SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Christensen Pernilla) "

Sökning: WFRF:(Christensen Pernilla)

  • Resultat 1-50 av 52
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  • Adler, Sven, et al. (författare)
  • Ny design för riktade naturtypsinventeringar inom NILS och THUF
  • 2020
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Den här rapporten beskriver:  Ett generellt ramverk för nationella inventeringar där det går att komplettera utifrån nya behov på såväl nationell som regional nivå inom samma stickprovsdesign.  Samma skattningsförfarande och skattningsalgoritmer på både nationell och regional nivå samt vid olika tätheter på stickprovet.  Ett stort stickprov, med många rutor i stickprovet, vilket ger statistisk styrka vid skattningarna av t.ex. arealer, även för relativt ovanliga naturtyper.  Ett balanserat stickprov, bland annat med NMD som stödunderlag, vilket ger bättre skattningar än ett icke-balanserat stickprov.  Att relativt ovanliga naturtyper och naturtyper som förekommer geografiskt samlat kommer att kunna fångas upp med geografiskt riktade förtätningar.  Att vanliga fenomen inventeras med ett glest stickprov.  Extra stor fördel för naturtyper där många rutor går att exkludera från fältbesök genom modellering och inventering i ortofoto. En sådan naturtypsgrupp är gräsmarker, där det dessutom ännu saknas en nationell inventering.  Fortsatt samarbete med NMD där de data som samlas in i de nya inventeringarna kommer att kunna bidra både som träningsdata i utvecklingen av NMD och till att verifiera NMD.  Mer tids- och kostnadseffektiva inventeringar exempelvis: o Många rutor behöver aldrig besökas i fält eftersom det genom modellering och inventering i ortofoto går att utesluta att de har de eftersökta naturtyperna. Sådana rutor bidrar till en högre precision för skattningarna. o Ortofoton används för att hålla nere kostnaden för bilder och bildhantering. o De mindre 1 km × 1 km-rutorna underlättar fältlogistiken. o Den nya designen är flexibel. Det går att anpassa stickprovet efter den budget som erhålls och genom simuleringar kan vi uppskatta hur stor påverkan på skattningar en minskning eller ökning av stickprovet kan komma att ha. o Eftersom designen bygger på ett tätt, nationellt, stickprov så kommer ytterligare inventeringar kunna läggas till lövskogs- och gräsmarksinventeringarna med samordningsvinster (t.ex. inventeringar av linjeobjekt, pollinatörer och våtmarker).
  •  
3.
  • Adler, Sven, et al. (författare)
  • Utvärdering av NILS fjällinventering 2021
  • 2022
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I rapporten beskriver vi den nya designen för NILS fjällinventeringen 2021. Inventeringen använder en balanserad tvåfas-stickprovsdesign som i grunden bygger på NILS löv- och gräsmarksinventeringar. Till skillnad mot NILS löv- och gräsmarksinventeringar använder vi inte flygbildstolkning för att styra urvalet av fältprovytor, istället använder vi satellitbildsinformation tillsammans med LIDAR-data som kombineras i matematiska modeller. Syftet med förändringarna är främst att skapa ett bättre dataunderlag för Artikel 17-rapportering till EU:s art- och habitatdirektiv jämfört med den information som erhållits från tidigare NILS basinventerings utlägg i fjällregionen. I rapporten visas att vi kommer att uppfylla Naturvårdsverkets krav för kvalitén av annex 1-naturtyper i relation till arealskattningar, upptäckbara förändringar samt att vi har samlat in fler variabler och information om artförekomst för statusbedömningen av annex 1-naturtyper. Utöver en ökad datakvalité för annex 1-naturtyper kan vi även redovisa andra variabler med en högre detaljnivå om fjällens tillstånd och förändringar, t.ex. arealskattningar för olika myrtyper, snölegor, substratmarker, förekomst av skräp, mänskligt tramp och renspillning. Med utgångspunkt från erfarenheterna vi gjort under 2021 identifierar vi förbättringsmöjligheter inför fältsäsongen 2022 för att få en ännu mer stabil och hållbar fjällinventering.
  •  
4.
  •  
5.
  •  
6.
  •  
7.
  •  
8.
  • Carlsson, Pernilla, et al. (författare)
  • Polychlorinated biphenyls (PCBs) as sentinels for the elucidation of Arctic environmental change processes : a comprehensive review combined with ArcRisk project results
  • 2018
  • Ingår i: Environmental Science and Pollution Research. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0944-1344 .- 1614-7499. ; 25:23, s. 22499-22528
  • Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
    • Polychlorinated biphenyls (PCBs) can be used as chemical sentinels for the assessment of anthropogenic influences on Arctic environmental change. We present an overview of studies on PCBs in the Arctic and combine these with the findings from ArcRisk-a major European Union-funded project aimed at examining the effects of climate change on the transport of contaminants to and their behaviour of in the Arctic-to provide a case study on the behaviour and impact of PCBs over time in the Arctic. PCBs in the Arctic have shown declining trends in the environment over the last few decades. Atmospheric long-range transport from secondary and primary sources is the major input of PCBs to the Arctic region. Modelling of the atmospheric PCB composition and behaviour showed some increases in environmental concentrations in a warmer Arctic, but the general decline in PCB levels is still the most prominent feature. 'Within-Arctic' processing of PCBs will be affected by climate change-related processes such as changing wet deposition. These in turn will influence biological exposure and uptake of PCBs. The pan-Arctic rivers draining large Arctic/sub-Arctic catchments provide a significant source of PCBs to the Arctic Ocean, although changes in hydrology/sediment transport combined with a changing marine environment remain areas of uncertainty with regard to PCB fate. Indirect effects of climate change on human exposure, such as a changing diet will influence and possibly reduce PCB exposure for indigenous peoples. Body burdens of PCBs have declined since the 1980s and are predicted to decline further.
  •  
9.
  • Christensen, Pernilla, et al. (författare)
  • Can landscape properties predict occurrence of grey-sided voles?
  • 2008
  • Ingår i: Population Ecology. - : Wiley. - 1438-3896 .- 1438-390X. ; 50:2, s. 169-179
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • There has been a long-term decline in spring and fall numbers of Clethrionomys rufocanus in boreal Sweden in 1971-2005. Previous studies on permanent sampling plots in the centre of 2.5 x 2.5 km landscapes suggested that habitat fragmentation (sensu destruction) could have contributed to the decline. Therefore, we tested these findings in a field study and compared trapping results on the central sampling plots of landscapes with a low degree of fragmentation (LDF) and of "hot spot" type with trapping results in managed forest landscapes with a high degree of fragmentation (HDF). We predicted that C. rufocanus would be more common on the LDF plots. We used our permanent plots supplemented with a new sample of plots, mainly of the rare LDF type, inside or just outside the long-term study area. Very few voles were trapped on both plot types, and no difference was found. However, a subsequent pilot study with trapping in a national park with large areas of pristine, unfragmented forest yielded more voles than in the managed, more fragmented, areas. Consequently, the initial field study data and some other recent data were also re-analysed from a "local patch quality" perspective. This alternative approach revealed the positive importance of large focal patches of forest > 60 years old and their content of old-growth (pine) forest (> 100 years). Interestingly, at the landscape level, the frequency distribution of patches of forest > 60 years old, old-growth (> 100 years), and especially of old-growth pine forest (> 100 years), relative to the properties of plots with C. rufocanus, suggested that there are few forest patches left that are suitable for C. rufocanus. Our current results suggest that habitat fragmentation cannot be excluded as a contributing cause to the long-term decline of C. rufocanus in boreal Sweden.
  •  
10.
  • Christensen, Pernilla, et al. (författare)
  • Dependence of Clethrionomys rufocanus on focal forest patch size and quality
  • 2006
  • Ingår i: Book of Abstracts. ; , s. 19-20
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • The "local patch quality perspective" revealed the importance to C. rufocanus of a large patch of forest >60 yr old containing a lot of old-growth (pine) forest (>100 yr). In fact, at the landscape level, the frequency distribution of focal patches of forest >60 yr old and especially their content of old-growth pine forest (>100 yr), relative to the properties of plots with C. rufocanus, suggests that there are few forest patches left that are suitable for C. rufocanus in our study area. Our results strongly suggest habitat fragmentation as a contributing cause to the long-term decline of C. rufocanus.
  •  
11.
  •  
12.
  • Christensen, Pernilla, et al. (författare)
  • Fåglar i ett landskapsperspektiv – ett samarbete mellan Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS) och Svensk Fågeltaxering (SFT)
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Syftet med denna studie var tvådelat där den första delen var att ta fram en effektiv flygbildsinventeringsmetodik för att kunna inventera ett större landskapsutsnitt än 1 x 1 km rutan och den andra delen var att hitta ett samband mellan myrfåglar och de landskapsdata som vi kunde plocka fram med den nya metodiken. Den flygbildsinventeringsmetodik som tagits fram under detta projekt medför att ett större område (3 x 3 km) kan inventeras på relativt kort tid (i genomsnitt 2 dagar). Tidsåtgången för att inventera hela 5 x 5 km rutan med denna metodik uppskattas till ca 3 dagar. Skillnaden från ordinarie NILS metodik är att betydligt större strukturer fångas upp eftersom karteringsenheten är större men även att detaljrikedomen som finns inom ordinarie NILS har fått minska betydligt. Med tiden finns förhoppningen att kunna effektivisera denna typ av flygbildsinventering än mer då den flygbildsinventeringstid som lagts ned under detta projekt även räknar in utveckling av metoden. I väntan på att nya möjligheter skall utvecklas skulle den metodik som vi tagit fram kunna utgöra en bra stomme för fortsatt verksamhet på en större skala än 1 x 1 km. Våra analyser av fågelarter på myrar och landskapsdata visade att fågeldata utgjorde för lite data för att vi skulle kunna se tydliga mönster samt kunna gå ned på den detaljnivå dvs. finindelning av myren, som vi ville. Tanken med den framtagna flygbildsinventeringsmetodiken var att ge data som passade för fler organismgrupper än fåglar samt att dessa data skulle kunna nyttjas även inom andra projekt såsom lillNILS. På grund av att projektet försökte svara mot både ett specifikt behov (SFT:s) samt ett mer generellt så kan vi konstatera att valet av rutor inte blev helt optimalt för att matcha landskapsdata från myrar med fågeldata. Vid fortsatta analyser kan det vara lämpligt att göra ett urval av de rutor som ligger i områden där dessa arter har sitt häckningsområde för att på så sätt begränsa antalet rutor med noll förekomst av dessa arter. Dessutom är det önskvärt att analysera flera NILS-rutor med en totalarea av myrar mellan 150 och 220 ha.
  •  
13.
  •  
14.
  • Christensen, Pernilla, et al. (författare)
  • Habitat preference of Clethrionomys rufocanus in boreal Sweden
  • 2006
  • Ingår i: Landscape Ecology. - The Hague : SPB Academic Publ.. - 0921-2973 .- 1572-9761. ; 21:2, s. 185-194
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • A long-term decline of vole populations in boreal Sweden, especially of the grey-sided vole (Clethrionomysrufocanus Sund.), has been revealed by snap-trapping in 1971–2004. We identified important habitats forthe grey-sided vole by mapping the distribution of cumulated number of reproductive females in 1971–1978, prior to the major decline in the 1980s. Mean abundance of C. rufocanus was higher in the western(inland) than eastern (coastland) part of the study area. As the inland appeared to represent the most, as faras we know, pristine, abundant part of the population, we based identification of high quality habitats oninland data only. Four habitats were more important than others and yielded nearly 86% of the reproductivefemales in spring: (1) forests of dry, (2) moist and (3) wet/hydric dwarf-shrub type, in addition to (4)forest/swamp complexes rich in dwarf-shrubs. The latter three habitats were used more frequently thanexpected from their occurrence in the landscape. Still, the variation in density of reproductive femaleswithin patches of the same habitat was frequently high. This suggested that habitat composition in thesurrounding landscape, perhaps may have affected local vole density at the patch scale. Clear-cut samplingplots appeared to be low-frequently used by reproductive females, but also by males and immatures. Inconclusion, our study indicated the importance of also studying habitat at a larger scale than that of thepatch to get a deeper understanding on how habitat influences local and regional densities and populationdynamics of C. rufocanus.
  •  
15.
  • Christensen, Pernilla, et al. (författare)
  • Jordbrukslandskapet : tillstånds- och förändringsanalyser baserade på data från NILS
  • 2015
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Ett syfte med denna rapport är att visa ett axplock av vad Nationell inventering av landskapet i Sverige (NILS) kan bidra med till Jordbruksverkets uppföljning av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap, utöver tidigare rapporterade analysresultat. Ett annat syfte är att visa på skillnader och likheter i skattningar av data som tagits fram med olika metodik och på så vis utvärdera metodikerna. Analyserna i rapporten är gjorda på data från NILS flygbildsinventering och NILS fältinventering. Data från flygbildsinventeringen har använts för tillståndsskattningar av markslagsarealer och mönster i landskapet, medan fältdata har använts även för förändringsanalyser av arealer och längder av linjeobjekt. Rapporten visar att flera analysresultat kan användas för att följa förändringar i odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden, under förutsättning att de följs över tiden. Till dessa hör: - Arealer av olika markslag i jordbrukslandskapet - Rumsliga mönster i jordbrukslandskapet - Täckningsgrad av träd i ohävdad jordbruksmark - Stengärdesgårdars läge i landskapet - Kvaliteten på skogskanter i jordbrukslanskapet Analyserna visar att det, enligt NILS, under perioden 2003-2007 fanns omkring 460000 ha hävdade betes- och slåttermarker i Sverige. Resultatet är detsamma från de båda inventeringarna. I nästa femårsperiod, 2008-2012, skattas samma markslag till 500000 ha i fältinventeringen. Ökningen är emellertid inte signifikant. Den obrukade åkermarken (träda) visar en icke signifikant tendens till minskning från 2003-2007 till 2008-2012. Det finns även en tendens till ökning av den totala arealen betad mark (inklusive betad vall) under samma period. Förändringen, som inte är signifikant, tycks främst bero på en något ökad areal av mark som betas av andra djurslag än nöt, häst och får, d.v.s. exempelvis getter. En övergångsmatris visar att de största förändringarna i markanvändning i jordbukslandskapet mellan de två femårsperioderna består av att brukad åkermark har övergått till tidigare åkermark med bete eller till ”övrig mark”, vilket t ex kan vara bebyggd mark. Det är emellertid tänkbart att en del av övergångarna mellan markslag som presenteras inte är sanna övergångar, utan beror på att markslag kan vara svåra att bedöma i fält och att inventerarna helt enkelt har gjort olika bedömningar i de båda femårsperioderna. Genom att låta fältinventerarna få tillgång till bedömningarna från det förra inventeringsvarvet kommer man att komma tillrätta med en del av detta problem. Den genomsnittliga fläckstorleken av ett markslag, tillsammans med den totala arealen av samma markslag, ger en bild av hur landskapet ser ut. Ytmässigt små fläckar och en stor totalarea antyder att landskapet är mer småbrutet än i de fall där fläckarna är stora vid samma totalarea. Kantindex (m/ha) där kantlängd relateras till fläckens area visar vid höga värden på ett mer småbrutet och varierat landskap än vid lägre index. Ett lågt index antyder större sammanhängande fläckar med liten flikighet. Kantindex tillsammans med total kantlängd, total area och genomsnittlig fläckstorlek ger en bild över hur landskapet ser ut och kommer att vara intressant att följa över tiden. Naturbetesmark visar på en större småbrutenhet och flikighet än åkermark vilket inte är särskilt förvånande. Norra Sverige har få och små naturbetsmarker, ett relativt högt kantindex och låg genomsnittlig fläckstorlek. Ett sätt att följa igenväxning av nedlagd jordbruksmark är att analysera trädtäckning i obrukad jordbruksmark. Analysen visar att Götalands mellanbygder och norra Sverige har den högsta genomsnittliga trädtäckningen, 15 % respektive 16 %, medan Götalands slättbygder har den lägsta, 6 %. Stengärdesgårdar har ett stort kulturmiljövärde och är också viktiga som biotoper. De har historiskt använts för att skilja inägor från utägor och markera fastighetsgränser i odlingslandskapet. Analyserna av linjekorsningsdata visar att det totalt fanns ca 136 000 km stengärdesgårdar i landet under perioden 2003-2007. Av dessa ligger 34 % i skog, 28 % ligger i gränsen mellan jordbruksmark och andra markslag och 25 % ligger helt i jordbruksmark. Gränszoner mellan markslag är ofta viktiga för den biologiska mångfalden. I den här rapporten har skogskanter som gränsar mot jordbruksmark analyserats. Mängden skogskanter som gränsar mot jordbruksmark har inte förändrats mellan de två femårsperioderna, utom i Norra Sverige där en signifikant minskning har skett. De vanligaste typerna av skogsbryn i jordbrukslandskapet idag är trädbryn med tvär skogsmantel och mindre komplexa kantformer, som raka till lätt böjda skogskanter. En mer komplex kantzon tros kunna hålla en högre artdiversitet än de mer tvära och raka skogskanterna med inget eller litet bryn.
  •  
16.
  •  
17.
  • Christensen, Pernilla, 1972- (författare)
  • The long-term decline of the grey-sided vole (Clethrionomys rufocanus) in boreal Sweden: importance of focal forest patch and matrix
  • 2006
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • There has been a long-term decline in number of cyclic vole populations in boreal Sweden since the 1970s. Several hypotheses have been suggested to explain this decline. Commonly for C. glareolus, C. rufocanus and M. agrestis, the decline has followed upon an increased frequency and severeness of winter declines and has shown up as a drop in spring densities. The spring decline is most pronounced for C. rufocanus. In contrast to other voles, C. rufocanus also show a decline in fall densities, suggesting some additional disturbance in this species. Habitat fragmentation has been suggested as such an additional disturbance and in this thesis the effect of habitat fragmentation on C. rufocanus is explored. At first the sampling method was evaluated i.e. whether the decline could be due to destructive sampling when the method in use in the long-term monitoring is snap-trapping. This resulted in a rejection of the destructive sampling hypothesis as a possible cause behind the decline in C. rufocanus. Habitat preference revealed that three habitats at the local scale (trap station) were high quality habitats for C. rufocanus: forest of moist and wet/hydric dwarf-shrub type, in addition to forest/swamp complexes rich in dwarf-shrubs. The occurrence of C. rufocanus at the landscape scale was positively correlated with the amount of boulder fields and a low degree of fragmentation of old-growth pine forests. There was considerable local variation in the decline in vole density among the 58 1-ha sampling plots, with respect to both density and timing of the decline, which suggested that habitat destruction outside sampling plots might be involved. Overall, clear-cuts had a negative influence on vole densities at both the local and landscape scale. A multiple regression analysis suggested that having both a high quality habitat at the local scale and a high proximity among xeric-mesic mires and a low connectivity among clear-cuts at the landscape scale were important for the occurrence of C. rufocanus. Initial analysis at the landscape scale were based on landscape data collected from 2.5 x 2.5 km areas centred on the individual vole sampling plots. Further investigations, however, on the patch level suggest that focal forest patch size and quality was of major importance in determining occurrence and persistence of C. rufocanus. Although not tested formally in these studies, the habitat fragmentation hypothesis has so far received support. Currently C. rufocanus seems to be affected negatively by too low patch sizes of suitable habitats in the surrounding landscape suggesting that the amount of suitable habitats could already be below the fragmentation threshold. However, this has to be evaluated further. Work is in progress to establish time-series over local landscape changes, and to evaluate if such changes have been associated with local declines of C. rufocanus and whether habitat loss, true habitat fragmentation or both have been influential.
  •  
18.
  • Christensen, Pernilla, et al. (författare)
  • The NILS (National Inventory of Landscapes in Sweden) approach to spatiotemporal landscape conditions and habitat biodiversity
  • 2010
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Climate change, changing views on land use priorities and other current events has created extraordinary challenges for strategic and operational approaches to landscape use, management and governance. The demand is increasing for up-to-date, applicable and timely data regarding landscape-level biodiversity, as is the need to integrate long-term data series with cause-and-effect oriented research. The NILS-program (National Inventory of Landscapes in Sweden, Swedish Environmental Protection Agency) is developed to monitor conditions and changes in landscape biodiversity and land use, as basic input to national and international reporting frameworks and applied research. NILS has been in operation since 2003 with two combined inventory routes, field inventory and interpretation of color infrared aerial photos, both using quantitative variables in a context-dependent flow that captures spatial information on species, habitats, structures and processes. The design is a stratified grid of 631 study units covering all terrestrial habitats in Sweden, where each unit includes plots from 0.25 m2 to 25 000 m2 to allow overlay of information on configuration on various scales and resolution. Experiences indicate that the NILS monitoring infrastructure allows for inclusion of supplementary inventories on other geographical scales or thematic directions, e.g., for assessing ecosystem services and green infrastructure for evaluating favorable conservation status according to the EU Habitats Directive. Data from the NILS-program can add to our understanding of the role and function of landscapes with respect to ecological integrity and long-term maintenance of biodiversity hotspots, and, thus, to contribute to advancing the Swedish model for sustainable forest management
  •  
19.
  • Christensen, Pernilla, et al. (författare)
  • Uppföljning av utredningen: Skador på mark och vegetation i de svenska fjällen till följd av barmarkskörning
  • 2007
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Den totala arealen fjäll dvs. fjällbarrskog (övergångszonen mellan skogsmark och fjäll med <10 m medelhöjd på barrträden), fjällbjörkskog och mark ovan skogsgränsen (ovan fjällbjörkskogen) är i denna studie uppskattad till ca 1404 km 2 inom NILS-strata 10, varav ca 91 % utgörs av fastmark. De dominierande Natura 2000 biotoperna är fjäll- och borealhed (32 %) och nordisk fjällbjörkskog (26 %).En sammanställning av fältinventerade data från NILS stratum 10 visar att de finns ca 1 km stigar, körspår eller leder, > 2 dm i bredd, per km2 dvs. spår med en sammansättning avvikande från omgivningen pga. tramp eller fordonskörning. Var åttonde av dess stigar, körspår eller leder är påverkade av terränghjulingar.En tidigare genomförd enkätundersökning (Allard et al. 2004) antyder att det finns större områden med skador från terrängkörning än vad som hittades i denna studie. Detta kan bero på (1) att terrängkörningen inte orsakat större skador i fjällen och enkätundersökningen överskattat påverkansgraden eller (2) att enkätundersökningen som metod framförallt förmedlar information om lokala störningar och inte ger en bild av påverkansgraden i fjällen som helhet eller (3) att antalet NILS-ytor i fjällen måste utvidgas för att terrängkörningen skall fångas upp i högre utsträckning i fältinventeringen.
  •  
20.
  • Christensen, Pernilla, et al. (författare)
  • Using statistical power analysis as a tool when designing a monitoring program: experience from a large-scale Swedish landscape monitoring program
  • 2013
  • Ingår i: Environmental Monitoring and Assessment. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0167-6369 .- 1573-2959. ; 185, s. 7279-7293
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The National Inventory of Landscapes in Sweden (NILS) is a large-scale, sample-based monitoring program that combines aerial photointerpretation with field inventory to follow landscape-scale biophysical conditions and changes. A statistical power analysis was conducted before the NILS program began in 2003 with the aim to determine an appropriate sampling effort and compare some design alternatives. The chosen sampling effort was then evaluated in a second power analysis conducted just before the first 5-year re-inventory rotation started. The latter power analysis revealed which magnitude of actual change might be detected within the future for different central monitoring variables. This article reports results from these power analyses and discusses our experiences in using power analysis as a tool for designing large-scale monitoring programs. The results showed that even quite small changes in the more common variables, such as land cover types and more common plant species, can be detected on the national scale. However, on the regional scale, or for less common variables, changes will be more difficult to detect. The power analyses have revealed the size level of changes that will be possible to detect. The results have also generated incentives for further improvements of NILS, e.g., input to the modification and revision of the variable content, flow and hierarchy, and incentives for launching other complementary monitoring programs connected to NILS. They have also created a basis for a better and more user-oriented communication of results from NILS to different stakeholders.
  •  
21.
  •  
22.
  • Dulio, Valeria, et al. (författare)
  • The NORMAN Association and the European Partnership for Chemicals Risk Assessment (PARC) : let’s cooperate!
  • 2020
  • Ingår i: Environmental Sciences Europe. - : Springer. - 2190-4707 .- 2190-4715. ; 32:1
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The Partnership for Chemicals Risk Assessment (PARC) is currently under development as a joint research and innovation programme to strengthen the scientific basis for chemical risk assessment in the EU. The plan is to bring chemical risk assessors and managers together with scientists to accelerate method development and the production of necessary data and knowledge, and to facilitate the transition to next-generation evidence-based risk assessment, a non-toxic environment and the European Green Deal. The NORMAN Network is an independent, well-established and competent network of more than 80 organisations in the field of emerging substances and has enormous potential to contribute to the implementation of the PARC partnership. NORMAN stands ready to provide expert advice to PARC, drawing on its long experience in the development, harmonisation and testing of advanced tools in relation to chemicals of emerging concern and in support of a European Early Warning System to unravel the risks of contaminants of emerging concern (CECs) and close the gap between research and innovation and regulatory processes. In this commentary we highlight the tools developed by NORMAN that we consider most relevant to supporting the PARC initiative: (i) joint data space and cutting-edge research tools for risk assessment of contaminants of emerging concern; (ii) collaborative European framework to improve data quality and comparability; (iii) advanced data analysis tools for a European early warning system and (iv) support to national and European chemical risk assessment thanks to harnessing, combining and sharing evidence and expertise on CECs. By combining the extensive knowledge and experience of the NORMAN network with the financial and policy-related strengths of the PARC initiative, a large step towards the goal of a non-toxic environment can be taken.
  •  
23.
  • Ecke, Frauke, et al. (författare)
  • Decline of grey-sided voles in managed boreal forests tracks long-term habitat fragmentation
  • 2006
  • Ingår i: Book of Abstracts. ; , s. 24-25
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • There has been a long-term decline, causing frequent local extinctions, of cyclic grey-sided voles (Clethrionomys rufocanus) in northern Fennoscandia since 1971. Previous studies supported the hypothesis that altered landscape structure, especially in terms of forest patch area and fragmentation of oldgrowth forest, has contributed to the decline. Since those studies were based on cumulated vole time series data and static landscape structure, we now tested whether the long-term decline was related to a gradual change. We digitized landcover types (>0.25 ha) from aerial photographs within 6.25 km2 squares centred on each of the 27 sampling sites with 5 year intervals, starting in 1970. Because of clear-cutting, mean area of the patches of >35 year old forest that intersected the sampling sites decreased from 126 ha in 1970 to 44 ha in 2004. The main decrease in focal forest patch area occurred in 198085, coinciding with the major drop in vole numbers. Our results strongly suggest that long-term habitat fragmentation is involved in the current decline of grey-sided voles. However, climate change leading to warmer winters with a less stable snow cover is also thought to be of major importance, as indicated by a decrease in vole wintering success.
  •  
24.
  •  
25.
  •  
26.
  • Ecke, Frauke, et al. (författare)
  • Identification of landscape elements related to local declines of a boreal grey-sided vole population
  • 2006
  • Ingår i: Landscape Ecology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0921-2973 .- 1572-9761. ; 21:4, s. 485-497
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Several studies indicate a long-term decline in numbers of different species of voles in northern Fennoscandia. In boreal Sweden, the long-term decline is most pronounced in the grey-sided vole (Clethrionomys rufocanus). Altered forest landscape structure has been suggested as a possible cause of the decline. However, habitat responses of grey-sided voles at the landscape scale have never been studied. We analyzed such responses of this species in lowland forests in Västerbotten, northern Sweden. Cumulated spring densities representing 22 local time series from 1980-1999 were obtained by a landscape sampling design and were related to the surrounding landscape structure of 2.5×2.5 km plots centred on each of the 22 1-ha trapping plots. In accordance with general knowledge on local habitat preferences of grey-sided voles, our study supported the importance of habitat variables such as boulder fields and old-growth pine forest at the landscape scale. Densities were negatively related to clear cuts. Habitat associations were primarily those of landscape structure related to habitat fragmentation, distance between habitat patches and patch interspersion rather than habitat patch type quantity. Local densities of the grey-sided vole were positively and exponentially correlated with spatial contiguity (measured with the fragmentation index) of old-growth pine forest, indicating critical forest fragmentation thresholds. Our results indicate that altered land use might be involved in the long-term decline of the grey-sided vole in managed forest areas of Fennoscandia. We propose two further approaches to reveal and test responses of this species to changes in landscape structure.
  •  
27.
  •  
28.
  •  
29.
  •  
30.
  • Ecke, Frauke, et al. (författare)
  • Landscape structure and the long-term decline of cyclic grey-sided voles in Fennoscandia
  • 2010
  • Ingår i: Landscape Ecology. - : Springer. - 0921-2973 .- 1572-9761. ; 25:4, s. 551-560
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Changes in forest landscape structure have been suggested as a likely contributing factor behind the long-term decline in the numbers of cyclic grey-sided voles (Clethrionomys rufocanus) in northern Fennoscandian lowland regions in contrast to mountain regions due to the absence of forest management in the mountains. This study, for the first time, formally explored landscape structure in 29 lowland (LF) and 14 mountain forest (MF) landscapes (each 2.5 x 2.5 km) in northern Sweden, and related the results to the cumulated spring trapping index of the grey-sided vole in 2002-2006. The grey-sided vole showed striking contrasts in dynamics close in space and time. The MF landscapes were characterized by larger patches and less fragmentation of preferred forest types. The grey-sided vole was trapped in all of 14 analyzed MF landscapes but only in three out of 29 of the LF landscapes. MF and LF landscapes with grey-sided vole occurrence were characterized by similar focal forest patch size (mean 357 ha, minimum 82 ha and mean 360 ha, minimum 79 ha, respectively). In contrast, these MF compared to the LF landscapes were characterized by larger patches of preferred forest types and less fragmented preferred forest types and by a lower proportion of clear-cut areas. The present results suggest that landscape structure is important for the abundance of grey-sided voles in both regions. However, in the mountains the change from more or less seasonal dynamics to high-amplitude cycles between the mid 1990s and 2000s cannot be explained by changes in landscape structure.
  •  
31.
  • Ecke, Frauke, et al. (författare)
  • Spatio-temporal patterns in landscape structure cause limiting thresholds for the abundance of declining grey-sided voles
  • 2009
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • The grey-sided vole (Myodes rufocanus) is one of the keystone vole species for ecosystem functioning in boreal forests. In 1970-2008 there has been a long-term decline in the numbers of grey-sided voles within a 100×100 km2 study area in northern Sweden. Habitat destruction is regarded as a contributing factor to the decline. However, we have so far lacked knowledge on any spatiotemporal thresholds in landscape structure related to the decline. Here, we studied such thresholds in 16 5×5 km landscapes, systematically distributed within the study area. Local declines were most pronounced in the western (inland) part of the study area in 1980-85. At that time, the species already had gone extinct in the eastern (coastal) area. We related changes in landscape structure to the timing of the grey-sided vole declines. Landcover types (>0.25 ha) were digitized from aerial photographs within the 5×5 km landscapes with 5-yr intervals. The most pronounced changes in landscape structure were related to changes in forest age structure due to clear-cutting. Within the study area, there were significant geographical differences in the size distribution of clearcuts and forest patches. In 1970, the coastal in contrast to the inland study area, was characterized by more clear-cuts (766  versus 182) that were smaller (mean 5 ± 18 ha versus 13 ± 34 ha) but covered larger areas (sum 4077 ha versus 2325 ha). Spatio-temporal comparisons showed that the coastal landscape in 1970, when the vole was rarely found there, resembled the inland landscape in 1985. The main decrease in focal forest patch size in the inland occurred in 1980-85, coinciding with the major drop in vole numbers there. Our results suggest that spatio-temporal changes in landscape structure are important and contributing to declines in greysided vole abundance.
  •  
32.
  • Esseen, Per-Anders, et al. (författare)
  • Factors driving structure of natural and anthropogenic forest edges from temperate to boreal ecosystems
  • 2016
  • Ingår i: Journal of Vegetation Science. - : Wiley. - 1100-9233 .- 1654-1103. ; 27:3, s. 482-492
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Questions What factors control broad-scale variation in edge length and three-dimensional boundary structure for a large region extending across two biomes? What is the difference in structure between natural and anthropogenic edges? Location Temperate and boreal forests across all of Sweden, spanning latitudes 55-69 degrees N. MethodsWe sampled more than 2000 forest edges using line intersect sampling in a monitoring programme (National Inventory of Landscapes in Sweden). We compared edge length, ecosystem attributes (width of adjacent ecosystem, canopy cover, canopy height, patch contrast in canopy height, forest type) and boundary attributes (profile, abruptness, shape) of natural edges (lakeshore, wetland) with anthropogenic edges (clear-cut, agricultural, linear disturbance) in five regions. Results Anthropogenic edges were nearly twice as abundant as natural edges. Length of anthropogenic edges was largest in southern regions, while the abundance of natural edges increased towards the north. Edge types displayed unique spectrums of boundary structures, but abrupt edges dominated, constituting 72% of edge length. Anthropogenic edges were more abrupt than natural edges; wetland edges had the most gradual and sinuous boundaries. Canopy cover, canopy height, patch contrast and forest type depended on region, whereas overall boundary abruptness and shape showed no regional pattern. Patch contrast was related to temperature sum (degree days5 degrees C), suggesting that regional variability can be predicted from climate-controlled forest productivity. Boundary abruptness was coupled with the underlying environmental gradient, land use and forest type, with higher variability in deciduous than in conifer forest. Conclusions Edge origin, land use, climate and tree species are main drivers of broad-scale variability in forest edge structure. Our findings have important implications for developing ecological theory that can explain and predict how different factors affect forest edge structure, and help to understand how land use and climate change affect biodiversity at forest edges.
  •  
33.
  • Esseen, Per-Anders, et al. (författare)
  • Från datafångst till datavärdskap – översyn av datahanteringen i Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS)
  • 2008
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Syftet med denna utredning har varit att se över hela datahanteringen i NILS för att kunna identifiera särskilt kritiska processer och för att få en bild av helheten. I rapporten presenteras en kravspecifikation för de nya system (datahantering, statistik/redovisning och datavärdskap) som behöver byggas upp, de resurser som behövs för detta samt ges ett förslag på hur och i vilken tidsordning som systemen bör byggas upp.I rapporten presenteras den rekommenderade framtida datahanteringen inom NILS, från datafångst till datavärdskap. Data som idag ingår i datahanteringen för NILS är fältdata, tolkningsdata samt medföljande metadata, stöddata och annan nödvändig dokumentation. I denna rapport föreslås att datahantering i NILS skall delas in i fyra olika huvudprocesser.Den första processen ärDatafångstprocessen som samlar in rådata, samt kvalitetssäkrar och levererar detta. I NILS datafångstprocess ingår i dagsläget två delar, dels fältinventering, dels flygbildstolkning av 1 km x 1 km rutan. Det är nödvändigt att uppbyggnaden av fältdatabas och tolkningsdatabas samordnas vad gäller såväl systemstruktur, variabelnamn mm för att underlätta samkörningar av data. Den största kraften och resurserna skall läggas på att effektivisera datahanteringen inom datafångsten för då uppnås den största nyttan med insatserna.Den andra processen ärDatabasprocessen som tar emot rådata, metadata och stöddata från fält- och flygbildsprocessen i datafångsten och lagrar detta i ett databassystem. I systemet lagras även beräknade data, alternativt beräkningsfunktioner (script) som utför beräkningar direkt beroende på olika användares behov. För både flygbildstolkning och fältinventering skall normaliserade databaser upprättas. Detta är en absolut nödvändighet och ett krav för att Databas och Datavärdskap skall vara genomförbart.Den tredje processen ärStatistikprocessen som producerar skattningar, bearbetningar, sammanställningar och resultatrapporter från NILS grunddata i databasen.Den fjärde processen utgörs av självaDatavärdskapet där det ingår att ta emot och kontrolleradata, tillgängliggöra data för externa användare (via webb-portal bl.a.) samt att permanent arkivera kvalitetssäkrade data. I datavärdskapet ingår grunddata från NILS rådatabas samt bearbetade data, resultatrapporter, sammanställningar av data, tabeller, figurer mm som producerats i Statistikprocessen.Denna rapport ger följande övergripande förslag till hur huvudprocesserna i NILS datahantering skall genomföras och byggas upp:Beställarens uppdrag skall vara klart definierat för utförarenTydligt uppsatta mål för arbetetUtförlig planering - baserat på tillräckligt kunskapsunderlagTydligt definierade roller för personalenAtt personalen har de personella, ekonomiska och materiella resurser som behövs för genomförandet (kompetens, tid, verktyg, utrustning mm)Planera helheten, men bygg från litet till stort, undvik onödig komplexitetDelleveranser till avnämare ska ske tidigt och fortlöpandeKvalitetssäkring ska finnas i alla processerI samtliga huvudprocesser skall det ingå tillräcklig säkerhetskopiering av data, anpassad till varje process särskilda kravTillräcklig dokumentation av alla ingående delprocesserTydlig strategi för att minimera riskerFortlöpande dialog och adaptiv utveckling – för att säkerställa att målen nåsKostnadseffektivitet i alla led – beakta möjligheter till intern och extern samordningSamverkan – såväl inom som utom SLU.Under arbetets gång har särskilt kritiska moment i utvecklingsarbetet identifierats bl.a. lednings- och organisationsstrukturen, val av programvara för databaserna samt kvalitetssäkring av rådata. Dessa bör lyftas fram i det fortsatta arbetet.Rapporten ger ett förslag till en 5-årsplan för uppbyggnad av huvudprocesserna. De mest kritiska processerna är uppbyggnaden av kvalitetsäkrade rådatabaser för fältinventeringen och flygbildstolkning. Fokus de första åren ligger därför på NILSbasen och statistikdelen. Uppbyggnaden av själva datavärdskapet senareläggs.Utifrån 5-årsplanen har en kostnadsberäkning gjorts att utveckla och ta i drift samtliga huvudprocesser och komponenter i datahanteringen. Den beräknade kostnaden för 2008 är 4415 kkr, 2009 5230 kkr, 2010 7147 kkr, 2011 7760 kkr och 2012 8406 kkr. 
  •  
34.
  • Geenen, R., et al. (författare)
  • EULAR recommendations for the health professional's approach to pain management in inflammatory arthritis and osteoarthritis
  • 2018
  • Ingår i: Annals of the Rheumatic Diseases. - : BMJ. - 0003-4967 .- 1468-2060. ; 77:6, s. 797-807
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Pain is the predominant symptom for people with inflammatory arthritis (IA) and osteoarthritis (OA) mandating the development of evidence-based recommendations for the health professional's approach to pain management. A multidisciplinary task force including professionals and patient representatives conducted a systematic literature review of systematic reviews to evaluate evidence regarding effects on pain of multiple treatment modalities. Overarching principles and recommendations regarding assessment and pain treatment were specified on the basis of reviewed evidence and expert opinion. From 2914 review studies initially identified, 186 met inclusion criteria. The task force emphasised the importance for the health professional to adopt a patient-centred framework within a biopsychosocial perspective, to have sufficient knowledge of IA and OA pathogenesis, and to be able to differentiate localised and generalised pain. Treatment is guided by scientific evidence and the assessment of patient needs, preferences and priorities; pain characteristics; previous and ongoing pain treatments; inflammation and joint damage; and psychological and other pain-related factors. Pain treatment options typically include education complemented by physical activity and exercise, orthotics, psychological and social interventions, sleep hygiene education, weight management, pharmacological and joint-specific treatment options, or interdisciplinary pain management. Effects on pain were most uniformly positive for physical activity and exercise interventions, and for psychological interventions. Effects on pain for educational interventions, orthotics, weight management and multidisciplinary treatment were shown for particular disease groups. Underpinned by available systematic reviews and meta-analyses, these recommendations enable health professionals to provide knowledgeable pain-management support for people with IA and OA.
  •  
35.
  • Hedenås, Henrik, et al. (författare)
  • Changes in vegetation cover and composition in the Swedish mountain region
  • 2016
  • Ingår i: Environmental Monitoring and Assessment. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0167-6369 .- 1573-2959. ; 188
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Climate change, higher levels of natural resource demands, and changing land use will likely lead to changes in vegetation configuration in the mountain regions. The aim of this study was to determine if the vegetation cover and composition have changed in the Swedish region of the Scandinavian Mountain Range, based on data from the long-term landscape biodiversity monitoring program NILS (National Inventory of Landscapes in Sweden). Habitat type and vegetation cover were assessed in 1740 systematically distributed permanent field plots grouped into 145 sample units across the mountain range. Horvitz-Thompson estimations were used to estimate the present areal extension of the alpine and the mountain birch forest areas of the mountain range, the cover of trees, shrubs, and plants, and the composition of the bottom layer vegetation. We employed the data from two subsequent 5-year monitoring periods, 2003-2007 and 2008-2012, to determine if there have been any changes in these characteristics. We found that the extension of the alpine and the mountain birch forest areas has not changed between the inventory phases. However, the total tree canopy cover increased in the alpine area, the cover of graminoids and dwarf shrubs and the total cover of field vegetation increased in both the alpine area and the mountain birch forest, the bryophytes decreased in the alpine area, and the foliose lichens decreased in the mountain birch forest. The observed changes in vegetation cover and composition, as assessed by systematic data in a national and regional monitoring scheme, can validate the results of local studies, experimental studies, and models. Through benchmark assessments, monitoring data also contributes to governmental policies and land-management strategies as well as to directed cause and effect analyses.
  •  
36.
  • Hedenås, Henrik, et al. (författare)
  • Det föränderliga fjällandskapet
  • 2015
  • Ingår i: Skog & Mark 2015 : Om tillståndet i svensk landmiljö. - 9789162012984 ; , s. 4-8
  • Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Landskapet i fjällen påverkas av klimatförändringar och ändrad markanvändning, inklusive ökad turism. Här presenteras miljöövervakningsresultat från studier av växtligheten och på- verkan av bland annat terrängfordon på kalfjäll och i fjällbjörkskog.
  •  
37.
  • Hedenås, Henrik, et al. (författare)
  • Utvärdering av NILS data i fjällen
  • 2014
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Målet med denna studie har varit att utreda vilka variabler i NILS – Nationell Inventering av Landskapet i Sverige – som är lämpliga och möjliga att ha med i en regional miljöövervakning av fjällandskapet. Utgångspunkten är miljömålet ”Storslagen fjällmiljö”. De data som använts i denna rapport är från två hela inventeringsvarv i NILS fältinventering (2003-2007 respektive 2008-2012) och från ett inventeringsvarv i NILS flygbildstolkning (2003-2007). För fältdata har både data från provyte- och linjekorsningsinventeringen använts. Alla data analyseras dels för hela fjällkedjan, vilken omfattar all mark ovanför den s.k. gränsen för fjällnära skog, och dels för norra fjällen (Norrbottens län ovanför denna gräns) respektive södra fjällen (Västerbottens, Jämtlands och Dalarnas län ovanför denna gräns). Det finns en lång rad variabler i NILS som är nog vanliga för att det skall vara möjligt att detektera förändringar över tiden och som därmed kan användas som uppföljningsbara indikatorer. Exempel på sådana är total krontäckning; täckning av björk; total busktäckning; täckningen av enbuskar, dvärgbjörk och vissa videarter eller artgrupper; fältskiktets totala täckning; täckning av ris och graminider samt av örter i vissa habitat. När det gäller bottenskiktet behövs det lite mer ingående analyser, men gruppen övriga mossor är utan tvekan en grupp som är nog vanlig för att det skall vara möjligt att använda som indikator på förändringar. Det som i hög grad styr om en variabel är möjlig att använda är hur vanlig den är, d.v.s. i hur många NILS rutor som den har registrerats. I här ej publicerade analyser kan vi konstatera att NILS kan följa förändringar över tiden med en tillräcklig tillförlitlighet för variabler som registerats i 13 eller fler rutor. Men är förändringen stor och distinkt nog så kan även förändringar av något ovanligare variabler detekteras (ex. dvärgbjörk på klimatimpediment i södra delen av fjällkedjan). Data från NILS linjekorsningsinventering ger underlag för analyser av tätheten av linjära element. När det gäller variabler så är vattendragen en grupp som är nog vanlig för att det skall vara möjligt att detektera förändringar. När det gäller transportleder så finns det en potential att detektera förändringar i variablerna djurstigar och fordonsspår. För båda dessa variabler finns det indikationer på förändringar i detta datamaterial. För flygbildstolkade data har vi inte genomfört några förändringsskattningar då vi än så länge enbart har data från perioden 2003-2007. Av de variabler som vi tittat på i denna studie är areal öppen och trädbeklädd mark, med andel busk- och trädtäckning i fjällbarrskogen, fjällbjörkskogen och på kalfjället intressanta att följa med avseende på igenväxning av tidigare mer öppna områden. Våra resultat visar att det inte har skett några signifikanta förändringar i areal fjällbarrskog, fjällbjörkskog och kalfjäll under denna tidsperiod (2003-2007 jämfört med 2008-2012). Att kalfjället växer igen på grund av klimatförändringar är något som diskuteras och det finns forskningsresultat från delar av fjällkedjan som stödjer detta. NILS kan med sitt stickprov följa förändringar över hela fjällkedjan men inom denna relativt korta tidsperiod är det inte förväntat att några större förändringar skall ha hunnit ske. Det är dock viktigt att följa hur dessa arealer och deras utbredning (latitud, longitud, altitud) förändras över tiden över hela fjällkedjan, för att kunna fånga upp storskaliga förändringar och ge underlag för uppföljning av miljömål och mer fördjupade studier. Den totala krontäckningen på kalfjället har ökat i hela fjällkedjan, men det har inte skett någon ökad krontäckning av björk som är den dominerande trädarten. Detta gör att resultaten måste tolkas med viss försiktighet. Den totala busktäckningen på kalfjället är högre i den södra delen av fjällkedjan jämfört med den norra delen Detta kan eventuellt bero på skillnader i klimat och betestryck mellan områdena. En annan orsak som kanske kan förklara skillnaden i busktäckning mellan södra och norra fjällen är att det är relativt mer lågalpina områden (lägre altitud som oftare är buskrika) i södra fjällen jämfört med norra fjällen där de finns relativt mer mellan och högalpina områden (som ofta är buskfattiga).   Fältskiktet har ökat i hela fjällkedjan; på kalfjället, i fjällbjörkskogen och i fjällbarrskogen. Framförallt har det skett en ökning av graminider och ris på kalfjället och i fjällbjörkskogen. Denna trend är tydligare i norra delen än i södra. I södra delen är det enbart ris som ökat på kalfjället. För linjeobjekten är den relativa standardavikelsen hög och resultaten måste därför tolkas med försiktighet. Intressant är dock den konstaterade ökningen av fordonsspår i hela fjällkedjan. Ett exploateringsindex, som bygger på den totala tätheten av linjeelement, har tagits fram som är ett mått på total mänsklig påverkan, men visar inte på några skillnader över tiden. Rapporten visar att NILS redan idag kan leverera bra underlag för nationell och regional miljöövervakning och indikatorer till miljömålet ”Storslagen fjällmiljö.” Det finns också stora möjligheter att utveckla miljöövervakningen i fjällkedjan för bättre och mer omfattande landskapsdata som underlag till en långsiktigt hållbar förvaltning av fjällandskapet.
  •  
38.
  • Hedenås, Henrik, et al. (författare)
  • Vad klarar vår nya stickprovsdesign? : NILS gräsmarks- och lövskogsinventeringar 2020
  • 2022
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Inventeringarna fältsäsongen 2020 genomfördes som ett storskaligt test av en ny stickprovsdesign, med nyutvecklad flygbilds- och fältinventering. Fokus för inventeringarna var att bidra till nationellt heltäckande data för naturtyper som hittills saknat det. Bristen på data har framförallt gällt naturtyper med höga naturvärden (annex 1-naturtyper) men inkluderar även en del vanligare naturtyper. Det första årets inventeringar inbegrep en läroprocess för att dimensionera inventeringarnas stickprovsstorlekar med hänsyn till flygbilds- och fältinventeringsmetodik, budget och att få in data på ovanliga naturtyper. Insamlade data användes för att göra skattningar och variansberäkningar vilka i sin tur utgjorde ett underlag för bedömningar av vilka justeringar i metodik som kunde behöva göras kommande år. Analyserna av data från 2020-års inventeringar visade även hur flexibiliteten i stickprovsdesignen gick att använda för att göra regionala förtätningar utifrån behov. Eftersom t.ex. skattningsalgoritmer och databas fanns på plats samma år kunde vi göra skattningar på både nationell och regional nivå direkt efter avslutad fältsäsong. I och med att vi tar fram skattningar i den här rapporten visar vi att alla steg är på plats i ett fungerande system som kan producera användbara resultat i relation till inventeringens syfte. Resultatet från 2020-års inventeringar visar att det går att inventera relativt ovanliga naturtyper, som ädellövskogar, och vanliga naturtyper som lövdominerad taiga och vägrenar inom samma generella ramverk. Det visar också att dimensioneringen av inventeringarna var tillräcklig för att vi skulle kunna beräkna arealer med önskvärd precision för flera av artikel 17-naturtyperna. För många av naturtyperna behöver vi förtäta stickprovet, i förhållande till det vi använde 2020, för att kunna detektera förändringar med efterfrågad styrka. Vi gjorde arealskattningar som hade bra precision både för vanliga naturtyper, t.ex. triviallövskogar och öppna kultiverade betesmarker (förväntade relativa medelfel om 12 % respektive 10 % efter fem år), och ovanligare naturtyper, t.ex. ädellövskogar (9020, 9160, 9190) och silikatgräsmarker (6270) (förväntat relativt medelfel om 22 % respektive 15 % efter fem år). Med hjälp av dessa data utvärderade vi 2020-års stickprovsnivåer utifrån de ambitionsnivåer som föreslås av Naturvårdsverket (Jacobson 2010). Möjligheten till att detektera förändringar beror till stor del på hur variabeln korrelerar mellan de två inventeringstillfällena som förändringen mäts och det relativa medelfelet för skattningarna. En hög korrelation och ett lågt relativt medelfel för tillståndsskattningarna ökar möjligheten att upptäcka förändringar. För de vanligare naturtyperna uppnådde vi detta redan med nuvarande dimensionering. För att kunna detektera förändringar över tid med god precision även för de sällsynta naturtyperna med höga naturvärden, skulle vi behöva öka stickprovet ytterligare för flera av dem. Vid en jämförelse med skattade lövskogsnaturtyper baserade på data från Riksskogstaxeringen kan vi dra slutsatsen att data från NILS lövskogsinventering behövs för att uppnå målet att arealskattningarna ska ha relativa medelfel på 20 % eller mindre. Den nya småprovytemetodik som infördes i gräsmarks- och lövskogsinventeringarna 2020 resulterade i att vi registrerade ungefär tre gånger så många arter i snitt per provyta, i fält- och bottenskikt, jämfört med den metodik som användes i NILS basinventering 2003–2020. Resultatet speglar både att storleken på ytan där arter inventeras har ökat och att fler arter lagts till i jämförelse med den lista som användes i NILS basinventering. Vår slutsats är att den nya stickprovsdesignen ger oss ett flexibelt och effektivt verktyg som, med justering av dimensioneringen, kommer att kunna ge oss både tillförlitliga skattningar av samtliga eftersökta naturtypsförekomster och goda möjligheter att detektera förändringar över tid. Redan efter ett år hade vi kommit långt och med fortsatt utveckling av inventeringarna har vi goda förutsättningar att möta både nuvarande och framtida krav för såväl internationell som nationell och regional miljöanalys.
  •  
39.
  • Hedenås, Henrik, et al. (författare)
  • Vegetation conditions and changes in the Swedish mountain area
  • 2016
  • Ingår i: Environmental Monitoring and Assessment. - 0167-6369. ; 188
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Climate change, higher levels of natural resource demands, and changing land use will likely lead to changes in vegetation configuration in the mountain regions. The aim of this study was to determine if the vegetation cover and composition have changed in the Swedish region of the Scandinavian Mountain Range, based on data from the long-term landscape biodiversity monitoring program NILS (National Inventory of Landscapes in Sweden). Habitat type and vegetation cover were assessed in 1740 systematically distributed permanent field plots grouped into 145 sample units across the mountain range. Horvitz–Thompson estimations were used to estimate the present areal extension of the alpine and the mountain birch forest areas of the mountain range, the cover of trees, shrubs, and plants, and the composition of the bottom layer vegetation. We employed the data from two subsequent 5-year monitoring periods, 2003–2007 and 2008–2012, to determine if there have been any changes in these characteristics. We found that the extension of the alpine and the mountain birch forest areas has not changed between the inventory phases. However, the total tree canopy cover increased in the alpine area, the cover of graminoids and dwarf shrubs and the total cover of field vegetation increased in both the alpine area and the mountain birch forest, the bryophytes decreased in the alpine area, and the foliose lichens decreased in the mountain birch forest. The observed changes in vegetation cover and composition, as assessed by systematic data in a national and regional monitoring scheme, can validate the results of local studies, experimental studies, and models. Through benchmark assessments, monitoring data also contributes to governmental policies and land-management strategies as well as to directed cause and effect analyses.
  •  
40.
  • Hultcrantz, Monica, et al. (författare)
  • The GRADE Working Group clarifies the construct of certainty of evidence
  • 2017
  • Ingår i: Journal of Clinical Epidemiology. - : Pergamon Press. - 0895-4356 .- 1878-5921. ; 87, s. 4-13
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Objective: To clarify the grading of recommendations assessment, development and evaluation (GRADE) definition of certainty of evidence and suggest possible approaches to rating certainty of the evidence for systematic reviews, health technology assessments, and guidelines. Study Design and Setting: This work was carried out by a project group within the GRADE Working Group, through brainstorming and iterative refinement of ideas, using input from workshops, presentations, and discussions at GRADE Working Group meetings to produce this document, which constitutes official GRADE guidance. Results: Certainty of evidence is best considered as the certainty that a true effect lies on one side of a specified threshold or within a chosen range. We define possible approaches for choosing threshold or range. For guidelines, what we call a fully contextualized approach requires simultaneously considering all critical outcomes and their relative value. Less-contextualized approaches, more appropriate for systematic reviews and health technology assessments, include using specified ranges of magnitude of effect, for example, ranges of what we might consider no effect, trivial, small, moderate, or large effects. Conclusion: It is desirable for systematic review authors, guideline panelists, and health technology assessors to specify the threshold or ranges they are using when rating the certainty in evidence. (C) 2017 The Authors. Published by Elsevier Inc.
  •  
41.
  • Hägglund, Ruaridh, et al. (författare)
  • Uppföljning av kvalitetsförändringar i ängs- och betesmarker via NILS : tillstånds- och förändringsskattningar baserade på data insamlade 2006-2015
  • 2017
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • ”Uppföljning av kvalitetsförändringar i ängs- och betesmark via NILS” (nedan kallat kvalitetsuppföljningen) är ett uppdrag till SLU från Jordbruksverket att årligen inventera ett urval av ängs- och betesmarker i syfte att kunna följa kvaliteter i ängs- och betesmarker. Urvalet utgörs av objekt som inventerades i ängs- och betesmarksinventeringen i början av 2000-talet och som finns registrerade i Jordbruksverkets TUVA-databas1 . Urvalet av objekt har gjorts inom ramen för NILS (Nationell inventering av landskapet i Sverige) systematiskt utlagda 5x5 km rutor. I norra Sverige finns färre ängs och betesmarker än i södra och urvalet i norra Sverige genomfördes därför inom 15x15 km-rutor centrerade runt NILS 5x5 km-rutor för att öka chanserna till att få med ängs och betesmarksobjekt.Kvalitetsuppföljningen består av en provyteinventering och en transektinventering av fjärilar och humlor. I kvalitetsuppföljningen ingår 696 ängs- och betesmarksobjekt fördelat på 402 NILS-rutor, för fler detaljer över design och datainsamling i kvalitetsuppföljningen, se Eriksson m.fl. (2011).Denna rapport redovisar tillstånd och förändringsskattningar för fjärilar och humlor såväl som för data insamlade på provytorna under perioden 2006-2015.
  •  
42.
  • Hörnfeldt, Birger, et al. (författare)
  • Long-term decline and local extinction of Clethrionomys rufocanus in boreal Sweden
  • 2006
  • Ingår i: Landscape Ecology. - The Hague : SPB Academic Publ.. - 0921-2973 .- 1572-9761. ; 21, s. 1135-1150
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Over the past three decades in boreal Sweden, there has been a long-term decline of cyclic sympatric voles,leading to local extinctions of the most affected species, the grey-sided vole (Clethrionomys rufocanus). Wemonitored this decline by snap-trapping on 58 permanent plots spread over 100 km2 in spring and fall from fall1971–2003. The reason for the decline is largely unknown, although a common major factor is likely to beinvolved in the decline of C. rufocanus and of the coexisting voles.However, here we deal with the reasonabilityof one complementary hypothesis, the habitat fragmentation hypothesis, which assumes that part of thedecline of C. rufocanus is caused by habitat (forest) destruction. There was considerable local variation in thedecline among the 58 1-ha sampling plots, with respect to both density and timing of the decline; however, alldeclines ended up with local extinction almost without exception. Local declines were not associated withhabitat destruction by clear-cutting within sampling-plots, as declines started about equally often before asafter clear-cutting, which suggested that habitat destruction outside sampling plots could be involved. In amultiple regression analysis, local habitat preference (LHP; expressed as a ratio of observed to expectednumber of voles trapped per habitat) together with two habitat variables in the surrounding (2.5 · 2.5 km2)landscape matrix explained56%of the variation among local cumulated densities of C. rufocanus and hence oflocal time-series.LHPwas positively correlated and explained31%of the variation, while connectivity amongclear-cuts was negatively correlated and proximity among xeric-mesic mires was positively correlated andexplained additional 16% and 9%, respectively. Even if the overall decline cannot be connected to local clearcuttingon sampling-plots, clear-cutting and hence habitat fragmentation/destruction in the surroundinglandscapes potentially influenced grey-sided vole numbers negatively.
  •  
43.
  •  
44.
  • Larsman, Pernilla, 1976, et al. (författare)
  • Perceived work demands, felt stress, and musculoskeletal neck/shoulder symptoms among elderly female computer users. The NEW study.
  • 2006
  • Ingår i: European Journal of Applied Physiology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1439-6319 .- 1439-6327. ; 96, s. 127-135
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The aim of the present study was to test a structural model of the relationship between the perceived quantitative (time pressure and unevenly distributed workload) and emotional work demands and self-reported musculoskeletal symptoms from the neck and shoulder region with felt stress (rested, relaxed, calm, tense, stressed, and pressured at the end of a normal workday) as a mediating variable. As part of the NEW (Neuromuscular assessment in the Elderly Worker) study, a European case-control study, the present cross-sectional study was based on a questionnaire survey among Danish, Dutch, Swedish and Swiss female computer users aged 45 or older (n = 148). The hypothesized structural model was tested using structural equation modelling. The results indicate that perceived work demands influence neck/shoulder musculoskeletal symptoms through their effect on felt stress. The results further indicate complete mediation, which means that all of the effect of the perceived work demands on symptoms could be attributed to the stress mechanism. As regards the percentage of explained variance in the endogenous variables, 36% of the variation in felt stress was explained by the perceived work demands, and about 20% of the variation in musculoskeletal neck/shoulder symptoms was explained by the combination of the perceived work demands and the felt stress
  •  
45.
  •  
46.
  • Lindgren, Nils, et al. (författare)
  • Metodutveckling för datainsamling i NILS landskapsruta : skattningar med laserdata och optiska satellitbilder
  • 2014
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • NILS är en stickprovsbaserad inventering som syftar till att producera information om miljön i Sverige. Resultaten används bland annat för nationell statistik och internationell rapportering liksom för forskning. Inventeringen baseras på åter-kommande inventering av 631 systematiskt utlagda samplingsenheter eller ”rutor” där varje ruta består av: en 1 km stor ruta som tolkas i detalj i IR-flygbilder, 12 provytor som besöks i fält, samt en 5 * 5 km stor ruta som skall ge information om omgivande landskap. Projektet har haft som syfte att undersöka möjligheter för att kartera NILS 5 km ruta med automatiska metoder som kan utföras med en begrän-sad tidståtgång. I denna rapport rapporteras försök med att använda optiska satellitdata från Landsat TM och SPOT HRG sensorerna, samt laserskannerdata från lantmäteriets nationella skanning för en ny nationell höjdmodell (NH). Viss förhandstolkning av ägoslagsgränser har gjorts i fotogrammetrisk arbetsstation. För att minska mängden manuellt arbete har möjligheterna att använda referensdata från NILS inventering-ens fältytor eller 1 km ruta, samt från Riksskogstaxeringen också undersökts. De väsentligaste resultaten redovisas nedan:  Krontäckning och trädvegetationens höjd kan skattas från laserdata om re-ferensdata beräknas från Riksskogstaxeringens klavträd, eller bedöms i fo-togrammetrisk arbetsstation; däremot så var Riksskogstaxeringens fältbe-dömda krontäckningar inte lika bra referensdata.  Busktäckning kunde inte skattas med laserskannerdata från Lantmäteriets nationella laserskanning, men har kunnat skattas i andra studier som gjorts med mera specialiserade skanningar,  De referensytor som täcker en satellitregistrering sammanfaller i regel end-ast delvis med de referensytor som täcker lämpliga laserskannerdata för samma skattningsområde, ett stratifierat arbetssätt är därför att föredra. Lantmäteriets laserskanning i kombination med referensdata från Riks-skogstaxeringen lämpade sig därvid väl för att dela in landskapet i öppna och trädtäckta marker (i detta projekt definierades trädtäckta områden som områden med mer än 10% krontäckning och mer än 3 m trädhöjd).  Inom trädtäckta områden kan en klassning i grova trädslagsklasser göras från kombinationen av satellitbilder och Riksskogstaxeringens ytor.  För det öppna landskapet undersöktes om befintliga fältdata kunde använ-das för en grov markvegetationsklassning, men datamaterialet, både från NILS och Riksskogstaxeringen, blev för litet. Flygbildstolkningen från NILS 1 km ruta var inte heller lämplig för detta ändamål. Istället kan en speciell flygbildstolkning användas, där ytor subjektivt väljs speciellt för denna klassning. Ett klassningsschema utvecklades, där ett antal grova klasser blev slutresultatet
  •  
47.
  • Lindgren, Nils, et al. (författare)
  • Using Optical Satellite Data and Airborne Lidar Data for a Nationwide Sampling Survey
  • 2015
  • Ingår i: Remote Sensing. - : MDPI AG. - 2072-4292. ; 7, s. 4253-4267
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • A workflow for combining airborne lidar, optical satellite data and National Forest Inventory (NFI) plots for cost efficient operational mapping of a nationwide sample of 5x 5 km squares in the National Inventory of Landscapes in Sweden (NILS) landscape inventory in Sweden is presented. Since the areas where both satellite data and lidar data have a common data quality are limited, and impose a constraint on the number of available NFI plots, it is not feasible to perform classifications in a single step. Instead a stratified approach where canopy cover and canopy height are first predicted from lidar data trained with NFI plots is proposed. From the lidar predictions a forest stratum is defined as grid cells with more than 3m mean tree height and more than 10% vertical canopy cover, the remaining grid cells are defined as open land. Both forest and open land are then classified into broad vegetation classes using optical satellite data. The classification of open land is trained with aerial photo interpretation and the classification of the forest stratum is trained with a new set of NFI plots. The result is a rational procedure for nationwide sample based vegetation characterization.
  •  
48.
  • Ranlund, Åsa, et al. (författare)
  • Metodbeskrivning : 2020 års inventeringar av gräsmarker och lövskogar
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • En generell stickprovsdesign, inom vilken det går att inventera både vanliga och ovanliga fenomen på såväl nationell som regional nivå, utvecklades under 2019 och 2020. Under 2020 har den nya stickprovsdesignen använts för inventeringar av gräsmarker och lövskogar med syfte att förbättra nationella data på naturtyper med höga naturvärden, dvs. naturtyper som uppfyller kriterierna för EU:s art- och habitatdirektivs annex 1, samtidigt som vanligare naturtyper följdes där behov funnits för att komplettera befintliga data. I den här rapporten redovisar vi metodiken vi utvecklat för flygbilds- och fältinventeringarna samt hur urval av trakter till stickprov och provytor för fältbesök gått till.För gräsmarks- och lövskogsinventeringarna gjordes först ett gemensamt så kallat balanserat urval för att slumpmässigt välja ut trakter ur urvalsramen till stickprov. Sedan klassades alla provytor inom de utvalda trakterna i en flygbildsinventering till både lövskogs- och gräsmarksklasser. Utifrån de flygbildsinventerade klasserna skapades urvalsklasser separat för gräsmarks- respektive lövskogsinventeringen. Urvalsklasserna användes sedan för att välja ut provytor för fältbesök, ett urval som gjordes för gräsmarks- respektive lövskogsinventeringen oberoende av varandra.Metodiken för flygbildsinventering utvecklades för att gräsmarks- och lövskogsinventeringarna skulle kunna använda stora stickprov, i linje med den nya stickprovsdesignen. En viktig princip vid flygbildsinveteringen var överklassning, dvs att provytor inkluderades där klassningen var osäker. Detta för att säkerställa att alla gräsmarker och lövskogar inom inventeringarnas respektive ramverk hade möjlighet att ingå så att det statistiska kravet för stickprovsdesignen var uppfyllda. Provytor som utifrån flygbildsinventeringen helt säkert inte innehöll eftersökta naturtyper behövde inte besökas i fält vilket gjorde att fältbesöken fokuserades till provytor av intresse för gräsmarks- eller lövskogsinventeringarna. Det minskade kostnaden för fältbesök och vi kunde använda större stickprov. Sammantaget flygbildsinventerades över 137 000 provytor fördelat på 701 trakter inför fältinventeringen 2020.För fältinventeringen inom gräsmarks- och lövskogsinventeringarna introducerades flera nyheter jämfört med tidigare inventeringar för att samla in mer data på bl.a. naturtypers kvalitet. Varje delyta klassades t.ex. till en naturtyp oavsett om den uppfyller kravet för att bli klassad som en annex 1-naturtyp. Utöver det registrerades ett antal kvalitetsvariabler som visar vilka kriterier för annex 1 som är uppfyllda eller inte. Det gör att det går att jämföra areal och statusvariabler för en annex 1-naturtyp) med areal och statusvariabler av motsvarande naturtyp med låga naturvärden (dvs. där annex 1-kriterierna inte är uppfyllda). 1763 provytor fördelat på 187 trakter slumpades ut för att inventeras i fält 2020. Av dem inventerades 64 provytor 2021 eftersom de inte hanns med säsongen 2020.Eftersom antalet trakter är den viktigaste faktorn i att bestämma precisionen i skattningarna så vill vi inte minska antalet trakter eftersom det ökar osäkerheten i skattningarna. För att effektivisera inventeringarna arbetar vi därför med två olika angreppssätt för en viss stickprovstäthet. Dels vill vi förbättra möjligheten att korrekt kunna utesluta provytor, och ibland hela trakter, från fältbesök genom att förbättra flygbildsinventeringen. Det kan t.ex. handla om att minska överklassningen, genom att göra kriterierna för klasserna snävare . Under det första inventeringsåret 2020 tog det lite längre tid att inventera en trakt i fält än vad som var önskvärt. För att minska fälttiden kan vi därför behöva minska antalet provytor som vi inventerar per trakt alternativt förenkla fältmetodiken per provyta. Fältinsatsen kan också bli effektivare genom att inventering av smala linjära objekt, som åker- och vägrenar, görs genom en linjekorsningsinventering istället för via gräsmarks- och lövskogsinventeringarnas provytor. För lövskogsinventeringen 2020 var ålderskriteriet >30 år . Ett sätt att fokusera denna inventering mot naturtyper av större intresse är att höja ålderskriteriet så att inventeringen riktas mer mot äldre lövskogar. Utöver färre provytor skulle det antagligen också leda till att vi behöver besöka färre trakter inom lövskogsinventeringen. Nackdelen blir förstås att inventeringen inte inkluderar yngre skogar, så det är ett beslut som bör tas utifrån vilka frågeställningar som ska besvaras och hur prioriteringen ser ut för vilka data som ska samlas in.För att kunna ta tillvara de möjligheter som den nya stickprovsdesignen ger har vi utvecklat ny metodik för flygbildsinventering av stora stickprov inom gräsmarks- och lövskogsinventeringarna. Det förbättrar våra möjligheter att möta kraven på tillfredställande data även för mer ovanliga naturtyper. För att möta de ökade kraven på data till artikel 17-rapporteringen har vi också utvecklat och omprioriterat fältinventeringen. 2020 var det första året för gräsmarks- och lövskogsinventeringarna. Redan då fanns allt på plats men många delar behöver utvecklas vidare för att ytterligare effektivisera dem.
  •  
49.
  • Sandring, Saskia, et al. (författare)
  • NILS datafångst och datavärdskap (NIDa) : projektrapport
  • 2014
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Projektet NIDa (NILS datafångst och datavärdskap) har pågått i 5 år. Syftet har varit att skapa förutsättningar för ett datavärdskap i NILS (Nationell inventering av landskapet i Sverige). Inom projektet har ett system för mottagning av data och grunden för lagringsdatabasen utvecklats. Förutom systemutveckling har projektet genomfört kvalitetssäkring av befintliga data och tagit fram rutiner för korrigering av data. I rapporten beskrivs datasystemet för NILS och projektet utvärderas. Komplett systemdokumentation, förvaltningsplan och ekonomisk redovisning av projektet bifogas i bilagor.
  •  
50.
  • Ståhl, Göran, et al. (författare)
  • National inventory of landscapes in Sweden (NILS) : scope, design, and experiences from establishing a multi-scale biodiversity monitoring system
  • 2011
  • Ingår i: Environmental Monitoring & Assessment. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0167-6369 .- 1573-2959. ; 173:1-4, s. 579-595
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The landscape-level and multiscale biodiversity monitoring program National Inventory of Landscapes in Sweden (NILS) was launched in 2003. NILS is conducted as a sample-based stratified inventory that acquires data across several spatial scales, which is accomplished by combining aerial photo interpretation with field inventory. A total of 631 sample units are distributed across the land base of Sweden, of which 20% are surveyed each year. By 2007 NILS completed the first 5-year inventory phase. As the reinventory in the second 5-year phase (2008-2012) proceeds, experiences and insights accumulate and reflections are made on the setup and accomplishment of the monitoring scheme. In this article, the emphasis is placed on background, scope, objectives, design, and experiences of the NILS program. The main objective to collect data for and perform analyses of natural landscape changes, degree of anthropogenic impact, prerequisites for natural biological diversity and ecological processes at landscape scale. Different environmental conditions that can have direct or indirect effects on biological diversity are monitored. The program provides data for national and international policy and offers an infrastructure for other monitoring program and research projects. NILS has attracted significant national and international interest during its relatively short time of existence; the number of stakeholders and cooperation partners steadily increases. This is constructive and strengthens the incentive for the multiscale monitoring approach.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-50 av 52
Typ av publikation
tidskriftsartikel (17)
konferensbidrag (16)
rapport (14)
bokkapitel (2)
annan publikation (1)
doktorsavhandling (1)
visa fler...
forskningsöversikt (1)
visa färre...
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (29)
refereegranskat (22)
populärvet., debatt m.m. (1)
Författare/redaktör
Christensen, Pernill ... (42)
Svensson, Johan (13)
Sandström, Per (12)
Nilsson, Mats (8)
Hedenås, Henrik (8)
Allard, Anna (8)
visa fler...
Glimskär, Anders (6)
Christensen, H (5)
Adler, Sven (5)
Gardfjell, Hans (5)
Nilsson, Liselott (5)
Sandsjö, Leif, 1958 (5)
Ranlund, Åsa (4)
Hagner, Åsa (4)
Sandring, Saskia (4)
Hedström Ringvall, A ... (4)
Kadefors, Roland, 19 ... (3)
Nilsson, Björn (3)
Pettersson, Anders (3)
Esseen, Per-Anders (3)
Sundquist, Sture (3)
Olsson, Håkan (2)
Munthe, John (2)
Högström, Mats (2)
Marklund, Liselott (2)
van Bavel, Bert (1)
Bergman, Stefan (1)
Inghe, Ola (1)
van den Brink, Paul (1)
Martin, Jonathan W. (1)
Geenen, R (1)
Rautio, Arja (1)
Grafström, Anton (1)
Cronvall, Erik (1)
Åsenlöf, Pernilla, 1 ... (1)
MacLeod, Matthew (1)
Ahrens, Lutz (1)
Hansen, K. (1)
Ottvall, Richard (1)
Engwall, Magnus, 196 ... (1)
Vrana, Branislav (1)
Ståhl, Göran (1)
Holm, Sören (1)
Reese, Heather (1)
Wikberg, Jenny (1)
Forsman, Helena (1)
Covaci, Adrian (1)
Alygizakis, Nikiforo ... (1)
Čirka, Ľuboš (1)
Deviller, Geneviève (1)
visa färre...
Lärosäte
Sveriges Lantbruksuniversitet (26)
Luleå tekniska universitet (12)
Umeå universitet (10)
Göteborgs universitet (5)
Naturvårdsverket (4)
Chalmers tekniska högskola (4)
visa fler...
Stockholms universitet (2)
IVL Svenska Miljöinstitutet (2)
Uppsala universitet (1)
Örebro universitet (1)
Malmö universitet (1)
Karolinska Institutet (1)
visa färre...
Språk
Engelska (35)
Svenska (17)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Naturvetenskap (27)
Lantbruksvetenskap (13)
Samhällsvetenskap (5)
Teknik (3)
Medicin och hälsovetenskap (2)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy