↓ Direkt till sidans innehåll
↓ Direkt till sidans sekundära innehåll (sidomenyn)

Träfflista för sökning "WFRF:(Dahlstrand Karl) "

Sökning: WFRF:(Dahlstrand Karl)

Resultat 1-50 av 81

Sortera/gruppera träfflistan

Sortering: Träffar per sida:

Numrering	Referens	Omslagsbild	Hitta
1.	Dahlstrand, Karl, et al. (författare) ÅTERTRÄFF MED DÅTIDEN. EN RETROSPEKTIV ANALYS AV 1970-TALETS KRIMINALPOLITIK 2018 Ingår i: Festskrift till Håkan Hydén. - 9789154405756 ; , s. 121-147 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Kapitlet beskriver hur kritiken mot den straffrättsliga behandlingstanken formulerades av dåtidens radikala jurister och hur feministisk kritik mot av- och nedkriminalisingar på sexualbrottsområdet kom att forma ett kriminalpolitiskt perspektivskifte. Utgångspunkten är att 1970-talet utgör en kriminalpolitisk vändpunkt och att det därför är viktigt att återkommande reanalysera genom närläsningar av de centrala texterna för att förstå dagens situation. Den moderna svenska välfärdsstaten hade långtgående ambitioner att bryta med den traditionella straffrättens logik. I dess ställe presenterades radikala program som ville komma åt orsaken till kriminaliteten genom ett brett spektra av åtgärder. Varför övergavs denna proaktiva och sociala hållning som intuitivt kan upplevas som mer rättvis och effektiv och varför har istället kränkningsbegreppet blivit så centralt? Kapitlet är skriven utifrån ett rättssociologiskt perspektiv och knyter an främst till verk av Håkan Hydén och Hydéns beskrivning av spänningen mellan välfärdsrättens materiella innehåll med avvägningsnormer i centrum och den traditionella juridikens normrationella logik med pliktnormer i centrum.
2.	Dahlstrand, Karl, et al. (författare) Ära ur ett rättssociologiskt perspektiv 2016 Ingår i: Festskrift till Karsten Åström. - 9789154405695 ; , s. 131-131 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
3.	Baier, Matthias, et al. (författare) Parallella normbildningsprocesser – det normala? 2016 Ingår i: Festskrift till Karsten Åström. - 9789154405695 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
4.	Banakar, Reza, et al. (författare) Law, Love and Responsibility : A Note on Solidarity in EU Law 2018 Ingår i: Festskrift till Håkan Hydén. - 9789154405756 ; , s. 69-83 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract This paper argues that although solidarity was developed as a principle in EU law to enhance the unity and cooperation between the Member States, its viability at the transnational level remains ultimately a function of its efficacy at the micro level of EU citizens. The question at the core of this inquiry concerns, therefore, how micro and macro dimensions of solidarity are related to each other sociologically and what their relationship means for EU law and the EU’s integration policy. The paper begins by taking a closer look at how the notion of solidarity has been conceptualised within sociology and the sociology of law, before examining the role of solidarity in EU law and policy. It concludes by arguing that the crisis of solidarity must be reexamined in the context of the contradictory policies pursued by the EU which, on the one hand, promote social conflicts while, on the other hand, seek to stabilise social conditions by appealing to a European sense of solidarity. This turns the EU into a source of anxiety that generates a negative form of solidarity, one which is tribal in nature and lends itself easily to the populist tide of nationalism and fear that is currently sweeping across Europe.
5.	Berggren, Johanna, et al. (författare) Reperfusion of Free Full-Thickness Skin Grafts in Periocular Reconstructive Surgery Monitored Using Laser Speckle Contrast Imaging 2021 Ingår i: Ophthalmic Plastic and Reconstructive Surgery. - 1537-2677. ; 37:4, s. 324-328 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract PURPOSE: Free skin grafts are frequently used in reconstructive surgery. However, little is known about the course of reperfusion due to the previous lack of reliable perfusion monitoring techniques. The aim of this study was to use state-of-the-art laser speckle contrast imaging to monitor free skin grafts in the periocular area.METHODS: Seven patients needing surgery due to tumor removal or cicatricial ectropion in the periocular region underwent reconstructive surgery using free skin grafts from either the contralateral upper eyelid or the upper inner arm. The free skin grafts measured 10-30 mm horizontally and 9-30 mm vertically. Blood perfusion was monitored using laser speckle contrast imaging immediately postoperatively (0 weeks) and at follow-up after 1, 3, and 7 weeks.RESULTS: All grafts were reperfused gradually during healing, the median value being 46% in the central part of the graft after 1 week and 79% after 3 weeks. The grafts were completely reperfused after 7 weeks. No difference was observed in the rate of reperfusion between the center and periphery of the grafts (p = not significant). The cosmetic and functional outcome was excellent in all but 1 patient, who developed ectropion that had to be surgically corrected.CONCLUSIONS: Skin grafts in the periorbital area are fully reperfused after 7 weeks. The periocular area is known to be well-vascularized and thus forgiving to reconstructive surgery. Future investigations of the reperfusion of free skin grafts in other parts of the body or in higher-risk populations should be carried out.
6.	Berggren, Johanna, et al. (författare) Revascularization After H-plasty Reconstructive Surgery in the Periorbital Region Monitored With Laser Speckle Contrast Imaging 2021 Ingår i: Ophthalmic Plastic and Reconstructive Surgery. - 1537-2677. ; 37:3, s. 269-273 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract BACKGROUND: H-plasty reconstructive surgery is commonly used to close defects after tumor excision in the periorbital region. Revascularization of the bipedicle skin flaps is essential for healing. However, it has not previously been possible to study this revascularization in humans due to the lack of noninvasive perfusion monitoring techniques. The aim was to monitor perfusion in H-plasty flaps during surgery and during postoperative follow-up, using laser speckle contrast imaging.METHOD: H-plasty, i.e., bipedicle random advancement skin flaps, was used for reconstruction of the eyelids after tumor removal in 7 patients. The median length and width of the skin flaps were 13 mm (range, 8-20 mm) and 10 mm (range, 5-11 mm), respectively. Blood perfusion was measured using laser speckle contrast imaging during surgery and at follow up 1, 3, and 6 weeks postoperatively, to monitor revascularization.RESULTS: Immediately postoperatively, the perfusion in the distal end of the flaps had fallen to 54% (95% CI, 38%-67%). The perfusion then quickly increased during the healing process, being 104% (86%-124%) after 1 week, 115% (94%-129%) after 3 weeks, and 112% (96%-137%) after 6 weeks. There was no clinically observable ischemia or tissue necrosis.CONCLUSIONS: Revascularization of the H-plasty procedure flaps occurs quickly, within a week postoperatively, presumably due to the existing vascular network of the flap pedicle, and was not dependent on significant angiogenesis. This perfusion study confirms the general opinion that H-plasty is a good reconstructive technique, especially in the periorbital region with its rich vascular supply.
7.	Berggren, Johanna, et al. (författare) Revascularization of Free Skin Grafts Overlying Modified Hughes Tarsoconjunctival Flaps Monitored Using Laser-Based Techniques 2019 Ingår i: Ophthalmic Plastic and Reconstructive Surgery. - 1537-2677. ; 35:4, s. 378-382 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Purpose: It has recently been shown that the flap pedicle does not supply blood to a tarsoconjunctival graft in the modified Hughes procedure in patients. This raises questions concerning the rate of revascularization of the free skin graft commonly used to reconstruct the anterior lamella. The aim of this study was, thus, to monitor the course of revascularization in free skin grafts overlying modified Hughes tarsoconjunctival flaps, using laser-based techniques.Methods: Free skin grafts from the upper eyelid or upper arm in 9 patients were used to cover a tarsoconjunctival flap according to the modified Hughes procedure. Blood perfusion was monitored using laser speckle contrast imaging, and vascular reactivity was studied with laser Doppler velocimetry after heating the tissue to 44°C. Measurements were made at the time of surgery (baseline) and at 1, 3, 8, and 16 weeks postoperatively.Results: The gradual increase in perfusion of the free skin grafts during the healing process indicates revascularization. A slight increase in perfusion was seen already after 1 week. Perfusion reached 50% of the baseline after 3 weeks, and complete restoration of perfusion was seen after 8 weeks. The vascular function monitored with heat-induced hyperemia increased in a similar fashion.Conclusions: Full-thickness skin grafts revascularize within 3 to 8 weeks, despite overlying a tarsoconjunctival flap, which has recently been reported to be avascular. This provides further evidence that it should be possible to repair large eyelid defects using free full-thickness eyelid grafts.
8.	Bergwall, Peter, et al. (författare) Law, Materiality & Justice 2016 Ingår i: Scandinavian Studies in Law : Law without the state - Law without the state. - 9789185142767 ; 62, s. 35-60 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Can law still play a central role in governing human behavior even if the state law may have become less important? Whether law without the state is possible depends, of course, on how we define “law” and “state”. But it also depends on the perspective from which one approaches the legal material. From a sociology of law perspective, as will be presented in this chapter, the topic has a slightly different signification and consequence than within traditional legal dogmatics. After all, going back to the pioneers of sociological jurisprudence and sociology of law as, for example, Roscoe Pound (1870-1964) and Eugene Ehrlich (1862-1922), we hear the echoes of a time when the state had not yet grown so strong (Berman 1983). Surely, the times of Pound and Ehrlich were characterized less by “state-law” compared to present times. Still, would we describe the early 20th Century as governed by “non-state law”?In the first section, Materialism Revisited, we briefly show how materialism with roots in Marxian and Althusserian thought is making its way back into social theory. The implication is a challenge of importunate dichotomies, such as the social subject/object and the legal ought/is. In the next section, we proceed with the theoretical developments, labelled new materialism, emphasizing the flows generated by social and legal structures, rather than the structures per se. We then proceed to one of the main objectives of this chapter, the discussion building on the argument that materialist conceptions are essential in empirically grounded justice theories. Hence, the Justice section includes a brief overview of classical justice theories, followed by the critique of them, and a proposition that materialistic, evidencebased procedural justice theories are better equipped for socio-legal research compared to more idealistically grounded justice theories. We then present a research project which is about how distributive and procedural justice affects the intention to disclose personal health information in online contexts. We conclude by stating that, what we label emergent social order, i.e., the interplay between law, materiality and social normativity, is important for understanding the current condition, which is characterized by some as governed by “non-state law”.
9.	Bergwall, Peter, et al. (författare) Tracing Critical Realism in the Work of Åström 2016 Ingår i: Festskrift till Karsten Åström. - 9789154405695 ; , s. 75-94 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract The aim of this chapter is to discuss the possibilities of a critical realist sociology of law set against the background of the work of Professor Karsten Åström. Thus, in the next section I give a short description of Åström’s ”sociolegal stance”, and specifically his concept of parallel norm creating processes. I then proceed, in the third section, to describe the basics of Roy Bhaskar’s critical realism as a philosophy of science. This is followed in the fourth section by the recapitulation of Bhaskar’s own dialectical critical realism (DCR), which is built on the dialectics of Hegel and Marx. In section five, I move on to the legal theory of the critical realist law professor Alan Norrie with a focus on Norrie’s critique of ”liberal law”. Thereafter, in section six, I specifically highlight Norrie’s call for a sociology of law in the spirit of DCR, beyond legal positivist and poststructuralist conceptions of law. Then, in section seven, I discuss the potential critical realism of Åström’s work by reflecting on the analysis model of legal regulation (AMLR), applied in analyses of legal norms, e.g., in social service agencies. This is followed by how conceiving of AMLR dialectically may enable new ways for understanding social conflicts and social change in the field of social welfare. This is, in the final section, demonstrated by the case of EU migrants residing legally in Sweden but without the right to social welfare. In this case, an external social institution, an NGO, succeeded to influence, open up and ultimately collaborate with the local public administration, resulting in new policy with the potential to improve the living conditions for the migrants.
10.	Bohman, Elin, et al. (författare) Novel Evidence Concerning Lacrimal Sac Movement Using Ultra-High-Frequency Ultrasound Examinations of Lacrimal Drainage Systems 2021 Ingår i: Ophthalmic Plastic and Reconstructive Surgery. - 1537-2677. ; 37:4, s. 334-340 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract PURPOSE: Current hypothesis regarding the mechanism of active tear drainage is based on studies performed ex vivo or under nonphysiological conditions. Novel ultra-high-frequency ultrasound has the advantage of generating images with superior resolution, enabling measurements of low flow in small vessels, and the tracking of tissue motion in real time. The purpose of this study was to investigate the lacrimal drainage system and active drainage using this modality.METHODS: The upper lacrimal drainage system was investigated with 40-70 MHz ultrasound in 22 eyes in 13 patients. Irrigation confirmed a lacrimal obstruction in 10 eyes. Motion tracking was used to map movement of the lateral lacrimal sac wall and to measure flow when possible.RESULTS: The anatomy of the upper lacrimal drainage system was mapped in vivo, including the proximal canaliculi, which have not previously been imaged. The lacrimal sac lumen is slit shaped in its resting state but is distended when irrigated or if a nasolacrimal duct obstruction is present. Thus, the healthy lacrimal sac is not a cavity, and the medial retinaculum does not act against a stretched structure. Motion tracking visualized the "lacrimal pump," showing that the direction of motion of the lateral lacrimal sac wall is mainly in the sagittal plane during blinking.CONCLUSIONS: Ultra-high-frequency ultrasound allows detailed physiological monitoring of the upper lacrimal drainage system in vivo. Our findings suggest that current theories of active tear drainage need to be reappraised.
11.	Dahlstrand, Karl, et al. (författare) Att undersöka nätet ur ett normperspektiv 2017 Ingår i: Kriminologiska metoder och internet. - 9789147112678 ; , s. 12-34 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
12.	Dahlstrand, Karl, et al. (författare) Avtalet som rättsligt och socialt instrument 2020 Ingår i: Om rättssociologisk tillämpning. - 9789144132181 ; , s. 307-325 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Detta kapitel behandlar ett rättsligt instrument, avtalet, utifrån ett empiriskt perspektiv. Syftet är tvåfaldigt; dels att lyfta fram en inom rättssociologin försummad regleringsform, dels att ge en bild av vilka forskningsuppgifter studiet av avtal kan föra med sig. Det finns väsentliga skillnader mellan avtal och lag som rättsliga instrument. Lag som bekant är föreskrivande och talar om vad som ska gälla i olika hänseenden, medan avtalet är mer flexibelt och etableras av parterna självaDessa egenskaper hos avtalet ger upphov till en rad intressanta forskningsuppgifter som ännu inte har studerats; förekomsten av avtal inom näringslivet, hur konflikter löses och vilken betydelse tillit har för uppkomsten av avtal, för att nämna några. Här ligger fältet således öppet på olika nivåer för den intresserade forskaren. Vi vill också betona att avtalet som rättsligt och socialt instrument är relevant såväl utifrån den formella rätten som inom vardagslivets rätt och dess normer. Avtal återfinns således både i formella som informella sammanhang och i båda fallen kan man förenklat säga att avtalet möjliggör olika former av samarbeten och samverkan.
13.	Dahlstrand, Karl, et al. (författare) Bra regler men dålig tillämpning – en enkätstudie om pressetik och publicitetsskador 2016 Ingår i: Rätta på riktigt – OM UPPRÄTTELSE OCH RÄTTELSER I MEDIER. - 9789198063196 ; , s. 26-52 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Med en enkätstudie undersöks i detta projekt hur effektivt de berörda anser att de medieetiska systemen ger upprättelse. Här är det värt att nämna att vi då arbetet inleddes bad PO-kansliet om hjälp att distribuera vår enkät till alla dem som stod bakom framgångsrika anmälningar under 2015. På så sätt skulle enkäten kunna genomföras samtidigt som anonymiteten i PO-systemet kunde vara intakt. Efter beslut av Tidningsutgivarna, en av PO-systemets huvudmän, avböjde PO denna medverkan. Institutet för Mediestudier valde då att anlita en researcher som utifrån offentliggjorda uppgifter letade fram mejladresser till så många av anmälarna som möjligt. I några fall lyckades vi trots det inte hitta rätt person. Vad gäller granskningsnämnden fick vi genom offentlighetsprincipen tillgång till adresser till alla som anmält publiceringar som fällts 2015. Enkäten visar ur flera aspekter en begränsad tilltro till systemens förmåga att ge upprättelse eller rättelser.Slående är att de svarande har förtroende för reglerna, men inte för tillämpningen. I fritextkommentarer är det ganska hårda ord, inte minst från anmälare till granskningsnämnden. Enkäten visar också att allmänheten tycks ha högre förtroende för hur PON/ GRN hanterar mediers kränkningar än för hur rättsväsendet hanterar nätkränkningar. Och anser samtidigt att övertramp från medier drabbar hårdare än nätkränkningar. De framgångsrika anmälarna anser också att det är viktigare att felande utgivare får någon form av påföljd än att de kränkta individerna (som de själva) får kompensation.
14.	Dahlstrand, Karl (författare) Compensation for Victims of Sexual Violence in Sweden: Some Empirical Findings from a Socio-Legal Perspective 2022 Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Compensation for Victims of Sexual Violence in Sweden: Some Empirical Findings from a Socio-Legal PerspectiveKarl Dahlstrand, PhD, lecturer at Sociology of Law Department, Lund University, Sweden.The background of this study is my doctoral thesis in Sociology of Law “Violation and Satisfaction: A Sociology of Law Study of Non-Pecuniary Damages to Victims of Crime” (2012). After about ten years, I decided to make a replication based on the same method as in the original study presented in 2012. The general findings from the replication study are presented in the report “Violation and Satisfaction: Replication of a Socio-Legal Study“ (2022). Both studies include two surveys, one involving the public and the other involving crime victims who had received compensation for criminal injuries from the Swedish Crime Victim Compensation and Support Authority (Brottsoffermyndigheten). The study sample in the survey targeting the public consisted of self-recruited respondents from an online panel. The surveys consist of vignette questions selected from legal usage and questions about the victims’ experiences of the compensation. The legal rule about a victim’s right to compensation for the violation opens to different interpretations and several possible applications because of its vagueness. The study takes its starting point in how damages from criminal violations are determined. This type of non-pecuniary compensation to crime victims has a fundamental uncertainty regarding the computation of damages and what is meant by “violation” in the meaning of the law. There is also drift between the violation and the suffering, as to which the compensation is related. The violation dimension has a more “objective” connotation as a sanction in the sense of an attack on a protected interest within the rule of law. Whereas the suffering dimension focuses more on the “subjective”, individualized injury as the object of attack. According to the law, damages for violation should be set at a level reflecting the current social norms. Therefore, the compensation must be seen in relation to the context of criminal law, levels of punishment, the proportionality of the compensation in relation to the punishment and the crimes’ penal value.When the results from the replication were analysed, an in-depth analysis was made based on gender and focusing on sexual offences. The result showed significant gender differences in terms of how the respondents estimated different sexual offences and how they perceived the compensation. The compensation for Victims of Sexual Violence has been criticized and debated for a long time from different perspectives. To develop pathways to survivor-centred justice, I think some of these empirical findings can be both theoretically interesting from a socio-legal perspective and of practical value.
15.	Dahlstrand, Karl (författare) Den anomiska rätten. Om undantagskonstruktionen av de rent ideella kränkningsersättningarna. 2007 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Anomi är ett centralt rättssociologiskt begrepp introducerat av Émile Durkheim (1858-1917) som beskriver ett tillstånd av oklarhet och normlöshet som överförs på individen vilket får denne att känna otillfredsställelse. Identifieringen av anomi indikerar rättsliga förändringsprocesser och tydliggör samtidens rättskultur när mönster bryts. Kränkningsersättning, s.k. rent ideellt skadestånd, som aktualiseras vid ett angrepp av någons personliga integritet och människovärde har kommit att spela en allt större roll under senare tid. Samtidigt finns det en tradition inom svensk rätt att begränsa den ideella ersättningens roll att kompensera en kränkning av någons rättigheter eller intressen. Icke-ekonomiska skador har uppfattats som alltför svåra att objektivt uppskatta i pengar. Den ideella ersättningen har beskrivits som normlös samtidigt som det fordras ett tydligt (norm)brott för att rätten till kränkningsersättning skall aktualiseras. Undantagskonstruktionen av de ideella ersättningarna i relation till de fysiska och ekonomiska skadorna riskerar att ge upphov till otillfredsställelse och legitimitetsproblem i takt med ett ökat rättspolitiskt intresse för brottsoffer, diskriminering och implementeringen av de mänskliga fri- och rättigheterna i vardagen. En rättsordning, fixerad vid det som objektivt går att inordna i tid och rum och som därmed intar en restriktiv attityd till möjligheten att utdöma ersättning för gärningar som innefattat en kränkning av någon annans rättigheter eller intressen, blir själv normlös. I brist på normer för att objektivt bestämma kränkningsersättningen för brott som innebär ett angrepp på den personliga integriteten, privatlivet eller människovärdet får rättstillämparen göra en skönsmässig bedömning baserad på de förhärskande etiska och social värderingarna. Ersättningen aktualiserar därmed den klassiska rättssociologiska frågan om man kan få empirisk kunskap om det allmänna rättsmedvetandet. En annan fråga blir vilken möjlighet vi har att få kunskap om i vilken grad kränkningsersättningen förmår att kompensera de känslor som den kränkande handlingen framkallat hos den skadelidande och därmed fungera som upprättelse och återställa den kränktes självrespekt och självkänsla. En annan viktimologisk fråga är om ersättningen, förutom att fungera reparativt, även bör och kan fungera preventivt genom att synliggöra rättens grundläggande värden och normer.
16.	Dahlstrand, Karl, et al. (författare) Den anomiska rätten. Om undantagskonstruktionen av de rent ideella kränkningsersättningarna 2008 Ingår i: Brottsoffer i fokus : de vinnande bidragen i Brottsoffermyndighetens uppsatstävling 2007. - 9789197720526 ; 7, s. 5-83 Bokkapitel (refereegranskat)abstract Uppsatsen försöker att ta ett samlat rättssociologiskt grepp om kränkningsersättningen som är den viktigaste formen av brottsskadeersättning (under år 2006 betalade Brottsoffermyndighe-ten ut över 81 miljoner konor i kränkningsersättning). Hur dessa skador värderas och konstrueras speglar samhällets rättskultur och ger upphov till en rad rättssociologiska frågeställningar om rättens roll och samspel med sin omvärld. Särskilt gäller detta den rent ideella ersättningen för skador som inte tar sig sådana medicinska uttryck att det föreligger en personskada. Ersättningen syftar till att kompensera känslor såsom rädsla, förnedring, skam eller lidande och fungera reparativt i form av upprättelse och återställning av försvagad självrespekt och självkänsla. Handlingar som ger rätt till sådan ersättning är olika angrepp på person, frihet, frid och ära i form av t ex integritetskränkande handlingar, diskriminering, mobbning eller annan handling som kränker människovärdet. Det saknas, av naturliga skäl, normer för hur rättstillämparen ska värdera en sådan kränkning då skadan är av ideell (icke-ekonomisk) natur. Denne är hänvisad till en skönsmässig bedömning utifrån de rådande uppfattningarna i samhället. Varje ersättning är således en social konstruktion och en källa till kunskap om hur rättsordningen i samspel med sin kontext hanterar dessa grundläggande existentiella frågor inom en rättslig ram. För att göra ersättningen mindre subjektiv söker rättstillämparen efter vilken kränkning som typiskt sett kan anses ha uppkommit och tar mindre hänsyn till det enskilda rättssubjektet vid sin bedömning. På grund av svårigheterna att värdera de ideella skadorna har de länge präglats av en undantagskonstruktion som marginaliserat dess roll. Under senare årtionden kan man notera en tendens till att de har börjat spela en mer framträdande roll som en följd av bl a implementeringen av de mänskliga fri- och rättigheterna i vardagslivet och brottsofferperspektivet, vilka båda kan ses som ett uttryck för ett medborgarperspektiv på rättten. För att ersättningarna skall fungera reparativt och motsvara folks förväntningar krävs en ökad känslighet och lyhördhet från systemets sida gentemot aktörernas normer, värderingar och attityder. Om den även ska verka preventivt ökar troligen kunskapsbehovet ytterligare och de epistemologiska frågorna fördjupas. Vad som uppfattas som kränkande handlingar av ett rättssubjekt speglar vad som är ett rättsligt skyddat intresse eller ”rättsgott”. I brist på de formella rättsliga normerna vid värderingen av ideella skador bör man söka empirisk kunskap om de informella normerna med hjälp av rättssociologisk forskning som kan ligga till grund för återkommande omvärldsanalyser av ”det allmänna rättsmedvetandet.” Utifrån det under moderniteten rådande rättsliga paradigmet har de rent ideella kränkningsersättningarnas normlöshet eller anomiska karaktär konstruerats och befästs men ersättningarnas rättsliga status kan ifrågasättas och omförhandlas. Brottsoffren bör synliggöras och involveras då deras unika kunskap kan användas för att möjliggöra att deras behov blir uppfyllda i form av stöd från samhället.
17.	Dahlstrand, Karl (författare) En domstolspedagogisk ansats 2017 Ingår i: ; , s. 99-99 Konferensbidrag (refereegranskat)abstract En domstolspedagogisk ansats Wittgensteins (1953) privatspråksargument utmanar förståelsen vad det innebär att korrekt följa regler. Paradoxen är att det inte verkar finnas någon möjlighet att logiskt hävda att en förklaring av en regel kan binda framtida tillämpningar. Argumentet utmanar regelförståelsen. Enligt Wittgenstein är regelföljande en praxis och inget som utgår från tolkningar. Kripke (1982) menar att praxis inte kan vara den enskildes regelförståelse utan praxis är en social praktik – då kan regeltillämpningen bedömas vara i enlighet med vad det innebär att följa regeln. Frågan om den språkliga tillämpningen har mening och betydelse avgörs av språkanvändningen som social praxis. Wittgenstein visar således att rättfärdigandet av olika påståenden är relativ och situationsbunden (Svensson, 1992). Efter den språkliga vändningen (Rorty, 1967) beskrivs rätten ibland som språkspel där reglerna rör språkanvändningen och dess funktion för mening inom en praktik (MacCormick, 1981; Cotterrell, 1989; Harris, 1997; Galligan, 2007). Enligt Wittgenstein följer språkets betydelse av användningen i ett sammanhang, Wittgenstein använder ordet "livsform" (jmf Husserls livsvärld). Då Wittgenstein ser språket som en form av regelföljande har beskrivningen fått rättsteoretisk betydelse (Aarnio, 1978; Aarnio 1987; Hart 1997; Coleman 2001). Det finns regelskeptiska uppfattningar som menar att en regel inte kan ange den korrekta tillämpningen (Hart, 1997). Rättsliga utsagor i en domstol har vidare performativ karaktär; de är inte deskriptiva enligt den traditionella referentiella meningsteorin (Hart, 1949). Traditionellt sett är juridik en regelstyrd verksamhet där distinktionen mellan sakfrågor och rättsfrågor möjliggörs genom en syn på språket som avbildande. Men när någon t ex döms för ett brott beskrivs inget faktum bortom rättsprocessen och ingen slutsats följer på de fakta som bevisats utan processen är ett handlande under vissa omständigheter. Om rättsprocessen är ett språkspel, med otydliga gränser mellan vardagsbetydelser och den juridiska professionens språkliga praktik (som kan liknas vid en familjelikhet mellan domstolsspråket och parternas språkbruk) uppkommer frågan vilken mening och betydelse processen har, hur detta avgörs och av vem. Regler förstås från insidan (Hart, 1997) och av spelarna som förstår spelets idé (Hydén, 1985). Det finns därför ett kunskapsintresse att relatera parternas uppfattningar om processen, utifrån ett betydelse- och meningsperspektiv, för att relatera resultatet till frågor om rättens sociala funktioner att klandra, verka konfliktlösande, prevention, upprättelse etc. Utifrån Wittgenstein kan frågan ställas om parterna i rättsprocessen delar de grammatiska språkreglerna rörande korrekt språkbruk som domstolsspråket följer. Dessa frågor aktualiseras särskilt när de allmänna domstolarna möter parter som lever i en livsform som tydligt skiljer sig från rättens.
18.	Dahlstrand, Karl, et al. (författare) En rättssociologisk undersökning av ett ersättningsrättsligt problemområde 2014 Ingår i: Allmän rättslära. Studiematerial. ; , s. 1-19 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I den följande texten kommer resultat ur min rättssociologiska avhandling, Kränkning och upprättelse. En rättssociologisk studie av kränkningsersättning till brottsoffer (2012), att redovisas samtidigt som några aktuella frågor kring brottsofferersättningen och kränkning som skada att kommenteras samtidigt som det rättssociologiska forskningsfältet presenteras.
19.	Dahlstrand, Karl, et al. (författare) Ersättning för kränkning ur ett rättssociologiskt perspektiv. "En särskild typ av omtanke och kärlek". 2011 Ingår i: Brottsoffret och kriminalpolitiken. - 9789139206002 ; , s. 359-380 Bokkapitel (refereegranskat)abstract I artikeln kommer brottsoffrens kränkningsersättning att analyseras ur ett rättssociologiskt perspektiv. Ersättningen kommer att relateras till den svenska kriminalpolitiska utvecklingen, till olika samhälls- och rättsvetenskapliga teorier och begrepp vilka kan vara användbara för en fördjupad förståelse av ersättningen utifrån skadeståndsrättsligt, viktimologiskt och kriminalpolitiskt perspektiv. Sedan Aristoteles (384–322 f.Kr.) införde distinktionen mellan den distributiva och korrektiva (av Thomas av Aquino även kallad för den kompensatoriska och som jag använder här) formen av rättvisa, har dessa olika kategorier av rättvisa uppfattats som två i grunden separata företeelser. Distributiv rättvisa gäller, förenklat sett, hur resurser skall fördelas, och den förutsätter normalt intressekonflikter mellan individer och grupper gentemot kollektivets nyttigheter, ofta i form av staten. Den kompensatoriska rättvisan avser hur ersättning för ett visst handlande skall bestämmas och rör i princip enbart relationen mellan två parter. I det mellanmänskliga umgänget kan någon begå orättvisa gärningar eller skada någon annan, och den som ofrivilligt blivit föremål för sådan orättvisa eller skada skall enligt den kompensatoriska rättvisan ersättas och kompenseras för detta, samtidigt som den som begått handlingen skall straffas. I praktiken, har det hävdats, föregås den kompensatoriska rättvisan av den distributiva, eftersom en strukturell orättvisa påverkar hur de mellanmänskliga handlingarna värderas och eventuellt korrigeras utifrån rättvisehänsyn.1 Grundläggande för den kompensatoriska och korrektiva rättvisan är dess djupa korrelativa i meningen växelvisa dimension, skadevållarens skyldigheter går inte att skilja från den skadelidandes rättigheter och vice versa. Det finns en överhängande risk med att det sammantagna ersättningssystemet framstår som alltför komplext ur den enskildes synvinkel. Detta är olyckligt eftersom ersättningens symboliska funktion av att konkretisera rättens normativa grund hotas. Avslutningsvis skulle jag därför vilja lyfta fram behovet av ökad kunskap om hur ersättningssystemet upplevs utifrån brottsoffrens perspektiv. Att skaffa sådan kunskap är dock ingen enkel uppgift, eftersom skilda kunskapsnivåer hos respondenterna rörande samspelet mellan försäkringar, skadestånd och straff spelar stor roll för utfallet. För att knyta an till min inledning vill jag därför åter betona värdet av förenkling och överblickbarhet i fråga om samhällets reaktioner på brottsliga gärningar. Detta är inte minst viktigt för att på sikt stödet skall kunna bevaras för en human kriminalpolitik grundad på kunskap: när rättens kommunikation inte når mottagaren ökar bara fixeringen vid det oförlösta, och detta medför i praktiken krav på vedergällning och upprättelse.
20.	Dahlstrand, Karl (författare) Festskrift till Karsten Åström 2016 Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
21.	Dahlstrand, Karl (författare) Hart's "meta norms" - Breaking up the internal and external view on law 2012 Konferensbidrag (refereegranskat)
22.	Dahlstrand, Karl, et al. (författare) Hate crime in the online/offline environment 2015 Ingår i: ; , s. 1-1 Konferensbidrag (refereegranskat)
23.	Dahlstrand, Karl, et al. (författare) How to compensate the irreplaceable? A socio-legal research project within victimology about the relation between formal and informal norms 2011 Ingår i: Norms between law and society. Lund studies in sociology of law, nr 37.. - 9172673303 ; , s. 63-84 Bokkapitel (refereegranskat)abstract As an ambition to stress the construction of an external and an internal dimension within law I have chosen to study the non-pecuniary damages to victims of crime. The foundation for these damages came from the deep structure of law about the idea that the right to integrity of the human body and soul are one of the corner- stones in the state governed by law. But when it comes to estimating the amount, such that it gives the violated victim satisfaction and eventuality a preventive role, the application of the law becomes dependent on the knowledge about the external and the social norms that the law operates within. Compared with pecuniary or physical damages there are no formal norms from which we can appreciate that kind of damages we called non-pecuniary. This problem would maybe not become a big deal if the matter was not that the loss here is of a normative art and about “ought” related to human rights and the fact that individuals are carriers of these values. If the legal field stresses the closeness of the legal system that gives to a limited space for the possibility of discretion and reason and that undermines both the legitimacy of the law and the right to integrity. But if the external view and the possibility to interpret and create the content of the general sense of justice becomes to wide within the application of the law that will undermine and stress the professionalism of the legal profession but also central goals like predictable decisions. So the challenge is to find the balance that corresponds to the social norms within society and to generate knowledge about how people react upon the practise when it comes to the amount of damages. Therefore the topic is an example of how empirical facts about the social and political contexts become an important variable within the internal application of the law and how this creates an arena for socio-legal research and in a wider sense a debate about the role of legal decisions within a landscape of existential words like violations, satisfaction or human dignity. My method is both quantitative and qualitative and the aim is to provide both empirical knowledge about the general sense of the compensation to victims of crimes and an understanding of the impression in everyday life especially for victims of crimes through focusgroups.
24.	Dahlstrand, Karl (författare) Identification of Good Practice in Youth Media Protection: an International Comparison. Country report: Sweden. 2013 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Hans Bredow Institute for Media Research at the University of Hamburg is currently conducting a study on behalf of the Swiss Government (Swiss Federal Social Insurance Office, BSV) to identify good practice approaches regarding the protection of minors in the field of media. During the project, we will analyse current policy and regulation practices in 12 countries (Netherlands, Poland, Denmark, Sweden, the United Kingdom, Austria, Germany, France, Italy, Australia, Slovenia and Norway. Moreover, the present system of Switzerland will be included in the comparative analysis). Scope of the country experts will be to write a concise description on the countrie’s regulation of protection of minors following a given structure (regulatory approach, institutional setting, accompanying measures. This is the country report from Sweden, writen by Karl Dahlstrand (Lund University).
25.	Dahlstrand, Karl, et al. (författare) Kränkning och upprättelse. En replikation av en rättssociologisk enkätstudie 2022. - 1 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I rapporten presenteras ett rättssociologiskt forskningsprojekt som haft arbetstiteln ”Replika av en rättssociologisk undersökning om det allmänna rättsmedvetandet och brottsskadeersättningen”. Att projektet är en ”replika” innebär att syftet har varit att göra en uppföljning på ett ursprungligt forskningsprojekt som i det aktuella fallet utgörs av de enkätundersökningar som presterades i avhandlingen ”Kränkning och upprättelse. En rättssociologisk studie av kränkningsersättning till brottsoffer” (Dahlstrand, 2012). Forskningsprojektet har gått ut på att återupprepa en empiriinsamling och metoddesign som utarbetades för ungefär tio år sedan. Det ursprungliga projektet finansierades av Brottsofferfonden och pågick 2007–2012 medan den replika som kommer att presenteras i denna rapport har finansierats av Ulla V Bondesons stiftelse för rättssociologisk och kriminologisk forskning och pågått 2018–2020. Tanken på att genomföra en replika av de två enkätstudier som presenterades i avhandlingen föddes tack vare att resultaten från avhandlingen fick en del uppmärksamhet. Under flera år efter disputationen återkom kommentaren att det hade varit intressant att se om resultaten som presenterades i avhandlingen skulle upprepas om enkätundersökningarna replikerades. Eftersom ”Ulla V Bondesons Stiftelse för rättssociologisk och kriminologisk forskning” ger forskningsanslag för replikationer av Ulla V Bondesons egna eller andra motsvarande studier söktes finansiering för att följa upp den empiriska studie som under Karl Dahlstrands doktorandprojekt hade titeln ”Rättssociologisk undersökning om det allmänna rättsmedvetandet och brottsskadeersättningen” som professor Karsten Åström var huvudansvarig för. Det rättssociologiska kunskapsintresset, som motiverar replikan utgår delvis från de teoretiska och praktiska svårigheterna att värdera brottsoffrens kränkningsersättning. I Brottsoffermyndighetens referatsamling anges att ersättning för kränkning utgår från ett ”angrepp på den skadelidandes personliga integritet, vilket i detta sammanhang bäst kan beskrivas som dennes privatliv och människovärde” och ”utgångspunkten vid bestämmande av kränkningsersättning är en skönsmässig bedömning utifrån förhärskande etiska och sociala värderingar.” Syftet med kränkningsersättningen är, förenklat uttryckt, att den ska bidra till en känsla av upprättelse hos brottsoffret men om nivån på ersättningsbeloppet ligger för långt ifrån brottsoffrets egna förväntningar på kränkningsersättningen så finns en risk att ersättningen inte leder till upprättelse. Det är alltså viktigt att ersättningsbeloppet står i proportion till hur allvarlig kränkningen kan anses vara, såväl objektivt som sett ur brottsoffrets perspektiv. Frågan vi ställer oss är således: anser brottsoffer att kränkningsersättningen bidrar till en känsla av upprättelse?Rapporten är tillägnad minnet av Ulla V Bondeson (1937-2009), professor i kriminologi vid Köpenhamns universitet 1980-2007.
26.	Dahlstrand, Karl (författare) Kränkning och upprättelse. En replikation av en rättssociologisk enkätstudie om kränkningsersättning till brottsoffer. Konferensabstract. 2022 Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Presentation av ett rättssociologiskt forskningsprojekt som replikerar en rättssociologisk undersökning om det allmänna rättsmedvetandet och brottsskadeersättningen. Att projektet är en ”replika” innebär att syftet har varit att göra en uppföljning av ett ursprungligt forskningsprojekt som i det aktuella fallet utgörs av de enkätundersökningar som presterades i avhandlingen ”Kränkning och upprättelse. En rättssociologisk studie av kränkningsersättning till brottsoffer” (Dahlstrand, 2012). Forskningsprojektet syftar till att återupprepa en empiriinsamling och metoddesign som utarbetades för ungefär tio år sedan. Det rättssociologiska kunskapsintresset, som motiverar replikan utgår delvis från de teoretiska och praktiska svårigheterna att värdera brottsoffrens kränkningsersättning. I Brottsoffermyndighetens referatsamling anges att ersättning för kränkning utgår från ett ”angrepp på den skadelidandes personliga integritet, vilket i detta sammanhang bäst kan beskrivas som dennes privatliv och människovärde” och ”utgångspunkten vid bestämmande av kränkningsersättning är en skönsmässig bedömning utifrån förhärskande etiska och sociala värderingar.” Syftet med kränkningsersättningen är, förenklat uttryckt, att den ska bidra till en känsla av upprättelse hos brottsoffret men om nivån på ersättningsbeloppet ligger för långt ifrån brottsoffrets egna förväntningar på kränkningsersättningen så finns en risk att ersättningen inte leder till upprättelse. Det är alltså viktigt att ersättningsbeloppet står i proportion till hur allvarlig kränkningen kan anses vara, såväl objektivt som sett ur brottsoffrets perspektiv. Frågan vi ställer oss är således: anser brottsoffer att kränkningsersättningen bidrar till en känsla av upprättelse?
27.	Dahlstrand, Karl (författare) Kränkning och upprättelse : En rättssociologisk studie av kränkningsersättning till brottsoffer 2012 Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract The thesis takes its starting point in the question of how damages for violation of crime is determined. This type of non-pecuniary damages to crime victims has a fundamental uncertainty regarding the computation of damages and what is really meant by “violation” in the meaning of the law. There is also a gliding between the violation and the suffering, as to which the compensation is related. The violation-dimension has a more “objective” connotation as a sanction in the sense of an attack on a protected interest within the rule of law. Whereas the suffering-dimension focuses more on the “subjective”, individualized injury as the object of attack. According to law, damages for violation should be determined such that it reflects the present social norms within society. Therefore, the compensation must be seen in relation to the context of criminal law, levels of punishment, the proportionality of the compensation in relation to the punishment and the crimes’ penal value. Thus before the empirical study, two central suppositions were: (1) if the applicator of the law “succeeds” in this task and (2) if it is possible to say something about if the application of the law, for instance the compensation levels, influences the satisfaction among the victims. The general object of the thesis is: to investigate how the application of the law reflects the sense of justice and how empirical knowledge can contribute to the legal field in question. The study includes two surveys, one involving the public and the other involving crime victims that had received compensation for criminal injuries from the Crime Victim Compensation and Support Authority. The surveys consist of vignette questions selected from legal usage and questions about the victims’ experience of the compensation. The legal rule, about a victim’s right to compensation for the violation, opens up for different interpretations and several possible applications because of its vagueness. It is reminiscent of what H.L.A. Hart describes as “the open texture of law”. If the interpretation and the application of the rule is too standardised, or made from the “external” point of view according to Hart, it can be difficult for the crime victims to get satisfaction by way of the compensation. But if there is no internal point here, or put in another way, if there are merely different personal opinions on and expressions of how the rule is to be applied, it is hard to say that the compensation really can function according to the law. The research topic is therefore linked to the problem of incommensurability and a version of what it means to follow a vague rule in an individual way. Therefore it was interesting that the respondents in general had no difficulty valuing this type of non-pecuniary damage. The main point is that the application of a rule goes beyond the rule and the meaning of the rule is to be understood in reflection of a broader practice. The dissatisfaction among victims can therefore be understood as a consequence of a too narrow understanding of what it means to follow a rule. The subject and the analysis of the results from the empirical study, show how several dichotomies between formal and informal norms and between the internal and external view of law is put in question and under stress. But this is not meant as a critique, to show a “gap problem” or between “law in books” vis á vis “law in action”, but rather to illustrate that what can be described as leaking law is a central dimension of a normative system that deals with values, languages and the application of general rules through interpretation in a certain context. So the question is rather how its leaks rather than if, moreover, according to the legislator, the estimation of the compensation shall leak.
28.	Dahlstrand, Karl, et al. (författare) Less repressive and fairer foreclosure. Evidence from a randomized experiment at Kronofogden regarding the possibilities to break economic exclusion 2023 Konferensbidrag (refereegranskat)abstract Homeowners are facing worse personal finances with inflation and increasing interest rates. New groupsare at risk of overindebtedness and foreclosure. The entire household are affected by worse health andwell-being. This leads to large societal costs. Hence, it is imperative to break the negative cycle ofoverindebtedness for these households. Foreclosure is enforced by Kronofogden and aims to pay thedebts. However, an unintended consequence may be that foreclosure is perceived as repressive. Thedegree of repression depends on how Kronofogden handles the proceedings. This research projectcontributes with knowledge about these mechanisms and how they may make it more difficult to breaksocial and economic exclusion by answering the research question: How repressive are the foreclosureproceedings at Kronofogden?We answer the research question by surveying and interviewing homeowners who have been subject toforeclosure about repression. Repression is a multi-facetted concept that may be employed to study bothopen displays of state violence as well as “soft” exercises of public authority through, for example,stigmatization. We are inspired by this latter understanding and We take advantage of a randomizedcontrolled trial (RCT) in which Kronofogden randomized foreclosure sales to auction or brokered sale inan effort to investigate which sales form resulted in higher payment. While auction sales arecharacterized by coercion, no interactions with the homeowner, and no possibility for the homeowner toaffect the outcomes through personal involvement, the success of brokered sales depends oncollaboration with the homeowner, participation on behalf of, and involvement from the homeowner.Given these different characteristics, the RCT provides an opportunity for us to examine whether whichsales form – auction or broker – was employed had an impact on the level of repression as measured byperceived fairness and institutional trust. Due to its characteristics, we hypothesize that brokered saleresults in a lower level of repression. This hypothesis is tested with a survey that targets the foreclosedhomeowners that were included in Kronofogden’s RCT. We also interview homeowners about theirexperiences and group interviews with homeowners to ask them about whether they consider theforeclosure proceedings to be repressive.
29.	Dahlstrand, Karl, et al. (författare) Less repressive and fairer foreclosure. Evidence from a randomized experiment at Kronofogden regarding the possibilities to break economic exclusion 2023 Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Homeowners are facing worse personal finances with high inflation and increasing interest rates. New groups are at risk of overindebtedness and foreclosure. The entire household, including children, are affected by worse health and well-being. This leads to large societal costs. Hence, it is imperative to break the negative cycle of overindebtedness for these households. Foreclosure is enforced by Kronofogden (the Swedish Enforcement Authority) and aims to pay the debts. However, an unintended consequence may be that foreclosure is perceived as repressive. The degree of repression depends on how Kronofogden handles the proceedings. This research project contributes with knowledge about these mechanisms and how they may make it more difficult to break social and economic exclusion by answering the following research question: How repressive are the foreclosure proceedings at Kronofogden?It is important to understand when and why foreclosure becomes repressive because it may reduce the possibilities to exit overindebtedness as the homeowner’s social network is reduced and their social trust is lowered. Today we have limited knowledge about the mechanisms that make the exercise of public authority unintentionally repressive. The knowledge is relevant for public authoritative proceedings both in Sweden and internationally. The authorities may use this knowledge to adapt their handling protocol to avoid future repression.
30.	Dahlstrand, Karl (författare) Litteratur. THERESE ENARSSON, Brottsoffer i rättskedjan. En rättsvetenskaplig studie av förhållandet mellan brottsoffers rättigheter och rättsväsendets skyldigheter, 258 s. 2014 Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :3, s. 273-276 Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Anmälan av avhandling av THERESE ENARSSON, Brottsoffer i rättskedjan. En rättsvetenskaplig studie av förhållandet mellan brottsoffers rättigheter och rättsväsendets skyldigheter, 258 s.
31.	Dahlstrand, Karl (författare) Methodological and ethical challenges of researching transgression 2015 Konferensbidrag (refereegranskat)
32.	Dahlstrand, Karl, et al. (författare) Non-Pecuniary (Idealistic) Damages in Tort. How to break up the Distinction Between a Internal and External View of Law 2008 Ingår i: Contributions in Sociology of Law. - 9172672765 ; 29, s. 91-113 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract The traditional restrictive attitude towards claim for compensation about non-pecuniary harms in both cause law and legislation become weaker even if the theoretically and practically reason behind the old exception-construction remain. This reason can best be explained by the thesis about incommensurability when it comes to compensate for some losses that money cannot compensate. To explain why the exception-construction is problemized in recent days I think two circumstances has played an important role (1) the materialisation of human rights as a consequence of the incorporation of the European Convention on Human Rights in Sweden since 1995 and (2) the right to crime victim compensation and the establishing of victimology in the legal and academic field. In practice there is of course a co-operation between these two factors and there is also some kind of hybrids like the legal interest of for example discrimination. This tendency is in my opinion therefore a practical and concrete example of law and justice in the risk society where almost every person is a potential victim of crimes and discrimination or other violations. In the risk society, given Ulrich Beck’s definition, it is characteristic that these phenomenons in our society rub out the boarders between law and politics in the manifestation of reflexive subpolitics about flexibility. The possibility to obtain redress with this compensation function as a mean to support the judicial systems official goal that is to satisfied the citizens needs and at the same time secure the confidence and the legitimacy for the judicial system through the factors (1) legal security and (2) the legal rights of the individual. At the same time these compensations bring on inherent risks because of its unclear function and the incommensurability between injury and compensation that risks fall upon both the victims and the lawyer’s profession. So when human rights now is both a goal and a mean for democracy and violations of the citizens bring about a right to compensation this illustrate a paradox. The judicial system cannot handle this type of injury that has it is ground in public law without challenge traditional principles and the legal professionalism. This tendency is also interesting in a comparative perspective given the premise that the jurisprudence movement known as Scandinavian Legal Realism has had an influence on the Swedish judicial culture. This follows from two circumstances: (1) Given the Scandinavian Legal Realism it is impossible to set up a legal claim from a violation of justice or somebody’s rights and (2) even if it would be possible, it is impossible to imagine the basis of calculation of these compensation because there is no way for informal norms from the society to influence the formal legal norms and the application of the law (only the opposite) given the Scandinavian Legal Realism. The last circumstance is relevant because the compensation of non-pecuniary harms consist of incommensurability and the only way to calculate these compensation, so it make it serves as rectification or redress for the victim, is in reflection and influence of the informal norms or the “common sense of justice”. My topic presupposes that the legal field is influenced by the theory in jurisprudence and can we therefore talk about an idealistic tendency or “critical legal realist” movement that maybe illustrates in these compensations. In a more concrete perspective these compensations bring to the fore methodological question in social science of how we can get empirically knowledge about norms in our society.
33.	Dahlstrand, Karl, et al. (författare) Norms in Perspective: Norms about norms - a Hartian perspective 2013 Ingår i: Social and Legal Norms. - 9781409453437 ; , s. 89-105 Bokkapitel (refereegranskat)abstract My purpose in this article is to make a contribution to what the legal philosopher H.L.A. Hart (1907-1992) has to say about providing a sociological understanding of law and to apply Hart's theory in relation to a specific area of law. The specific legal area consists of the violation compensation that victims of crime can obtain from the Crime Victim Compensation and Support Authority in Sweden. The ambition in the following article is to relate Hart’s theory to other theories that are usually of interest in Sociology of Law, in particular the relationship between legal and social norms in general, in order to stress the social and cultural basis of law (Cotterrell 1992, Tuori, 2002), rather than to embellish Hart’s theory at such. For Hart, one of the most significant contemporary legal positivists with high relevance for socio-legal research, law is ultimately the outcome of institutional activity resulting from the individual and which law “officials” recognize as legally valid (Galligan 2007: 7, Friedrichs 2006: 95). Hart's main contribution is that he stratifies legal rules into primary rules, mostly concerning orders and prohibitions, or rules of behaviour, and indirect secondary rules, specifying the criteria for legal validity and governing the use of the primary rules. The principal of the secondary rules is labelled the rule of recognition that determines which norms belong to – or do not belong to – a particular legal system. The recognition rule is therefore akin to a potent meta-norm and its existence and authority is, for Hart, an open empirical issue about sociological facts regarding the social pressure among other things (Hart 1997: 94, 292).
34.	Dahlstrand, Karl (författare) ”Nya teorier i gamla läglar? Rätten i en förändrad kontext”: Rättssociologiska reflektioner om skadeståndslagens dynamik 2023 Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Konferensabstrakt presenterat vid Svenska IVRs (Svenska sektionen av den internationella sammanslutningen för rätts- och socialfilosofi) konferens den 2-3 maj 2023 i Göteborg av Karl Dahlstrand.Skadeståndslagen fyllde 50 år förra året 2022 vilket uppmärksammades i antologin ”Skadeståndslagen 50 år” (Chamberlain, J., Hellborg, S., Hovi, S., Johansson, D. & Stenlund, K. red. 2022). I mitt kapitel ”Rättssociologiska reflektioner om skadeståndslagen” (Dahlstrand, 2022) reflekterade jag över performativitetsbegreppets relevans för att diskutera handlingsaspekten hos språkliga yttranden eller andra symboliska uttrycksformer vilket har uppmärksammats inom rättsvetenskapen sedan Karl Olivecronas dagar (Olivecrona, 1966). På senare tid har även Håkan Gustafsson lyft fram att jurister har ett performativt ansvar för hur gällande rätt presenteras (Gustafsson, 2021). Efter den senaste ändringen av skadeståndslagen ska nu skadestånd vid kränkning bestäms utifrån vad som är skäligt på ett sätt som även innebär att den kränkte får upprättelse för angreppet (SkL 5:6). Utifrån konferenstemat ”Nya teorier i gamla läglar? Rätten i en förändrad kontext” kan fokuset på performativitetsbegreppet och upprättelsefunktionen ses som nygamla företeelser. Enligt lagstiftaren är syftet med lagändringen att stärka brottsoffers ställning och minska skadeverkningarna av brott. Detta ska delvis möjliggöras med en dynamisk (rätts)utveckling (Jmf prop. 2011/22:198, s. 17ff). En betoning av ”dynamisk rätt” för att uppnå sociala och psykologiska effekter ligger nära Olivecronas betoning av värdet av den effektiva suggestion som lagens imperativ utövar på medborgarna genom de performativa satserna i rättsspråket (Olivecrona, 1966; Dahlstrand, 2022). Vad lagstiftaren eftersträvar med en dynamisk rättstillämpning är att rättstillämparen ska höja skadeståndsnivåerna vilket ska resultera i att brottsoffren får upprättelse och därmed stärka brottsoffers ställning och minska skadeverkningarna av brott. Av tradition har dock svensk rätt intagit en relativt restriktiv hållning till rent ideella skadestånd, som ersättning för kränkning, så det återstår att se om utredningen (SOU 2021:64) och lagändringen får den avsedda effekten. Frågorna har såväl rättsteoretiska som rättssociologiska aspekter och belyser intressanta frågor om rättstillämpning och spänningen mellan legalitet och legitimitet (Dahlstrand, 2012). Referenser:Chamberlain, Johanna, Hellborg, Sabina, Hovi, Sara, Johansson, David & Stenlund, Karolina (red.), Skadeståndslagen 50 år, Iustus förlag, Uppsala, 2022.Dahlstrand, Karl, Kränkning och upprättelse: en rättssociologisk studie av kränkningsersättning till brottsoffer, Lunds universitet, Lund, 2012.Gustafsson, Håkan, Dissens: om det rättsliga vetandet, Iustus förlag, Uppsala, 2021.Olivecrona, Karl, Rättsordningen: idéer och fakta, Gleerup, Lund, 1966.
35.	Dahlstrand, Karl, et al. (författare) Om "kodifierad statsrätt" 2020 Ingår i: Om rättssociologisk tillämpning. - 9789144132181 ; , s. 221-242 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Detta kapitel kommer främst att förhålla sig till koncepten ”kodifierad statsrätt” och rätten som ”formell ordning”. Den rättssociologiska forskningens rättsliga betydelse behandlas också, och hur rättssociologisk forskning kan vara betydelsefull för att lösa juridiska problem och kanske även utgöra en ”rättskälla”. Kapitlet syftar därför till att ge ett exempel på hur man kan se på ”rättssociologins byggstenar”.
36.	Dahlstrand, Karl, et al. (författare) ONLINE HATE CRIME – SOCIAL NORMS AND THE LEGAL SYSTEM 2015 Ingår i: Quaestio Iuris. - : Universidade do Estado do Rio de Janeiro, Faculdade de Direito. - 1516-0351. ; 8:3, s. 1859-1878 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract A central point of departure for this socio-legal study about online hate crimes concerns the significance of analysing and understanding social norms in relation to these crimes on the Internet. This is of importance not least when one approaches the issue of how law and the legal system may contribute towards positive developments in this field and prevent hate crimes. It is apparent that law and social norms function concurrently in influencing behaviours. On the one hand, social norms have a strong impact on how law is formulated due to law typically being shaped to reflect the morals and values in society. On the other hand, the reverse effect can also play an important role: When law leads and paves the way for changed behaviours, it may in time produce changes in social norms. People tend to revaluate their views of right and wrong and adapt their values towards legally advocated behaviour. People also tend to make demands of their social environment in a manner that coincides with legally grounded values. Through clear legal signals, processes are initiated that have the potential, in time, to lead to changed social norms. People must, then, not only consider the legally constructed risk involved in being caught, sentenced and punished, we must also relate to the risk of being condemned by our fellow citizens. The empirical study is made in Sweden and the article present the Swedish legal and social context related to different hate crimes and how these phenomena are perceived among Swedish Internet users.
37.	Dahlstrand, Karl, et al. (författare) Otillgänglig tillgänglighet : En rättssociologisk kartläggning av normer inom strategisk fysisk planering i Skåne 2023. - 2 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Rapporten, som författats vid Rättssociologiska institutionen på Lunds universitet på uppdrag av Region Skåne, syftar till att nå kunskap om hur tillgänglighetsarbete praktiseras inom strategisk fysisk planering i Skåne, utifrån ett rättssociologiskt normperspektiv. I ljuset av Håkan Hydéns normmodell (2002) – som beskriver att en norm förutsätter kunskap, möjlighet och vilja för att omsättas i handling – analyserades material från regional och kommunal nivå. På regional nivå undersöktes den regionala utvecklingsstrategin, regionplanen och ’Program för att tillgodose personer med funktionsnedsättning’. På kommunal nivå analyserades sex kommuners översiktsplaner med tillhörande granskningsyttranden och samrådsredogörelser. Därtill genomfördes intervjuer med personer som arbetar med strategisk planering på respektive kommun. Kommunerna är olika stora och lokaliserade i olika delar av Skåne.Kartläggningen visar att det finns ett gap mellan nationella, regionala ochkommunala tillgänglighetsnormer. Det finns även en dissonans mellan normen i teorin och normen i praktiken, och – inte minst – mellan rättsliga och sociala normer. Sammanfattningsvis finns det med andra ord ingen framträdande och genomgripande tillgänglighetsnorm implementerad inom strategisk fysisk planering i Skåne. Detta tycks bero på bristande kunskap, en föreställning om bristande möjlighet samt en vilja som visserligen finns men som inte sällan överskuggas av andra intressen. Kartläggningen synliggör även behovet av att regionen och kommunerna i Skåne förstärker tillgänglighetsarbetet inom strategisk fysisk planering. Ett fysiskt rum som är tillgängligt för alla, oberoende av funktionsnedsättning, är en förutsättning för ökad social delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Detta kan också uttryckas som ett rättsligt krav: sedan 2015 räknas bristande tillgänglighet som en diskrimineringsform enligt Diskrimineringslagen.Pdf-dokument med rapporten är tillgänglighetsanpassat.
38.	Dahlstrand, Karl, et al. (författare) Rättens transcendens. Om skälighet inom avtalsrätten och relevansen av Rawls rättviseteori 2014 Ingår i: Vetenskapssocieteten i Lund. Årsbok 2014. - 0349-053X. - 9789198055122 ; , s. 39-64 Bokkapitel (refereegranskat)abstract Följande kapitel kommer att behandla avtalsrättens centrala generalklausul som gör det möjligt att jämka eller ogiltigförklara oskäliga avtalsvillkor. Paragrafen är omstridd och har tilldragit sig intresse då den öppnar upp för rättstillämparens skönsmässiga avgöranden – det inte finns några riktlinjer för vad som kan betecknas som oskäligt utöver den domstolspraxis som utvecklats. Det kan därmed vara svårt att förutse effekterna av ett avtal och generalklausulen har även tillämpats analogt inom andra rättsområden än avtalsrätten. Generalklausulen är därtill intressant ur flera moralfilosofiska, samhällsvetenskapliga och rättsvetenskapliga perspektiv. I den följande framställningen kommer särskilt den analytiska filosofin och John Rawls rättviseteori att lyftas fram och diskuteras utifrån denna generalklausul.
39.	Dahlstrand, Karl, et al. (författare) Rättssociologiska reflektioner om skadeståndslagen 2022 Ingår i: Skadeståndslagen 50 år. - 9789177372059 ; , s. 97-116 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Detta kapitel är skrivet utifrån ett rättssociologiskt perspektiv på tematskadeståndslagen 50 år och kommer att ta sin utgångspunkt i Jan Hellnersovannämnda betänkande Rättssociologisk undersökning av skadeståndsrätten(SOU 1969:58). Den då dominerande rättsrealistiska förståelse av rättsordningensfunktion i samhället, vilken ligger nära rättssociologins fokuspå normer och betydelsen av social konformitet för regelföljandet, kommersärskilt att lyftas fram. Därtill vill jag presentera och kommentera någrarättssociologiskt relevanta undersökningar för skadeståndsrätten och relateraresultaten till performativitetsbegreppet inom rättsteorin, främst i relationtill de skadeståndsrättsliga begreppen kränkning och upprättelse,samt något om hur dessa begrepp har utvecklats sedan skadeståndslagenstillkomst utifrån begreppen formalism och instrumentalism.
40.	Dahlstrand, Karl, et al. (författare) Some preliminary results from two surveys about perceived justice in relation to criminal injuries compensation 2020 Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
41.	Dahlstrand, Karl, et al. (författare) The Leaking Law 2018 Ingår i: Law, Legal Culture and Society : Mirrored Identities of the Legal Order - Mirrored Identities of the Legal Order. - 9781138488366 ; , s. 142-155 Bokkapitel (refereegranskat)abstract This chapter starts with the question of how damages for violation through crime are determined by law. Compensation for criminal injuries is the predominant type of nonpecuniary damages in Swedish tort law. Yet, a fundamental uncertainty exists regarding computation of damages and the legal meaning of ‘violation’. The general consensus in the legal profession is that norms for computation of damages for compensation of violation are lacking and that the violation and the financial compensation are incommensurable. The analysis and results of my empirical study show several central dichotomies between formal and informal norms and between the internal and external view of law. But this is not simply meant as a critique to show a ‘gap problem’ or a disconnect between ‘law in books and law in action’. Rather, I want to illustrate that what can be described as ‘leaking law’ is a central dimension of a normative system that deals with values, language and the application of general rules through interpretation in a certain context. Accordingly, the question here is how the law leaks rather than whether it does and, further, if in the eyes of legislators estimating such compensation should leak. These aspects raise questions regarding the law’s limits or boundaries and inflow to the legal system. My theoretical approach is inspired by analytical jurisprudence and analytical philosophy expressed by questions like ‘what is the law?’ and ‘what is the relationship between law and its context?’. And finally, I will detail later in this chapter with what is meant by ‘leaking’ and why it is relevant to compensation for violation of personal integrity.
42.	Dahlstrand, Karl, et al. (författare) “The light in the tunnel can be a train”. About Kafkaesque double thoughts 2023 Ingår i: Combining the Legal and the Social in Sociology of Law : An Homage to Reza Banakar - An Homage to Reza Banakar. - 9781509959389 ; , s. 199-214 Bokkapitel (refereegranskat)abstract In the title of Reza Banakar’s first internationally published book The Doorkeepers of the Law: A Socio-Legal Study of Ethnic Discrimination in Sweden (1998) his interest in Franz Kafka is already obvious. Much later, Banakar (2010) presented his view of Kafka's conception of law in his article In Search of Heimat: A Note on Franz Kafka's Concept of Law, and more recently, Banakar (2015) developed his reading of Kafka’s both existential and legal significance in the chapter A Note on Franz Kafka’s Concept of Law. In his readings of Kafka, it is striking how Banakar emphasizes the uncertainty and unpredictability of human conduct; Kafka’s ”writings highlight the role of uncertainty, insecurity, transience and the unknowable” (Banakar, 2015) in contrast to contemporaneous rationalistic modern theories (of the law). In particular, Banakar highlighted the fact that Kafka, both a practicing lawyer and a fiction writer, thinks “double thoughts”. This duality – living a double life as a lawyer and a writer – makes Kafka a central and natural figure of the Law and Literature Movement, particularly in the Law in Literature part of the movement. This essay will highlight Banakar’s contribution to the Law and Literature Movement as a socio-legal scholar and reader of Franz Kafka, with special focus on his article In Search of Heimat: A Note on Franz Kafka's Concept of Law (2010). In the article, Banakar discusses both the novel The Trial by Franz Kafka (1925) and the parable Before the Law, contained in the same novel, in to the context of Kafka’s legal work as an insurance lawyer. In the essay we attempt to make a connection between the field of Law as Literature and Law and the Literature Movement. We do so by using narratives and literary techniques to give a testimony about a semi-fictional character who finds himself standing before the law. We will also pay attention to the fact that it is now 75 years since The Nuremberg trials took place 1945–1946. The Nuremberg trials have been described as the greatest trials in history and have greatly influenced the development of international criminal law as well as The Universal Declaration of Human Rights (1948), the revival of natural law, and therefore also modern anti-discrimination laws.
43.	Dahlstrand, Karl (författare) Viktig symbolfråga ur ett brottsofferperspektiv 2020 Ingår i: JP Infonet. Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract Brottsofferfrågor är ofta rättspolitiskt laddade och komplexa. Efter terrordådet på Drottninggatan i Stockholm 2017 aktualiserades frågan om Sverige lever upp till EU:s terrorismdirektiv om skydd av, stöd till och rättigheter för offer för terrorism. Tidigare har Brottsoffermyndigheten dragit av 1500 kronor på det belopp som fastställs vara skäligt och som ska ge brottsoffret kompensation för det brottsliga angreppet. Från och med 1 juli 2020 görs inget sådant avdrag. Karl Dahlstrand reflekterar här kring betydelsen av att avdraget har slopats.
44.	Dahlstrand, Karl, et al. (creator_code:cre_t) Virkningene av voldsoffererstatning : FoU-prosjekt på oppdrag for Justis- og beredskapsdepartementet 2019 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Rapporten er utarbeidet i forbindelse med FoU-prosjektet «Virkningene av voldsoffererstatning». Prosjektet har hatt som formål å gi økt kunnskap om virkninger, i betydning av bruker- og samfunnseffektene av voldsoffererstatningen.Oppdraget er gjennomført av Oxford Research. Prosjektleder har vært sjefanalytiker Tor Egil Viblemo ved Oxford Research og prosjektdeltakerne har vært Vegard Solhjem Knutsen, Kristin Stanwick Bårnås og Morten Grønås Werring. I arbeidet har vi hatt med oss Karl Dahlstrand, lektor i rettsosiologi ved Rettssosiologisk institutt ved Lund universitet, i en rådgivende rolle. Kontaktperson hos oppdragsgiver har vært seniorrådgiver Christer Holtet Dahlin. Vi takker alle som har bidratt med sine perspektiver gjennom intervjuer. Særlig rettes en takk til mottakere av voldsoffererstatning som har delt sine opplevelser. Videre er vi svært takknemlig for den hjelpen vi har fått fra Kontoret for voldsoffererstatning med å rekruttere informanter. Vi takker også Justis- og beredskapsdepartementet for oppdraget, og for et godt samarbeid. Konklusjoner og vurderinger står fullt og helt for Oxford Researchs egen regning. Rapporten er resultatet av et FoU-prosjekt om virkningen av voldsoffererstatning, som er gjennomført på oppdrag for Justis- og beredskapsdepartementet. Prosjektets målsetting har vært å bidra til et bedre beslutningsgrunnlag for å vurdere endringer i voldsoffererstatningsordningen, i forbindelse med oppfølgingen av NOU 2016: 9 Rettferdig og forutsigbar - voldsskadeerstatning. FoU-prosjektet er en kvalitativ analyse av virkningene av voldsoffererstatning med fokus på brukerog samfunnseffekter. I prosjektet er det gjennomført kvalitative intervjuer med personer som har mottatt voldsoffererstatning, psykologer som behandler traumer hos personer utsatt for voldshandlinger, bistandsadvokater, samt samtaler med eksperter på området. Intervjuene med mottakere av voldsoffererstatning utgjør den primære datakilden, og hovedvekten av datamaterialet som presenteres bygger på intervjuer med erstatningsmottakere.
45.	Dahlstrand, Karl, et al. (författare) Voldsoffererstatningsordningen. Opplevd betydning av voldsoffererstatning blant mottakere 2021 Ingår i: Tidsskrift for erstatningsrett, forsikringsrett og trygderett. - 2464-3378. ; 2021:1, s. 7-32 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Voldsoffererstatningsordningen utgjør et betydelig beløp årlig for staten, men deter gjort lite forskning på betydningen erstatningen har for mottakere. Artikkelensøker å besvare denne problemstillingen. Artikkelen bygger på et FoU-prosjektgjennomført på oppdrag for Justis- og beredskapsdepartementet i 2019, og tarutgangspunkt i funnene fra dette prosjektet. Empirien som presenteres, ses i lysav tidligere forskning om tilsvarende ordninger i andre land. Artikkelen går innpå betydningen av søknadsprosess, erstatningsbeløp, rettferdighet og ansvarliggjøring.I likhet med funn fra tidligere studier konkluderer artikkelen med at detikke er den økonomiske dimensjonen ved erstatning som er viktigst, men anerkjennelse, rettferdighet og tillit.
46.	Dahlstrand, Karl (författare) Wittgenstein's relevance for rule-following and law from a socio-legal perspective 2020 Konferensbidrag (refereegranskat)
47.	Festskrift till Håkan Hydén 2018. - 1 Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Festskriften till Håkan Hydén uppmärksammar att det 2018 är 40 år sedan Hydén disputerade, 30 år sedan Hydén blev professor i rättssociologi vid Lunds universitet och 10 år sedan Hydén blev innehavare av professuren till minne av Samuel von Pufendorf vid samma universitet. Festskriften innehåller bidrag från ca 60 forskare från olika universitet, från flera olika länder och med flera olika ämnestillhörigheter. Tryckningen av festskriften har möjliggjorts med generösa bidrag och stöd från Emil Heijnes Stiftelse för rättsvetenskaplig forskning, Wahlgrenska stiftelsen och Stiftelsen Juristförlaget i Lund.
48.	Flodgren, Boel, et al. (författare) Felparkering i korsningen mellan effektivitet och rättssäkerhet : Hellre fälla än fria? 2018 Ingår i: Festskrift till Håkan Hydén. - 9789154405756 ; , s. 157-182 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Artikeln handlar om felparkeringsrätt - klarlägger rättsläget och undersöker konflikten mellan krav på effektiva rättsregler å ena sidan och krav på rättssäkerhet å andra sidan
49.	Forsemalm, Joakim, 1973, et al. (författare) Det urbana stationssamhället Forsknings- och praktikeröversikt 2013 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Järnvägen och järnvägsstationerna har historiskt haft en stor betydelse för kommunikationer och välstånd, inte bara i Sverige, utan även globalt. Den historiska forskningen har belyst betydelsen för kultur, fritid och hushållsliv. Samhällslivets förändring och den fysiska planeringen har också studerats. Under senare år har allt större förhoppningar väckts om järnvägstransporters och stationssamhällens betydelse för tillväxten i samhällsekonomin och för möjligheter till hållbar utveckling och minskad klimatpåverkan. Det finns ett flertal nutida studier som ger en god bild av ekonomiskt värdeskapande utifrån exempelvis köpbeslut. Hur värderar människor närhet till kollektivtrafik och att bo i stationsnära lägen? Det finns forskning som visar att närhet till kollektivtrafik påverkar fastighetsvärden. Det finns också flera undersökningar från senare tid av vilka kvaliteter som resenärer värdesätter i kollektivtrafiken. Däremot har ingen undersökt relationen mellan livsstilsval och motiv för att bo i det hållbara samhället som motsvaras av ett tänkt framtida stationssamhälle. Det goda livet som Västra Götalandsregionen vill ge sina invånare – kan det livet levas i det urbana stationssamhället? Vad för värden kan skapas i nästa generation av stationssamhällen? Vilka preferenser motsvarar det? I denna kunskapsöversikt ger vi en bild av aktuella perspektiv och problem. En viktig fråga som behöver studeras mer är hur stationssamhället värderas som plats för vardagslivet och som lösning på hållbar utveckling. Flera av de stationssamhällen som finns idag etabledes i samband med järnvägens införande. Intresset har nu åter ökat för att utveckla stationssamhällen med möjligheterna till energieffektiva transporter, hållbar samhällsutveckling och regionförstoring med större arbetsmarknad. I kunskapsöversikten visar praktikerexemplen på vilka möjligheter en utveckling av stationerna kan ge och vilka framgångsfaktorerna har varit.
50.	Friis, Eva, et al. (författare) Användandet av domstols- och partssakkunniga i allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar : Domarnas behov och attityder samt processmodellens betydelse 2018 Ingår i: Festskrift till Håkan Hydén. - 9789154405756 ; , s. 193-203 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)

Skapa referenser, mejla, bekava och länka

Länka till träfflistan

Resultat 1-50 av 81

Avgränsa träffmängd

Typ av publikation: bokkapitel (44); tidskriftsartikel (12); konferensbidrag (11); rapport (9); samlingsverk (redaktörskap) (1); bok (1); visa fler...; annan publikation (1); doktorsavhandling (1); recension (1); visa färre...

Typ av innehåll: övrigt vetenskapligt/konstnärligt (54); refereegranskat (24); populärvet., debatt m.m. (3)

Författare/redaktör: Dahlstrand, Karl (70); Banakar, Reza (15); Sheikh, Rafi (8); Dahlstrand, Ulf (8); Malmsjö, Malin (7); Svensson, Måns (5); visa fler...; Lindstedt, Sandra (5); Tenland, Kajsa (5); Hult, Jenny (4); Hydén, Håkan (4); Wickenberg, Per (3); Albinsson, John (3); Baier, Matthias (3); Nafstad, Ida (3); Larsson, Stefan (2); Cinthio, Magnus (2); Merdasa, Aboma (2); Johansson, Susanna (2); Wahlgren, Peter (1); Mezheyeuski, Artur (1); Hartman, Johan (1); Wiklund, Peter (1); Nyström, Birgitta (1); Flodgren, Boel (1); Numhauser-Henning, A ... (1); Rahm, Henrik (1); Rejmer, Annika (1); Karlsson, Michael (1); Lindberg, Staffan (1); Hasegawa, Hideyuki (1); Svensson, Ola (1); Micke, Patrick (1); Truedson, Lars (1); Åström, Fredrik (1); Stridh, Magne (1); Pekar-Lukacs, Agnes (1); Emmelin, Lars (1); Svensson, Lupita (1); Palmås, Karl, 1976 (1); Johansson, David (1); Mattsson, Thomas (1); Selberg, Niklas (1); Uhlen, Per (1); Moro, Carlos Fernánd ... (1); Lernestedt, Claes (1); Ostman, Arne (1); Deisseroth, Karl (1); Strell, Carina (1); Tham, Henrik (1); Schultz, Ulrike (1); visa färre...

Lärosäte: Lunds universitet (77); Karolinska Institutet (3); Uppsala universitet (2); Göteborgs universitet (1); Högskolan Kristianstad (1); Högskolan i Halmstad (1); visa fler...; Malmö universitet (1); Mittuniversitetet (1); Chalmers tekniska högskola (1); Linnéuniversitetet (1); visa färre...

Språk: Svenska (44); Engelska (35); Norska (2)

Forskningsämne (UKÄ/SCB): Samhällsvetenskap (71); Medicin och hälsovetenskap (9); Humaniora (3); Teknik (2)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

LIBRIS.kb.se

Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy