| 1. |
- Almkvist, Gustaf, 1985-, et al.
(författare)
-
Resursslöseri att alltid kräva etikprövning
- 2023
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Etikprövningsmyndigheten bör utnyttja lagens möjlighet att införa ett undantag från kravet på etikprövning inom lämpliga forskningsområden, exempelvis forskning på rättspraxis. Det skriver 14 forskare i rättsvetenskap.Svenska dagbladets debattsida, webbversion 2023-02-13
|
|
| 2. |
- Chamberlain, Johanna, 1989-, et al.
(författare)
-
A short genealogy of risk and trust in EU law
- 2022
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - : Stockholm Law Faculty's Trust Fund for Publications. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; :4, s. 515-532
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The main objective of the proposed AI Act seems to be the regulation of AI systems in a way that enables society to reap the benefits of this new technology while simultaneously ensuring that the protection of fundamental rights and interests of individuals is upheld. In order to do this, the proposal and the texts that led to the proposal2 have focused on two main notions: Risk and trust. This article is part of our ongoing research on regulating AI and is an attempt to broaden our understanding with regard to the concepts of risk and trust. However, it is not the purpose of this article to dive into the legal meaning of these two concepts. We merely want to understand what role risk and trust has played until now in EU law by examining how often and in what context they have appeared in European secondary legislation, hereby creating a starting point for further research. We will therefore try to delineate a short genealogy of these two notions in the context of EU law, starting with the concept of trust and continuing with the concept of risk.
|
|
| 3. |
- Chamberlain, Johanna, 1989-, et al.
(författare)
-
Data protection beyond data protection regulation
- 2023
-
Ingår i: Dataskyddet 50 år. - Visby : eddy.se. - 9789189840027 ; , s. 397-423
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In recent years, data protection has become synonymous with the EU general data protection regulation (GDPR), in force since 2018. However, data protection rules coexist with a number of other regulations that may enhance and complement but also, perhaps, cause confusion. In fact, personal data or sensitive information is – directly or indirectly – protected in many older and newer regulations that do not specifically belong to the area of data protection.In this chapter we examine data protection from the individual’s perspective, considering him or her as more than just – or at least not only as – a data subject. Our objective is to evaluate not just the GDPR but also the broader legal frameworks which may offer individuals alternative, and sometimes more suitable, protection against a party who processes his or her personal data in a way they find unacceptable. More specifically we will examine which data protection mechanisms can be identified in the areas of tort law and consumer law. We will also examine how the upcoming AI Act and some other related proposals from the Digital Decade Strategy may add to the protection of personal data and the interpretation of the GDPR. In this contribution we will thus discuss how the chosen legal areas relate to rules on data protection, when they overlap and if protection in certain situations is missing despite (or due to) the multitude of possible legal alternatives.
|
|
| 4. |
- Chamberlain, Johanna, 1989-
(författare)
-
Det europarättsliga privatlivsskyddet i svensk rätt : en lägesinventering
- 2019
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - Stockholm. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; :2, s. 199-210
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är nu 67 år sedan Sverige ratificerade den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) och 24 år sedan inträdet i den Europeiska unionen (EU). Med dessa gemensamma europeiska traditioner och de decennier som passerat tillkommer såväl nya samhällstendenser som internationella förpliktelser i den svenska kontexten. På vissa rättsområden har implementeringen av de europeiska regelverken varit snabbare och på vissa långsammare. Ett område som länge varit i skymundan är, som bekant, det svenska skyddet för den personliga integriteten eller privatlivet. I denna artikel ska mötet mellan konventionsrätten, EU-rätten och det svenska privatlivsskyddet diskuteras översiktligt. På vilka sätt har våra rättsliga utgångspunkter påverkats av EKMR och EU-rätten, och kan vi idag sägas uppfylla våra skyldigheter att säkerställa ett effektivt integritetsskydd? Frågorna behandlas särskilt ur skadeståndsrättslig synvinkel. Artikeln inleds med en presentation av de relevanta bestämmelserna, varefter den traditionella svenska hållningen till privatlivsskyddet analyseras. På detta följer en beskrivning av konventionsrättens påverkan på skadeståndsrätten, och därefter förs resonemang kring implementeringen av EU:s dataskyddsdirektiv. Avslutningsvis diskuteras de förändringar och utmaningar som 2018 års dataskyddsförordning aktualiserar.
|
|
| 5. |
- Chamberlain, Johanna, 1989-
(författare)
-
Effektiva, proportionerliga, avskräckande? : Sanktionsavgifter enligt dataskyddsförordningen i svensk praxis
- 2021
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - Stockholm : Europarättslig tidskrift. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; :4, s. 597-612
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den kanske mest omtalade nyheten inför dataskyddsförordningens ikraftträdande i maj 2018 var sanktionsavgifterna. Bland personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbiträden var avgifterna även det mest skräckinjagande med förordningen, eftersom de kan uppgå till mycket höga belopp. Därigenom utgör de en tydlig manifestation av förordningens syfte att skärpa personuppgiftsregleringen i EU. Den nya regleringen har nu varit i kraft i drygt tre år och tiden börjar bli mogen för en första granskning av om de administrativa sanktionsavgifterna kan anses fylla den önskade funktionen. I denna artikel ges en översikt och utvärdering av den praxis kring sanktionsavgifter som hunnit bildas hos den svenska tillsynsmyndigheten IMY (Integritetsskyddsmyndigheten; tidigare Datainspektionen). Vilka hållpunkter finns för att avgöra om sanktionsavgifter ska åläggas och för att bestämma deras storlek? Kan avgifterna i svenskt sammanhang anses uppfylla EU-mantrat om att vara effektiva, proportionerliga och avskräckande?
|
|
| 6. |
- Chamberlain, Johanna, 1989-, et al.
(författare)
-
Förord
- 2022
-
Ingår i: Skadeståndslagen 50 år. - Uppsala : Iustus förlag. - 9789177372059 ; , s. 7-9
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den 1 juli 1972 trädde skadeståndslagen i kraft, och i skrivande stund har den just fyllt 50 år. Det är med stor glädje som vi framlägger antologin Skadeståndslagen 50 år, för att på så vis bidra till firandet av skadeståndslagen. Många av Sveriges skadeståndsrättare från olika generationer har velat vara med och uppmärksamma festföremålet, vilket vi redaktörer är mycket glada för.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Chamberlain, Johanna, 1989-
(författare)
-
Integritet och skadestånd : Om skyddet för personuppgifter och privatliv i svensk rätt
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- How can tort law help protect privacy in the digital age? This central issue is examined from different perspectives throughout the thesis, with an emphasis on personal information (also called informational privacy). Privacy has long been a debated topic in the Swedish legal system, for several reasons. One is the confusion surrounding the concept. Because of the difficulties both scholars and legislators have encountered regarding the definition of privacy, it is often seen as an interest too vague to regulate. Further, freedom of expression, freedom of the press and access to public documents – three rights that are often presented as opposites to privacy – have traditionally been prioritised in the legislative process.Apart from the binding ECHR and EU regulations, there are still no general clauses to protect privacy in Swedish law. Instead, this value has been approached in a cautious and even reluctant way, by establishing sanctions for certain privacy invasions. Consequently, the existing privacy protection is spread out over many different legal areas. In order to reconcile national principles with our European obligations, the author argues that it is necessary both to understand our “negative” Swedish approach and the “positive” ECHR and EU rights set out in Article 8 ECHR, Articles 7 and 8 of the EU Charter and the GDPR.After examining these legal traditions – with some comparative glances at US developments regarding the right to privacy – the thesis explores an alternative approach using a theoretical model referred to as contextual integrity. This framework is adapted for privacy protection in the digital age and focuses more on appropriate information flows than definitions of privacy. The model is used for a reading of Swedish tort law cases on privacy invasions, specifically in order to relate the tort law principles to existing or evolving social norms in the situations in which damage claims originate. It is suggested that, by developing an understanding for the relationship between the legal and the social in this dynamic area, we can make the most of tort law as a tool for privacy protection in the future.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Chamberlain, Johanna, 1989-, et al.
(författare)
-
Public Registries as Tools for Realising the Swedish Welfare State – Can the State still Be Trusted?
- 2021
-
Ingår i: Public Governance, Administration and Finances Law Review. - Budapest : Ludovika University Press. - 2498-6275 .- 2786-0736. ; 6:2, s. 35-52
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sweden has a long tradition of transparency and keeping public archives and registries for the benefit of the society at large. Access to comprehensive public information, including registries containing individualised data, has been an integral part in the building of the Swedish welfare state. An important explanatory factor for its acceptance is the high level of social trust in the Swedish society, in that citizens to a large extent trust each other, the government and the public authorities and other institutions in the society. Over the last few decades, changes have taken place connected to digitalisation of the society and an increased awareness of the possible privacy intrusion that may follow. A number of Swedish “register scandals” have been unearthed in media, involving both private and public entities. In order to protect the Swedish cultural heritage of accessible archives and public information and retain social trust, the Swedish legislator should carefully balance the interest in transparency against the right to privacy and data protection following the case law of the European Court of Human Rights and EU law
|
|
| 11. |
- Chamberlain, Johanna, 1989-
(författare)
-
Skadestånd vid felaktig behandling av personuppgifter
- 2015
-
Ingår i: Juridisk Publikation. - Stockholm : Juridisk Publikation. - 2000-2920. ; :2, s. 209-232
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Skyddet för den personliga integriteten möter sin gräns vid den information om individen som det anses motiverat att andra personer eller staten får använda. Denna artikel belyser den avvägningsproblematik som finns beträffande de nyssnämnda intressena utifrån den skadeståndssanktion som inrättats för felaktig personuppgiftsbehandling. Genom en kategorisering och analys av den omfattande praxis som finns på detta område, framträder en bild av vilka felbehandlingar som berättigar till kompensation och varför. En av de följdfrågor som uppkommer är om svenska respektive internationella regelverk leder till ersättning på olika nivå. Vidare aktualiseras frågor kring vilken betydelse vissa systematiska felaktigheter i statliga register får inom ramen för en bredare samhällelig kontext avseende kontrollbehov och maktobalans, jämfört med de felregistreringar som sker till följd av rena misstag. Vid ansvarsbedömningen kan skadeståndsrättens två grundläggande funktioner, reparation respektive prevention, sägas väga olika tungt beroende på vilken av dessa två falltyper som är för handen.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Chamberlain, Johanna, 1989-
(författare)
-
Stig Strömholm och vägen till ett skadeståndsrättsligt integritetsskydd
- 2022
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - : Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :7, s. 641-652
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Texten inleder en artikeltriad i detta nummer om utvecklingen av det svenska integritetsskyddet under det senaste halvseklet. De tre bidragen tar sin utgångspunkt i ett jubileumsseminarium som hölls till Stig Strömholms ära hösten 2021, där ämnet diskuterades ur flera olika rättsliga perspektiv. I denna text står skadeståndsrätten i fokus. Skadeståndsrättsliga förstärkningar av integritetsskyddet har ofta utmanats och debatterats, men under senare år har ett flertal förändringar ändå skett med ett starkare skydd som följd. I texten kopplas dessa förändringar till dels Strömholms insatser på området, dels den inverkan som de samhälleliga fenomenen digitalisering och globalisering fått på juridiken.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Chamberlain, Johanna, 1989-, et al.
(författare)
-
Supervision of Artificial Intelligence in the EU and the Protection of Privacy
- 2023
-
Ingår i: Florida International University Law Review. - Miami : Florida International University College of Law. - 2643-7767 .- 2643-7759. ; 17:2, s. 267-285
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this paper, the supervisory regime in the proposed EU General Regulation on AI will be analyzed, with the aim to critically assess the role of supervisory authorities with regards to AI systems in safeguarding both the development of AI systems and protecting democratic and individual rights. As with other supervisory structures in EU law, such as data protection and financial market law, the proposed network is to consist of an agency at the EU level, the new European Artificial Intelligence Board (EAIB), as well as supervisory authorities located at the national level. These regulatory and supervisory administrative structures can be identified as a part of the success story described as the Brussels effect, where EU regulatory regimes on data protection have had a global impact. However effective, can a network of independent supervisory authorities be trusted to effectively monitor the use of developing AI systems and at the same time balance the benefits and risk of the new technologies with the fundamental rights of privacy, data protection, freedom of information, and non-discrimination? Considering the largely unknown, dynamic character of AI, the central democratic function of freedom of information, and the individual right to privacy and data protection, the question must be asked if there is a limit to how much power it is reasonable to bestow on these networks of supervisory authorities.
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Chamberlain, Johanna, 1989-, et al.
(författare)
-
The Relationship Between Damages and Administrative Fines in the EU General Data Protection Regulation
- 2020
-
Ingår i: Mississippi Law Journal. - Mississippi. - 0026-6280. ; 89:4, s. 667-696
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Two purposes of the GDPR are to provide effective remedies for ensuring extensive personal data rights and to change practices and policies of controllers and processors so that they become more aware of privacy protection. Article 58 GDPR lays down the investigative and corrective powers of the national supervisory authorities, such as issuing warnings or imposing new administrative fines. Article 79 GDPR states that every data subject whose rights according to the regulation have been infringed shall have access to an effective remedy. The two measures in focus here are those with the largest economic impact: Article 82 on damages and Article 83 on administrative fines. These articles target different areas and subjects – while the first has a compensatory purpose and is designed for use by individuals, the second has a preventive character and is implemented by Data Protection Authorities vis-á-vis controllers and processors. Considering these two profiles, an interesting question arises: Why are the provisions of Article 83 for imposing fines on companies and organisations so detailed, while the wording of Article 82 and hence the liability for controllers and processors is open to interpretation? What does this difference lead to in the application of the regulation, and more precisely, is it likely that the development in regards to administrative fines could spill over to the application of rules on damages?
|
|
| 18. |
- Chamberlain, Johanna, 1989-
(författare)
-
The Risk-Based Approach of the European Union’s Proposed Artificial Intelligence Regulation : Some Comments from a Tort Law Perspective
- 2022
-
Ingår i: European Journal of Risk Regulation. - : Cambridge University Press. - 1867-299X .- 2190-8249. ; 14:1, s. 1-13
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- How can tort law contribute to a better understanding of the risk-based approach in the European Union’s (EU) Artificial Intelligence Act proposal and evolving liability regime? In a new legal area of intense development, it is pivotal to make the best use possible of existing regulation and legal knowledge. The main objective of this article is thus to investigate the relationship between traditional tort law principles, with a focus on risk assessments, and the developing legislation on artificial intelligence (AI) in the EU. The article offers a critical analysis and evaluation from a tort law perspective of the risk-based approach in the proposed AI Act and the European Parliament resolution on a civil liability regime for AI, with comparisons also to the proposal for a revised and AI-adapted product liability directive and the recently proposed directive on civil liability for AI. The discussion leads to the illumination of both challenges and possibilities in the interplay between AI, tort law and the concept of risk, displaying the large potential of tort law as a tool for handling rising AI issues.
|
|
| 19. |
- Chamberlain, Johanna, 1989-, et al.
(författare)
-
The Swedish Understanding of Privacy as a Fundamental Right in a Comparative Perspective – : Overview and Possibilities
- 2019. - 1
-
Ingår i: Comparative Perspectives on Privacy in an Internet Era. - Durham, NC : Carolina Academic Press. - 9781531009571 ; , s. 85-112
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Swedish discussions regarding the right to privacy are, in many ways, still at an early stage. In the midst of the complex process of getting to know the history, scope and legal consequences of privacy in Sweden, it is worth beginning slowly in order to appreciate differences between the privacy discourse in the EU and the discourse in the US. When working in a ’new’ field that is highly dependent on international texts, cases and materials, it is tempting to import arguments from other countries or systems. However, are we always talking about the same thing? In this paper, a general comparison is made between the right to privacy as developed within the European Union, and the American concept of the right to privacy. The goal is to begin a discussion on what this European fundamental right means, and to contrast it with the American, civil liberty concept – or perhaps fundamental right? In particular, we wish to see how the right to privacy functions in these different legal settings, and thereby to see how a better understanding of these two systems can help lead us to new insights in a Swedish legal context. The survey will begin with a discussion of the terminology used in the field, and a brief background of the right to privacy as developed thus far in Sweden.
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
- Holtz, Hajo Michael, et al.
(författare)
-
Datadelning enligt dataskyddsförordningen : En översikt (del 1)
- 2023
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - Stockholm : Stockholm Law Faculty's Trust Fund for Publications. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; :2, s. 295-324
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Enligt en aktuell kartläggning av Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) utgör datadelning en av de frågor som av innovationsaktörer i Sverige uppfattas medföra flest rättsliga utmaningar vid utvecklingen av nya produkter eller tjänster.De rättsliga utmaningar som IMY har identifierat avseende datadelning upplevs av aktörerna som många, komplexa och handlar inte om enskilda bestämmelser, utan om en generell oklarhet kring hur dataskyddsförordningen ska tolkas och tillämpas, främst i samband med utvecklingen av AI. Utmaningarna vid datadelning bör dock vara teknikoberoende och lika aktuella även i andra sammanhang, förutom AI-utvecklingen, med tanke på ambitionen att skapa en ”genuin inre marknad för data” inbegripet personuppgifter. Syftet med den här undersökningen är att översiktligt kartlägga dataskyddsförordningens rättsliga implikationer för delning av data, under vilka förutsättningar delning av data kan vara tillåten och vad innovationsaktörer bör beakta från ett dataskyddsperspektiv, utan att ge en allomfattande bild av temat datadelning.
|
|
| 22. |
- Holtz, Hajo Michael, et al.
(författare)
-
Datadelning enligt dataskyddsförordningen – En översikt (del 2)
- 2023
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - Stockholm : Stockholm Law Faculty's Trust Fund for Publications. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; :3, s. 419-450
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Enligt en aktuell kartläggning av Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) utgör delning av data en av de frågor som av innovationsaktörer i Sverige uppfattas medföra flest rättsliga utmaningar vid utvecklingen av nya produkter eller tjänster. I den mån den data som ska delas innehåller personuppgifter omfattas delningen av förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, den allmänna dataskyddsförordningen. Syftet med den här undersökningen är att översiktligt kartlägga förordningens rättsliga implikationer för delning av data, under vilka förutsättningar delning av data kan vara tillåten och vad innovationsaktörer bör beakta från ett dataskyddsperspektiv. Syftet är inte att ge en allomfattande bild av fenomenet, eftersom det har beröringspunkter med flera aktuella och komplexa samhällsutvecklingar, förutom AI också sakernas internet (Internet of Things, IoT) och stora datamängder (Big Data). Frågan om datadelning kan dessutom bedömas olika beroende på vem som är datainnehavaren och vem som är mottagaren. På grund av sin omfattning är den föreliggande undersökningen uppdelad i två delar och den här artikeln utgör del 2.I del 1 har dataskyddsförordningens tillämpningsområde vid delning av data undersökts, vad som utgör personuppgifter i större datamängder samt hur dataskyddsförordningen ser på anonymisering, användningen av syntetiska data och federerad maskininlärning. Del 1 täckte även de viktiga frågorna vem som kan anses vara personuppgiftsansvarig vid datadelning samt vilka som kan vara de lagliga grunderna för delning av data i enlighet med artikel 6 i dataskyddsförordningen. Del 2 av den här översikten fortsätter nu med att undersöka lagligheten av datadelning i enlighet med de grundläggande principerna i artikel 5 samt kraven i artikel 9 i dataskyddsförordningen såvitt avser särskilda kategorier av personuppgifter. Del 2 analyserar sedan de registrerades rättigheter och frågan vilka undantag från dessa som kan vara tillämpliga i samband med delning av data. Den här artikeln avslutas med en översiktlig undersökning av övriga skyldigheter som följer av personuppgiftsansvaret vid datadelning samt en sammanfattning av de huvudsakliga slutsatserna.
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Johansson, David, 1986-, et al.
(författare)
-
Är rätten till privata bilder hotad?
- 2017
-
Ingår i: Svenska dagbladet. - Stockholm.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Debattartikel om det rättsliga skyddet för privata bilder på internet. Publicerad 2017-02-03 i Svenska Dagbladet https://www.svd.se/a/GEWPq/ar-ratten-till-privata-bilder-hotad
|
|
| 25. |
-
Skadeståndslagen 50 år
- 2022
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den 1 juli 1972 trädde skadeståndslagen i kraft, vilket innebär att den år 2022 fyller 50 år. För att fira och uppmärksamma detta har Sveriges skadeståndsrättare gått ihop och skrivit en festskrift tillägnad just skadeståndslagen. Författarnas bidrag skildrar tillsammans den dynamiska utveckling som lagen har stått för under fem decennier. De inriktningar som bidragen har kommit att få kan delas in i tre övergripande kategorier som illustrerar festföremålets bakgrund och egenskaper: skadeståndslagens tillkomst, skadeståndslagens utveckling och förhållandet mellan teori och praktik. De ämnen som behandlas täcker således allt från utformandet av skadeståndslagen och dess grundprinciper, förhållandet mellan skadestånd och försäkring och mellan skadestånd och straff, till tolkningen av skadeståndslagens begrepp i praxis, skadeståndslagens utveckling och skadeståndslagens applicering på nya områden och samhällsfenomen.Medverkande författare: Håkan Andersson, Bertil Bengtsson, Mia Carlsson, Johanna Chamberlain, Karl Dahlstrand, Sandra Friberg, Sabina Hellborg, David Johansson, Svante O. Johansson, Jan Kleineman, Eva Lindell-Frantz, Marcus Radetzki, Mårten Schultz, Karolina Stenlund, Magnus Strand och Erland Strömbäck.
|
|
