| 1. |
|
|
| 2. |
- Moberg, Christina, et al.
(författare)
-
De unga gör helt rätt när de stämmer staten : 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet. - : Aftonbladet. ; :2022-12-07
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vi, 1 620 forskare samt lärare vid universitet och högskolor, är eniga med de unga bakom Auroramålet: De drabbas och riskerar att drabbas allvarligt av klimatkrisen under sin livstid. De klimatåtgärder vi vidtar i närtid avgör deras framtid. Sverige måste ta ansvar och göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. I strid med Parisavtalet ökar utsläppen av växthusgaser i en takt som gör att 1,5-gradersmålet kan överskridas om några år. De globala effekterna blir allt mer synliga med ständiga temperaturrekord, smältande isar, havshöjning och extremväder som torka, förödande bränder och skyfall med enorma översvämningar, som i Pakistan nyligen. Försörjningen av befolkningen utsätts för allvarliga hot i många länder.Minskningen av den biologiska mångfalden är extrem. Klimatkrisen är enligt WHO det största hotet mot människors hälsa i hela världen och barn utgör en särskilt sårbar grupp. Med Sveriges nordliga läge sker uppvärmningen här dubbelt så fort som det globala genomsnittet. Det förskjuter utbredningsområden för växtlighet och sjukdomsbärande insekter och ökar förekomsten av extremväder såsom värmeböljor, skogsbränder och översvämningar samt av många olika sorters infektioner och allergier. När extremväder ökar, ökar även stressen och risken för mental ohälsa. Värmeböljor ökar risken för sjukdom och död hos sårbara grupper som äldre, små barn och personer med kroniska sjukdomar. De negativa effekterna på hälsan kommer att öka i takt med klimatkrisen och barn riskerar att drabbas av ackumulerade negativa hälsoeffekter under hela sina liv. Redan i dag är mer än hälften av unga mellan 12 och 18 år i Sverige ganska eller mycket oroliga för klimat och miljö. Detta är förståeligt när våra beslutsfattare inte gör vad som krävs.Den juridiska och moraliska grunden för arbetet mot klimatförändringarna är att varje land måste göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. Centralt i det internationella klimatramverket är att rika länder med höga historiska utsläpp, däribland Sverige, måste gå före resten av världen. Dessa länder måste också bidra till att finansiera klimatomställningen i länderna i det Globala Syd, som är minst ansvariga för klimatkrisen men drabbas hårdast. Denna rättviseprincip är tydlig i Parisavtalet och var en het diskussionsfråga under COP27 i Sharm el-Sheikh, men lyser med sin frånvaro i det svenska klimatarbetet. Sverige har satt mål för att minska sina utsläpp. Men de är helt otillräckliga: minskningstakten är för låg och målen tillåter samtidigt att åtgärder skjuts på framtiden. Dessutom exkluderas merparten av Sveriges utsläpp från de svenska nationella utsläppsmålen; bland annat utelämnas utsläpp som svensk konsumtion orsakar utanför Sveriges gränser, utsläpp från utrikes transporter och utsläpp från markanvändning och skogsbruk, exempelvis utsläpp från förbränning av biobränslen eller utsläpp från dikade våtmarker (Prop. 2016/17:146 s.25-28).Sverige saknar dessutom ett eget mål för att öka upptaget av växthusgaser genom utökat skydd och restaurering av ekosystem, något som krävs för att begränsa de värsta konsekvenserna av klimatkrisen (IPCC s.32). Trots dessa låga ambitioner misslyckas Sverige med att nå sina utsläppsmål, konstaterar både Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket. En klimatpolitik i linje med Parisavtalet kräver både att alla typer av växthusgasutsläpp minskar samtidigt som – inte i stället för – upptaget av växthusgaser maximeras: i dag misslyckas Sverige på bägge fronter.Slutsatsen är tydlig. Sverige vidtar inte de åtgärder som krävs för att skydda barns och ungdomars rättigheter enligt Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna. Detta medför allvarliga risker för liv och hälsa för unga generationer, människor i andra länder och särskilt utsatta grupper. Detta kan inte fortsätta. Därför ställer vi oss bakom Auroras krav att Sverige börjar göra sin rättvisa andel och omedelbart sätter igång ett omfattande och långtgående klimatarbete som vilar på vetenskaplig grund och sätter rättvisa i centrum.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Cederberg, Carl, 1973-, et al.
(författare)
-
Dialog som styrning i samhällsutvecklarrollen : en förstudie hos Trafikverket
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att använda dialoger har visat sig vara ett viktigt inslag i verksamhetsstyrning då de kan överbrygga komplexitet och brister i formella styrsystem. Denna rapport handlar om Trafikverket, en av Sveriges myndigheter som tillsammans med andra aktörer styr med samhällsvärde i fokus. Trafikverket har formulerat en verksamhetslogik som bygger på ett värdeskapande utifrån-och-in-perspektiv vilket ska fånga många olika samhällsrelevanta behov, samtidigt som alla tillgängliga resurser ska användas på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt, inifrån-och-ut. Den övergripande styrningen i offentlig sektor är vertikal, uppifrån-och-ner, samtidigt som kraven ofta är horisontella. Detta är exempel på några perspektiv i verksamhetsstyrningen som behöver samordnas på ett öppet och tydligt sätt med trovärdighet, legitimitet och engagemang. Detta forskningsprojekt utgör en förstudie om dialogens roll i myndigheters styrning. Resultaten pekar på dialogens betydelse och vikten av att förstå och arbeta med dialogens villkor såväl i intern som i extern samverkan.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Cederberg, Carl, 1973-
(författare)
-
Jan Patočka and the Task for Post-European Philosophers
- 2017
-
Ingår i: Philosophical news. - Milano : Mimesis edizioni. - 2037-6707 .- 2039-7194. ; 15, s. 89-98
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this paper, I explore Jan Patoĉka’s enigmatic thesis that the the Platonic idealof care for the soul.constitutes the essence of Europe According to Patoĉka’s reading,Plato’s philosophy, in contrast to that of Democritus, is concerned first and foremostwith care for the soul, and only secondarily with ontology. Referring to Phaedo andPhilebus, I show how Patoĉka’s thesis fits well with Plato’s own understanding ofhis doctrine of ideas. I then show how this formula can be used to understand bothPatoĉka’s critique of (Post-)European modernity, and his engagement in Charta 77,as a heretical philosophy of history.
|
|
| 9. |
- Cederberg, Carl, 1973-
(författare)
-
Narrating Alienation : Critical Accounts of the Estrangement of Professional Knowledge
- 2023
-
Ingår i: Exploring Practical Knowledge. - Leiden : Brill Academic Publishers. - 9789004547353 - 9789004547346 - 9789004547360 ; , s. 133-150
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Starting from excerpts of practioners’ accounts of alienated processes in their work life, this chapter investigates the notion of alienation in the era of neoliberalism and New Public Management. Drawing on Rahel Jaeggi’s retreatment of Marx’s theory of alienation, and elaborating upon Wendy Brown’s account of neoliberal rationality, I claim that the contemporary focus on measurability and control can be viewed as alienating the practical knowledge of the professional. I go on to explore how professionals’ reflective narratives might serve as a way of critiquing contemporary forms of alienation.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Cederberg, Carl, 1973-
(författare)
-
Resaying the Human : Levinas Beyond Humanism and Antihumanism
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this reading a notion of the human is developed through an engagement with the work of French philosopher Emanuel Levinas. The argument is that, with the help of Levinas, it is possible for the idea of the human to be understood anew, for the notion to be ‘resaid’. This resaying of the human is performed in a critical appropriation of the philosophical tradition: Levinas’s work is shown not to be a new variation of the complacent ideology of humanism; the idea of the human is instead interpreted to be the bearer of the very movement of critique. This movement is articulated in terms of a transcendence of a discursive ‘economy of violence’. Critique does not establish a permanent position outside of violence, but is a movement that must constantly be renewed.Here Levinas is offered as a modern thinker of particular relevance for contemporary discussions surrounding the nature both of the political and of Human Rights. In addition one finds a systematic analysis of the major works of Levinas, unraveling how a notion of the human develops from within his philosophy.Levinas’s thought is placed alongside philosophical figures of his time, such as Heidegger, Sartre, Bataille, Lévi-Strauss, Althusser, Foucault and Derrida, as well as more recent political thinkers, for example, Alain Badiou, Giorgio Agamben and Jacques Rancière.
|
|
| 12. |
- Cederberg, Carl, 1973-
(författare)
-
Thinking Revolution With and Beyond Levinas
- 2014
-
Ingår i: Jewish Thought, Utopia and Revolution. - Amsterdam / New York : Rodopi. - 9789042038332 ; , s. 79-93
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This article presents the view on revolution in the writings of French-Jewish philosopher Emmanuel Levinas. Levinas is often thought of as a mainly ethical thinker, cautious regarding the political. Here, the political implication of his thought is emphasised. Levinas, the article argues, is a thinker of the revolution. His thought is also criticized in the article, however, for drawing too severe boundaries between the home and the public sphere.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
-
Exploring Practical Knowledge : Life-World Studies of Professionals in Education and Research
- 2023
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Exploring Practical Knowledge investigates professional practices from a hermeneutic perspective. The book presents, discusses and applies notions such as practical knowledge, practical wisdom, tacit knowledge, and normativity to the professional lifeworld. These contributions focus on both specific practices and more general questions concerning theories and investigations of practice.This volume comes as the result of a cooperation of three research centres: The two Centres for Practical Knowledge in Bodø, Norway and in Södertörn, Sweden, as well as the Research Group Value-Oriented Professionalisation at the University of Applied Sciences in Utrecht, the Netherlands. It offers empirical studies of professionals as well as discussing the underlying theories, approaches and methods of exploring practical knowledge – including the limits to any articulation of these aspects of professional action.In contrast to the objectivist paradigm that otherwise dominates professional studies, each chapter presents central perspectives and possibilities drawing from humanistic and interdisciplinary research traditions. The book explores professions in a style accessible to scholars and practitioners alike. It is interesting for those studying practices within these professions and for vocational studies in education, social work, health care, police work, journalism, etc.
|
|
| 15. |
- Schwarz, Eva, 1978-, et al.
(författare)
-
Reflektion - en nödvändighet
- 2013
-
Ingår i: Förskoletidningen. - Stockholm : Gothia Förlag AB. - 0348-0364. ; :6, s. 44-49
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 16. |
-
Yrkesmänniskan i den kapitaliserade välfärden
- 2019. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under de senaste decennierna har välfärdssystemet i Sverige genomgått radikala förändringar. Det rör sig om ett system som alltmer styrs enligt en marknads- och bolagslogik, dels genom att delar av välfärden hamnat i privat ägo, och dels genom att offentliga aktörer anpassat sina strukturer efter den privata sektorn.En fråga som föranleds av dessa förändringar, och som är den grundfråga som den här antologin rör sig omkring är: Vilka är betingelserna för yrkesmänniskor att handla klokt i den kapitaliserade välfärden? Boken innehåller berättelser och reflektioner från yrkesmänniskor i välfärden, och från akademiker som forskar inom detta område.
|
|
