| 1. |
- Ekberg, Kerstin, et al.
(författare)
-
Lättare psykisk ohälsa
- 2015
-
Ingår i: Återgång i arbete. Processer, bedömningar och åtgärder. - Lund : Studentlitteratur AB. ; , s. 111-127, s. 111-128
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Ydreborg, Berit, et al.
(författare)
-
Swedish social insurance officers experience of their working conditions when dealing with applications for disability pension
- 2008
-
Ingår i: Work. - : IOS Press. - 1051-9815 .- 1875-9270. ; 31:4, s. 451-459
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this study was to describe how Swedish social insurance officers experienced their working conditions, when dealing with applications for disability pensions (DPs). A qualitative research design was selected to describe their experiences. Open-ended interviews with ten social insurance officers were analyzed with inductive content analysis. This analysis showed that the working conditions were influenced by rules and regulations and the social insurance officers competence. The social insurance officers powerful positions and how their discretion was implemented made them feel responsible for performing their work well. They felt that the large number of clients hampered them from being able to offer the clients the activities they were entitled to, and from paying each client sufficient attention. There was a need for time to reflect and to improve management, in order to better develop the way in which DPs were handled. There was a difference in culture between the older social insurance officers, who had experience-based training, and the younger social insurance officers, who had academic qualifications. The results from this study could be used to better develop the organisation of work in the social insurance agency, and in further educational activities.
|
|
| 5. |
- Ydreborg, Berit, et al.
(författare)
-
Swedish social insurance officers' experiences of difficulties in assessing applications for disability pensions--an interview study.
- 2007
-
Ingår i: BMC public health. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1471-2458. ; 7
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: In this study the focus is on social insurance officers judging applications for disability pensions. The number of applications for disability pension increased during the late 1990s, which has resulted in an increasing number of disability pensions in Sweden. A more restrictive attitude towards the clients has however evolved, as societal costs have increased and governmental guidelines now focus on reducing costs. As a consequence, the quantitative and qualitative demands on social insurance officers when handling applications for disability pensions may have increased. The aim of this study was therefore to describe the social insurance officers' experiences of assessing applications for disability pensions after the government's introduction of stricter regulations. METHODS: Qualitative methodology was employed and a total of ten social insurance officers representing different experiences and ages were chosen. Open-ended interviews were performed with the ten social insurance officers. Data was analysed with inductive content analysis. RESULTS: Three themes could be identified as problematic in the social insurance officers' descriptions of dealing with the applications in order to reach a decision on whether the issue qualified applicants for a disability pension or not: 1. Clients are heterogeneous. 2. Ineffective and time consuming waiting for medical certificates impede the decision process. 3. Perspectives on the issue of work capacity differed among different stakeholders. The backgrounds of the clients differ considerably, leading to variation in the quality and content of applications. Social insurance officers had to make rapid decisions within a limited time frame, based on limited information, mainly on the basis of medical certificates that were often insufficient to judge work capacity. The role as coordinating actor with other stakeholders in the welfare system was perceived as frustrating, since different stakeholders have different goals and demands. The social insurance officers experience lack of control over the decision process, as regulations and other stakeholders restrict their work. CONCLUSION: A picture emerges of difficulties due to disharmonized systems, stakeholder-bound goals causing some clients to fall between two stools, or leading to unnecessary waiting times, which may limit the clients' ability to take an active part in a constructive process. Increased communication with physicians about how to elaborate the medical certificates might improve the quality of certificates and thereby reduce the clients waiting time.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Arneson, Hanna, et al.
(författare)
-
Evaluation of empowerment processes in a workplace health promotion intervention based on learning in Sweden
- 2005
-
Ingår i: Health Promotion International. - : Oxford University Press (OUP). - 0957-4824 .- 1460-2245. ; 20:4, s. 351-359
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this study was to evaluate a theory-based method for workplace health promotion (WHP) with regard to possible facilitation of empowerment processes. The intervention tool was the pedagogic method known as problem-based learning (PBL). The aim of the intervention was to promote empowerment and health among the employees. The intervention was implemented in three organizations within the public sector in Sweden, in a bottom-up approach. All employees, including management, in each organization, were offered the opportunity to participate (n = 113) and 87% (n = 97) participated. The intervention was implemented in 13 groups of six to eight participants who met once a week over a period of 4 months. The predetermined overall goal of the intervention was to promote employee health within the organizational setting. A facilitator in each group and a group-specific mutual agreement guided the intervention, as did the problem solving process. The participants set goals and developed strategies to reach their goals between the meetings. Thirty informants were interviewed in seven focus groups after the intervention about the intervention method and the process, following a semi-structured theme guide. The phenomenographic analysis resulted in six descriptive categories: reflection, awareness and insight, self-direction and self-management, group coherence, social support and actions. The results correspond to established theories of components of empowerment processes. The method initiated processes of change at organizational, workplace and individual levels as the participants examined their work situation, determined problems and initiated solutions. Social support and group coherence were expressed as essential in order to transform challenging strategies into action and goal realization. The findings indicate that systematic improvements of social support and group coherence among employees ought to be facilitated by the organization as a health-promoting arena. PBL appears to be a profitable and powerful instrument with the potential to enable empowerment.
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Arneson, Hanna, et al.
(författare)
-
Measuring empowerment in working life : a review
- 2006
-
Ingår i: Work. - 1051-9815 .- 1875-9270. ; 26:1, s. 37-46
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study identifies and describes questionnaires that measure empowerment in working life. Theoretical bases and empirical examination of the questionnaires are also reported. Nine questionnaires emerged from a database search including AMED, CINAHL, ERIC, MEDLINE and PSYCINFO. The main target groups were employees in general. Most authors share the same theoretical basis. Most of the questionnaires focus on intra- individual issues, while a smaller number deal with the interaction between individual and organization. Control and competence are frequently used dimensions. Cronbach's alpha for complete questionnaires ranged between 0.62 and 0.96. No comparisons with outcome of health were reported. Spreitzer's questionnaire [54] has undergone the most comprehensive investigation. Research is required to achieve better understanding of the interplay between conditions at work and empowerment and health.
|
|
| 13. |
- Arneson, Hanna, et al.
(författare)
-
Psychiological empowerment at the workplace and self-rated health and burnout : a 2-yeah longitudinal analysis in a sample of Swedish employees
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- PURPOSE: To explore the gender-specific longitudinal association between psychological empowerment at the workplace and self-rated health and burnout in a working population.MATERIAL AND METHOD: The participants were employees working in the public service sector in central Sweden. The baseline survey was carried out in 2001 and the follow-up in 2003. The questionnaire was answered by 715 respondents at both points in time (overall response rate 67%). Measures used were Psychological Empowerment Instrument by Spreitzer, the SF-36, the EQ-5D, and the Copenhagen Burnout Inventory. Gender specific differences in average score for self-rated health and burnout at follow-up were assessed using multiple linear regression adjusted for age, education, study cohort and self-rated health and burnout at baseline. An analysis on interactional effects due to gender was also performed.RESULTS: For women, increasing levels of psychological empowerment at work at baseline are associated with less bodily pain, better physical role function and mental health in the multivariate analysis at follow-up two years later. For men, increased psychological empowerment at baseline is significantly associated with better self-rated health as measured by the EQ-5D VAS at follow-up in the multivariatc analysis. Higher levels of psychological empowerment at baseline show a statistically significant association with a lower degree of burnout at follow-up in the univariate analysis for men and women. However, the associations diminished after adjustments in the multivariate analyses. No significant gender x empowerment interaction appeared.CONCLUSION: Psychological empowerment in working life was associated with somatic and mental aspects of SRH two years later for women. Men seem to be less affected by psychological empowerment, yet an association with the EQ-5D V AS appeared. Psychological empowerment did not predict burnout two years later for either men or women.
|
|
| 14. |
- Arneson, Hanna, et al.
(författare)
-
Psychological empowerment and self-rated health and burnout in a sample of Swedish employees
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- PURPOSE: To explore the gender-specific association between psychological empowerment and self-rated health and burnout in a working population.MATERIAL AND METHOD: A cross-sectional survey was carried out among 1,243 employees (response rate 81% (n=1007), 65 % females). Psychological empowerment was measured by the Spreitzer questionnaire, developed for a working life context. The questionnaire includes the subscales: meaning, competence, self-determination and impact. Self-rated health was evaluated with EQ-5D and SF-36 and the Copenhagen Burnout Inventory was used to measure burnout.RESULTS: Men reported a greater degree of empowerment than women in terms of self-determination and impact. Significant associations (p<0.05) were found between psychological empowerment and self-rated health and burnout. Men and women with higher levels of empowerment reported significantly better health compared to those with lower levels of empowerment. In multivitriate analyses, all four subscales of empowerment were associated with burnout among both men and women. The most pronounced association with self-rated health was seen for the subscale impact. These associations were particularly strong among women.CONCLUSION: Psychological empowerment in working life is associated with self-rated health and burnout. Interventions aiming to promote health at work or aiming to prevent burnout may therefore benefit if they comprise empowerment in terms of impact, self-determination, meaning and competence. Also, workplace health promotion that includes empowerment processes should be gender conscious.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Arneson, Hanna, et al.
(författare)
-
Psychological empowerment, social support at the workplace and self-rated health and burnout : a 2-year longitudinal analysis in a sample of Swedish employees
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- PURPOSE: To explore the gender-specific longitudinal association between a combination of psychological empowerment and social support at the workplace and self-rated health and burnout in a working population.MATERIAL AND METHOD: The participants were employees working in the public service sector in central Sweden. The baseline survey in two cohorts was carried out in 2001 and the follow-up in 2003. The questionnaire was answered by 715 respondents at both points in time (overall response rate 67%). Measures used were the Psychological Empowerment Instrument by Spreitzer, the social support dimension in the Demand-Control-Support Questionnaire, the SF-36, the EQ-5D, and the Copenhagen Burnout Inventory. Based on empirical medians, psychological empowerment and social support at baseline were combined into four categories. Mlltivariate comparisons adjusted for age, education, study cohort and SRH and burnout at baseline were performed using multiple linear regression analysis. The genderxempowerment and social support interaction effect was assessed in the multiple linear regression analysis. All analyses were performed for men and women separately.RESULTS: For women, a combination of high psychological empowerment and high social support at the workplace, in comparison with a combination of low psychological empowerment and low social support, is strongly associated with better SRH (bodily pain, general health, vitality, social functioning, emotional role, mental health, the EQ-5D VAS, and EQ-5D index) and lower levels of work-related burnout at the 2-year follow-up after adjusting for demographics and baseline SRH and burnout. For men, there are univariate associations with burnout and some associations with SRH. After adjustments for demographics and baseline SRH and burnout, psychological empowerment and social support is associated with SRH as measured by the EQ-5D VAS for men. The gender x empowerment and social support interaction analyses confirm gender differences regarding bodily pain, social function, and work-related burnout.CONCLUSION: A combination of psychological empowerment and social support in working life strongly affects SRH and work-related burnout two years later for women, but only in part for men.
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
- Barajas, Josefin, 1970-, et al.
(författare)
-
Hälsofrämjande arbetsplats : att skapa möjligheter för lärande och hälsa
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under hösten 2002-hösten 2003 genomfördes ett interventionsprojekt vid akutkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping. Projektet syftade till att utveckla förutsättningarna och kompetensen inom organisationen att hantera frågor som främjar hälsa. Alla medarbetare på kliniken har träffats i arbetsgrupper och under handledning arbetat enligt problembaserat lärande med frågor som berör hälsa i arbetet. Grupperna dokumenterade sitt arbete i s.k. loggböcker, samt i rapporteringar från två heldagar då alla medarbetare samlades. Ett strategiskt urval av medarbetarna har intervjuats vid interventionens början, samt efter avslutad interventionstid. Personalen har även följts med landstingets personalenkät och sjukfrånvarostatistik. Interventionsprojektet har lett fram till en mängd förbättringsförslag och genomförda åtgärder på alla nivåer i organisationen, såsom t.ex. ökad medicinsk-teknisk kompetens, förbättrat socialt klimat, ökad regelbundenhet i personalutvecklingssamtal, ökade förutsättningar för patientflödet i verksamheten och utveckling av strategier för att hantera långtidssjukskrivna. PB-gruppernas rangordning av prioriterade områden för hälsofrämjande utvecklingsarbete var ledarskap, organisation, kompetens, information och kommunikation, samt vårdkvalitet. Interventionen har bidragit till ett ökat erfarenhetsutbyte mellan personalen, vilket har inneburit både ett individuellt och ett kollektivt lärande. Personalen har också under interventionsprojektet ökat sin kompetens att hantera verksamhetsförändringar. Medarbetarna har utvecklat synen på hälsa, och vad som påverkar den arbetsrelaterade hälsan. Interventionsprojektet har belyst vikten av reflektion under arbetstid, samt betydelsen av delaktighet under förändringsprocesser. Resultaten visar på tre framträdande faktorer av betydelse för genomförandet och utfallet av interventionsprojektet. För det första har ledningen en väsentlig roll i utvecklingen av hälsofrämjande processer på arbetsplatsen. Ledningen behöver stötta och legitimera utvecklingsarbetet. Ett sådant hälsofrämjande ledarskap ställer krav på kompetens hos ledningen. Ledare behöver därför extra stöd och utvidgad kompetens i hälsofrämjande utvecklingsarbete. För det andra är det viktigt att organisera för lärande och kollektiv reflektion. Det kräver en medveten strategi. Det problembaserade arbetssättet under interventionsprojektet har fungerat som ett forum där medarbetarna kontinuerligt har fått utrymme att tänka i nya banor. Resultatet av en sådan organisering för lärande har givit utslag i verksamheten i form av olika åtgärder och förändringar. För det tredje har de problembaserade grupperna fungerat som en buffert i organisationen, där medarbetarna har lärt en handlings- och förändringsberedskap. De har ökat sin kompetens i att hantera inre och yttre krav på förändring, liksom att påverka sin egen organisation i riktning mot en hälsofrämjande arbetsplats.
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Barajas, Josefin, 1970-, et al.
(författare)
-
Workplace health promotion - Intervention Process.
- 2005
-
Ingår i: Best Practice for Better Health, 6th IUPHE European Conference on the Effectiveness and Quality on Health Promotion,2005.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 25. |
- Bejerot, Eva, 1951-, et al.
(författare)
-
Akutmottagningarnas konstanta kaos : styrning, det oförutsedda och motstånd
- 2015
-
Ingår i: Book of Abstracts FALF 2015 Conference 10.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under många år har det funnits ett brett missnöje med långa väntetider på akutmottagningarna på svenska sjukhus. Media har skrivit mycket om detta område, politiker och huvudmän har introducerat en rad interven-tioner och myndigheter har inspekterat, mätt och jämfört för att stimulera ”best practice”. Men resultatet av allt detta är negativt – väntetiderna på akutmottagningarna har ökat under senare år! Vad kan detta bero på? Kan orsaken vara att styrformerna varit felaktigt utformade, att det under perioden skett andra förändringar vars effekter beslutsfattarna inte förutsåg, eller kan det vara läkargruppens motstånd till effektiviserande åtgärder som ligger bakom uteblivna förbättringar? I denna studie beskrivs dels de politiska initiativ och interventioner som gjorts på nationell nivå för att komma tillrätta med väntetiderna under 2010-talet, dels utfallet av dessa insatser så som de uppfattas av läkare som arbetar på akutmottagningar. I analysen intresserar vi oss särskilt för läkarnas inflytande och eventuella motstånd till förändringar.Initialt gjordes intervjuer med 14 läkare som arbetar på akutmottagningar på fyra sjukhus. De tillhör både den nya specialiteten akutvårdsläkare och andra specialiteter som är “gästdoktorer” på akuten. Intervjuerna gjor-des för att få kunskap inför en enkätundersökning, och har för detta arbete analyserats tematiskt med fokus på styrning, förändringar och dilemman i arbetet. Efter analysen av intervjuerna och identifiering av de styrfor-mer som respondenterna tog upp, studerades de rapporter och beslut som låg bakom dessa styrformer. Vilken kunskap baserades de på? Vilka hade inflytande på utformningen av förändringarna? Hur har styrningen anpassats över tid i relation till de svårigheter som akutmottagningarna har att klar av att möta målen?Den styrning som de intervjuade läkarna tar upp som kontraproduktiv är relaterad till överorganisatoriska direktiv och mål som är kopplade till prestationsmätningar av olika slag. Ett par exempel: För akutmottag-ningarna finns landstingsspecifika mål att i stort sett alla patienter på akuten ska vara färdigbehandlade inom fyra timmar. Det är ett mål som ständigt fallerar, som medför negativa ekonomiska konsekvenser för kliniken, men framför allt ger en känsla av misslyckande. På vissa enheter har styrningen lett till att man organiserat om arbetet för att förbättra mätresultaten – inte vården. Andra förändringar handlar om ett nationellt föränd-ringsprogram för att med stöd av lean effektivisera arbetssättet, det vill säga hur arbetsuppgifterna organiseras på mottagningarna. Även här beskriver respondenterna problem avseende arbetmiljö och vårdkvalitet.Analysen indikerar att styrformerna utmanar den professionella identiteten och skapar nya dilemman. Men det finns i praktiken inga möjligheter för läkarna att göra motstånd; man kan föra fram synpunkter, men de beaktas inte, man kan på individnivå strunta i något delmoment, men det är i det lilla. Resultaten diskuteras i termer av makt och motstånd. I förlängningen bör denna studie utvidgas med intervjuer av chefer och besluts-fattare.
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
- Bejerot, Eva, 1951-, et al.
(författare)
-
Occupational Control on Drift : National and Local Intervention in Clinical Work at Emergency Departments
- 2017
-
Ingår i: Professions & Professionalism. - : Høgskolen i Oslo og Akershus. - 1893-1049. ; 7:2, s. 1-15
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In Swedish emergency departments, various initiatives have been introduced in order to reduce long waiting times for patients: lean methods, targets for waiting times related to revenues, interprofessional teams, and different forms of triage systems. This study focuses on the physicians’ views on dilemmas related to these interventions. The study is based on the interviews with 14 physicians in four emergency departments. The interviews have been analysed thematically and presented in the form of brief narratives. The study follows changes from clinical practice to the national policy level. The changes appear to be ineffective or counterproductive—waiting times are rather getting longer, but the measures have a number of other effects. Decisions are taken at a central level and are carried out by means of rules, incentives, and projects and end in the medical profession being displaced from the central position they have held in the working processes of health care.
|
|
| 28. |
- Bengtsson Malmeblad, Lena, et al.
(författare)
-
Avstämningsmötet. En utredningsmetod?
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avstämningsmötet är en metod inom Försäkringskassan som syftar till att ge bättre beslutsunderlag för deras bedömningar av sjukskrivnas arbetsförmåga och rehabiliteringsbehov. Målet är att förkorta sjukskrivningstider och snabbare få människor tillbaka i arbete. I och med den kraftigt ökade sjukfrånvaron i slutet av 1990-talet uppmärksammades att Försäkringskassans tillämpning av sjukförsäkringens regelverk varierar mellan olika delar av landet och även mellan olika lokalkontor. Som en konsekvens påbörjades ett omfattande arbete med att professionalisera handläggningen genom att utveckla gemensamma metoder och arbetssätt. År 2005 gjordes en skärpning av lagstiftningen genom att starkare reglera de tidsgränser inom vilka ett avstämningsmöte skall hållas och man etablerade produktionsmål inom Försäkringskassan i termer av antal avstämningsmöten inom 90 dagar i sjukskrivningen. I denna studie har 11 handläggare inom Försäkringskassan intervjuats om sin syn på avstämningsmötet som utredningsmetod och på vilket sätt den påverkar den sjukskrivnes återgång i arbete. Studien fokuserar på det första avstämningsmötet i sjukskrivningen, sex av dessa genomfördes före 90-dagars gränsen och fem genomfördes senare i sjukskrivningsprocessen. Analyserna av intervjuerna resulterade i fem huvudområden som berör upplevelser av produktionskraven, förberedelser respektive genomförande av avstämningsmötet, läkarens roll vid avstämningsmötet samt mötets betydelse för återgång i arbete. Handläggarna upplever en konflikt mellan kravet på att hålla produktionsmålet på avstämningsmöte inom 90 dagar och sin professionella bedömning av när ett avstämningsmöte passar in i rehabiliteringsprocessen. Ur handläggarnas perspektiv har det skett en värderingsförskjutning från en helhetssyn på rehabiliteringsprocessen med individen i centrum, till mer kortsiktiga produktionsmål som fragmenterar processen. Produktionskraven leder också till att vissa sjukskrivningsärenden som bedöms vara lämpade för ett avstämningsmöte måste prioriteras bort då de passerat tidsgränsen, medan man genomför andra möten, där både handläggaren och läkaren anser att det kommer för tidigt i rehabiliteringsprocessen. Avstämningsmötena riskerar att bli formaliserade och rutindrivna aktiviteter, snarare än allsidiga bedömningar. Den formaliserade agendan vid avstämningsmötet tycks kunna leda till att deltagarna upplever en osäkerhet om mötets syfte, eller tolkar syftet annorlunda än handläggaren. Handläggaren uppfattar sig tappa kontrollen över mötet. Av tidsskäl gör man ofta avkall på att kalla läkaren till mötet, trots att mötet syftar till att diskutera arbetsförmåga och sjukskrivningens omfattning. Såväl strukturen, den reglering som styr avstämningsmötet, som handläggarnas egna erfarenheter av hur kontakter med läkare fungerar, bidrar till att handläggarna utvecklar olika strategier för att undvika att bli beroende av läkarnas fysiska deltagande i mötet. Det medicinska underlaget är centralt i bedömningen av individens arbetsförmåga, den ofta förekommande frånvaron av läkare, liksom den stora variationen i hur de fördjupade Sassam-utredningarna genomförs, skapar därför dilemman, som dock även kan innebära en handlingsfrihet för handläggaren i prioriteringar av ärenden. Rapporten visar sammanfattningsvis handläggares dilemman i sin roll att översätta politiska beslut och mål till vardagens praktik. Resultaten visar också deras möjligheter att prioritera och hantera dessa dilemman inom ramen för en ökad administrativ kontroll.
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
- Bernfort, Lars, et al.
(författare)
-
Supervisor ratings of productivity loss associated with presenteeism and sick leave due to musculoskeletal disorders and common mental disorders in Sweden
- 2021
-
Ingår i: Work. - : IOS PRESS. - 1051-9815 .- 1875-9270. ; 68:4, s. 1091-1100
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Health problems due to musculoskeletal disorders (MSD) and common mental disorders (CMD) result in costs due to lost productivity. OBJECTIVE: This study aimed to increase knowledge of employers productivity loss due to employees presenteeism and sickness absence. METHODS: A web questionnaire was sent to employers of workers who were sick-listed for more than 30 days due to MSD or CMD, response rate: 50%, n = 198. Presenteeism and the impact on productivity before and after sick leave, and the performance of work tasks by replacement workers during sick leave, were measured using supervisors ratings. RESULTS: The average loss of productivity per sick-leave case amounted to almost 10 weeks, 53% of productivity loss was attributable to presenteeism and 47% to lower productivity by replacement workers. Employees with a CMD diagnosis had significantly higher presenteeism-related productivity loss than those with MSD. CONCLUSIONS: Employers experienced substantial productivity loss associated with employees presenteeism and sick leave. Whether the supervisory rating of presenteeism is preferable to employee self-rating needs to be studied further. The long duration of presenteeism is counter-productive to resource-efficient organisations and indicates the need for improved supervisory skills to identify workers with poor health, both before and after sick leave.
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
- Bondemark, Lars, et al.
(författare)
-
Funktionsstörningar och smärta
- 2008
-
Ingår i: Tandläkartidningen. - 0039-6982. ; 100:9-10, s. 64-68
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Orofaciala funktionsstörningar och smärta är en sammanfattning av kliniska problem och sjukdomar som involverar bett, käkar, tuggmuskulatur, käkleder och omgivande strukturer. Orsakerna är oftast multifaktoriella för de barn, ungdomar och vuxna som drabbas.
|
|
| 33. |
- Brulin, Emma, et al.
(författare)
-
Money talks : performance-based reimbursement systems impact on perceived work, health and patient care for physicians in Sweden
- 2023
-
Ingår i: Frontiers in Psychology. - : Frontiers Media S.A.. - 1664-1078. ; 14
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction: The study aimed to investigate in which way performance-based reimbursement (PBR) systems in Swedish healthcare services (1) subjectively impacted physicians’ work and patient care and (2) were associated with the occurrence of stress-induced exhaustion disorders among physicians.Method: The study applied a mixed-method design. Data were collected from a representative sample of Swedish physicians. In the questionnaire, respondents were asked to answer an open-ended question regarding their reflections on PBR. The answers to the open-ended question were analysed using thematic analysis. Respondents were also asked to rate the impact of PBR on their work. The association between PBR and self-rated stress-induced exhaustion disease was analysed with logistic regressions. Stress-induced exhaustion disorder was measured using the Burnout Assessment Scale.Results: Thematic analysis resulted in four themes: (1) Money talks, (2) Patients are affected, (3) Medical morals are challenged, and (4) PBR increase the quantity of illegitimate tasks. Logistic regressions showed that physicians who experienced PBR had an impact on their work and had a two-fold higher risk of stress-induced exhaustion disorder.Discussion: Our findings suggest that current reimbursement systems in Sweden play an essential role in Swedish healthcare and negatively influence physicians’ work and health. Also, current PBR impact patients negatively. No previous study has explored the potentially harmful impact of PBR on how physicians perceive work, health and patient care. Results indicate that policymakers should be encouraged to deeply review PBR systems and focus on ways that they can limit the negative impact on physicians’ work and health while meeting future challenges.
|
|
| 34. |
- Bülow, Pia H., 1959-, et al.
(författare)
-
Avstämningsmötet som mötesplats och metod för återgång i arbete - ur ett kommunikativt perspektiv
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten redovisar resultatet av en studie av avstämningsmöten som ett effektivt redskap i den enskildes rehabilitering. Nio avstämningsmöten spelades in på ljudbandspelare och följdes genom deltagande observation. Varje möte har följts upp med intervjuer med samtliga mötesdeltagare. Studerade möten och efterföljande intervjuer har analyserats med frågeställningar utifrån avstämningsmötets kommunikativa processer och deltagarnas upplevelse av mötet och dess betydelse. Analysen visar att de försäkrade har en relativt stor andel av det totala talutrymmet räknat i procent av det antalet ord som yttras under ett möte. Samtidigt visar efterintervjuerna att hälften av de försäkrade upplevde sig stå utanför händelsernas centrum under mötet. Detta uppfattades istället mest som en sak mellan andra deltagande parter såsom mellan Försäkringskassan och arbetsgivaren eller mellan Försäkringskassan och sjukvården. Det tycktes kräva ett relativt stort mått av initiativ från den försäkrade själv för ta aktiv del av mötet. Analysen av interaktionen vid inspelade avstämningsmöten visar att en stor del av mötena utvecklade sig som en slags förhandling där olika ”myndighetsröster” utgick från ”sitt” perspektiv i arbetet med att rehabilitera den försäkrade tillbaka till arbete. Under förhandlingen i mer okomplicerade fall tenderade handläggarna från Försäkringskassan snabbt acceptera de hinder för att förkorta rehabiliteringsprocessen som arbetsgivaren, stödd av den försäkrade, presenterade. I mer komplicerade fall tycks sjukvården utgöra den främsta gränspostering som legitimerar vid vilken tidpunkt och i vilken utsträckning arbetsåtergång är möjlig. I diskussioner omkring individens arbetsförmåga dominerade aspekter som fysisk arbetsoförmåga hos individen tillsammans med fysiska hinder på arbetsplatsen. Andra aspekter av arbetsförmåga så som motivation, social förmåga, kompetens etc. diskuterades i ringa utsträckning om alls. Trots intentionen att avstämningsmöten ska bygga på samverkan mellan olika parter involverade i individens sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess tycks det finnas en väsentlig potential för förbättring av samordningen mellan framför allt Försäkringskassan och sjukvården, men även mellan Försäkringskassan och arbetsförmedlingen. En annan möjlighet till förbättring som framträder är hur resultatet av SASSAM-kartläggningen praktiskt kommer till användning under mötet för att öppna för en diskussion omkring resurser snarare än hinder och om arbetsförmåga ur ett flerdimensionellt perspektiv. Generellt saknades diskussioner om den försäkrades arbetsförmåga i relation till arbeten på arbetsmarknaden i stort. Utifrån studiens resultat finns fog för fortsatt diskussion om avstämningsmötet ska vara den självklara metoden i alla sjukfall som överstiger en viss tidsgräns eller om det behövs en differentiering av såväl mötets upplägg och syfte som vilka som kommer ifråga för ett sådant möte. Mer varierande och målgruppsanpassade möten med en tydlig målsättning om samverkan och samarbete mellan medverkande parter skulle sannolikt öka mötets effektivitet och meningsfullhet. Färre avstämningsmöten skulle ge utrymme för större satsning på möten omkring försäkrade med svårare problematik. Det skulle vidare öka möjligheten för handläggare att specialisera sig också utifrån den problematik som gäller för olika grupper av försäkrade.
|
|
| 35. |
- Ekberg, EwaCarin, et al.
(författare)
-
Diagnostic Criteria for Temporomandibular Disorders - INfORM recommendations : Comprehensive and short-form adaptations for adolescents.
- 2023
-
Ingår i: Journal of Oral Rehabilitation. - : John Wiley & Sons. - 1365-2842. ; 50:11, s. 1167-1180
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: The Diagnostic Criteria for Temporomandibular Disorders (DC/TMD) for use in adults is in use worldwide. Until now, no version of this instrument for use in adolescents has been proposed.OBJECTIVE: To present comprehensive and short-form adaptations of the adult version of DC/TMD that are appropriate for use with adolescents in clinical and research settings.METHODS: International experts in TMDs and experts in pain psychology participated in a Delphi process to identify ways of adapting the DC/TMD protocol for physical and psychosocial assessment of adolescents.RESULTS: The proposed adaptation defines adolescence as ages 10-19 years. Changes in the physical diagnosis (Axis I) include (i) adapting the language of the Demographics and the Symptom Questionnaires to be developmentally appropriate for adolescents, (ii) adding two general health questionnaires, one for the adolescent patient and one for their caregivers, and (iii) replacing the TMD Pain Screener with the 3Q/TMD questionnaire. Changes in the psychosocial assessment (Axis II) include (i) adapting the language of the Graded Chronic Pain Scale to be developmentally appropriate for adolescents, (ii) adding anxiety and depression assessment that have been validated for adolescents, and (iii) adding three constructs (stress, catastrophizing and sleep disorders) to assess psychosocial functioning in adolescents.CONCLUSION: The recommended DC/TMD, including Axis I and Axis II for adolescents, is appropriate to use in clinical and research settings. This adapted first version for adolescents includes changes in Axis I and Axis II requiring reliability and validity testing in international settings. Official translations of the comprehensive and short-form to different languages according to INfORM requirements will enable a worldwide dissemination and implementation.
|
|
| 36. |
- Ekberg, Kerstin, 1948-
(författare)
-
An epidemiologic approach to disorders in the neck and shoulders
- 1994
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Complaints about pain in the locomotor system represent a commonly occuning health problem among working people all over the world. In this context, a series of studies were employed to determine if work organization and psychosocial conditions at work, in addition to physical work load, contribute to the development of disorders in the neck and shoulders. The potentially health-promoting effect of early and active rehabilitation of those already suffering from disorders in the neck and shoulders was also evaluated.A first psychophysiological study showed that various stress conditions during monotonous work had limited effects on muscle tension. The interindividual variability in muscle reactions to stress was large, but the results indicate that some individuals may react with a sustained, low-level muscle activity that is associated with pain.A cross-sectional study of a sample of a normal working population and a case-control study of patients with disorders in the neck and shoulders revealed a set of work-related core determinants, which appear to be essential component causes for the development of symptoms and signs. Prevalence ratios (PR) were calculated for determinants of early symptoms in the cross-sectional study, and odds ratios (OR) were estimated in the case-control study for determinants of disorders of the neck and shoulders. Repetitive movements demanding precision (PR 1.2 and OR 7.5, respectively), high work pace (PR 1.2 and OR 3.5, respectively), low quality work content (low decision latitude and lqw skill discretion; PR 1.3 and OR 2.6, respectively), and uncertainty about how to perform and-manage the tasks (work-role ambiguity; PR 1.2 and OR 16.5, respectively) were associated with both development of early symptoms, and disorders in the neck and shoulders. The results also show that being a woman (PR 1.3 and OR 11.4, respectively) and I or an immigrant (PR 1.3 and OR 4.9, respectively) imposes a higher risk for developing signs and symptoms in the neck and shoulders, possibly due to selective job-assignment.A controlled, two-year follow-up of cohorts of subjects with early and active rehabilitation versus traditional, less active treatment of neck~shoulder disorders respectively, did not support the hypothesis that active rehabilitation, as compared to traditional treatment methods, promotedbetter health, unless work conditions were changed. People who remained on the same job after rehabilitation, independent of type of treatment, had a less positive prognosis (relative risk 3.6) than those who had a changed work situation.Further analysis of which factors retained people in long-term sick-leave suggested that work conditions are more important than personality and other individual characteristics in determining the amount of time that will elapse before individuals will resume work after a sickleave. There was no gender-difference in this respect.
|
|
| 37. |
- Ekberg, Kerstin, 1948-
(författare)
-
Arbetsförmåga och anställningsbarhet i teori och praktik
- 2011
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - Stockholm : Socialmedicinsk tidskrift. - 0037-833X. ; 88:5, s. 399-407
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Bedömning av arbetsförmåga och anställningsbarhet är centrala uppgifter för välfärdsaktörerna då en person blir sjukskriven. Bedömningarna har betydelse för den enskildes fortsatta förutsättningar att bibehålla en plats i arbetslivet. I artikeln diskuteras vilka svårigheter som uppstår i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen i samband med bedömningar av arbetsförmåga och anställningsbarhet inom ramen för de regelverk som gäller.
|
|
| 38. |
- Ekberg, Kerstin, 1948-, et al.
(författare)
-
Arbetsgivares kostnader, åtgärder och anpassningar för sjuknärvarande och sjukfrånvarande medarbetare : samband med återgång i arbete och produktion
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien syftade till att undersöka vilka åtgärder arbetsgivare gör för sjukskrivna medarbetare och vilka kostnader arbetsgivare och samhället har i samband med sjuknärvaro och sjukfrånvaro.Totalt 3000 sjukskrivna personer i AFA Försäkrings register med diagnoserna psykiska besvär eller besvär i rörelseorganen fick ett informationsbrev och förfrågan om samtycke till att forskarna skulle få skicka en enkät till deras arbetsledare; 393 sjukskrivna gav samtycke. En webbenkät skickades till dessa arbetsledare. Totalt 198 arbetsledare (50 %) till sjukskrivna personer besvarade enkäten.Resultaten visar att arbetsgivare genomför en rad olika åtgärder och anpassningar när en medarbetare blir sjukskriven. Analyserna visade att dessa åtgärder och anpassningar i viss mån beror på vem den sjukskrivne medarbetaren är. Åtgärder och anpassningar var vanligare för sjukskrivna med psykiska diagnoser, för högutbildade och för sjukskrivna i högkvalificerade yrken. Kvinnor fick i högre grad anpassningar och åtgärder såsom ändrade arbetsuppgifter och psykosocialt stöd jämfört med män.Demografiska faktorer visade sig ha mindre betydelse för om den sjukskrivne återgick i arbete eller ej. Multipla logistiska regressionsanalyser visade att åtgärder och anpassningar på arbetsplatsen hade signifikanta samband med en ökad chans för återgång i arbete. Resultaten visade också att för sjukskrivna medarbetare vars arbetsledare hade tagit många kontakter med andra aktörer, som HR-avdelningen, företagshälsan och/eller Försäkringskassan var sannolikheten lägre att den sjukskrivne medarbetaren återgick i arbete. Arbetsledare tog fler kontakter, om den sjukskrivne medarbetaren hade en psykisk diagnos.Sjuknärvaro och produktionsförlust före, under och efter sjukskrivningen skattades av arbetsledarna. Sammanlagt beräknades produktionsförlusterna till cirka SEK 100 000 per sjukskrivningsfall. Härutöver lägger arbetsgivare tid på att ta kontakter, genomföra åtgärder och anpassningar och organisera om arbetet. Arbetsledare hade mycket oklar eller saknade helt uppfattning om vad tid, åtgärder och anpassningar kostar, varför detta inte har kunnat analyseras närmare. De beräknade genomsnittliga kostnaderna till följd av produktivitetsförluster är således en underskattning av de faktiska kostnaderna för arbetsgivare.Studien visar att arbetsledares kunskap om vad sjuknärvaro och sjukfrånvaro kostar för verksamheten och för samhället är begränsad. En ökad kostnadsmedvetenhet skulle kunna stimulera till att större resurser läggs på att implementera policys för hälsofrämjande åtgärder och att utbilda arbetsledare i att hantera frågor om hälsa och arbetsförmåga på arbetsplatsen.
|
|
| 39. |
- Ekberg, Kerstin, 1948-
(författare)
-
Arbetslivsinriktad rehabilitering
- 2004. - 1
-
Ingår i: Arbetsliv och hälsa 2004. - Stockholm : Liber Idéförlag. - 9147700025 - 9789147700028 ; , s. 365-380
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här antologin presenterar aktuell forskning kring hälsa och ohälsa inom svenskt arbetsliv under de senaste åren.Läs merBoken, som till stor del skrivits av forskare på Arbetslivsinstitutet, ger en bred analys av arbetslivets villkor och dess utvecklingsmöjligheter. Några exempel på områden som tas upp är sjukskrivningar, förtidspensioneringar, inflytande på arbetsplatsen och nedskärningar inom skola, vård och omsorg
|
|
| 40. |
- Ekberg, Kerstin, 1948-
(författare)
-
Arbetslivsinriktad rehabilitering
- 2010. - 3
-
Ingår i: Arbets- och Miljömedicin - en lärobok om hälsa och miljö. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144053998 ; , s. 117-130
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arbets- och miljömedicin– en lärobok om hälsa och miljöLäroboken i arbets- och miljömedicin tar upp dagsaktuella frågor och ger förslag på hantering av arbets- och miljömedicinska ärenden.Detta är den svenska lärobok som försöker samla hela det stora kunskapsområdet inom arbets- och miljömedicin. Med hänsyn till dynamiken inom området har i denna 3:e upplaga skett en uppdatering, förnyelse och komplettering. Den har fem nyskrivna kapitel: Arbets- och miljörelaterade hudsjukdomar – särskilt kontakteksem och prevention, Belastningsrelaterade sjukdomar, Ersättning vid arbetsskada, Företagshälsovård samt Luftföroreningar, global klimatpåverkan och hälsa. Liksom tidigare ges epidemiologi och toxikologi ett stort utrymme då dessa redskap utgör grunden för riskbedömning och riskkommunikation. Handläggning av arbets- och miljömedicinska larm presenteras som ett exempel på riskkommunikation. I särskilda kapitel behandlas psykosociala frågor och arbetsorganisation, hjärt-kärlsjukdomar samt arbetslivsinriktad rehabilitering. Kemiska hälsorisker är fortfarande aktuella och fordrar ofta miljöövervakning i form av biologiska exponeringsmarkörer och markörer för biologisk effekt, ex. genetiska förändringar. Miljöns påverkan på foster, reproduktion och cancer beskrivs, liksom miljörelaterade luftvägssjukdomar. Traditionella områden som buller, vibrationer, bekämpningsmedel, livsmedel och matförgiftning behandlas också. Översiktligt diskuteras aktuella arbets- och miljömedicinska frågor som klorering och hälsa, perfluorerade ämnen, nanomaterial och effekter av arbetslöshet. Ett särskilt kapitel ägnas åt etiska frågor inom arbets- och miljömedicin.
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
- Ekberg, Kerstin, et al.
(författare)
-
Early and Late Return to Work After Sick Leave: Predictors in a Cohort of Sick-Listed Individuals with Common Mental Disorders
- 2015
-
Ingår i: Journal of occupational rehabilitation. - : Springer Verlag (Germany). - 1053-0487 .- 1573-3688. ; 25:3, s. 627-637
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives The study aims to identify individual and workplace factors associated with early return to work (RTW)-defined as within 3 months-and factors associated with later RTW-between 3 and 12 months after being sick-listed-in a cohort of newly sick-listed individuals with common mental disorders. Methods In a prospective cohort study, a cross-sectional analysis was performed on baseline measures of patients granted sick leave due to common mental disorders. A total of 533 newly sick-listed individuals fulfilled the inclusion criteria and agreed to participate. A baseline questionnaire was sent by post within 3 weeks of their first day of certified medical sickness; 354 (66 %) responded. Those who were unemployed were excluded, resulting in a study population of 319 individuals. Sick leave was recorded for each individual from the Social Insurance Office during 1 year. Analyses were made with multiple Cox regression analyses. Results Early RTW was associated with lower education, better work ability at baseline, positive expectations of treatment and low perceived interactional justice with the supervisor. RTW after 3 months was associated with a need to reduce demands at work, and turnover intentions. Conclusions Early RTW among sick-listed individuals with common mental disorders seems to be associated with the individuals need to secure her/his employment situation, whereas later RTW is associated with variables reflecting dissatisfaction with work conditions. No health measures were associated with RTW. The study highlights the importance of considering not only health and functioning, but also workplace conditions and relations at the workplace in implementing RTW interventions.
|
|
| 45. |
|
|
| 46. |
- Ekberg, Kerstin, 1948-
(författare)
-
Faser i arbetslivsinriktad rehabilitering
- 2009
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - Stockholm : Socialmedicinsk tidskrift. - 0037-833X. ; 86:3, s. 210-219
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Arbetslivsinriktad rehabiltering används som begrepp för många olika typer av utredningar och åtgärder som underförstått eller uttalat syftar till att främja återgång i arbete för sjukskrivna. Det är emellertid fruktbart att differentiera mellan olika faser i processen för att tydliggöra bilden avseende vilka aktörer och vilka åtgärder som är lämpliga. Sjukskrivnings- och rehabilteringsprocessen kan indelas i fyra faser från att bli sjukskriven till att vara tillbaka i en aktiv arbetssituation. Med utgångspunkt från dessa faser diskuteras i vilken grad det finns evidens för åtgärder inom respektive fas.
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
- Ekberg, Kerstin
(författare)
-
Hälsofrämjande och lärande arbetsplats : finns organisatoriska förutsättningar?
- 2014
-
Ingår i: Lärande i arbetslivet. - Linköping : Linköpings universitet. - 9789175192918 ; , s. 37-51
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- i detta kapitel diskuteras vilken betydelse arbetets organisering och arbetsvillkoren har för de anställdas möjligheter att bibehålla och utveckla sin hälsa. Förutsättningarna för en hälsofrämjande arbetsplats är sammanflätade med förutsättningar för ett utvecklingsinriktat lärande på arbetsplatsen. Arbetslivet genomgår omstrukturering och organisatoriska förändringar med syfte att öka effektiviteten. En fråga är under vilka förutsättningar organisatoriska förändringar bidrar till hälsa och utvecklingsinriktat lärande på arbetsplatsen och vilka förutsättningar som hämmar en utvecklingsinriktad och hälsosam arbetsplats.
|
|
| 49. |
- Ekberg, Kerstin, 1948-, et al.
(författare)
-
Is Mobility in the Labor Market a Solution to Sustainable Return to Work for Some Sick Listed Persons?
- 2011
-
Ingår i: Journal of occupational rehabilitation. - : Springer. - 1053-0487 .- 1573-3688. ; 21:3, s. 355-365
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim: The study aims to identify characteristics associated with long-term expectations of professional stability or mobility among recently sick-listed workers, and to study whether expectations of professional mobility and turnover intentions were associated with duration of sick leave.Methods: A cross-sectional study was performed on baseline measures in a prospective cohort study of patients who were granted sick leave due to musculoskeletal (MSD) or mental (MD) disorders. A total of 1,375 individuals fulfilled the inclusion criteria. A baseline questionnaire was sent by mail within 3 weeks of their first day of certified medical sickness; 962 individuals responded (70%). The main diagnosis was MSD in 595 (62%) individuals and MD in 367 (38%).Results: Expectations of ability to remain in the present profession in 2 years was associated with better health and health-related resources, younger age, higher education, and better effort-reward balance. Effort-reward imbalance, MD, high burnout scores, and better educational and occupational position were associated with turnover intentions. Low expectations of ability to remain in the present profession defined two vulnerable groups with regard to RTW, those with no turnover intentions were older, had lower personal resources, more often had MSD, and slower RTW rate. Those with turnover intentions had a clear effort-reward imbalance and high burnout scores.Conclusions: The results of this explorative study underline the importance of differentiating RTW-interventions based on knowledge about the sick-listed person's resources in relation to the labor market and the work place, and their expectations of future employment and employability.
|
|
| 50. |
|
|
