| 1. |
- Ottosson, Jakob, et al.
(författare)
-
Bevattningsvatten : kunskapsunderlag
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Livsmedel från växtriket kan i vissa fall sprida mikrobiologisk smitta. Bär, bladgrönt och groddarmedför en särskild risk. Det beror på att de ofta äts råa eller efter minimal tillredning. Vi värmer deminte innan vi äter dem.Om livsmedlen är kontaminerade är det med stor sannolikhet orsakat av bevattningen. Vattnet kan havarit påverkat av avföring. Det kan också bero på spillning från vilda djur. Även naturgödsel kanförorena produkterna vid stänk från jord.Syftet med detta projekt var att se över kvaliteten på vatten för bevattning i Sverige. Vi ville koppladet till mikrobiologiska risker och utifrån det ta fram underlag till nationella råd och riktlinjer. Måletär ”en säkrare produktion av ätfärdiga bär och grönsaker som bättre förebygger sjukdomsutbrott”.Det visade sig att kvaliteten på vattnet generellt sett var god hos odlarna i projektet. Det samma gällergrödor. I vatten hittade vi enstaka sjukdomsframkallande mikroorganismer och ESBL-bildande E. coli.Dessa hittade vi dock endast i ytvatten som var mer förorenade av avföring och spillning. Men endastett fåtal prov på gröda visade på högre fekal förorening. Majoriteten av dessa kom från en och sammaodlare, som bevattnade med vatten från en damm. Vi hittade inga patogener på grödor. Däremot var ettprov på vitkål positivt för ESBL-bildande E. coli.Vi gjorde en kvantitativ riskvärdering av Shigatoxinproducerande E. coli (STEC) från isbergssallat.Den visade att även en liten förorening orsakad av avföring och utan påvisade STEC-bakterier ibevattningsvattnet kan utgöra en risk för mag-och tarminfektion. Riskvärderingen kan användas somunderlag för att föreslå mikrobiologiska kriterier, till exempel på vattenkvalitet. Vi behöver dockbeakta osäkerheterna med värderingen. De viktigaste osäkerheterna var utsöndringen av ochpatogeniciteten hos STEC från infekterade nötkreatur. Hur mycket av dessa fastnar på den bevattnadegrödan? Hur stor är sannolikheten att infekteras vid låga doser (enstaka STEC-bakterier)? Och hur storär risken av stänk från jord?Det finns olika åtgärder att ta till för att minska sannolikheten för utbrott och sjukdomsfall. Dessa är 1.Kriterier för vattenkvalitet. 2: Rening av vatten som inte uppnår dessa kriterier. 3. Införa enuppehållstid mellan sista bevattning och skörd. 4. Dessutom kan konsumenterna skölja produkternainnan de konsumerar dem. Det är också viktigt att se till att hålla utrustningen ren, exempelvis rör ochmunstycken. På så vis undviks föroreningar och tillväxt av bakterier.Om ytvatten måste användas för bevattning under de sista två veckorna innan skörd bör ettprovtagningsprogram utformas. Proven bör då visa på låg fekal förorening samt avsaknad avSalmonella. I bästa fall bör ytvatten renas före bevattning. Detta kan göras till exempel med hjälp avfotokatalys, UV-ljus eller filtrering. De sista två dagarna före skörd bör dock endast vatten avdricksvattenkvalitet användas.I en framtid med sjunkande grundvattennivåer, torrare somrar och blötare vintrar finns ett behov av attsamla in vatten för bevattning. Det bör göras under höstregn och vårfloder, samt vintertid. Vattnet fårsedan lagras i magasin. Vatten från bevattningsmagasin kan behöva renas innan det används förbevattning beroende på hur skyddat magasinet är från föroreningar.
|
|
