| 1. |
- Abbasi, Rasha, et al.
(författare)
-
IceCube search for neutrinos from GRB 221009A
- 2023
-
Ingår i: Proceedings of 38th International Cosmic Ray Conference (ICRC 2023). - : Sissa Medialab Srl.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- GRB 221009A is the brightest Gamma Ray Burst (GRB) ever observed. The observed extremelyhigh flux of high and very-high-energy photons provide a unique opportunity to probe the predictedneutrino counterpart to the electromagnetic emission. We have used a variety of methods to searchfor neutrinos in coincidence with the GRB over several time windows during the precursor, promptand afterglow phases of the GRB. MeV scale neutrinos are studied using photo-multiplier ratescalers which are normally used to search for galactic core-collapse supernovae neutrinos. GeVneutrinos are searched starting with DeepCore triggers. These events don’t have directionallocalization, but instead can indicate an excess in the rate of events. 10 GeV - 1 TeV and >TeVneutrinos are searched using traditional neutrino point source methods which take into accountthe direction and time of events with DeepCore and the entire IceCube detector respectively. The>TeV results include both a fast-response analysis conducted by IceCube in real-time with timewindows of T0 − 1 to T0 + 2 hours and T0 ± 1 day around the time of GRB 221009A, as well asan offline analysis with 3 new time windows up to a time window of T0 − 1 to T0 + 14 days, thelongest time period we consider. The combination of observations by IceCube covers 9 ordersof magnitude in neutrino energy, from MeV to PeV, placing upper limits across the range forpredicted neutrino emission.
|
|
| 2. |
- Carlsson, Annika, et al.
(författare)
-
Flytande väte som ett logistiskt bränsle – En förstudie
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Energibolagen gör stora investeringar för att tillhandahålla infrastruktur för produktion, distribution och tankning av vätgas. Det är därför viktigt att hitta de mest effektiva och genomförbara scenarierna för väte i samhället. Detta innebär att välja mellan värdekedjor för flytande väte (LH2) eller komprimerad vätgas (CGH2) i stegen från produktion till lagring ombord på fordon inom transportsegment, till exempel tunga lastbilar. Under projektet övervägdes också det ännu oetablerade konceptet med kryo-komprimerad vätgas (CcH2). Projektet syftade till att identifiera de kritiska utmaningarna och nuvarande begränsningar som påverkar den utbredda användningen av väte som bränsle för transporttillämpningar. Det har fokuserat på att öka kunskapen om teknologier som kan göra LH2- eller CGH2-infrastruktur och fordonsanvändning effektivare och säkrare, genom att bedöma den aktuella teknikens nivå såväl som mognad samt potential för ny teknik. I detta ingick också ett segment fokuserat på säkerhetsrisker kring alternativen längs de senare delarna av värdekedjan. Projektet som helhet genomfördes som en litteraturstudie. För teknologimognaden i olika delar av värdekedjan har projektet sammanfattat resultaten i ett kategoriseringssystem på mycket hög nivå, se tabell nedan. Definitionerna är huvudsakligen kvalitativa i följande kategorier: • Etablerad (används i större skala, ~TRL 9-10) • Beprövat koncept (demonstranter eller snart det här stadiet, ~TRL 7-8) • Initial design (inga offentliga demonstratorer tillgängliga, ~TRL 3-6) • Osäker tillämplighet (tillämpligheten fastställdes inte i detta arbete) • Ej tillämpbart (Kan inte användas för detta tillstånd av väte) Tabellen ovan ger också en översikt över de segment som ingår i rapporten. I kombination med den tekniska utvärderingen gjordes också en kvalitativ kostnadsanalys av de olika fastillstånden för väte. Här indikeras att även om LH2 har en högre kostnad i den inledande delen av värdekedjan, har den lägre kostnader i slutsegmenten. Därför är det möjligt att slutpriset för användaren blir liknande för både LH2 och CGH2. Hela kostnaden kan jämföras först när LH2 tankstationer och fordon byggs offentligt och kostnadsinformation är tillgänglig. Detsamma gäller för CcH2. Under förstudien för säkerhet, föreskrifter och standarder kom följande slutsats: Ur ett säkerhetsperspektiv finns det inga oöverstigliga barriärer med avseende på användningen av LH2 ombord på tunga vägfordon på medellång sikt, men det finns flera utmaningar att övervinna, inte minst på kort sikt. Inom EU finns regler som tillåter typgodkännande av tunga vägfordon med LH2 lagringssystem. Dessa är dock baserade på arbete som utfördes för 15 - 20 år sedan och är allmänt erkända som i behov av att uppdateras och valideras på samma sätt som CGH2 vägfordonsreglerna har varit. Det finns även en brist på uppdaterade industristandarder för LH2-lagringssystem för vägfordon. En särskild lucka är avsaknaden av en uppdaterad standard som kan refereras till i föreskrifter för munstycket i tanköppningens geometri. För LH2-påfyllningsstationer som helhet finns det dessutom inga lämpliga, uppdaterade internationella standarder, så det finns en risk att enskilda länder ställer sina egna krav. Sammantaget drog projektet slutsatsen att det inte finns några oöverkomliga hinder för implementeringen av LH2. Det är en genomförbar värdekedja ur både teknologiska-, kostnads- och säkerhetsperspektiv. Den kan också i framtiden bli jämförbar med den mer beprövade värdekedjan CGH2, men vissa initiala hinder och investeringar måste övervinnas.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Fazey, Ioan, et al.
(författare)
-
Transforming knowledge systems for life on Earth : Visions of future systems and how to get there
- 2020
-
Ingår i: Energy Research & Social Science. - : Elsevier. - 2214-6296 .- 2214-6326. ; 70
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Formalised knowledge systems, including universities and research institutes, are important for contemporary societies. They are, however, also arguably failing humanity when their impact is measured against the level of progress being made in stimulating the societal changes needed to address challenges like climate change. In this research we used a novel futures-oriented and participatory approach that asked what future envisioned knowledge systems might need to look like and how we might get there. Findings suggest that envisioned future systems will need to be much more collaborative, open, diverse, egalitarian, and able to work with values and systemic issues. They will also need to go beyond producing knowledge about our world to generating wisdom about how to act within it. To get to envisioned systems we will need to rapidly scale methodological innovations, connect innovators, and creatively accelerate learning about working with intractable challenges. We will also need to create new funding schemes, a global knowledge commons, and challenge deeply held assumptions. To genuinely be a creative force in supporting longevity of human and non-human life on our planet, the shift in knowledge systems will probably need to be at the scale of the enlightenment and speed of the scientific and technological revolution accompanying the second World War. This will require bold and strategic action from governments, scientists, civic society and sustained transformational intent.
|
|
