise in mean BMI from 1985 to 2017-and more than 80% in some low- and middle-income regions-was due to increases in BMI in rural areas. This large contribution stems from the fact that, with the exception of women in sub-Saharan Africa, BMI is increasing at the same rate or faster in rural areas than in cities in low- and middle-income regions. These trends have in turn resulted in a closing-and in some countries reversal-of the gap in BMI between urban and rural areas in low- and middle-income countries, especially for women. In high-income and industrialized countries, we noted a persistently higher rural BMI, especially for women. There is an urgent need for an integrated approach to rural nutrition that enhances financial and physical access to healthy foods, to avoid replacing the rural undernutrition disadvantage in poor countries with a more general malnutrition disadvantage that entails excessive consumption of low-quality calories.
32.	Blom Johansson, Monica, 1965-, et al. (författare) Self-reported changes in everyday life and health of significant others of people with aphasia : a quantitative approach 2022 Ingår i: Aphasiology. - : Taylor & Francis. - 0268-7038 .- 1464-5041. ; 36:1, s. 76-94 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Background: Changes in the everyday life and health of the significant others (SOs) of people living with stroke sequalae have been widely investigated. However, information regarding the frequency of the changes in daily life and the variables most associated with these perceived life changes is limited. Aims: To examine the extent to which SOs of persons with aphasia (PWAs) experience changes in everyday life and health after the stroke event and how they evaluate these changes and to identify which variables are associated with these perceived life changes. Methods & Procedures: A study-specific questionnaire about perceived changes in everyday life and health was completed by 173 SOs of PWAs living in Sweden (response rate 67.8%). The items concerned the SO’s working and financial situation, leisure time and social life, relationship with the PWA, household work and responsibility, and health and quality of life. Outcomes & Results: The everyday life and health of the SOs were greatly affected by the stroke event. The changes the SOs experienced were mainly appraised negatively. The relationships with the PWA and immediate family were least affected by the stroke. The perceived existence and severity of physical, cognitive, and language impairments of the PWA were the variables most strongly associated with the everyday life situation of the participants. The sex and age of the participants and the nature of the relationship with the PWA were only marginally associated with the experience of the situation. Conclusions: SOs’ perceptions of the PWA’s stroke-related disabilities and need for assistance may be a key factor in identifying SOs who may require support and guidance to help them cope with their new life situation.
33.	Borgquist, Lars, et al. (författare) Kostnadseffektivitetens betydelse vid prioritering av läkemedel 2013 Ingår i: Läkemedelsboken 2014. - Uppsala : Läkemedelsverket. - 9789163741500 ; , s. 1182-1193 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
34.	Boström, Pontus, 1982, et al. (författare) Hypoxia converts human macrophages into triglyceride-loaded foam cells. 2006 Ingår i: Arteriosclerosis, thrombosis, and vascular biology. - 1524-4636. ; 26:8, s. 1871-6 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract OBJECTIVE: Atherosclerotic lesions have regions that are hypoxic. Because the lesion contains macrophages that are loaded with lipid, we investigated whether hypoxia can influence the accumulation of lipids in these cells. METHODS AND RESULTS: Exposure of human macrophages to hypoxia for 24 hours resulted in an increased formation of cytosolic lipid droplets and an increased accumulation of triglycerides. Exposure of the macrophages to oxidized low-density lipoprotein (oxLDL) increased the accumulation of cytosolic lipid droplets because of an increase in cellular cholesterol esters. The accumulation of lipid droplets in oxLDL-treated cells was further increased after hypoxia, caused by an increased level of triglycerides. Expression analyses combined with immunoblot or RT-PCR demonstrated that hypoxia increased the expression of several genes that could promote the accumulation of lipid droplets. Hypoxia increased the mRNA and protein levels of adipocyte differentiation-related protein (ADRP). It is well known that an increased expression of ADRP increases the formation of lipid droplets. Hypoxia decreased the expression of enzymes involved in beta-oxidation (acyl-coenzyme A synthetase and acyl-coenzyme A dehydrogenase) and increased the expression of stearoyl-coenzyme A desaturase, an important enzyme in the fatty acid biosynthesis. Moreover, exposure to hypoxia decreased the rate of beta-oxidation, whereas the accumulation of triglycerides increased. CONCLUSIONS: The results demonstrate that exposure of human macrophages to hypoxia causes an accumulation of triglyceride-containing cytosolic lipid droplets. This indicates that the hypoxia present in atherosclerotic lesions can contribute to the formation of the lipid-loaded macrophages that characterize the lesion and to the accumulation of triglycerides in such lesions.
35.	Broqvist, Mari, et al. (författare) Öppna politiska prioriteringar av hälso- och sjukvård : rapportering från ett seminarium 2005 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Det har snart gått ett år sedan seminariet om öppna horisontella prioriteringar, som finns dokumenterat i denna rapport, genomfördes. Syftet med seminariet, som arrangerades av PrioriteringsCentrum i samarbete med Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting, var att väcka intresse för frågan om öppna politiska prioriteringar och bidra till metodutveckling på området. Jag uppfattar att det första syftet uppnåddes medan diskussionerna om arbetsformer visar på mycket varierade uppfattningar. Det framgår tydligt att inställningen och erfarenheterna till mer öppna politiska prioriteringar inom vård och omsorg är olika bland sjukvårdspolitiker. På så sätt bidrog seminariet med intressanta frågeställningar snarare än att det gav entydiga svar.Under det senaste året har bland annat den tredje Nationella Prioriteringskonferensen genomförts i Göteborg med ett rekordstort deltagande - inte minst så var politikergruppen väl representerad. Den workshop om öppna politiska prioriteringar som arrangerades var den mest efterfrågade. Det finns ett stort intresse för frågan som förhoppningsvis denna rapport kan stimulera ytterligare. Den ger inga entydiga svar på frågan hur prioriteringsarbetet ska gå till. Detta svar måste antagligen tills vidare formuleras av var och en i sin miljö med hänsyn tagen till lokala förutsättningar. PrioriteringsCentrum kommer att fortsätta att följa utvecklingen och arbeta vidare med denna intressanta fråga.Tack till Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting för samarbetet, övriga författare och Katrin Lindroth som redigerat rapporten.Linköping november 2005Per CarlssonProfessor, föreståndare för PrioriteringsCentrum
36.	Bäckman, Karin, 1967-, et al. (författare) Erfarenheter av öppna politiska prioriteringar : uppföljning av prioriteringar i Östergötland efter fyra år 2008 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract 　År 2003 fattade politikerna i landstinget beslut om att vissa åtgärder inte längre skulle rymmas inom det offentliga åtagandet. Beslutet var en nyhet så till vida att man öppet redovisade innehållet i sitt beslut och hur man gått till väga för att fatta det. Den mediala uppmärksamheten blev enorm och beslutet, som i medierna fick beteckningen "svarta listan", debatterades både på lokal och på nationell nivå. Erfarenheterna av detta förskräckte många politiker i landet – trots att myndigheter, läkare m fl organisationer välkomnade initiativet.Detta är den fjärde rapporten om Landstinget i Östergötlands arbete med prioriteringar i hälso- och sjukvården. Landstinget har sedan dess arbetat vidare på samma spår och vidareutvecklat sin procedur för politiska prioriteringar. I denna rapport presenteras resultatet av en studie som syftat till att dels studera 2006 års prioriteringsprocedur i landstinget och dels att belysa eventuella skillnader i hur prioriteringarna gjorts över åren 2003-2006. Vi intervjuade politiker, tjänstemän och vårdföreträdare. Särskilt fokus har lagts vid att studera förväntningar, målsättningar och eventuella förändringar av dessa, förändringar av procedur och praktiskt arbetssätt inklusive rollfördelning, hur resonemang förts, förankring i olika grupper samt hur de intervjuade såg på öppenhet.Att ha studerat Östergötlands arbete med prioriteringar under fyra år har även gett oss möjligheten att karaktärisera en politisk prioriteringsprocedur. Under de senaste fyra åren har arbetet med prioriteringar utvecklats på flera sätt i Östergötland. Landstinget har nått relativt långt när det gäller att etablera en prioriteringsprocedur som en naturligt återkommande "aktivitet". Rangordningslistor finns nu upprättade för fler sjukdomsområden än tidigare, enligt uppsatta riktlinjer. Fler yrkesgrupper deltar på senare år i framtagandet av rangordningslistor och konsekvensbeskrivningar. Motiveringar till besluten har inte funnits alla år men har utvecklats.Exempel på vad de intervjuade upplevde har förbättrats är:• En tydligare procedur och vem som ansvarar för vad.• En mer realistisk tidsplan med mer planerad tid för diskussioner och bearbetning av beslutsunderlag.• En ökad kommunikation mellan den politiska arenan och sjukvårdsverksamheterna, via tjänstemännen som uppfattas ha en central roll som översättare, medlare och i att vara den drivande parten.Trots i mångt och mycket positiva utvecklingstendenser mot en transparent procedur för politiska prioriteringar finner vi några förbättringsområden, t ex:• Hur kunskapen om tankarna bakom prioriteringsproceduren och om hur resursfördelningsbeslut går till lämpligt bör spridas i hela organisationen.• Hur rollfördelning och vilka beslut som kan vara lämpliga att föra upp till den politiska nivån bör preciseras.• Hur beslutsunderlag i form av rangordningslistor och konsekvensbeskrivningar bör kompletteras med t ex information från särskilda behovsanalyser och med politiska värderingar vid politikernas beslut.• Hur den interna förankringen bör gå till.• Hur den externa förståelsen och förankringen bör uppmuntras samt hur besluten och dess motiveringar bör presenteras.• Hur arbetsformer, beslut och implementering av beslut bör följas upp och utvärderas.Utifrån erfarenheterna från Östergötlands arbete fann vi att ett lämpligt sätt att karaktärisera en procedur för politiska prioriteringar är att resonera utifrån sex olika faser:1. Förutsättningsfasen (direktiv, förutsättningar, roller)2. Underlagsfasen (framtagning av beslutsunderlag)3. Dialogfasen (den interna dialogen)4. Beslutsfasen (att fatta beslut och motivera sitt ställningstagande)5. Offentlighetsfasen (publicering, aktiviteter, intern förankring och extern förståelse)6. Uppföljningsfasen (uppföljning och utvärdering av procedur och resultat).Vi ger i rapporten några korta reflektioner för var och en av dessa och resonerar kring lärdomar och grundläggande komponenter att ägna en del omtanke när man planerar för en prioriteringsprocedur för politiska prioriteringar.Slutligen konstaterar vi att det i princip råder konsensus bland ledande politiker, tjänstemän och verksamhetschefer om behovet av att arbeta med öppna prioriteringar, men att det finns en osäkerhet i hur det praktiskt ska gå till i alla delar. Vi tror inte att vi lyckats belysa alla aspekter på hur en arbetsmodell för politiska prioriteringar kan se ut ännu men förhoppningsvis kan våra reflektioner utgöra utgångspunkter för fortsatt arbete och vidareutveckling.
37.	Bäckman, K, et al. (författare) Randomised study comparing outpatient treatment of deep venous thrombosis with inpatient treatment using once-daily subcutaneous dalteparin. II. Cost-minimisation analysis. 2000 Ingår i: Haemostasis. - 0301-0147 .- 1423-0038. ; 30, s. 177-177 Tidskriftsartikel (refereegranskat)
38.	Bäckman, Karin, 1967-, et al. (författare) Transparent priority setting in Sweden - Reactions in the press 2006 Ingår i: The 6th International Conference on Priorities in Health Care,2006. Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
39.	Bäckman, Karin, 1967-, et al. (författare) Öppna prioriteringar i Östergötland : del II. Massmediernas rapportering av beslutsprocessen 2005 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Denna rapport utgör andra delen av två som behandlar prioriteringsprocessen i Östergötlands läns landsting hösten 2003. I delstudie ett har vi studerat den politiska beslutsprocessen utifrån ett flertal frågeställningar och villkor som är viktiga för att en prioriteringsprocess ska uppfattas som rättvis och legitim (rimlig och accepterad av flertalet). En viktig del av demokratin är medierna, som har en betydelsefull roll som granskare och informationsbärare.Syftet med denna delstudie var att undersöka vilken roll massmedierna (dagstidningarna) spelade under prioriteringsprocessen i landstinget; hur de agerade under händelseförloppet och hur de framställde ämnet, samt öka förståelsen för på vilket sätt medierna kan tänkas påverka ett skeende.I materialet ingår länets fyra lokala dagstidningar, fyra stora nationella dagstidningar samt två kvällstidningar under perioden augusti till december år 2003 (Internetupplagan). Artiklarna har klassificerats utifrån variabler i ett förbestämt analysschema. Resultatet kan kort sammanfattas i följande punkter:Totalt ingick 223 artiklar, varav 198 i länets dagstidningar i materialet. Flest artiklar publicerades i direkt anslutning till det politiska beslutet och tiden närmast därefter. Kvantiteterna i studien är antagligen något lägre än antalet artiklar publicerade i tidningarnas pappersversioner.Nyhetsartiklar var vanligast följt av insändare. Ledare och debattartiklar utgjorde en mindre del.Prioriteringsprocessen, eller resultatet av den (besluten om utbudsbegränsningar), var artiklarnas huvudämne.Det var ungefär lika stort fokus på själva prioriteringsprocessen som sådan, som på resultatet av den, besluten. Debattartiklar var de som till största delen fokuserade på processen.Ämnet ”vården” (d v s hälso- och sjukvården i stort, systemet/organisationsformen, att höja eller sänka skatter et c) var det enskilda ämne som oftast lyftes fram.Politiker från något av majoritetspartierna eller medborgarna själva kom oftast till tals.Negativt vinklade artiklar dominerade, men de positivt vinklade artiklarna tillsammans med de neutrala och beskrivande var sammantaget något fler än de negativa.Knappt hälften av artiklarna såg hinder eller farhågor med öppna prioriteringar eller denna specifika prioriteringsprocess. De nationella dagstidningarna rapporterade om möjligheter med en ökad öppenhet i prioriteringsprocessen, medan kvällstidningarna rapporterade om hinder.Argument för prioriteringar och den aktuella prioriteringsprocessen fokuserade mer på besluten i sig och de mer kortsiktiga effekter de får, medan kritikerna som ger argument emot gav uttryck för mer långtgående farhågor och såg återverkningar för samhället och hälso- och sjukvårdssystemet i stort.Källor angavs i nyhetsartiklar, men saknas i andra typer av artiklar.Få artiklar hade ett klart positivt tema. Dominerande teman i de mer negativa artiklarna uttryckte misstankar om att demokratin hotas och att vården nedmonteras och värdeladdade ord används. De mer neutralt hållna artiklarna var till största delen beskrivande i sin karaktär.Sammanfattningsvis är vi övertygade om att den omfattande mediebevakningen har bidragit till att uppmärksamma allmänheten på förekomsten av prioriteringar som ett ”nytt” fenomen och därmed också öka förståelsen av vad att prioritera i hälso- och sjukvården innebär i realiteten. Den relativt negativa och fragmentariska rapporteringen i samband med Landstinget i Östergötlands prioriteringar har antagligen i det korta perspektivet försvårat utvecklingsarbetet med öppna prioriteringar. Att försöka förändra medierna är ingen framkomlig väg till att få en mer saklig publicitet om prioriteringsarbetet, utan de som arbetar med att utveckla prioriteringsprocessen i landsting och kommuner måste själva lära sig kommunicera och lägga ned mycket tid på att utforma ”sitt budskap” för att inte bli helt utelämnade till mediernas egna tolkningar och rapporteringar. Vikten av en bra informationsstrategi är därför självklar.För att bemöta mediernas kritiska och fragmentariska rapportering – som delvis har sin grund i t ex missförstånd eller okunnighet, bevakning av egenintressen som är hotade i sak eller hotade på systemnivå - är det också viktigt att landsting och kommuner satsar tid och resurser på både mer och fylligare information till de egna medarbetarna. Genom att söka sig andra kommunikationsvägar än via medierna, t ex genom direkt medborgardialog, kan företrädare för vårdens prioriteringsarbete skapa nya former för att sprida information men också få till stånd en djupare dialog kring svåra frågor.
40.	Bäckman, Karin, 1967-, et al. (författare) Öppna prioriteringar i Östergötland : Del I. Den politiska beslutsprocessen 2004 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Hösten 2003 tog landstinget i Östergötland ¾ som första landsting i landet ¾ steget fullt ut att arbeta med öppna horisontella prioriteringar. Förberedelser för detta hade då pågått i flera år.Denna rapport syftar till att beskriva den politiska beslutsprocessen under det prioriteringsarbete som pågick i Östergötland under år 2003, samt att analysera processen utifrån ett villkor som är viktigt för att en beslutsprocess skall uppfattas som rättvis och legitim.Några av de frågeställningar vi inledningsvis hade var:Kommer politikerna att göra några öppna prioriteringar?Hur ser processen ut?Vilka aktörer deltar i besluten?Hur resonerar politikerna för att komma fram till besluten?Vad beaktar politikerna vid besluten?Vad finns det för hinder för öppna prioriteringar?Vad finns det för framgångsfaktorer?Vår metod baseras på informationsinhämtning via flera källor:Direkt observation vid hälso- och sjukvårdsnämndens två praktiska prioriteringsövningar i mars respektive maj 2003.Direkt observation vid hälso- och sjukvårdsnämndens informationsmöten, arbetsmöten och sammanträden, samt de medicinska rådgivarnas möten under september-oktober 2003.Intervjuer med medverkande politiker, medicinska rådgivare, tjänstemän, hälso- och sjukvårdsdirektör och verksamhetsföreträdare under december 2003-januari 2004.Granskning av direktiv, bakgrundsmaterial, beslutsmaterial samt interna och externa dokument från landstinget.Fokusgrupper och en före-efterenkät vid ett medborgarmöte i januari 2004.Ytterligare en delstudie handlar om hur prioriteringsprocessen har speglats i dagstidningar under hösten 2003. Resultaten av denna studie redovisas i en kommande rapport.Våra observationer och intervjuer visar att den procedur för prioriteringar som funnits i Östergötland har fungerat relativt väl, men att det även finns brister. Vi kan också konstatera att beslutsprocessen på flera punkter uppfyller villkoren för att en beslutsprocess ska uppfattas som rättvis och legitim ¾ rimlig och accepterad av flertalet ¾ medan ett par villkor är dåligt bearbetade.1. Institutionen där besluten fattasBesluten fattas, enligt gällande reglemente för landstinget, av Hälso- och sjukvårdsnämnden efter rekommendationer av dess presidium. Prioriteringsbesluten fattades i ett legitimt organisatoriskt sammanhang som hade mandat att fatta denna typ av beslut.2. Personerna som deltog i beslutenI det formella beslutsfattandet deltog endast politikerna i Hälso- och sjukvårdsnämnden, men under beredningsfasen med framtagning av beslutsförslag hade Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium stöd av medicinska rådgivare, tjänstemän, hälso- och sjukvårdsdirektören samt administrativ hjälp. Politikernas beteenden vid beslutsfattande har genomgående varit stödjande. Detta bidrog till att ett gemensamt politiskt beslut kunde fattas trots politiska åsiktsskillnader och olikheter i uppfattning. Verksamhetsföreträdarna levererade beslutsunderlagen i form av vertikala rangordningslistor och konsekvensbeskrivningar. Vid framtagningen av beslutsunderlagen saknades dock ofta representation av andra yrkesgrupper än läkare samt representation av ”brukarna”, d v s patienter och medborgare. Flera intressenters perspektiv fanns representerade vid beslutsfattandet, medan andra som skulle kunnat bidra saknades.3. Faktorer som övervägdes vid beslutenOlika enskilda faktorer som formade besluten återfinns i den prioriteringsmodell som etablerats i landstinget. Prioriteringsmodellen utgår ifrån de av Riksdagen fastställda etiska principerna och innehåller komponenter som är viktiga att beakta för prioriteringar. Politikerna hade en hög medvetenhet om principer och faktorer de borde beakta vid sina beslut, men de hänvisade sällan i de praktiska diskussionerna direkt till enskilda faktorer i prioriteringsmodellen.4. Skälen för beslutenPolitikerna hade inte tidigt skrivit ned sina skäl och motiv, vilket försvårar en öppen diskussion både om resultatet och om de underliggande motiven. De enskilda faktorerna som politikerna övervägde under diskussionerna vägdes samman till olika sammansatta bilder, kluster av fakta, som bildade beslutens motiveringar. Skälen för besluten vilade i regel inte på enskilda faktorer utan på en sammanvägning av fakta.5. Processen för beslutsfattandetArbetet uppfyllde flera villkor för själva beslutsprocessen inom en beslutsgrupp som bidrar till rättvisa. Öppenheten inom den beslutsfattande gruppen uppfattar vi har varit stor, medan den varit mindre gentemot övriga politiker och andra aktörer i prioriteringsprocessen. Det har även funnits en relativt stor öppenhet utåt, mot medborgarna. Beslutsunderlag och slutdokument låg utlagda på Internet. Även om en stor del av materialet fanns tillgängligt via Internet så var det få som kände till att det fanns där och dessutom kunde tolka och förstå dess innebörd. Med andra ord, även om materialet har varit tillgängligt så har det ändå varit ”otillgängligt” för allmänheten.6. Mekanismer för omprövning av beslutenLandstingets intention var att dessa första beslut skulle kunna omprövas om nya fakta och argument kommer fram. I denna första omgång fanns dock ingen utarbetad mekanism för att ompröva besluten om nya fakta eller argument kommer fram.De delar där vi ser att det finns störst behov av förbättringar är främst:Representation av andra yrkesgrupper än läkare behövs för att belysa problematiken för hela vårdkedjan, från prevention till omvårdnad och rehabilitering. Representation eller dialog med ”brukarna”, d v s patienter och medborgare behövs i större utsträckning för att inhämta deras perspektiv på hälso- och sjukvårdspolitiska prioriteringar och för att säkra att prioriteringsproceduren uppfattas som rättvis och legitim. Det gäller dock att identifiera lämpliga problem att föra dialog kring.En inarbetad rutin behövs i beslutsprocessen för att tillse att de som deltar i prioriteringsbesluten överväger alla delkomponenter i landstingets uppsatta prioriteringsmodell.När det gäller öppenheten i beslutsprocessen gör vi bedömningen att det är viktigt att framtagningen av beslutsunderlaget kan ske genom en öppen intern process som inbegriper sjukvårdspersonal på flera nivåer för att åstadkomma en så hög intern legitimitet som möjligt. Fullgod information behöver därför ges till den egna organisationen; initialt om prioriteringsprocessen, rollfördelning, riktlinjer och tidplan; samt i slutet av prioriteringsprocessen om vad besluten innebär för verksamheterna i praktiken. Riktlinjerna för vem som skall göra vad, hur det ska göras och när det ska göras måste vara tydliga. Information behöver också ges till medborgarna; initialt om hur arbetet bedrivs samt i slutet av prioriteringsprocessen om vilka beslut som fattas och en beskrivning av möjliga konsekvenser. Den information som sprids externt bör så långt som möjligt vara väl bearbetad och innehålla information om faktiska beslut, eller preliminära ställningstaganden som politikerna önskar föra ut till en offentlig debatt.En mekanism för omprövning av besluten om ny kunskap eller nya argument kommer fram saknas och bör tillskapas.Framförallt måste öppenheten öka vad avser besluten och beslutsmotiveringarna. Möjligheten att värdera och diskutera prioriteringsbeslut ökar avsevärt om besluten är välmotiverade så att fakta, värdegrund och avvägningar redovisas.
41.	Carlberg, Ulf, 1978, et al. (författare) Comparison of different loading configurations and numerical models of reverberation chambers 2007 Ingår i: 2007 International Symposium on Antennas and Propagation, Niigata, JAPAN, 21-24 August 2007. Konferensbidrag (refereegranskat)
42.	Carlberg, Ulf, 1978, et al. (författare) Comparison of different numerical modeling techniques for reverberation chamber: Initial 2D study 2004 Ingår i: IEEE AP-S International Symposium, Monterey, California, June 2004. Konferensbidrag (refereegranskat)
43.	Carlberg, Ulf, 1978, et al. (författare) Efficient modeling of reverberation chambers using method of moments with cavity Green's function calculated by Ewald summation 2006 Ingår i: Antenn 06 in Linköping, May 2006. Konferensbidrag (refereegranskat)
44.	Carlberg, Ulf, 1978, et al. (författare) Including embedded element antenna characteristics in winner ii channel models and comparison with isotropic propagation environment 2011 Ingår i: Proceedings of the 5th European Conference on Antennas and Propagation, EUCAP 2011. Rome, 11-15 April 2011. - 9788882020743 ; , s. 2038-2041 Konferensbidrag (refereegranskat)abstract An independent implementation of a part of the Winner II channel models is compared with the isotropic propagation environment. Convergence of diversity gain and capacity to their ergodic values is presented for a terminal with two antennas using embedded element far-field functions.
45.	Carlberg, Ulf, 1978, et al. (författare) Numerical modelling of reverberation chamber using method of moments and Ewald summation 2005 Ingår i: IEEE AP-S International Symposium Washington D.C., 3-8 July 2005. ; 1B, s. 344-347 Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
46.	Carlberg, Ulf, 1978, et al. (författare) Numerical study of different loading configurations and stirring methods of reverberation chambers 2007 Ingår i: EMB07 - The Fourth Swedish Conference on Computational Electromagnetics - Methods and Applications, Lund, October 18-19, 2007. Konferensbidrag (refereegranskat)
47.	Carlberg, Ulf, 1978, et al. (författare) Numerical study of mode stirring in reverberation chambers using moment method and Ewald summation 2004 Ingår i: EMB 04 - Computational Electromagnetics: Methods and Applications, 18-19 Oct 2004, Gothenburg, Sweden. Konferensbidrag (refereegranskat)
48.	Carlberg, Ulf, 1978, et al. (författare) Numerical Study of Position and Frequency Stirring in Loaded RC 2006 Ingår i: Svenska Antennmätsällskapet (SAMS), Kalmar, 29 November 2006. Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
49.	Carlberg, Ulf, 1978, et al. (författare) Numerical study of position stirring and frequency stirring in loaded reverberation chamber 2009 Ingår i: IEEE Transactions on Electromagnetic Compatibility. - 0018-9375 .- 1558-187X. ; 51:1, s. pp. 12-17 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract A numerical model of a loaded reverberation chamber is used to study the effectiveness of 3-D position stirring and frequency stirring. The numerical model is based on thin wires, the moment method, and a cavity Green's function. The average power transfer level between two dipole antennas is compared to the average power transfer level between a dipole antenna and a loop antenna. The two transmission levels should ideally be the same, as both the dipole and the loop are treated as being lossless and impedance matched. The standard deviation of the level differences is a measure of the accuracy of the chamber, and this is used to estimate the stirring effectiveness. It is shown that frequency stirring must be done over a larger bandwidth than the average mode bandwidth to be effective. The 3-D position stirring is also shown to be much more efficient than expected.
50.	Carlberg, Ulf, 1978, et al. (författare) On using isotropic multipath as reference environment for OTA performance: Ray-based multipath simulation tool for studying convergence and uniqueness of different user-related statistical expectations when estimating ergodic capacity and diversity gain 2010 Ingår i: European Cooperation in the ﬁeld of Scientiﬁc and Technical Research - COST2100, Alborg, Denmark, April 2010. Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)

Skapa referenser, mejla, bekava och länka

Länka till träfflistan

Träfflista för sökning "WFRF:(Carlsson Per 1951 ) "

Avgränsa träffmängd

År