| 1. |
- Almazidou, Maria, et al.
(författare)
-
Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö - Ungdomar i öppenvård år 2013
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trestad2 är en nationell satsning där de tre städerna Stockholm, Göteborg och Malmö samarbetar för att minska användandet av cannabis bland ungdomar. Inom ramen för projektet har det skapats en modell för att identifiera och följa trender i de tre storstäderna vad gäller droganvändning och psykosocial situation för ungdomar som påbörjar behandling för missbruksproblem. Framtagandet av relevanta indikatorer har skett i nära samarbete mellan praktiker och forskare utifrån en sammanvägning av forskningsmässiga, metodologiska och kliniskt betydelsefulla utgångspunkter. Underlaget utgörs av uppgifter om 788 ungdomar som inledde öppenvårdsbehandling vid någon av städernas Maria-mottagningar under år 2013 och har inhämtats med intervjumetoden UngDOK.Sammanställningen av indikatorer visar att flickor utgör cirka en fjärdedel av det totala antalet ungdomar som påbörjar öppenvård för problem med alkohol eller narkotika. Ungdomarnas medianålder när vårdkontakten inleds är 17 år och mer än hälften av ungdomarna har kommit i kontakt med Maria-mottagningarna via eget eller nätverkets initiativ. Nästan två tredjedelar av ungdomarna uppger att de har eller har haft omfattande problem under sin skolgång och cirka en tiondel av ungdomarna varken studerar, arbetar eller praktiserar. Drygt tre fjärdedelar av ungdomarna anger cannabis som sin primära drog, men nästan hälften av dem har även en riskfylld alkoholkonsumtion. Den genomsnittliga debutåldern för den primära drogen är 15 år. Ungefär en fjärdedel av ungdomarna har tidigare fått vård och behandling för alkohol- eller narkotikaproblem. Förekomsten av besvärliga uppväxtvillkor är hög hos ungdomarna och över hälften av dem har erfarenheter av att ha växt upp med våld, psykiska problem och/eller missbruk i familjen. Drygt en tredjedel av samtliga ungdomar har eller har haft kontakt med den psykiatriska vården.Vissa skillnader mellan de tre städernas Maria-mottagningar kan identifieras. Ungdomarna som påbörjar kontakt med mottagningen i Stockholm verkar ha problem av något lindrigare art jämfört med Göteborg och Malmö och utgör mindre andelar både när det gäller komplicerande bakgrundsfaktorer och nuvarande problembeteenden. Det finns även mindre skillnader i åldersstrukturen i de tre städerna, där Stockholm har fler ungdomar under 18 år medan både Göteborg och Malmö har fler som är över 18 år. Det finns även vissa könsskillnader genom att flickorna i samtliga tre städer tycks ha en tyngre problematik i jämförelse med pojkarna. Flickorna saknar i högre grad sysselsättning, anger oftare problem i skolan, har haft svårare uppväxtvillkor och har i större utsträckning haft kontakt med psykiatrin i jämförelse med pojkarna.Att sammanställa och rapportera deskriptiva indikatorer om individer som påbörjar behandling för alkohol- och narkotikaproblem kan ha flera fördelar. En sådan är att informationen kan ligga till grund för en ökad förståelse av ungdomars alkohol- och narkotikaanvändning och dess omfattning. Även om rapportens uppgifter inte är heltäckande, beskriver den en större population av svenska ungdomar med en problematisk användning av alkohol och droger. Föreliggande rapport är således en första ansats till att ge en sammanfattande bild av de ungdomar som påbörjar behandling vid Maria-mottagningarnas öppenvård i Stockholm, Göteborg och Malmö.
|
|
| 2. |
- Anderberg, Mats, 1961-, et al.
(författare)
-
Adolescents with substance abuse problems in outpatient treatment : a one-year prospective follow-up study
- 2021
-
Ingår i: Nordic Studies on Alcohol and Drugs. - : Sage Publications. - 1455-0725 .- 1458-6126. ; 38:5, s. 466-479
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim: There is a lack of knowledge about how adolescents with substance abuse problems manage after taking part in treatment. It is also difficult to perform traditional follow-up studies with this group. This article presents the outcome of a prospective study of 455 adolescents who underwent outpatient treatment, based on data taken from official registers. It aims to describe and analyse indications of continued use of substance (CUS) and how various risk and protective factors predict outcomes after initiated treatment at a Maria clinic in Sweden. Design: The study is based on structured interviews at intake, and the data that indicated CUS were taken from several different national registers. The analyses included descriptive data and bivariate associations, logistic regressions and a CHAID analysis. Results: Almost two thirds of the adolescents have no indication of CUS at one-year follow-up. The ten studied risk factors independently were weak predictors of CUS and it was instead the accumulation of risk factors that were linked to a negative outcome. Conclusion: The majority of adolescents who start outpatient treatment for substance abuse problems return to a lesser extent in registers that may indicate a continued problem with alcohol and drugs one year later. A concentration of more than five risk factors appears to be associated with a registration. The study also provides an example of an alternative method for following up adolescents with alcohol and drug abuse problems.
|
|
| 3. |
- Anderberg, Mats, 1961-, et al.
(författare)
-
Criminality among young people with substance use problems in Sweden : A one-year follow-up study
- 2022
-
Ingår i: Journal of Drug Issues. - : Sage Publications. - 0022-0426 .- 1945-1369. ; 52:3, s. 406-420
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Swedish drug policy has a strong focus on minor drug violations. This longitudinal study analyses the association between criminality and substance use problems among young people who have received outpatient treatment and risk factors that predict continued problems with criminality. Research on this target group is under development in Sweden, but there are few follow-up studies. The study indicates that about one-quarters of the young people who begin outpatient treatment have been convicted of crimes at 1-year follow-up. Most of them who had been convicted with offences also have ongoing problems with substance use and three-quarters of the young people had been charged with a drug-related offence. More than five risk factors give an elevated risk of continued criminality. Interventions meeting the needs of young people, moving away from the current emphasis on penal law principles, may also contribute to reduced criminality in this target group.
|
|
| 4. |
- Anderberg, Mats, et al.
(författare)
-
Experiences of victimization among adolescents with Substance Abuse Disorders in Sweden
- 2016
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Child and Adolescent Psychiatry and Psychology. - : Walter de Gruyter GmbH. - 2245-8875. ; 4:3, s. 123-131
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Adolescents who initiate treatment for substance abuse often have a history of victimization in the form of physical, psychological, or sexual abuse. These experiences can have serious adverse consequences that may affect their livesand social functioning.Objective: This article describes and analyzes victimization among adolescents who are in outpatient treatment for substance abuse disorders with respect to gender, social circumstances, alcohol and drug abuse, and mental health.Method: This cross-sectional study is based on structured interviews with 748 adolescents from seven outpatient clinics in Sweden. Chi-squared tests were performed to examine significant differences between gender and victimization (or lack of victimization). The study also included a quantitative content analysis of interview utterances.Results: The analysis showed that more than half of the adolescents had experienced violence or another type of abuse. There are also significant gender differences: two thirds of the girls and slightly less than half the boys had experienced abuse in some form, and the girls had more severe needs at treatment admission.Conclusion: This study established that experiences of victimization and exposure to violence are widespread among adolescents with substance abuse disorders in Sweden. This is an important issue that requires attention and action, with preventive and therapeutic interventions needed to provide support for both substance abuse disorders and psychiatric symptoms.
|
|
| 5. |
- Anderberg, Mats, 1961-, et al.
(författare)
-
Gender differences among adolescents with substance abuse problems at Maria clinics in Sweden
- 2018
-
Ingår i: Nordic Studies on Alcohol and Drugs. - : Sage Publications. - 1455-0725 .- 1458-6126. ; 35:1, s. 24-38
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim: The article describes similarities and differences regarding various risk factors between girls and boys with substance abuse problems who begin outpatient treatment at the Maria clinics in Sweden. Potential hypotheses and some implications are also discussed. Methods: This cross-sectional study was based on interview data from 2169 adolescents obtained over three years from outpatient clinics in 11 Swedish cities. Results: Girls appear to consistently have more difficult family and childhood environments than boys, and are more likely to have problems related to school, more serious substance abuse problems, and more severe mental health problems. Criminal activity is significantly higher among boys. Conclusions: The study shows that girls entering treatment generally have significantly more risk factors than boys and thus more extensive problems in several aspects of life, which in turn increases the risk of developing serious drug and alcohol problems in adulthood. The study supports the gender-paradoxical relationship in which a smaller proportion of girls than boys enter treatment for substance abuse, even though girls tend to have more problematic life situations.
|
|
| 6. |
- Anderberg, Mats, 1961-, et al.
(författare)
-
Homelessness and Social Exclusion in Two Swedish Cities
- 2019
-
Ingår i: European Journal of Homelessness. - Brussels : Feantsa. - 2030-2762 .- 2030-3106. ; 13:1, s. 31-58
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this study is to describe the living conditions of homeless people in the cities of Gothenburg and Karlskrona in Sweden and to analyse their level of social inclusion and social exclusion. The empirical basis of the study was interview responses from 1 148 individuals in connection with initial contact with municipal housing programmes. The study clarifies that people in these programmes are a heterogeneous group in terms of gender, background and current living situation. A majority of the homeless people are living in difficult conditions and are in extremely exposed positions. Three different groups emerged in the analysis of the study population: individuals who are socially included (15%), marginalised (65%) or socially excluded (19%). The article also discusses the various groups’ discrete needs and their implications for preventive as well as more interventional actions on the political and practical levels.
|
|
| 7. |
- Anderberg, Mats, 1961-, et al.
(författare)
-
Mer än varannan ungdom med alkohol- och narkotikaproblem i öppenvården har erfarenhet av utsatthet i barndomen
- 2019
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - Stockholm : Karolinska Institutet. - 0037-833X. ; 96:6, s. 786-799
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Det finns idag få svenska studier som undersöker erfarenheter av utsattheti barndom hos ungdomar med drogproblem, särskilt inom öppenvården.Den här studien analyserade erfarenheter av försummelse och övergreppunder barndomen hos ungdomar (medelålder 18 år) som påbörjat öppenvårdsbehandlingför drogproblem. Resultaten visade att många ungdomarhade erfarenheter av försummelse och övergrepp i barndomen. Erfarenhetav utsatthet i barndomen var också relaterat till upplevda problem i uppväxtfamiljen,t.ex. ekonomiska svårigheter, missbruk, psykisk ohälsa och våld ifamiljen. Resultaten pekar på att det är angeläget att även utreda utsattheti barndomen bland ungdomar i behandling för drogproblem, särskilt då det idag finns god evidens för att psykiatrisk samsjuklighet (t.ex. traumareaktionoch drogproblem) bör behandlads samtidigt för att uppnå bäst effekt.
|
|
| 8. |
- Anderberg, Mats, 1961-, et al.
(författare)
-
Minskad alkohol- och cannabisanvändning bland ungdomar på Mariamottagningar : En effekt av Coronapandemin?
- 2022
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - Stockholm : Socialmedicinsk tidskrift. - 0037-833X. ; 99:2, s. 237-251
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Studien belyser Coronapandemins eventuella betydelse för de 658 ungdomar som påbörjade behandling för alkohol- och narkotikaproblem på Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö år 2020 vad gäller droganvändning och psykosocial situation jämfört med uppgifter för 2016-2019. I studien observeras flera parallella förändringar kring ungdomarnas alkohol- och cannabisanvändning som kan hänga samman med förändrade umgängesmönster till följd av en ökad social distansering under pandemin. Dessa positiva indikationer kan ställas mot en befarad ökad psykisk ohälsa de kommande åren.
|
|
| 9. |
- Anderberg, Mats, 1961-, et al.
(författare)
-
Strukturerade intervjuer inom missbruksvården : - som en grund för kunskapsutveckling
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Anderberg, Mats & Dahlberg, Mikael (2009). Strukturerade intervjuer inom missbruksvården – som en grund för kunskapsutveckling (Structured interviews in substance abuse treatment - as a foundation for the development of knowledge). In the discussion on knowledge development in social work, structured interviews have attracted an increasing amount of attention. The aim of this thesis is to examine and analyze how structured interviews can serve as a basis in the compilation and development of knowledge for practice and research in addiction treatment. More precisely, it means a problematization of the methodological issues that are of central importance in studying treatment outcomes, in which structured interviews form the basis. The methodological aspects in focus here are scientific concepts such as reliability, validity and specific factors in the evaluation of treatment interventions. A further objective is to outline a model for analysis when compiling and evaluating treatment outcome. The five empirical studies have been conducted in their natural context, in organisations in which structured interviews with clients are carried out as an everyday routine and used for e.g. treatment planning. The structured interview DOK (a Swedish abbreviation for Documentation of clients) is used as a basis and an example for the empirical studies in this thesis. The validation studies show that the DOK interview generally attains a good level of reliability and validity, but also contains a small number of variables that do not live up to the requirements which may be imposed. Deficiencies in operationalization and question construction seem to have a large impact. Another conclusion is that it is possible to carry out validation studies, where each variable is examined separately and evaluated with the aid of both sound methodological starting points and relevant statistical theory. Another of the central questions, the thesis addresses, is how structured interviews can be used as a basis for evaluation of treatment. The two studies which highlight this issue show that it is obvious that structured interviews are suitable for such a purpose, through its standardized form and multi-dimensional nature. Validation of structured interviews or evaluation of social interventions should not be reduced to single numbers or values. The multidimensional nature of the structured interview shall also be reflected in the results and analysis. The thesis presents an analysis model for evaluating treatment outcome in relation to two empirical examples and foregoing theoretical starting points. Our view is that structured interviews can provide a link between practice and research and thus contribute to the development of knowledge in social work and substance abuse treatment.
|
|
| 10. |
- Anderberg, Mats, 1961-, et al.
(författare)
-
UngDOK : Manual för intervjuformulären 2016
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- UngDOK är en strukturerad intervju som tagits fram särskilt för ungdomarmed olika former av alkohol- och narkotikaproblem. Det primära syftet med UngDOK är att kartlägga den unges problem, behov och aktuella situation för att kunna göra en relevant bedömning, planering och genomförande av behandling. Denna samlade information kan även utgöra underlag för uppföljning och lokal utvärdering av mottagningarnas insatser och resultat. Tanken är också att dokumentationen samtidigt ska kunna bidra till epidemiologisk information för nationellt bruk och till behandlingsforskning.Den strukturerade intervjun UngDOK skapades år 2003 inom ramen för ett trestadssamarbete mellan öppenvårdsmottagningar för unga med missbruksproblemi Stockholm, Göteborg och Malmö, de s.k. Maria-mottagningarna. I detta samarbete uppmärksammades dokumentation som gemensamt intresseområde och behov. Några mottagningar saknade helt system för systematisk dokumentation av sina klienter medan andra använde egenkomponerade formulär eller intervjumetoder som skapats för vuxna personer med missbruksproblem. Ingen av mottagningarna var nöjda med de system för dokumentationsom sedan tidigare användes och önskade därför att ta fram ett nytt ochgemensamt dokumentationssystem. Utgångspunkten vid skapandet av det nya dokumentationssystemet var att det skulle vara kortfattat, lättanvänt, samt anpassat för den målgrupp som mottagningarna möter.Sedan 2009 har utveckling och uppdatering av dokumentationssystemet gjorts i samarbete med Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdoms- och missbruksvården (IKM) vid Linnéuniversitetet. Den informationsom samlas in med stöd av den strukturerade intervjun UngDOK sammanställs i en databas, vilken IKM ansvarar för. UngDOK:s statistiska sammanställning samlas i en årlig rapport om samtliga IKMDOK:s enheter som i sin tur även används för nationella och internationella epidemiologiska jämförelser.UngDOK reviderades och vidareutvecklades gemensamt av behandlare och forskare under hösten 2012, då även en ny intervju för uppföljning togs fram. En viktig utgångspunkt under utvecklingsarbetet var att bygga vidare på erfarenheter från tidigare samarbete och att i så hög grad som möjligt bibehålla ursprungliga intentioner och ambitioner genom att tillgodose praktikers behov och önskemål. Samtidigt behöver en strukturerad intervju som riktar sig till ungdomar med missbruksproblem uppfylla de krav som bör ställas t.ex.vad gäller relevanta forskningsmässiga, teoretiska och metodologiska utgångspunkter. Att tillgodose samtliga principer i en och samma intervjustrukturär en svår ekvation och utvecklingsarbetet har därför inneburit kompromissermellan verksamhets- och forskningsperspektiv. Parallellt med utvecklingenav UngDOK togs även denna manual fram som syftar till att ge såväl generella anvisningar om den strukturerade intervjun som specifika instruktioner och råd kring hur enskilda frågor ska tolkas och registreras.
|
|
| 11. |
- Anderberg, Mats, 1961-, et al.
(författare)
-
Ökad förekomst av ADHD-diagnos bland ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem
- 2018
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - Stockholm : Socialmedicinsk tidskrift. - 0037-833X. ; 95:1, s. 71-85
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Från ett tillstånd som tidigare har kopplats till en relativt begränsad andelbarnoch ungdomar har ADHD-diagnosen nu fått en större roll och betydelsei detsvenska samhället. Syftet med denna artikel är att analyseraoch diskuteraförekomsten av ADHD-diagnoser hos ungdomar som påbörjaröppenvårdför alkohol- och narkotikaproblem och hur diagnosen kan relaterastillsocialaförhållanden, droganvändning och psykisk hälsa. Studien baseraspå struktureradeintervjuer med 2169 ungdomar från nio städer för åren2013, 2014 och 2015. Resultaten visar att en betydande andel ungdomarsom vändersig till öppenvård också har en ADHD-diagnos, att det har sketten stor ökning de senaste åren, att det är en stor lokal variation och attdennagrupp ungdomar är psykosocialt utsatta med omfattande probleminom många livsområden. Den ökade förekomsten bland både pojkar ochflickor och den stora lokala variationen väcker frågor om ADHD-diagnosersorsak, tillförlitlighet och konsekvenser.
|
|
| 12. |
- Boson, Karin, 1984, et al.
(författare)
-
Adolescents with substance use problems in outpatient treatment: a one-year prospective follow-up study focusing on mental health and gender differences
- 2022
-
Ingår i: Substance Abuse Treatment, Prevention, and Policy. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1747-597X. ; 17:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background Although several studies have found a high incidence of coexisting mental health problems among adolescents with substance use problems, follow-up studies addressing how these conditions change over time are rare. The study will describe and analyze indications of mental health problems and how various risk factors predict outcomes 1 year after initial treatment contact. In addition, gender-specific risk factors are explored. Methods A clinical sample of 455 adolescents (29% girls, median age 17 years) answered a structural interview at baseline and were followed up using official records 1 year after initiated treatment. Bivariate associations and logistic regressions were conducted to analyse the links between risk factors at the individual, social, and structural levels as well as links between various mental illness symptoms at treatment start and indications of mental health problems 1 year later were analysed. Results The results show that mental health problems among adolescents largely persisted 1 year after start of outpatient care for substance use problems. Forty-two per cent of the sample displayed indications of mental health problems at follow-up, and registrations for both outpatient treatment and psychiatric medication were more common among the girls. Girls also reported more mental illness symptoms at treatment start than boys did, especially anxiety. Depression and suicidal thoughts had predictive values regarding indications of mental health problems and small cumulative effects were found for 6-10 co-occurring risk factors. Conclusions Adolescents with depression and suicidal thoughts at treatment start should yield attention among clinicians as these general risk factors could predict indication of mental health problems at 1 year follow-up effectively. Also, patients with more than six co-occurring risk factors seem more vulnerable for continued mental health problems. Generally, girls displayed a greater mental health and psychosocial burden at treatment initiation and were more likely to show indication of mental health problems at follow-up. These results suggests that girls are more likely to get psychiatric out-treatment parallel to, or after, substance abuse treatment. We recommend further investigation of gender differences and gender-specific needs in substance use treatment.
|
|
| 13. |
- Dahlberg, Mikael, 1965-
(författare)
-
Ensamkommande ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem – en riskgrupp?
- 2020
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - Stockholm : Stiftelsen Socialmedicinsk tidskrift. - 0037-833X. ; 97:2, s. 287-302
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Droganvändning bland ensamkommande ungdomar har varit föremål för en omfattande rapportering i media de senaste åren och har ofta framställts som ett eskalerande socialt problem. I artikeln beskrivs likheter och skillnader mellan ensamkommande ungdomar och andra ungdomar som påbörjar öppenvård för missbruk i relation till social situation, användning av droger, brottslighet, våldsutsatthet samt fysisk och psykisk hälsa. Studien är baserad på strukturerade intervjuer med 1 255 ungdomar på tolv öppenvårdsverksamheter i Sverige, 93 av dessa individer är ensamkommande ungdomar. Studien visar att ensamkommande ungdomar, trots traumatiska upplevelser och betydande psykologiska besvär, använder alkohol och droger i mindre utsträckning än andra ungdomar som påbörjar öppenvård. Det kan således vara problematiskt att betrakta dessa ungdomar som en särskild högriskgrupp som utgör stora utmaningar för det svenska välfärdssystemet.
|
|
| 14. |
- Dahlberg, Mikael, 1965-, et al.
(författare)
-
Long-Term Outcomes for Young People With Substance Use Problems in Outpatient Treatment: Gender-Specific Patterns
- 2022
-
Ingår i: Frontiers in Psychiatry. - : Frontiers Media SA. - 1664-0640. ; 13
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study presents the results of a longitudinal research project focusing on long-term outcomes among young people after initiation of outpatient treatment for substance use problems (SUP) in Sweden. Young people are defined with the age group 13-25 years. A clinical sample of 451 young people (29% girls, median age 17 years) completed a structured interview at baseline and was followed using official records one, two, and 3 years after initiation of treatment. Gender-specific patterns at intake were described and bivariate associations and logistic regressions were calculated to analyse the links between risk factors at treatment start and indications of substance use problems 3 years later. Significantly more boys than girls displayed indications of continued SUP at 3-year follow-up. More specifically, 49% of the boys vs. 35% of the girls were identified through records as still having problems with substance use. Predictive risk factors also displayed gender-specific patterns. Primary drug use frequency and age at intake predicted indications of SUP among boys but not among girls. Placement in foster care/residential homes, depression, and early drug debut had significant predictive value regarding indications of SUP among females but not among males. Girls also displayed a greater psychosocial burden at treatment start, but a more favorable treatment outcome at follow-up. Youths with a heavy risk load at treatment start (i.e., over six risk factors) did not display a greater risk of SUP at 3-year follow-up, although our results suggest that this subgroup has indications of continued problems with mental health. Consequently, future studies should further explore gender-specific treatment pathways for young people with substance use problems. Since women and girls seem to have different risk factors, co-occurring psychiatric problems and more experiences of trauma compared to men, they might need multidimensional and more comprehensive treatment interventions that run over a longer period of time.
|
|
| 15. |
- Dahlberg, Mikael, 1965-, et al.
(författare)
-
Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö : Ungdomar i öppenvård år 2017
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport beskrivs livsvillkoren för de ungdomar som påbörjade behandling vid Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö under år 2017 avseende användning av alkohol och narkotika, uppväxtförhållanden samt hur de har det med skola och arbete, kriminalitet och psykisk hälsa. Dessa uppgifter jämförs med år 2013, 2014, 2015 och 2016 för att belysa trender i de tre städerna. Rapporten sammanställs årligen och utgör ett underlag för kunskaps- och metodutveckling vid verksamheterna. Författare till rapporten är fil dr Mats Anderberg och fil dr Mikael Dahlberg.
|
|
| 16. |
- Dahlberg, Mikael, 1965-, et al.
(författare)
-
Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö : Ungdomar i öppenvård år 2018
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport beskrivs livsvillkoren för de ungdomar som påbörjade behandling vid Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö under år 2018 avseende användning av alkohol och narkotika, uppväxtförhållanden samt hur de har det med skola och arbete, kriminalitet och psykisk hälsa. Dessa uppgifter jämförs med tidigare års data (2013-2017) för att belysa trender i de tre städerna. Rapporten sammanställs årligen och utgör ett underlag för kunskaps- och metodutveckling vid verksamheterna. Författare till rapporten är fil dr Mats Anderberg och fil dr Mikael Dahlberg.
|
|
| 17. |
- Dahlberg, Mikael, 1965-, et al.
(författare)
-
Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö - Ungdomar i öppenvård år 2016.
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är den fjärde i ordningen och ger en sammanfattande bild av de ungdomar som påbörjat behandling vid Maria-mottagningarnas öppenvård i Stockholm, Göteborg och Malmö år 2016 i relation till 2013, 2014 och 2015 med särskild tonvikt på de trender och tendenser som kan skönjas för den aktuella målgruppen och de könsskillnader som föreligger.Flickorna utgör cirka en fjärdedel och medelåldern är 17 år för de ungdomar med alkoholeller narkotikaproblem som inleder en vårdkontakt. Det framkommer dock tydliga variationer mellan rapporteringsår, mellan städer samt mellan flickor och pojkar. En tydlig tendens i årets rapport är att medelåldern för flickor sjunker i samtliga tre städer och en annan tendens är att andelen ungdomar som kommer i kontakt med Maria-mottagningarna på eget, föräldrars eller vänners initiativ totalt har minskat.Av de ungdomar som vänder sig till Maria-mottagningarna uppger 84 procent cannabis som den drog som utgör störst problem för dem eller är anledningen till påbörjad vårdkontakt. Andelen ungdomar som anger cannabis som primär drog har ökat kontinuerligt under flera års tid och på motsvarande sätt har andelen ungdomar som anger alkohol minskat. Det har även skett en viss minskning beträffande övriga preparat (t.ex. Spice, amfetamin och kokain). Det förekommer lokala skillnader när det gäller primär drog, i Stockholm och Malmö är andelen ungdomar som använder cannabis större än i Göteborg. Generellt tycks det ske en viss minskning av ungdomarnas alkohol- ochnarkotikaproblematik genom att den riskfyllda alkoholkonsumtionen fortsätter att minska, användningsfrekvensen av den primära drogen och användning av annan drog är något lägre än föregående år, andelen ungdomar som varit föremål för tidigare missbruksvård är något lägre.Cirka var tionde ungdom saknar helt någon form av sysselsättning de senaste tre månaderna, vilket är en tydlig minskning från föregående år. Det förekommer en viss lokal variation, där betydligt fler ungdomar i Malmö varken studerar, praktiserar eller arbetar i jämförelse med övriga städer. Två tredjedelar av ungdomarna uppger att de har eller har haft problem i skolan som påverkat deras resultat, närvaro eller trivsel är generellt stor och andelen har ökat under de aktuella åren. De lokala variationerna är dock stora, där ungdomarna i Malmö anger skolproblem i högre grad än i Göteborg och Stockholm.Generellt har ungefär hälften av de ungdomar som kommer i kontakt med Mariamottagningarna erfarenheter av missbruk, psykiska problem och våld i sin nära omgivning under uppväxten. Den totala nivån för de tre städerna har varit relativ stabil under tidsperioden, men för år 2016 kan en minskning noteras för Stockholm och Göteborg medan det har skett en betydande ökning i Malmö. Andelen ungdomar som har begått och dömts för brott minskar, totalt har en knapp tredjedel av ungdomarna dömts för brott. Även här förekommer det skillnader mellan städerna där Stockholm har en större andel ungdomar som har dömts för brott.Denna rapport visar på ett flertal tydliga könsskillnader för Maria-mottagningarnas ungdomar. Kartläggningen stödjer det paradoxala förhållande som å ena sidan innebär att en mindre andel flickor påbörjar behandling för missbruksproblem jämfört med pojkar, men tenderar å andra sidan att ha allvarligare drogproblem, besvärligare uppväxtförhållanden och mer omfattande psykiska problem.
|
|
| 18. |
- Dahlberg, Mikael, 1965-, et al.
(författare)
-
Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö - Ungdomar i öppenvård år 2020
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport beskrivs livsvillkoren för de ungdomar som påbörjade behandling vid Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö under år 2020 avseende användning av alkohol och narkotika, uppväxtförhållanden samt hur de har det med skola och arbete, kriminalitet och psykisk hälsa. Dessa uppgifter jämförs med tidigare års data (2013-2019) för att belysa trender i de tre städerna. Rapporten sammanställs årligen och utgör ett underlag för kunskaps- och metodutveckling vid verksamheterna. Författare till rapporten är Mats Anderberg och Mikael Dahlberg som är forskare och lärare vid Linnéuniversitetet.
|
|
| 19. |
- Dahlberg, Mikael, 1965-, et al.
(författare)
-
Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö - Ungdomar i öppenvård år 2021
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport beskrivs livsvillkoren för de ungdomar som påbörjade behandling vid Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö under år 2021 avseende användning av alkohol och narkotika, uppväxtförhållanden samt hur de har det med skola och arbete, kriminalitet och psykisk hälsa. Dessa uppgifter jämförs med tidigare års data (2013-2020) för att belysa trender i de tre städerna. Rapporten sammanställs årligen och utgör ett underlag för kunskaps- och metodutveckling vid verksamheterna. Rapporten är framtagen av Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdoms- och missbruksvården (IKM), Linnéuniversitetet på uppdrag av Stockholms stad, Göteborgs stad, Malmö stad, Västra Götalandsregionen och Region Skåne. Författare till rapporten är Mats Anderberg och Mikael Dahlberg som är forskare och lärare vid Linnéuniversitetet.
|
|
| 20. |
- Dahlberg, Mikael, 1965-, et al.
(författare)
-
Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö - Ungdomar i öppenvård år 2022
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport beskrivs livsvillkoren för de ungdomar som påbörjade behandling vid Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö under år 2022 avseende användning av alkohol och narkotika, uppväxtförhållanden samt hur de har det med skola och arbete, kriminalitet och psykisk hälsa. Dessa uppgifter jämförs med tidigare års data (2013-2020) för att belysa generella trender i de tre städerna. Rapporten sammanställs årligen och utgör ett underlag för kunskaps- och metodutveckling vid verksamheterna. Rapporten är framtagen av Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdoms- och missbruksvård (IKM), Linnéuniversitetet på uppdrag av Stockholms stad, Göteborgs stad, Malmö stad, Västra Götalandsregionen och Region Skåne. Författare till rapporten är Mats Anderberg och Mikael Dahlberg som är forskare och lärare vid Linnéuniversitetet.
|
|
| 21. |
- Dahlberg, Mikael, 1965-, et al.
(författare)
-
Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg ochMalmö - Ungdomar i öppenvård år 2014
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport, den andra i ordningen, är att beskriva de ungdomar som påbörjar behandling för missbruksproblem på Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö år 2014 vad gäller ungdomars droganvändning och psykosocial situation samt att jämföra dessa uppgifter med föregående år.Andelen ungdomar som saknar sysselsättning och varken studerar eller arbetar har ökat något, vilket är oroande eftersom denna omständighet är förenat med omfattande psykosociala risker av olika slag. Indikatorn för skolproblem kvarstår på en hög nivå, nästan två tredjedelar av ungdomarna uppger att de har eller har haft omfattande problem under sin skolgång som påverkat såväl deras närvaro som resultat. Detta är mycket viktigt att uppmärksamma och följa eftersom skolmisslyckande är en mycket betydelsefull riskfaktor för fortsatta problem i vuxen ålder.Det har skett en viss ökning av cannabis som primär drog och det är totalt fyra femtedelar av samtliga ungdomar som uppger cannabis som huvuddrog. Motsvarande minskning sker beträffande alkohol som primär drog. För övriga preparat (Spice, Tramadol och amfetamin) sker i stort sett inga förändringar av betydelse. Något färre ungdomar uppger att de vid inskrivning använt den primära drogen 2-3 dagar i veckan eller mer under de tre senaste månaderna i jämförelse med året innan. Den genomsnittliga debutåldern för primär drog är samma för båda åren och uppgår till 15 år. Användning av andra droger vid sidan av primärdrogen har minskat något och mer än hälften av ungdomarna anger att de använder andra preparat. Även den riskfyllda alkoholkonsumtionen enligt AUDIT-C har reducerats, men kvarstår fortfarande på en hög nivå. Det sker en ökning av andelen ungdomar som tidigare har varit föremål för vård- och behandlingskontakter för alkohol- och/eller narkotikaproblem.Ungdomarnas erfarenheter av svåra uppväxtvillkor har minskat något mellan 2013 och 2014, men förekomsten av besvärliga uppväxtvillkor är fortfarande hög. Nästan hälften av ungdomarna som påbörjar öppenvård för alkohol- eller narkotikaproblem i de tre storstäderna har erfarenheter av att ha växt upp med våld, psykiska problem och missbruk i familjen, något som ger en betydande risk för allvarliga missbruksproblem även som vuxen.Andelen ungdomar som har dömts för brottslighet är stort sett lika stor mellan de två åren. Det är cirka en tredjedel av ungdomarna som är lagförda för brottslighet, något som särskilt kan kopplas till att en stor andel av ungdomarna använder cannabis eller andra narkotiska preparat. Däremot har det skett en betydande ökning av andelen ungdomar som har pågående och/eller tidigare vård inom psykiatrin. Det betyder att en relativt stor andel ungdomar även har andra betydande svårigheter utöver missbruksproblem. Indikatorn om psykiatrisk vård visar med all tydlighet behovet av fungerande samverkan mellan missbruksvård och psykiatrisk vård.När det gäller könsskillnader framgår det sammantaget att flickorna generellt i alla tre städerna tycks ha en tyngre problematik i jämförelse med pojkarna. Den samlade bilden av indikatorerna ger vissa skillnader mellan de tre städernas mottagningar. Skillnader i åldersstrukturen i de tre städerna påverkar troligen andra indikatorer som avser ungdomarnas sociala situation, droganvändning och uppväxtvillkor.
|
|
| 22. |
- Dahlberg, Mikael, 1965-, et al.
(författare)
-
Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg ochMalmö - Ungdomar i öppenvård år 2015.
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport beskrivs de ungdomar som påbörjar behandling för missbruksproblem på Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö år 2015 vad gäller droganvändning och psykosocial situation. Dessa uppgifter jämförs med år 2013 och 2014 för att belysa trender i de tre städerna.Merparten av de ungdomar som påbörjar behandling vid storstädernas Maria-mottagningar använder cannabis, drygt 80 procent. Pojkar anger i större utsträckning än flickor cannabis som primär drog, men ett observandum är att flickors andel ökar över tid. När det gäller alkohol eller andra droger ligger nivåerna relativt stabilt och inga nya narkotiska preparat tycks vara aktuella. Alkoholanvändningen hos ungdomar på Maria-mottagningarna minskar, något som indikeras av såväl en reducerad riskfylld alkoholkonsumtion som en minskad användning av annan drog.Andelen ungdomar som varken studerar, praktiserar eller arbetar har ökat något under perioden (från 11 till 16 procent), vilket är illavarslande eftersom det kan vara förenat med omfattande psykosociala risker som exempelvis fortsatta alkohol- och narkotikaproblem, kriminalitet och psykisk ohälsa samt svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Det är nästan två tredjedelar av ungdomarna som har eller har haft skolproblem, som påverkat såväl deras närvaro och resultat som trivsel.Förekomsten av besvärliga uppväxtvillkor är fortfarande hög i gruppen och 70 procent av flickorna och 41 procent av pojkarna, som påbörjar en kontakt med de tre storstädernas Maria-mottagningar, har erfarenheter av att ha växt upp med våld, psykiska problem och missbruk i familjen.Den svagt nedåtgående trenden beträffande andel ungdomar som döms för brott har troligen påverkats av att polisens insatser mot narkotikabrott generellt har minskat i de tre storstäderna.Det har skett en betydande ökning av andelen ungdomar som har pågående och/eller tidigare vård inom psykiatrin (från 36 till 49 procent). Det betyder att en relativt stor andel ungdomar även har andra betydande svårigheter utöver missbruksproblem som de kan behöva hjälp med.Ungdomar som påbörjar vård och behandling på Maria-mottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö utgör en heterogen målgrupp. En grupp ungdomar är socialt förankrade och har ett mer experimentellt bruk av cannabis och andra droger, medan en annan grupp har en genomgående svårare missbruksproblematik samt en högre belastning vad gäller övriga riskfaktorer. Det framkommer även variationer i materialet som indikerar att de tre städerna vänder sig till delvis olika målgrupper. Ungdomarna som påbörjar en kontakt med Mariamottagningen i Stockholm är generellt något yngre och går i avsevärt större utsträckning i skolan, arbetar eller har praktik. De tycks inte ha kommit lika långt i sin droganvändning och brukar droger i mindre omfattning än ungdomar i Malmö och Göteborg.
|
|
| 23. |
- Dahlberg, Mikael, 1965-, et al.
(författare)
-
Psychometric properties of the UngDOK : A structured interview for adolescents with substance-use problems
- 2017
-
Ingår i: Nordic Studies on Alcohol and Drugs. - : Sage Publications. - 1455-0725 .- 1458-6126. ; 34:2, s. 160-172
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim: This article describes and discusses the Swedish UngDOK interview and its psychometric properties. Method: The study is based on empirical data from 1633 intake interviews collected by 15 units in ten cities and focused primarily on the two central sections of intake form: alcohol and drug use and mental health. The statistical analyses concern internal consistency, test–retest reliability, discriminant validity and internal non-response. Results: The reliability of AUDIT-C and the mental health domain was good with regard to both internal consistency and test–retest. The test–retest values were generally satisfactory, except for frequency of drug use and association with peers who use drugs. The discriminant validity shows that the interview clearly distinguishes adolescents with more profound problems from a group with milder problems and that a minor degree of inconsistency and non-response bias may occur in empirical material based upon self-reported information. Conclusion: The study showed that the psychometric properties of the UngDOK interview are generally satisfactory and may be regarded as a valuable option for practices engaged in treating adolescents with substance-use problems.
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
- Dahlberg, Mikael, 1965-, et al.
(författare)
-
UngDOK : Manual för intervjuformulären, 2020
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- UngDOK är en strukturerad intervju som tagits fram särskilt för ungdomarmed olika former av alkohol- och narkotikaproblem. Det primära syftet med UngDOK är att kartlägga den unges problem, behov och aktuella situation för att kunna göra en relevant bedömning, planering och genomförande av behandling. Denna samlade information kan även utgöra underlag för uppföljning och lokal utvärdering av mottagningarnas insatser och resultat. Tanken är också att dokumentationen samtidigt ska kunna bidra till epidemiologisk information för nationellt bruk och till behandlingsforskning.Den strukturerade intervjun UngDOK skapades år 2003 inom ramen för ett trestadssamarbete mellan öppenvårdsmottagningar för unga med missbruksproblem i Stockholm, Göteborg och Malmö, de s.k. Maria-mottagningarna. I detta samarbete uppmärksammades dokumentation som gemensamt intresseområde och behov. Några mottagningar saknade helt system för systematisk dokumentation av sina klienter medan andra använde egenkomponerade formulär eller intervjumetoder som skapats för vuxna personer med missbruksproblem. Ingen av mottagningarna var nöjda med de system för dokumentationsom sedan tidigare användes och önskade därför att ta fram ett nytt ochgemensamt dokumentationssystem. Utgångspunkten vid skapandet av det nya dokumentationssystemet var att det skulle vara kortfattat, lättanvänt, samt anpassat för den målgrupp som mottagningarna möter.Sedan 2009 har utveckling och uppdatering av dokumentationssystemet gjorts i samarbete med Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdoms- och missbruksvården (IKM) vid Linnéuniversitetet. Den information som samlas in med stöd av den strukturerade intervjun UngDOK sammanställs i en databas, vilken IKM ansvarar för. UngDOK:s statistiska sammanställning samlas i en årlig rapport om samtliga IKMDOK:s enheter som i sin tur även används för nationella och internationella epidemiologiska jämförelser.UngDOK reviderades och vidareutvecklades gemensamt av behandlare och forskare under hösten 2012, då även en ny intervju för uppföljning togs fram. En viktig utgångspunkt under utvecklingsarbetet var att bygga vidare på erfarenheter från tidigare samarbete och att i så hög grad som möjligt bibehålla ursprungliga intentioner och ambitioner genom att tillgodose praktikers behov och önskemål. Samtidigt behöver en strukturerad intervju som riktar sig till ungdomar med missbruksproblem uppfylla de krav som bör ställas t.ex.vad gäller relevanta forskningsmässiga, teoretiska och metodologiska utgångspunkter. Att tillgodose samtliga principer i en och samma intervju strukturär en svår ekvation och utvecklingsarbetet har därför inneburit kompromisser mellan verksamhets- och forskningsperspektiv. Parallellt med utvecklingen av UngDOK togs även denna manual fram som syftar till att ge såväl generella anvisningar om den strukturerade intervjun som specifika instruktioner och råd kring hur enskilda frågor ska tolkas och registreras.
|
|
| 27. |
- Dahlberg, Mikael, 1965-, et al.
(författare)
-
UngDOK : Manual för intervjuformulären, 2021
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- UngDOK är en strukturerad intervju som tagits fram särskilt för ungdomarmed olika former av alkohol- och narkotikaproblem. Det primära syftet med UngDOK är att kartlägga den unges problem, behov och aktuella situation för att kunna göra en relevant bedömning, planering och genomförande av behandling. Denna samlade information kan även utgöra underlag för uppföljning och lokal utvärdering av mottagningarnas insatser och resultat. Tanken är också att dokumentationen samtidigt ska kunna bidra till epidemiologisk information för nationellt bruk och till behandlingsforskning.Den strukturerade intervjun UngDOK skapades år 2003 inom ramen för ett trestadssamarbete mellan öppenvårdsmottagningar för unga med missbruksproblem i Stockholm, Göteborg och Malmö, de s.k. Maria-mottagningarna. I detta samarbete uppmärksammades dokumentation som gemensamt intresseområde och behov. Några mottagningar saknade helt system för systematisk dokumentation av sina klienter medan andra använde egenkomponerade formulär eller intervjumetoder som skapats för vuxna personer med missbruksproblem. Ingen av mottagningarna var nöjda med de system för dokumentationsom sedan tidigare användes och önskade därför att ta fram ett nytt ochgemensamt dokumentationssystem. Utgångspunkten vid skapandet av det nya dokumentationssystemet var att det skulle vara kortfattat, lättanvänt, samt anpassat för den målgrupp som mottagningarna möter.Sedan 2009 har utveckling och uppdatering av dokumentationssystemet gjorts i samarbete med Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdoms- och missbruksvården (IKM) vid Linnéuniversitetet. Den information som samlas in med stöd av den strukturerade intervjun UngDOK sammanställs i en databas, vilken IKM ansvarar för. UngDOK:s statistiska sammanställning samlas i en årlig rapport om samtliga IKMDOK:s enheter som i sin tur även används för nationella och internationella epidemiologiska jämförelser.UngDOK reviderades och vidareutvecklades gemensamt av behandlare och forskare under hösten 2012, då även en ny intervju för uppföljning togs fram. En viktig utgångspunkt under utvecklingsarbetet var att bygga vidare på erfarenheter från tidigare samarbete och att i så hög grad som möjligt bibehålla ursprungliga intentioner och ambitioner genom att tillgodose praktikers behov och önskemål. Samtidigt behöver en strukturerad intervju som riktar sig till ungdomar med missbruksproblem uppfylla de krav som bör ställas t.ex.vad gäller relevanta forskningsmässiga, teoretiska och metodologiska utgångspunkter. Att tillgodose samtliga principer i en och samma intervju strukturär en svår ekvation och utvecklingsarbetet har därför inneburit kompromisser mellan verksamhets- och forskningsperspektiv. Parallellt med utvecklingen av UngDOK togs även denna manual fram som syftar till att ge såväl generella anvisningar om den strukturerade intervjun som specifika instruktioner och råd kring hur enskilda frågor ska tolkas och registreras.
|
|
| 28. |
- Ekberg, Margareta Stigsdotter, et al.
(författare)
-
Ungdomar med missbruksproblem och deras uppfattning om skolproblem
- 2016
-
Ingår i: Nordic Studies in Education. - Bergen : Universitetsforlaget. - 1891-5914 .- 1891-5949. ; 36:4, s. 266-278
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of the article is to highlight school problems of adolescents with alcohol and drug problems in Sweden. Bronfenbrenners social-ecological model has been applied in a quantitative content analysis of 415 interviews in connection with the adolescent’s admission of an outpatient contact. The results show that over a third of the adolescents statements are linked to individual characteristics or abilities, while problems related to the school are 13 percent, interaction with peers to 13 percent, and with the connection to the family of 3 percent. About a third of the statements involve both individual factors and the school, and the interaction between these. An important conclusion is that most of these adolescents are still enrolled in school and that several of the school problems mentioned in the study are changeable and thus possible to remedy through both an educational and social support that promotes their connection to the school.
|
|
| 29. |
- Hugo, Martin, et al.
(författare)
-
Between motivation and unwillingness : Young people in outpatient treatment for substance use problems
- 2021
-
Ingår i: Youth Voice Journal. - : RJ4All Publications. - 2049-2073 .- 2056-2969. ; 11, s. 1-19
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study examines the meaning of motivation among young people in outpatient care for substance use problems. Semi structured interviews with 21 youth aged 15-21 years were conducted and analysed using qualitative content analysis. The results show that young people’s motivations for contacting a clinic and addressing their drug use problems can be intrinsic, extrinsic, or a combination of both. Most young people in the study expressed ambivalence about changing their drug use. Several of them described an internalisation process in which, while the impetus may initially come from others, such as parents and friends, they gradually express a personal desire to change. An important implication is that young people’s motivation can be enhanced via trusting relationships with therapists. The study concludes that motivation is complex phenomena in which young people with substance use problems oscillate between being motivated and unmotivated or find themselves in more than one position, sometimes simultaneously, in a socially mediated process.
|
|
| 30. |
- Richert, Torkel, et al.
(författare)
-
Mental health problems among young people in substance abuse treatment in Sweden
- 2020
-
Ingår i: Substance Abuse Treatment, Prevention, and Policy. - : BioMed Central (BMC). - 1747-597X. ; 15:1, s. 1-10
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background Young people with substance use problems face a high risk of co-occurring mental health problems, something that may involve a more difficult life situation, social problems as well as worse treatment outcomes. The aim of this study is to analyse self-reported mental health problems among young people receiving outpatient treatment for substance use problems in Sweden. We explore what types of mental health problems are more or less predominant, and whether there are significant differences between boys and girls. In addition, we analyse how various mental health problems covary with indicators of substance abuse severity. Methods The study is based on structured interviews with 1970 young people enrolled at outpatient clinics in 11 Swedish cities. The data was analysed through frequency- and averages-calculations, Chi-square tests and multivariate logistic regression analyses. Results Self-reported mental health problems were common among the young people in the study. A relatively large percentage of the total group (34-54%) reported problems such as concentration difficulties, sleeping difficulties, anxiety and depression. At the same time, many of the young people did not report any symptoms and only a small group, about 20%, reported diagnosed mental health disorders. The results show substantial gender differences, with girls reporting significantly higher levels of mental health problems. Multivariate logistic regression analyses demonstrated significant associations between severity of drug use problems and anxiety, concentration difficulties, aggression, hallucinations and mental stress caused by experiences of trauma. Conclusions Treatment needs are diverse within this group of young people who use drugs. Since girls report higher levels of all mental health problems, and a larger burden of psychosocial risk factors than boys, they are likely to require more comprehensive treatment interventions. The link between more severe drug problems and mental health problems points to the importance of exploring this relationship in treatment. A multidisciplinary approach, in which co-occurring problems can be addressed simultaneously, may be the best treatment form for many young people with drug problems.
|
|
