| 1. |
- Bergmark, Ulrika, 1973-, et al.
(författare)
-
Att leda med omsorg: fyra handledningsmetaforer i aktionsforskning
- 2022
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - Växjö : Linnaeus University Press. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 27:2, s. 28-53
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Intresset för praktiknära skolforskning är idag stort. Aktionsforskning är en populär form för samarbete mellan forskare och lärare där handledning är centralt. Syftet med denna studie är att problematisera handledning och handledarroller i aktionsforskningsprojekt. Som teoretisk grund ligger den amerikanska utbildningsfilosofen Nel Noddings omsorgsetik. Deltagarna i studien är en forskare och tre lärare som alla har erfarenheter av att leda aktionsforskningsprojekt genomförda inom kommunal skolverksamhet. Datainsamling har skett genom skriftliga reflektioner och kollegiala samtal om handledning och handledarroller. Analysen har utgått ifrån tematisk analys och domäninteraktionsmodell. I analysen framträder fyra handledningsmetaforer i aktionsforskning: trädgårdsmästaren, herden, läraren och brobyggaren. Alla rollerna kan praktiseras samtidigt och fingertoppskänsla avgör när en handledare går in i och ut ur olika roller. Slutsatsen är att omsorgsetik kan bidra till ökad förståelse för handledning som något situerat och relationellt, där ett symmetriskt förhållningssätt mellan handledare och handledd betonas. I handledning är det viktigt att inte behandla alla likadant, utan att i stället lära känna varandra som individer, ha tilltro till varandra och visa omsorg baserad på specifika behov. Handledarens roll omfattar att skapa förståelse för andras perspektiv samt att inbjuda till kommunikation och reflektion. Utifrån studiens resultat kan konstateras att de fyra metaforerna för handledarroller är användbara för att belysa komplexiteten i handledarroller och för att bidra till underlag för reflektion och omformulerande av stereotypa handledarroller.
|
|
| 2. |
- Bergmark, Ulrika, et al.
(författare)
-
Leading with care: four mentor metaphors in collaboration between teachers and researchers in action research (Translated from the Swedish and revised by the authors)
- 2024
-
Ingår i: Educational action research. - : Taylor & Francis. - 0965-0792 .- 1747-5074. ; 32:3, s. 475-492
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Mentoring is a central aspect of action research processes and raises ethical issues concerning roles and responsibilities, particularly when teachers and researchers collaborate. The purpose of the study is to explore mentoring and the roles of mentors in action research from an ethical stance. The theoretical basis is the philosophy of care ethics developed by the American educational philosopher, Nel Noddings. Participants in the study included one researcher and three teachers with experience serving as mentors in action research. Data collection included written reflections and collegial conversations on mentoring. Thematic analysis and the domain interactional model were used in the analysis, where four mentor metaphors in action research emerged: the gardener, the shepherd, the teacher and the bridge-builder. All roles can be practiced at the same time; sensitivity determines when a mentor moves in and out of different roles. The study finds that care ethics can contribute to an increased understanding of mentoring as something situated and relational, where a symmetrical approach between mentor and mentee is emphasized. The goal of mentoring should not be to treat everyone equally, but instead to build relationships on the individual level in order to establish mutual trust based on individual needs. The study shows that the four mentor metaphors can serve as a useful tool for critical reflection on the complexity of the mentor role and accordingly, the renegotiation of stereotypical mentor roles in relation to the quality of teaching.
|
|
| 3. |
- Dahlbäck, Ann-Charlotte, et al.
(författare)
-
Läsundervisning i skolåren F-3: lärare och forskare reflekterar över ett forsknings- och utvecklingsprojekt
- 2022
-
Ingår i: Forskning & utveckling i förskola och skola (Fufos). - Piteå : Utbildningsförvaltningen Piteå kommun. - 2004-3635. ; :1, s. 5-23
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Med målsättningen att utveckla läsfärdighet och läslust hos de yngsta eleverna genomfördes i två skolor ett sex veckor långt forsknings- och utvecklingsprojekt i F–3. I projektet kombinerades systematiskt litteraturarbete med läsaktiviteter i hemmen. I denna artikel fokuseras de reflektioner som projektets lärare förmedlade i sina logg- och mötesanteckningar. Syftet var att ta del av lärarnas uppfattning om elevers läsfärdighet och läslust relativt ett språkutvecklande arbetssätt samt vilka brister respektive förtjänster de noterat avseende projektet. Resultatet, som sedan speglas mot praktikarkitektur i en metareflektion om samverkan och kunskapsutveckling, visar att lärarna uppfattar att läsfärdighet och läslust utvecklades genom läsundervisningen i skolan med fokus på lässtrategier och boksamtal, samt genom hemläsning. Klyftan mellan lässvaga och lässtarka elever föreföll dock öka när hemmen engagerades, varför skolans kompensatoriska uppdrag aktualiserades. Praktikarkitekturen bidrar till att se hur de olika praktikerna samspelar i ett samverkansprojekt med flera aktörer och bidrar till inblandades kunskapsutveckling. De kollegiala samtalen samt diskussioner om forskning lyftes fram som betydelsefulla inslag i utvecklingsarbetet
|
|
| 4. |
- Dahlbäck, Ann-Charlotte, et al.
(författare)
-
Utmaningar när hemmet involveras i läsningen
- 2021
-
Ingår i: Svenskläraren. - : Svensklärarföreningen. - 0346-2412. ; :1/2, s. 26-28
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Läsprojekt ihop med vårdnadshavare kan ge guldstunder, men i värsta fall även öka kunskapsklyftorna. Här berättar lärare, från två F-3 skolor i Piteå, om sina erfarenheter efter att ha genomfört ett läsprojekt med forskares hjälp.
|
|
| 5. |
- Manderstedt, Lena, 1966-, et al.
(författare)
-
”… förut kunde jag inte läsa så himla bra”: ett litteraturdidaktiskt projekt med vårdnads- havare och elever i skolår F–3
- 2022
-
Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - : Lärarstiftelsen. - 2000-9674 .- 2001-6131. ; 10:1, s. 7-30
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Denna studie presenterar och analyserar ett läsprojekt i F–3-klasser vid två skolor i en mindre kommun. Litteraturläsning i skolan kombinerades med lässtrategiundervisning och boksamtal som övades i hemmen. Bokurvalet omfattade en bilderboksserie i pixiboksformat för förskoleklassens elever och mer omfattande böcker i skolår 1–3. Eleverna förväntades läsa med eller för vårdnadshavare eller annan närstående, samtala om det lästa och träna de båda läsförståelsestrategierna förutspå respektive sammanfatta. Läsprojektet pågick under sex veckor, och data samlades in genom veckovisa enkäter till vårdnadshavare och, efter avslutat projekt, fokusgruppsintervjuer med elever. Såväl elever som vårdnadshavare upplevde att mängden av textläsning bidrog till att utveckla elevernas läsfärdighet, och bokurvalets och boksamtalets betydelse kommenterades överlag positivt av deltagarna. Läsprojektet belyste och problematiserade skolans kompensatoriska uppdrag för elever som inte har ett väl utvecklat lässtöd hemifrån.
|
|
