| 1. |
- dos Santos, John Marques, et al.
(författare)
-
Color tuning of multi-resonant thermally activated delayed fluorescence emitters based on fully fused polycyclic amine/carbonyl frameworks
- 2023
-
Ingår i: Journal of Materials Chemistry C. - : Royal Society of Chemistry. - 2050-7526 .- 2050-7534. ; 11:24, s. 8263-8273
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Two novel π-extended amine/carbonyl-based multi-resonance thermally activated delayed fluorescence (MR-TADF) emitters have been designed and synthesized. The two emitters are isomeric, composed of nine fused rings and show green-yellow emission. Sym-DiDiKTa and Asym-DiDiKTa possess tert-butyl groups distributed in a symmetrical and asymmetrical fashion, respectively, which significantly impact the single-crystal packing structure. The two compounds possess similar singlet-triplet energy gaps, ΔEST, of around 0.23 eV, narrowband emission characterized by a full-width at half-maximum, FWHM, of 29 nm and a photoluminescence quantum yield, ΦPL, of 70% and 53% for the symmetric and asymmetric counterparts, respectively, in toluene. Investigation in OLEDs demonstrated that the devices with Sym-DiDiKTa and Asym-DiDiKTa displayed electroluminescence maxima of 543 and 544 nm, and maximum external quantum efficiencies (EQEmax) of 9.8% and 10.5%, respectively. The maximum EQE was further improved to 19.9% by employing a hyperfluorescence strategy. We further present the first example of a neutral MR-TADF emitter incorporated in a LEC device where Sym-DiDiKTa acts as the emitter. The LEC shows a λEL at 551 nm and FWHM of 60 nm with luminance of 300 cd m−2 and a fast turn-on time of less than 2 s to 100 cd m−2
|
|
| 2. |
- Berglund, David, et al.
(författare)
-
Expression of Intratumoral Forkhead Box Protein 3 in Posttransplant Lymphoproliferative Disorders : Clinical Features and Survival Outcomes
- 2015
-
Ingår i: Transplantation. - : Lippincott Williams & Wilkins. - 0041-1337 .- 1534-6080. ; 99:5, s. 1036-1042
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background. The infiltration of regulatory T cells (Tregs) in lymphomas is associated with better prognosis for some types of lymphomas, but knowledge of their role in posttransplant lymphoproliferative disorders (PTLDs) is limited. We therefore investigated the association between the expression of the Treg marker forkhead box protein 3 (FoxP3) in biopsies of PTLDs and survival, PTLD subtype, and clinical characteristics.Methods. Seventy-four cases of PTLD after solid organ transplantation with sufficient material for further analysis were included from a population-based study of PTLDs in Sweden. The PTLD biopsies were reevaluated and stained with the 236A/E7 antibody to detect FoxP3 in lymphoma tissue. Detailed clinical data were collected retrospectively from medical records.Results. Based on a cutoff level of 29 FoxP3+ cells per mm2, most (80%) of the PTLDs were FoxP3-. Forty-seven of 74 PTLDs displayed no FoxP3+ cells at all. The frequency of FoxP3+ cells did not influence median overall survival. The FoxP3- PTLDs were more frequently of T-cell phenotype (P=0.04), located at the graft (P=0.03), occurred earlier after transplantation (P=0.04), were more likely to develop in lung recipients (P=0.04), and in patients that had received anti T-cell globulin as induction therapy (P=0.02). The FoxP3+ PTLDs were associated with hepatitis C seropositivity (P=0.03). In multivariate analysis, B-cell PTLD and hepatitis C infection were independent predictors of FoxP3 positivity.Conclusion. Our findings suggest that intratumoral FoxP3+ Tregs do not influence survival in patients with PTLD. FoxP3+ Tregs are rare in PTLD, possibly because of heavy immunosuppression.
|
|
| 3. |
- Edman, David, et al.
(författare)
-
Cyklisters hastighet på sträcka
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 491-492
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Om målen med att nå ett hållbart transportsystem uppnås kommer vi att se allt fler cyklande. Fordonsutvecklingen leder också i riktning mot en allt bredare flora av cykeltyper med olika egenskaper. Vi kommer därför troligtvis att se såväl fler cyklande som en större variation av cykeltyp inom gruppen cyklande. Bland annat syns detta i en större spridning i hastighet. För att få fler att cykla är både trafiksäkerhet och framkomlighet viktiga faktorer. I detta perspektiv är det därför viktigt att skapa starka cykelstråk med hög framkomlighet och bibelållen trafiksäkerhet. Syftet med projektet är öka kunskapen om hur cyklisters hastighet och hastighetsspridning påverkas av kapacitet och utformning.Frågeställningar:Vilka krav på funktion ställs beroende på typ eller klass på stråken? Vilken fördröjning, i form av lägre hastighet än önskat, är acceptabel?I vilken omfattning fördröjs cyklister på grund av bristande kapacitet? Vilka krav ställs på utformningen för att skapa en tillräckligt hög trafiksäkerhet med dimensionerande hastigheter enligt VGU?Studien baseras på litteraturgenomgång samt analyser av beteendestudier i fält. Arbetet inleddes med en litteraturgenomgång och syftar till att få en djupare inblick i det aktuella kunskapsläget. Resultatet från litteraturgenomgången visar att kunskapen kring medelhastigheter är god. Från de svenska och utländska studierna kunde man se en mindre skillnad i hastigheter mellan cykling på cykelbana och cykelväg. Kunskapen om hastoghetsfördelning och kopplingen till utformningen på cykelbanor var dock mindre stark. Fältstudier genomförs fyra platser, tre platser i tätort och en plats med landsbygdscykling. Platserna i tätort spänner från cengrala delar till yttermiljöer. Fältstudierna har genomförts på platser med cykelbanor för att fånga cyklisterna interaktion med varandra utan påverkan av motortrafik. Studierna i fält fokuserar på i vilken utsträckning cyklister själva väljer sin hastighet. De kvantitativa mätningarna visar hur många omkörningar som görs på en given sträcka, hur långa fordonståg av cyklar som skapas och ”fria ” cyklar, det vill säga cyklande som inte interagerar med andra cyklar på den givna sträckan.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Molin, Martin, et al.
(författare)
-
Popup-cykelbanor : framtid eller fluga?
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 498-498
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att snabbt möta en efterfrågan på mer och bättre cykelinfrastruktur, utan att investera stora summor pengar har popup-cykelbanor blivit ett koncept runt om i världen. Det stora genombrottet kom under Covid-19, när efterfrågan på individuellt resande ökade i städerna, men flera städer har hakat på även eter pandemin. De svenska storstäderna har ofta höga ambitioner kopplat till cykel. Trots det har popup-infrastruktur inte fått ett lika stort genomslag här som i många andra länder. Vad kan det bero på, och hur skulle man kunna ändra på det? Projektet är utfört dels i form av en omvärldsbevakning med exempel från runt om i europeiska storstäder, dels en litteraturstudie av olika svenska planeringshandböcker för att jämföra vilken diskrepens och vilka möjligheter som finns att bygga popup-cykelbanor i Sverige. Här har även workshops och intervjuer med olika former av planerare gjorts för att utrdea vilka problem som upplevs i praktiken. Utifrån dessa exempel har en exempelbank tagits fram, i syfte att inspirera till lösningar som bör fungera i en svensk kontext. Resultatet av projektet är dels förslag på riktlinjer för vad som kan vara godtagbara standarder för popup-cykelbanor i Sverige, dels en exempelbank på hur popup-cykelbanor kan anläggas utmed olika typer av gator. Det finns inga teroretiska hinder mot att bygga popup-cykelbanor i Sverige i betydligt större utsträckning än idag. I många fall blir dock det bästa det godas fiende, och höga förväntningar från cyklister gör att planerare och beslutsfattare gärna undviker enkla lösningar. Förutsättningarna för att bygga popup-cykelbanor av högre kvalitet underlättas dock av att fle städer börjar arbeta med enkelriktade cykelbanor. En invändning mot att bygga popup-cykelbanor har varit att det är ett sätt att minska på resurserna som satsas på cykling. Studien visar dock att det finns fler fördelar än en låg anläggningskostnad. Bland annat kan popup-cykelbanor vara ett sätt att snabbt möta efterfrågan på bättre infrastruktur, fungera som en prototyplösning för att testa lösningar som annars har svårt att finna acceptans eller användas för att tillfälligt tillåta cyklister att nytta infrastruktur.
|
|
| 9. |
- Nilsson, Caroline, et al.
(författare)
-
Effekter av miljözoner i Lunds kommun
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 68-69
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kommuner kan, i enlighet med trafikförordningen, besluta om att stänga ute vissa motorfordon från miljökänsliga områden i en stad eller i ett område med hjälp av miljözon. I Lunds kommun finns idag en miljözon för tunga fordon innanför den så kallade Mellanringen i centrala Lund. Under 2020 skedde förändringar i Trafiklagstiftningen, vilket innebar att det infördes nya regleringar vad gäller kraven på fordon i miljözon. Från att enbart gällt tunga fordon (miljözon klass 1) infördes också miljözon klass 2 och 3 som berör lätta fordon samt elfordon, bränslecellsfordon och gasfordon. Inom ramen för Lunds kommuns Energiplan utreds en möjlig utveckling av dagens miljözon. En utveckling av miljözonen är ett led i arbetet för bättre luftkvalitet och i linje med kommunens klimatarbete. Utredningen är kopplad till handlingsplanen för projektet Klimatneutrala Lund och LundaEko, kommunens program för ekologisk hållbarhet. Syftet med utredningen är att klargöra de effekter som en utökad miljözon har. Tre scenarier har studerats. Scenario 1 innebär en utökning av dagens miljözon klass 1 till att omfatta hela Lunds tätort (tättbebyggt område) och att miljözon klass 2 införs innanför Mellanringen. Scenario 2 innebär också miljözon klass 1 inom Lunds tätort och klass 2 innanför Mellanringen, men med tillägget att även klass 3 införs i stadskärnan. Scenario 3 är införande av miljözon i tätorterna Dalby, Sandby, Genarp och Veberöd inom Lunds kommun. För scenario 1 och 2 beräknas hur trafiken påverkas utifrån antaganden om hur många fordonskilometer som körs inom zonen och vilka fordon som påverkas av de skärpta reglerna. Förändringen av fordonskilometer används sedan till att beräkna hur luftkvalité och klimatpåverkan förändras. En viktig del i analysen har varit anpassningsstrategier, det vill säga hur de människor som påverkas av miljözonen agerar. Dessa har delats in i tre övergripande grupper utifrån hur de kommer att anpassa sig; hållbara resor är de som byter till cykel eller kollektivtrafik eller avstår från att resa, byta bil är de som byter till en bil som är tillåten i miljözonen och ändra resa är de som byter målpunkt för sin resa. Valet av anpassningsstrategi påverkar såklart hela resan, från start till mål. Beräkningarna har dock bara gjort för sträckan som är innanför zonen.
|
|
| 10. |
- Turner, David R., 1951, et al.
(författare)
-
The potential future contribution of shipping to acidification of the Baltic Sea
- 2018
-
Ingår i: Ambio. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 47:3, s. 368-378
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- © 2017 The Author(s) International regulation of the emission of acidic sulphur and nitrogen oxides from commercial shipping has focused on the risks to human health, with little attention paid to the consequences for the marine environment. The introduction of stricter regulations in northern Europe has led to substantial investment in scrubbers that absorb the sulphur oxides in a counterflow of seawater. This paper examines the consequences of smokestack and scrubber release of acidic oxides in the Baltic Sea according to a range of scenarios for the coming decades. While shipping is projected to become a major source of strong acid deposition to the Baltic Sea by 2050, the long-term effect on the pH and alkalinity is projected to be significantly smaller than estimated from previous scoping studies. A significant contribution to this difference is the efficient export of surface water acidification to the North Sea on a timescale of 15–20 years.
|
|
| 11. |
- Öhrfelt Olsson, Annika, 1973, et al.
(författare)
-
Screening for new biomarkers for subcortical vascular dementia and Alzheimer's disease
- 2011
-
Ingår i: Dementia and Geriatric Cognitive Disorders Extra. - : S. Karger AG. - 1664-5464. ; 1:1, s. 31-42
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Novel biomarkers are important for identifying as well as differentiating subcortical vascular dementia (SVD) and Alzheimer’s disease (AD) at an early stage in the disease process. Methods: In two independent cohorts, a multiplex immunoassay was utilized to analyze 90 proteins in cerebrospinal fluid (CSF) samples from dementia patients and patients at risk of developing dementia (mild cognitive impairment). Results: The levels of several CSF proteins were increased in SVD and its incipient state, and in moderate-to-severe AD compared with the control group. In contrast, some CSF proteins were altered in AD, but not in SVD. The levels of heart-type fatty acid binding protein (H-FABP) were consistently increased in all groups with dementia but only in some of their incipient states. Conclusions: In summary, these results support the notion that SVD and AD are driven by different pathophysiological mechanisms reflected in the CSF protein profile and that H-FABP in CSF is a general marker of neurodegeneration
|
|
