SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Ekholm Hanna Matschke) "

Sökning: WFRF:(Ekholm Hanna Matschke)

  • Resultat 1-32 av 32
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Andersson, Tova, et al. (författare)
  • Dela prylar, yta, bil och tid - Delningsekonomi i kommunerna
  • 2018
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • För att uppnå de Globala målen i agenda 2030 och Sveriges miljömål behöver vår konsumtion vara hållbar och använda cirkulära resurser så effektivt och länge som möjligt på ett sätt som ryms inom de planetära gränserna och bidrar till välmående. Det handlar om att kommuner, företag och individer gör medvetna val, tar väl hand om, lagar, delar, tillgängliggör och återanvänder det vi har så att vi inte konsumerar mer än vi behöver eller vad planeten kan återskapa. Det handlar också om att skapa förutsättningar för hållbar konsumtion genom hela värdecykeln. Att återanvända och återvinna material, att designa, producera, distribuera och affärsutveckla på ett sätt som gör hållbar konsumtion till norm. Delning är en del av att förändra konsumtionen i en mer hållbar riktning. I Sverige har vi en lång tradition av att dela tvättstugor, badhus, daghem, kollektivtrafik och naturvärden genom allemansrätten. Den vanan kan man bygga vidare på nu när nya former för delning växer fram. Kommunal verksamhet handlar i grunden om att ta hand om gemensamma resurser och kommuner har därför stora möjligheter att stödja att de delas och återanvänds inom kommunens verksamheter genom att till exempel återanvända byggmaterial och inredning eller dela på transportpooler, lokaler eller utrustning mellan verksamheter. Men också genom att erbjuda invånare tillgång till lokaler eller odlingsmark, plattformar för delning av ting, tid eller transporter, eller system för återanvändning av saker. Den digitala utvecklingen har gjort möjligheterna att dela på resurser så mycket större och tillgängligare för fler. Många kommuner har idag tagit initiativ för ökad delning, samtidigt så finns det oklarheter och hinder kring hur delningen ska kunna skalas upp och utvidgas till fler områden. Avfall Sverige och IVL Svenska Miljöinstitutet har i samband med denna rapport också tagit fram en vägledning för hur kommunen kan jobba för att öka delningsekonomin inom kommunens verksamheter och mellan kommunen och invånarna: Dela prylar, yta, bil och tid. En vägledning till delningsekonomi i kommunerna.
  •  
2.
  • Andersson, Tova, et al. (författare)
  • Dela prylar, yta, bil och tid - En vägledning till delningsekonomi i kommunerna
  • 2018
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Delning handlar om att ge varandra tillgång till underutnyttjade resurser, som saker, ytor, transporter, tid, data eller kompetens. Det kan ske med eller utan vinstsyfte, privat eller kommersiellt och i de flesta fall utan ägarbyte. I Sverige finns en lång tradition och vana av att dela, både i grannskapet med tvättstuga, föreningslokaler och klädbytardagar, och samhälleligt med offentliga rum, kollektivtrafik och allemansrätt. Tilliten mellan människor är en av de högsta i världen enligt SOM-Institutet. Det gör steget att börja dela via nya tjänster och plattformar kortare. Intresset för delningsformer ökar hos invånarna. Det har skett flera normförflyttningar som ger delningsekonomin en skjuts. Att göra saker själv har fått högre status liksom att ta vara på saker. Prylar med en historia har fått ett uppgraderat värde och för allt fler unga är tillgång viktigare än ägande. Det finns ett stort behov hos kommuner av erfarenhets- och kunskapsutbyte kring delningsekonomi. Att inspireras av varandra och få inblick i vilka framgångsfaktorer andra kommuner funnit, hur ekonomiska och juridiska problem lösts och hållbarhetseffekter följts upp. Avfall Sverige och IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram denna vägledning utifrån en kartläggning av vad som görs på kommunnivå, en enkätundersökning med cirka 30 svarande kommuner och intervjuer med åtta av dem. Det finns också en mer detaljerad rapport och en förteckning över delningsinitiativ för den som vill fördjupa sig. Vi hoppas att den ska inspirera och ge handgripliga råd både för de kommuner som är i full gång och de kommuner som just ska börja jobba med delningsekonomi.
  •  
3.
  • Ekholm, Hanna Matschke, et al. (författare)
  • Screening av nationellt arbete med klimatanpassning- utifrån tillgängliga strategier och handlingsplaner
  • 2020
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Nationella expertrådet för klimatanpassning är tillsatt av regeringen och ska var femte år besluta om en rapport med förslag på inriktning för det nationella klimatanpassningsarbetet framåt och en uppföljning av det arbete som har gjorts. Kartläggningen som IVL har gjort är underlag till rådets första rapport. I den har klimatanpassningsarbetet studerats hos ett antal myndigheter, länsstyrelser, regioner, kommuner och branschorganisationer. Kartläggningen visar att det är stora skillnader i hur långt organisationerna har kommit i det arbetet. Otydlighet kring ansvar och finansiering hindrar många gånger arbetet från att gå framåt.
  •  
4.
  • Fjellander, Liv, et al. (författare)
  • Delningens potential
  • 2019
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • This project investigates the potential increasing resource efficiency and reducing environmental impact and how the potential can be achieved for premises, transports and tools. The driving forces and obstacles for sharing have been studied, methodology for sustainability assessments and potential rebound effects have been investigated and ten success factors have been identified for upscaling sharing solutions: 1. Trust. For the sharing platform, the quality of the goods and for other users. 2. Accessibility. Geographically, temporally and in terms of access to systems and spaces. 3. Managed risk. Sharing is associated with risk, which needs to be managed and facilitated by existing regulations and which can be mitigated by commercial insurance. 4. Quality. The quality of the goods and services need to be at least as good as those the consumer would otherwise have bought for them to switch to sharing. 5. Simple and smooth transactions. By making it easier to share than to buy new, the interest in sharing solutions can increase. 6. Visibility. The fact that the knowledge and habit of sharing are so low means that the critical mass of users and objects is still too low. 7. Belonging. In several of the product categories, like transport and space, there is a need to feel that you belong - a sense of ”this is my space”. For sharing to scale up, design, business models and policy need to relate to that need. 8. Negative effects. The ability to limit and manage the negative effects of the sharing economy on conventional companies is an important factor for upscaling. 9. Access to capital is in many cases critical to growth, both to achieve a critical mass and long-term economic sustainability. 10. Regulation. Sharing requires regulations and policy support for better conditions with clear rules and tailor-made policy instruments for sharing. Several actors play an important role in building sharing potential; the role of the business sector to create new business models and good working conditions, the role of the financial sector to improve the conditions for sharing initiatives to be able to upscale, the role of national decision makers to both regulate and create conditions for sharing and manage the consequences of sharing, the role of the cities to create infrastructure, coordinate and be a driving force in itself to shape the development of sharing so that it contributes to sustainability and the role of research to develop innovative forms of sharing, continue to follow the development of sharing and develop ways to measure effects and prevent rebound effects.
  •  
5.
  • Fjellander, Liv, et al. (författare)
  • Delningens potential, kortversion
  • 2019
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Detta är en kortversion av rapporten från projektet Delningens potential, där vi bedömt potentialen för att delning av transporter, verktyg och yta ökar och samtidigt bidrar till ekonomiska, sociala och miljömässiga vinster. I Sverige finns en lång tradition och vana av att dela på resurser. Delning har potential att ge både ekologiska, sociala och ekonomiska vinster under vissa förutsättningar.
  •  
6.
  • Ekholm, Hanna Matschke (författare)
  • Energitjänster för bostadsrättsföreningar
  • 2018
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • The large and increasing proportion housing societies in the Swedish building stock mean that housing societies are key actors in realizing the energy saving potential in the housing sector. However, despite the fact that substantial energy and cost savings are possible, many energy efficiency projects in housing societies are not realized. Housing societies are dependent on consensus in decision making and do not have the same kind of resources or capacity to implement energy efficiency projects as larger real estate companies. External consultants could implement the projects, but the energy service providers have not shown that much interest in this customer segment. The primary objective for the project Energy Services for Housing Societies, which was implemented by IVL Swedish Environmental Research Institute and HSB Södermanland, was to develop energy services custom-made for the needs and preconditions in housing societies. The energy service, which was developed, is carried out in three stages: i) mapping and proposal on energy efficiency measures ii) implementation and optimization iii) follow-up. The energy service was presented to nine housing societies which are members of HSB Södermanland. Three out of these made the decision to purchase the energy service. The mapping of the energy systems in these housing societies shows that substantial cost and energy savings are considered possible. The implementation of the suggested energy efficiency measures are currently on-going and will be completed in the autumn 2018. IVL Swedish Environmental Research Institute conducted interviews with representatives for the housing societies which decided to purchase the energy service as well as representatives for the housing societies which decided not to. The housing societies which did decide to purchase the energy service state that the decision was facilitated by the fact that HSB Södermanland presented the offer to the whole housing society board during the same occasion. The housing societies which decided not to purchase the energy service were not certain of the use with the energy service. These housing societies did not perceive the energy service as a tool for prioritizing among different energy efficiency measures, but as yet another measure.
  •  
7.
  • Ekholm, Hanna Matschke, et al. (författare)
  • Klimatanpassning 2019 - så långt har Sveriges kommuner kommit
  • 2019
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring har för fjärde gången genomfört en enkätundersökning för att kartlägga Sveriges kommuners systematiska arbete med klimatanpassning och därmed få en överblick över klimatanpassningsarbetet på lokal nivå i Sverige. Resultaten har också legat till grund för en jämförelse och rankning av kommunernas arbete. Enkäten skickades ut till samtliga Sveriges kommuner och besvarades av 208 kommuner. Frågorna i undersökningen bygger på EU-kommissionens verktyg för klimatanpassning, the Adaptation Support Tool.
  •  
8.
  • Ekholm, Hanna Matschke (författare)
  • Konsekvenser för Sverige av klimatförändringar i andra länder
  • 2020
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Nationella expertrådet för klimatanpassning under våren 2020 arrangerat en workshopserie och bjudit in experter för att tillsammans diskutera risker, möjligheter och konsekvenser kring globala klimatförändringars indirekta effekter för Sverige. Länka consulting har processlett samtal i workshopformat på sex olika temaområden: livsmedel, finans och försäkring, handel, människors rörelsemönster, geopolitik och infrastruktur samt en sjunde workshop för syntes och samlad analys.
  •  
9.
  • Ekholm, Hanna Matschke, et al. (författare)
  • Social hållbarhet - en introduktion kring begreppet och dess relevans för energisektorns aktörer
  • 2019
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Social hållbarhet är en lika självklar del av hållbar utveckling som den ekologiska och ekonomiska hållbarheten. De flesta företag arbetar aktivt med social hållbarhet i sina or-ganisationer via bland annat personalvård och erbjudanden om kultur- och friskvårdsak-tiviteter. Idag är det även många företag som arbetar med externa aktiviteter avseende att stärka och bevara social hållbarhet i samhället där man verkar. Men vad innebär detta i praktiken, och vad mer specifikt handlar ett aktivt externt arbete med social hållbarhet om för energisektorns aktörer.
  •  
10.
  • Ekholm, Hanna Matschke, et al. (författare)
  • Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys för Järfälla kommun
  • 2018
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • IVL Svenska Miljöinstitutet har genomfört en översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys av Järfälla kommun. Syftet med uppdraget har varit att analysera hur extrema väderhändelser och framtida klimatförändringarna kan påverka ett antal utvalda sektorer och system inom Järfälla kommuns geografiska område. Utifrån analysen har även olika anpassningsåtgärder, vilka kan vidtas för att minska sårbarheten i olika sektorer och system, identifierats. Analysen är avgränsad till att omfatta följande sektorer och system: • Bebyggelse • Infrastruktur (elsystem, fjärrvärme, dricksvattenförsörjning, avlopps- och dagvattensystem) • Kommunikationer (vägar och järnvägar) • Hälsa (värmeböljor och smittspridning) Analysen är också avgränsad till att omfatta klimatfaktorerna temperatur, nederbörd, ras, skred och erosion. Översvämningar av vattendrag omfattas inte av analysen eftersom detta analyseras i ett separat projekt. SMHI:s klimatanalyser för Stockholms län, vilka bygger på ett scenario med begränsade växthusgasutsläpp (RCP4.5) och ett med höga växthusgasutsläpp (RCP8.5), visar att klimatet i framtiden kommer att bli varmare och blötare. Årsmedeltemperaturen beräknas öka med 3 till 5 grader mot slutet av seklet och det kommer att bli vanligare med värmeböljor. Årsmedelnederbörden ökar med 20 till 30 procent mot slutet av seklet. Ökad nederbörd och förändrade nederbördsmönster ökar risken för ras, skred och erosion. Bebyggelsen i Järfälla kommun kan allvarligt påverkas av framtida klimatförändringar. Ökad temperatur kan medföra att uppvärmningsbehovet minskar samtidigt som kylbehovet ökar. Ökad nederbörd kan leda till översvämningar i lågpunker i landskapet, särskilt områden med mycket hårdgjorda ytor och otillräckliga avrinningsmöjligheter. Högre temperatur i kombination med mer nederbörd ökar risken för fukt- och rötskador och medför ökade underhållskostnader. I Järfälla kommun finns ett antal områden, i huvudsak i anslutning till sjöar, vattendrag, dalgångar och större diken med förutsättningar för ras och skred.
  •  
11.
  • Hanna Ekholm, Matschke, et al. (författare)
  • Sveriges friluftskommun 2022
  • 2022
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Kommunerna har en viktig roll för friluftslivet. För att uppmärksamma och stimulera kommunernas arbete med friluftsliv delar Naturvårdsverket, Sveriges Fritids- och Kulturchefsförening och Svenskt Friluftsliv årligen ut pris till Sveriges friluftskommun. Med anledning av detta genomförs en årlig enkätundersökning. Målet är att över tid mäta kommunernas arbete som bidrar till att uppnå de nationella friluftslivspolitiska målen. Den kommun som uppnår högst antal poäng i undersökningen utses till Sveriges Friluftskommun. Undersökningen har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Naturvårdsverket.Följande områden ingick i undersökningen:• Planer för friluftsliv (kapitel 2)• Information och samarbete (kapitel 3)• Aktiviteter inom friluftsliv (kapitel 4)• Öppna frågor om Friluftslivet År 2021 med lärande exempel (kapitel 5) I årets undersökning har Trollhättan fått högst antal poäng, 33,5 av 34 poäng. Tätt följt av Lund och Örnsköldsvik som delar på andra platsen med 33,25 poäng. Mediankommunen uppnår i undersökningen ett totalresultat på 23,6 poäng. Andelen poäng som kommunerna har fått av totalpoängen jämförs också med snittet av andelen poäng från de tre senaste årens undersökningar. Den kommun som har förbättrat sig mest utses till Årets förbättrare 2022. Ett flertal kommuner i undersökningen uppnår goda resultat jämfört med snittet från tidigare år. Den kommun som har förbättrat sig mest är Älmhult, följt av Hallsberg och Degerfors.Sveriges friluftskommun 2022: TrollhättanMotivering: Trollhättans kommun i Västra Götalands län är Sveriges friluftskommun 2022. Trollhättan, med ca 59 000 invånare, har visat höga ambitioner i friluftslivsarbetet och har som plan att höja ambitionsnivån ännu mer de kommande ett till tre åren. De har på ett kreativt sätt möjliggjort friluftslivsaktiviteter i stor utsträckning för många målgrupper och visat upp det enkla och hållbara tätortsnära friluftslivet. Många aktiviteter har genomförts i samverkan med friluftslivsorganisationer och andra aktörer. Stort fokus har varit på aktiviteter för pensionärer, personer med funktionsvariatoner och nyanlända, särskilt flickor i åldern 12–20, samt inom skolan. Arbetet med friluftsliv i samhällsplaneringen har varit strategisk och aktivt. Trollhättans Stad har antagit en friluftslivsplan och inkluderat friluftslivsfrågorna i översiktsplanen. Samverkan har varit stor med ideella organisationer och andra aktörer och medborgarna har inkluderats genom medborgardialog. Trollhättans Stad visar upp många goda exempel på ett brett friluftslivsarbete i samverkan internt inom kommunens olika förvaltningar och externt och har lagt en god grund för att fortsätta höja ambitionsnivån i friluftslivsarbetet. Årets förbättrare 2022: Älmhult Motivering:Älmhults kommun är Årets förbättrare 2022. Älmhult har förbättrat sitt genomsnittliga resultat från de senaste tre åren med fantastiska 42 % och de avser höja ambitionsnivån med friluftslivsarbetet de kommande tre åren. Detta kan bidra till ännu bättre förutsättningar för friluftsliv för de ca 18 000 invånarna samt för besökare.Kommunen har haft en aktiv samverkan över kommungränser och med olika organisationer. Friluftslivsarbetet har varit strategiskt genom att friluftsfrågorna har implementerats i översiktsplanen men också praktiskt genom satsningar på att rusta och tillgängliggöra naturområden med olika anläggningar och informationsinsatser. Ett exempel på det senare är engelsk översättning av naturkartan. Många aktiviteter har genomförts av kommunen för målgruppen barn och ungdomar för att stumlera till friluftsliv på såväl fritiden som inom skolverksamheten. Sammantaget har Älmhults kommun visat upp ett brett friluftslivsarbete som varit både strategiskt och praktiskt samt i god samverkan med andra.
  •  
12.
  • Hennlock, Magnus, et al. (författare)
  • Klimatanpassning 2023 - Så långt har Sveriges kommuner kommit
  • 2023
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Climate change entails risks for both people and ecosystems, and municipalities need to take measures to protect communities and infrastructure. Vulnerabilities need to be mapped and climate-adapted communities need to be built to cope with rising sea levels, increased risk of torrential rains, erosion, drought, heat waves and landslides in the municipalities. Against this background, Insurance Sweden and IVL Swedish Environmental Research Institute, began a collaboration in 2015 to map the municipalities' strategic climate adaptation work. The purpose of recurring surveys to all of Sweden's 290 municipalities is to get an overview of how climate adaptation work is developing at the local level in Sweden and to identify success factors and challenges that the municipalities are facing. By mapping existing strategies, plans and measures, we can better understand how the municipalities work to meet the challenges of climate change and what efforts need to be made going forward. By highlighting good examples and spreading knowledge, we can also inspire and encourage other municipalities to take measures for climate adaptation. We are publishing the sixth report regarding climate adaptation in Swedish municipalities. As in previous surveys, the questions are based on the tool for climate adaptation work that was launched in connection with the EU's strategy for climate adaptation in 2013. More than nine out of ten municipalities state that they have been affected by climate change and/or extreme weather events in this survey. Overall, climate adaptation work among the municipalities has continued to increase in each of our surveys, but the rate of increase has slowed down since the last survey in 2021. Statistical analyzes show that the strongest driving force in our data to implement climate adaptation measures is still being affected by natural damage. That the impact of natural damage temporarily decreased after 2019 for most municipalities, after having increased before that, can explain that the rate of increase in climate adaptation work has decreased since the 2021 survey. As a result of the decreasing rate of the increase in climate adaptation work in recent years, parts of the recommendations in the survey from 2021 are sharpened and repeated. The municipalities need to switch from a reactive to a more proactive climate adaptation work and the county administrations ensure their tasks to coordinate and follow up the municipalities' climate adaptation work. Without preventive climate adaptation work, the municipalities are forced to act reactively to the effects of climate change. The risk is then that the municipalities do not plan and prioritize resources and proactive measures in a timely and efficient manner. In the 2023 ranking of the municipalities' climate adaptation work, Norrköping and Boden got a total of 33 points each, where Norrköping received a higher total score in the decisive questions. The average score was 16.5 points among the 194 municipalities that responded.
  •  
13.
  •  
14.
  • Lind, Jonas, et al. (författare)
  • Svenska kommuners arbete med biologisk mångfald : En kartläggning av 29 kommuner som underlagsrapport för uppföljningen av Sveriges miljömål
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Naturvårdsverket under hösten 2020 kartlagt kommuners arbete med biologisk mångfald. Kartläggningen utgår ifrån dokumentanalyser och intervjuer med representanter från 29 kommuner. Den syftar till att synliggöra och ge en förståelse för vilka mål och åtgärder kommuner arbetar med, vilken roll de svenska miljömålen spelar i det arbetet samt vilka hinder och framgångsfaktorer kommunerna ser i sitt arbete.På en övergripande nivå visar kartläggningen att det inte finns ett gemensamt arbetssätt för att bevara och utveckla biologisk mångfald som alla kommuner följer, utan att det istället finns en stor variation både i det strategiska arbetet och vad gäller specifika åtgärder.Kommunernas strategiska arbete handlar främst om att med hjälp av mål, strategier och handlingsplaner driva frågor om biologisk mångfald och genomföra åtgärder. Vid sidan av översiktsplaner, som alla kommuner enligt lagstiftning är skyldiga att ha, visar kartläggningen att det finns en diversitet av olika strategiska dokument. I stort sett samtliga utvalda kommuner samverkar med andra aktörer, men även där finns en variation i hur denna samverkan ter sig rent praktiskt samt med vilka aktörer samarbete vanligtvis sker. De typer av aktörer som flest kommuner samverkar med är ideella föreningar och länsstyrelser. Ytterligare en viktig del i det strategiska arbetet är att säkerställa extern finansiering. Nästan alla kommuner nyttjar externa finansieringslösningar för att växla upp arbetet. Ett fåtal kommuner menar att det är för administrativt omfattande eller att de saknar personella resurser för att söka finansiering.Flertalet kommuner arbetar med kunskapsuppbyggnad genom inventeringar av kommunens naturvärden. Omfattningen av inventeringarna varierar dock mycket mellan olika kommuner, från ett par kommuner med tydligt strategiskt arbete med återkommande inventeringar, till några fler som genomför inventeringar som underlag för särskilda insatser eller som uppföljning av genomförda projekt.Kommunernas samhällsplanering lyfts också fram av intervjurespondenterna som en viktig faktor i arbetet med biologisk mångfald. Det handlar bland annat om lokaliseringen av nyexploatering av olika slag, från nya bostadsområden till vindkraftsparker och gruvor. Vilken typ av exploatering det handlar om ger kommunen olika möjlighet att påverka hur biologisk mångfald tas hänsyn till. Dokumentgenomgången visar att kommunerna i strategiska dokument anger att biologisk mångfald ska beaktas i samhällsplaneringen. Till vilken grad detta görs har dock inte studerats i detalj, utan är en möjlig fördjupning som kan göras i framtida studier.I vilken utsträckning kommunerna arbetar med skydd av natur varierar beroende på lokala behov och förutsättningar. Flera kommuner har inrättat kommunala naturreservat, och framhåller arbetet med skydd av natur som en viktig åtgärd för biologisk mångfald. Andra respondenter lyfter dock svårigheter i arbetet med skydd, exempelvis i form av politisk ovilja eller ekonomiska intressen som hindrar arbetet.Skötsel för att främja biologisk mångfald innefattar en mängd olika och varierade åtgärder för att till exempel främja pollinerare, undanröja vandringshinder för fisk eller minska effekterna av försurning. I stort sett alla av de kommuner som ingått i studien, med några få undantag, arbetar med skötselåtgärder av något slag.Kartläggningen synliggör kommunernas arbete med informationsspridning och utbildning. Det kan bland annat innebära att informera invånare och besökare om naturvärden som finns inom kommunen på kommunens hemsida, ge riktande informationsinsatser till invånare, civilsamhälle och företag om hur de kan bidra för att främja biologisk mångfald, stödja naturpedagogik eller att höja intern kompetens.Flera av kommunrepresentanterna uttrycker att ambitionerna i arbetet med biologisk mångfald ofta är högre än vad som går att åstadkomma i realiteten. En faktor som ofta avgör vilka åtgärder kommunerna genomför och prioriterar är möjligheterna att söka extern finansiering, vilket lyftes av representanter från såväl stora som små kommuner. Prioritering av åtgärder som ger möjligheter att utnyttja synergier med andra frågor så som friluftsliv, rekreation och besöksnäring var även något som nämndes av flera av de intervjuade, där vinsterna för biologisk mångfald ibland läggs fram som en bonus snarare än ett självändamål.För att underlätta och stärka arbetet med biologisk mångfald lyfter kommunrepresentanterna ett antal olika förslag, däribland att stärka möjligheterna att söka extern finansiering, och att utveckla samverkan och nätverk mellan kommuner. Flera efterfrågar även utökat stöd från myndigheter, större tydlighet och krav på kommuner att arbeta med biologisk mångfald.Sveriges miljömål har, enligt respondenterna, ofta en central funktion i kommunernas strategiska dokument och används för att rama in arbetet och tydliggöra syftet med vilka åtgärder som genomförs samt vilken betydelse de har för att stärka biologisk mångfald. Flera av de intervjuade menar att miljömålen ger argument till varför åtgärder ska genomföras. Samtidigt har miljömålen liten styrande funktion för arbetet och påverkar inte det vardagliga arbetet med biologisk mångfald.
  •  
15.
  • Lätt, Ambjörn, et al. (författare)
  • Avfallets roll i framtidens energisystem
  • 2019
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Avfall uppkommer i alla sektorer i samhället och påverkar miljö-, klimat- och energiarbetet i dessa. Att ha ett systemperspektiv när man belyser avfallshantering och energiåtervinning av avfall är därför viktigt. Projektet avser att dess resultat ska komma att utgöra underlag för att möta de utmaningar energibranschen står inför kring energiåtervinning av avfall samt ge nya perspektiv i avfallsdebatten. Arbetet baseras på intervjuer, workshops samt konsekvens- och scenarioanalys, i vilken scenarier för framtida avfallshantering och dess roll i energisystemet utarbetas. Projektets övergripande mål är att utreda hur avfallets roll i energisystemet kan komma att förändras i framtiden och vad det får för konsekvenser för energibranschen. För att kunna svara på detta undersöker vi hur mycket svenskt avfall som finns tillgängligt för energiåtervinning i framtiden. Vi har inte undersökt hur själva energisystemet förändras utan fokuserat på hur mycket avfall som kan vara tillgängligt. Vi har också ämnat utreda vad energibolagen egentligen har för rådighet över avfallets sammansättning och hur fjärrvärmekunderna ser på detta. Från energibranschen och avfallsbranschen menar man att det handlar mycket om en styrmedelsfråga och att lägga ansvar i rätt del av kedjan om man ska nå ett fossilfritt samhälle och komma längre än idag med fossil plast i hushållsavfallet. Fjärrvärmekunderna håller i stort med om detta och framhäver att samhällets alla aktörer har delad rådighet och skyldighet i att minska plastanvändningen i samhället. Många fjärrvärmekunder har mål om fossilfrihet eller klimatneutralitet som inte går i linje med förbränning av fossil plast för energiåtervinning. Samtidigt är man eniga om att avfallsförbränning behövs, och kommer behövas under lång tid framöver, i det svenska energisystemet som en del av avfallshanteringssystemet. Fem scenarier för framtida avfallsmängder i Sverige har tagits fram i projektet, med utgångspunkt i Konjunkturinstitutets framtidsprognos och i resultatet från workshopen Målbilder 2030 för energiutvinning ur av avfall och osäkerheter för nå dem, som hölls med representanter från energi- och avfallsbranschen. Analysen visar att den svenska avfallsmängden kommer att öka i samtliga scenarier, men att det i alla scenarier utom ett samtidigt kommer leda till konstanta eller minskade avfallsmängder till energiåtervinning, på grund av ökade krav på materialåtervinning och förväntat hög måluppfyllnad. Förutsatt att kapaciteten för avfallsförbränning i Sverige hålls konstant fram till 2035 och utnyttjas fullt ut kommer behovet av importerat avfall som bränsle minska i endast ett scenario, där de framtida återvinningskraven inte är uppfyllda. Från energibranschen trycker man på att det är en internationell klimatfråga och att energiåtervinning av avfall i Sverige kan leda till stor klimatnytta genom att erbjuda avfallsbehandlingstjänster till länder med sämre förutsättningar. Resultat från projektet visar att en övergång från deponering i Europa till energiåtervinning ger stora direkta klimatvinster då utsläpp av deponigas minskar. Vidare visar resultaten att det spelar mindre roll om avfallet energiåtervinns i Sverige eller i ett annat europeiskt land, klimatnyttan blir ändå stor. Det är dock en mycket komplex frågeställning hur det internationella avfallssystemet påverkas av handel med avfall. Kortsiktigt kan frågan vara enklare att besvara, då man ser en direkt nytta med att undvika metanutsläpp från deponier genom att exportera avfall för energiåtervinning. Långsiktigt har handel med avfall dock troligen mer intrikata konsekvenser som inte är lika intuitiva att förutse, till exempel att utveckling av sortering och avfallsförbränning i avfallsexporterande länder påverkas för att incitamenten förändras.
  •  
16.
  • Maria Almasi, Alexandra, et al. (författare)
  • Avfallets roll i framtidens energisystem -11 viktiga punkter om avfall
  • 2019
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Avfall uppkommer i alla sektorer i samhället och påverkar miljö-, klimat- och energiarbetet i dessa. Att ha ett systemperspektiv när man belyser avfallshantering och energiåtervinning av avfall är därför viktigt. Projektet avser att dess resultat ska komma att utgöra underlag för att möta de utmaningar energibranschen står inför kring energiåtervinning av avfall samt ge nya perspektiv i avfallsdebatten. Arbetet baseras på intervjuer, workshops samt konsekvens- och scenarioanalys, i vilken scenarier för framtida avfallshantering och dess roll i energisystemet utarbetas. Projektets övergripande mål är att utreda hur avfallets roll i energisystemet kan komma att förändras i framtiden och vad det får för konsekvenser för energibranschen. För att kunna svara på detta undersöker vi hur mycket svenskt avfall som finns tillgängligt för energiåtervinning i framtiden. Vi har inte undersökt hur själva energisystemet förändras utan fokuserat på hur mycket avfall som kan vara tillgängligt. Vi har också ämnat utreda vad energibolagen egentligen har för rådighet över avfallets sammansättning och hur fjärrvärmekunderna ser på detta. Från energibranschen och avfallsbranschen menar man att det handlar mycket om en styrmedelsfråga och att lägga ansvar i rätt del av kedjan om man ska nå ett fossilfritt samhälle och komma längre än idag med fossil plast i hushållsavfallet. Fjärrvärmekunderna håller i stort med om detta och framhäver att samhällets alla aktörer har delad rådighet och skyldighet i att minska plastanvändningen i samhället. Många fjärrvärmekunder har mål om fossilfrihet eller klimatneutralitet som inte går i linje med förbränning av fossil plast för energiåtervinning. Samtidigt är man eniga om att avfallsförbränning behövs, och kommer behövas under lång tid framöver, i det svenska energisystemet som en del av avfallshanteringssystemet. Fem scenarier för framtida avfallsmängder i Sverige har tagits fram i projektet, med utgångspunkt i Konjunkturinstitutets framtidsprognos och i resultatet från workshopen Målbilder 2030 för energiutvinning ur av avfall och osäkerheter för nå dem, som hölls med representanter från energi- och avfallsbranschen. Analysen visar att den svenska avfallsmängden kommer att öka i samtliga scenarier, men att det i alla scenarier utom ett samtidigt kommer leda till konstanta eller minskade avfallsmängder till energiåtervinning, på grund av ökade krav på materialåtervinning och förväntat hög måluppfyllnad. Förutsatt att kapaciteten för avfallsförbränning i Sverige hålls konstant fram till 2035 och utnyttjas fullt ut kommer behovet av importerat avfall som bränsle minska i endast ett scenario, där de framtida återvinningskraven inte är uppfyllda. Från energibranschen trycker man på att det är en internationell klimatfråga och att energiåtervinning av avfall i Sverige kan leda till stor klimatnytta genom att erbjuda avfallsbehandlingstjänster till länder med sämre förutsättningar. Resultat från projektet visar att en övergång från deponering i Europa till energiåtervinning ger stora direkta klimatvinster då utsläpp av deponigas minskar. Vidare visar resultaten att det spelar mindre roll om avfallet energiåtervinns i Sverige eller i ett annat europeiskt land, klimatnyttan blir ändå stor. Det är dock en mycket komplex frågeställning hur det internationella avfallssystemet påverkas av handel med avfall. Kortsiktigt kan frågan vara enklare att besvara, då man ser en direkt nytta med att undvika metanutsläpp från deponier genom att exportera avfall för energiåtervinning. Långsiktigt har handel med avfall dock troligen mer intrikata konsekvenser som inte är lika intuitiva att förutse, till exempel att utveckling av sortering och avfallsförbränning i avfallsexporterande länder påverkas för att incitamenten förändras.
  •  
17.
  • Mata, Erika, et al. (författare)
  • Översikt av indikatorer för hållbart boende - Del av förstudie om användbara kriterier för hållbart boende i Stockholms län
  • 2018
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Denna rapport gör en översiktlig inventering över indikatorer för miljömässig och social hållbarhet för byggande och boende. Meningen med inventeringen är att ge kunskapsunderlag för diskussioner kring hur hållbarhetskriterier kan konstrueras och användas av kommunerna i Storstockholm för att driva på hållbarhetsarbetet i stadsutvecklingen. Det finns många indikatorsystem utarbetade av olika aktörer. Indikatorer finns på olika nivåer, från byggnader till hela städer. Rapporten går igenom åtta miljöcertifieringssystem som finns på den svenska marknaden, sex uppföljningssystem som används bland kommuner i Storstockholm och 14 internationella indikatorsystem för hållbara städer. Sammanfattningsvis listas 189 indikatorer inom social-, miljömässig och ekonomisk hållbarhet samt inom förvaltning och styrning. Att välja lämpliga indikatorer beror till stor del på vilka mål man vill styra mot, samt arbetsbördan som krävs för att ta fram underlagsdata, redovisa resultat och eventuellet låter verifiera detta. Datatillgänglighet är en viktig aspekt för att välja lämpligt indikatorsystem. Uppföljnings- och rankingsystem för städer kan även handla om att redovisa strategier och planer för att uppnå mål kopplade till Agenda 2030 och nationella miljökvalitetsmål. Då jämförs inte nyckeltal utan en bedömning görs till vilken grad utvalda områden uppfylls. Rapporten ger på så vis underlag för en diskussion kring vilka hållbarhetskriterier som bäst skulle driva på stadsutvecklingen i Storstockholm.
  •  
18.
  • Matschke Ekholm, Hanna, et al. (författare)
  • Klimatanpassning 2021 - Så långt har Sveriges kommuner kommit
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Den uppvärmning som har orsakats av mänskliga utsläpp fram till idag kommer att hålla i sig i tusentals år och fortsätta orsaka förändringar i klimatsystemet. SMHI har i ett flertal studier visat att Sverige redan har blivit varmare och mer nederbördsrikt och att temperaturen kommer att stiga mer i Sverige och Skandinavien än det globala genomsnittet. Mer nederbörd ökar risken för översvämning och kan även leda till ras, skred och erosion genom försämrad markstabilitet. Andra effekter av ett förändrat klimat är förändrad mark- och luftfuktighet, förändrad snömängd, värmeböljor, torka och ökad brandrisk. Hur stora effekterna blir beror på klimatförändringarnas omfattning men också på samhällets förmåga att anpassa sig till dessa förändringar.
  •  
19.
  • Matschke Ekholm, Hanna, et al. (författare)
  • Klimatanpassning 2021 - Så långt har Sveriges kommuner kommit - pop-rapport
  • 2021
  • Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Klimatförändringarna innebär stora utmaningar för samhället. Hur stora effekterna blir berorbåde på omfattningen av det förändrade klimatet men också på förmågan att anpassa samhällettill dessa förändringar. I det arbetet har kommunerna en central roll eftersom de ansvarar föratt genomföra konkreta åtgärder som minskar samhällets sårbarhet. De flesta kommunerna som har svarat på årets enkät (160 av 180) uppger att de arbetar med klimatanpassning. Men det är stor skillnad på hur långt kommunerna har kommit visar undersökningen.
  •  
20.
  • Matschke Ekholm, Hanna (författare)
  • Möjligheter finns överallt : En undersökning av miljöarbetet bland miljöcertifierade företag i Kronobergs län.
  • 2013
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Som del i Länsstyrelsens miljömålsarbete har en rapport sammanställts med syfte att försöka förbättra och effektivisera samverkan mellan Länsstyrelsen Kronoberg och näringslivet. 77 stycken ISO 14001-certifierade företag inom områden såsom tillverkningsindustri och transportverksamhet har medverkat iundersökningen. Frågor har ställts om miljöarbete, miljöpåverkan, arbete mot miljökvalitetsmålen och vad som kanförbättras inom området.Med ett systematiskt miljöarbete står de utvalda företagen i framkant vad gäller miljöarbete, men det kan göras mer och företagen efterfrågar tips på goda exempel och förslag på åtgärder. Det behövs konkret information. Många av företagen ser gärna ett ökat samarbete och önskar informationsträffar, då kunskapen anses för låg.Energiförbrukning, transporter och avfall är de huvudsakliga miljöpåverkande områdena för de undersökta företagen. De flesta anser att dessa skulle gå att minska men saknar kunskapen och således inspiration om hur. Utmaningen för Länsstyrelsen och företagen i länet är att prioritera frågorna samt att utveckla ett passande forum där det som efterfrågas kan motsvaras.
  •  
21.
  • Matschke Ekholm, Hanna, et al. (författare)
  • Robusthetshöjande åtgärder i ett förändrat klimat – inspirerande exempel från befintlig miljö
  • 2023
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Klimatet förändras och vi ser effekterna av det redan idag med allt fler extrema väderhändelser. Klimatanpassning handlar om att planera och arbeta för att förebygga negativa effekter av klimatförändringar och extrema väderhändelser som redan är här idag och som kommer i framtiden. Att arbeta med klimatanpassning och att höja robustheten på en byggnad, en fastighet eller ett område kan innebära många olika saker. Det delade ansvaret kan försvåra genomförandet men det finns också förutsättningar för att arbeta effektivt. Med ett helhetstänk, flexibla lösningar och förståelse för robusthet kan vi komma väldigt långt. I denna exempelsamling lyfter vi fram ett antal olika åtgärder som kan bidra till att förebygga att skador uppstår eller som ökar motståndskraften mot klimatförändringar och extrema väderhändelser. Urvalet av exempel har gjorts utifrån relevant forskning och erfarenheter. De åtgärder som lyfts fram har genomförts i befintlig miljö. Exempelsamlingen syftar till att motivera och inspirera till att genomföra fler robusthetshöjande åtgärder i vårt samhälle och det är upp till var och en att bedöma lämplighet för respektive plats och åtgärd. Det finns även många fler åtgärder som är möjliga att genomföra. Därför har vi i slutet av den här rapporten ett avsnitt där vi hänvisar till andra inspirerande exempelsamlingar och åtgärdsbeskrivningar.
  •  
22.
  • Matschke Ekholm, Hanna, et al. (författare)
  • Sammanställning av mötesserien FRAMTIDSBILDER FÖR ETT KLIMATANPASSAT SVERIGE
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Rapporten sammanfattar resultaten från en mötesserie strukturerad efter de prioriterade utmaningarna i den nationella strategin för klimatanpassning. Mötesserien är framtagen utifrån att Nationella expertrådet för klimatanpassning har beställt dokumentation om expertkunskap, idéer och förslag kring organisatoriska och fysiska lösningar för hur samhället kan anpassas för ett förändrat klimat.Resultaten från mötesserien kommer att arbetas in i sammanlagt sju framtidsbilder som kopplar till de prioriterade utmaningarna i den nationella strategin för klimatanpassning. Framtidsbildernas syfte är att vara tankeväckande för hur ett framtida samhälle, givet de utmaningar som klimatförändringarna skapar, kan komma att se ut.
  •  
23.
  • Matschke Ekholm, Hanna, et al. (författare)
  • Sveriges Friluftskommun 2021
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Kommunerna har en viktig roll för friluftslivet. För att uppmärksamma och stimulera kommunernas arbete med friluftsliv delar Naturvårdsverket, Sveriges Fritids och Kulturchefsförening och Svenskt Friluftsliv årligen ut pris till Sveriges friluftskommun.Med anledning av detta genomförs en årlig enkätundersökning. Målet är att över tid mäta kommunernas arbete som bidrar till att uppnå målen. Den kommun som uppnår högst antal poäng i undersökningen utses till Sveriges Friluftskommun.Undersökningen har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Naturvårdsverket. Följande områden ingick i undersökningen:Planer för friluftsliv (kapitel 3)Information och samarbete (kapitel 4)Aktiviteter inom friluftsliv (kapitel 5)Motivering och det goda exemplet (bilaga 2)I årets undersökning har följande tre kommuner fått 32 poäng av 32 möjliga: Jönköping, Sundsvall och Olofström.Mediankommunen uppnår i undersökningen ett totalresultat på 23 poäng.Andelen poäng som kommunerna har fått av totalpoängen jämförs också med snittet av andelen poäng från de tre senaste årens undersökningar. Den kommun som har förbättrat sig mest, utses till Årets förbättrare 2021. Ett flertal kommuner i undersökningen uppnår goda resultat jämfört med snittet från tidigare år. Den kommun som har förbättrat sig mest är Partille, följt av Fagersta och Herrljunga.Årets friluftskommun 2021: OlofströmTre kommuner har fått högsta poäng och alla visar de på att de arbetar fokuserat med sikte på att stärka och utveckla friluftslivet inom kommunen. Baserat på goda exempel har Olofström valts till årets friluftskommun. 
  •  
24.
  • Nordlöf, Beatrice, et al. (författare)
  • Utmaningar och framgångsfaktorer för dagvattenhantering på kvartersmark - Erfarenhetsåterföring från kommuner och kommunala bostadsbolag
  • 2023
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Det finns ett flertal utmaningar kopplat till att hantera dagvatten i den urbana miljön. Dagvatten från urbana områden är en källa till föroreningar och för att förbättra vattenkvaliteten i recipienten krävs att dagvatten från förorenade ytor renas. Vidare väntas klimatförändringarna leda till ökade nederbördsmängder, kraftigare och mer frekvent förekommande skyfall, men även mer intensiva och mer frekvent förekommande värmeböljor. Detta ställer ökade krav på att den urbana miljön ska vara motståndskraftig och kunna hantera extrema väderhändelser. Cirka 70 % av våra städer består av kvartersmark, kvartersmarken har därmed stor potential att bidra med ytor för lokala dagvattenanläggningar som kan fördröja och rena dagvatten. Många kommuner arbetar aktivt med dagvattenfrågor både på strategisk nivå och i enskilda projekt men att hantera dagvattenfrågan i samhällsbyggnadsprocessen är utmanande. I synnerhet på kvartersmark där lagstiftningen inte medger tydlig kravställning. Syftet med denna rapport är att samla erfarenheter från kommuner och kommunala bostadsbolag som arbetat aktivt med dagvattenfrågor, för att identifiera framgångsfaktorer för hantering av dagvatten. Framgångsfaktorer har identifierats för det generella arbetet med dagvatten, men också med särskilt fokus på dagvattenhantering på kvartersmark. Inom ramen för projektet har intervjuer genomförts med de kommunala bostadsbolagen Uppsalahem och Stockholmshem, samt med Uppsala kommun, Stockholm stad, och Stockholm Vatten och Avfall. Två områden i Uppsala har också studerats i närmare detalj för att samla erfarenheter. Framgångsfaktorer har sammanställts utifrån samhällbyggnadsprocessens olika skeden, från idéstadie till förvaltning av färdiga lösningar. De största utmaningarna som identifierats är lagstiftningen som begränsar möjligheten till kravställning, samordningen mellan aktörer och skeden, och kunskapen om dagvattenfrågor. Exempel på framgångsfaktorer i tidiga skeden är att ha ett helhetsperspektiv och att eftersträva en tydlig kravställning där möjligt. Det är viktigt att dagvattenfrågan utreds ur ett helhetsperspektiv för att säkerställa att detaljplanen skapar de förutsättningar som krävs för rätt hantering av dagvattnet. Uppsala och Stockholms kommun har båda tagit fram riktlinjer som de tillämpar i detaljplaneringen kring hur stora mängder dagvatten som ska fördröjas på kvartersmark. Man använder sig även av kravställning i markanvisningsavtal och i bygglovsprocessen. Exempel på framgångsfaktorer i senare skeden är att integrera flera perspektiv och eftersträva robusta multifunktionella åtgärder, samt att ha ett nära samarbete mellan projekteringsskede och förvaltning. Genom att samordna teknikområden kan bra helhetslösningar skapas. Förvaltningens perspektiv bör inkluderas vid utformning av åtgärderna för att säkerställa att det som byggs fungerar även på lång sikt. I förvaltningsskedet uppstår utmaningar med resurssättning och drift, utmaningar som bland annat kan underlättas av en tydlig överlämning och skötselinstruktioner.
  •  
25.
  • Nyblom, Åsa, et al. (författare)
  • Matavfall i butik - Analys av samhällsförändringar
  • 2020
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Det senaste decenniet har matavfall gått från att vara en ickefråga till att bli en miljöfråga i fokus, både i samhället i stort och i livsmedelshandeln. Rapporten beskriver vilka drivkrafter och nyckelaktörer som varit avgörande för den utvecklingen inom livsmedelshandeln och pekar ut strategier som kan vara överförbara till aktörer inom andra miljöområden där förändring behöver ske.
  •  
26.
  • Rosenlund, Joacim, 1985-, et al. (författare)
  • The emergence of food waste as an issue in Swedish retail
  • 2020
  • Ingår i: British Food Journal. - : Emerald Group Publishing Limited. - 0007-070X .- 1758-4108. ; 122:11, s. 3283-3296
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Purpose Food waste is acknowledged as a major environmental issue, but the retail sector has only begun to recognise this in recent years. The purpose of this paper is to answer when, how and why food waste became important for retail in Sweden.Design/methodology/approach A mixed-methods approach was used that included a literature review, quantitative data from retail, field studies, 11 interviews and a media study consisting of newspaper articles spanning 10 years. The combined methods provided qualitative rigor and saturation.Findings Results show that the increased interest in the issue stems from several factors working together. These factors include the availability of data, the formation of actor networks working together, increased societal environmental awareness, attitude change amongst consumers and retail, and the role of media as an actor and a method for making the issue visible. In addition, results show how the issue surfaced further, as more data became available. Findings suggest that food waste became an environmental issue, and later, the focus shifted to finding solutions for retail.Originality/value The results highlight the importance for policy to implement preventive measures and strengthen incentives for retail to work with reducing food waste. Such incentives should target cheap food, education, routines, legislation and business models throughout the food chain.
  •  
27.
  • Sanne, Johan, et al. (författare)
  • Beslutsstöd för ökad resiliens för dricksvattenproducenter
  • 2020
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Resiliens (motståndskraft) för en infrastruktur är förmågan att förstå risker, förutse, förbereda sig och anpassa sig till för¬ändrade förhållanden och att motstå, reagera på och återhämta sig snabbt från störningar. Projektet har genomförts i flera steg: • Identifierat befintliga indikatorer som är lämpliga för att bedöma resiliensen i kritiska infrastrukturer. • Utvecklat en ny avancerad resiliensbedömningsmetod och ett interaktivt verktyg för att använda detta. • Tillämpat metodiken och verktygen i åtta kritiska infrastrukturer runt om i Europa. Resiliensen mäts i olika dimensioner: skalskydd, IT, organisation, samhälleligt och kunskapsmässigt. Verktyget går att anpassa till olika kritiska infrastrukturer och till olika användningar och förutsättningar. Rapporten beskriver hur detta verktyg kan ge ett värdefullt bidrag till existerande metoder för riskanalys, krishantering och kontinuitetsplanering inom dricksvattenproduktionen.
  •  
28.
  • Sanne, Johan, et al. (författare)
  • Resilience Joint Evaluation onand TestReport (JETreport)forthecasestudy"SmartResilienceProject:FOXTROT:Drinkingwatersupplysystem"
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • IVL Swedish Environmental Research Institute conducted three consecutive workshops with relevant stakeholders from the drinking water sector in Sweden. Researchers from IVL, led by Johan M. Sanne assessed the workshops. The workshops included a stress-test, based upon a scenario of microbial contamination of water, either raw water or distributed water, due to flooding as a consequence of heavy rain. The stress-test was considered a good tool for self-assessment, as an input to crisis preparation. The stress-test was considered useful as a complement to current reporting formats to politicians, not at least because it visualizes resilience in different phases of the cycle. Important outcomes include the learning process as well as a list of improvement measures, including an evaluation or priority ordering.
  •  
29.
  • Sörme, Louise, et al. (författare)
  • Matavfall i butik : analys av samhällsförändringar
  • 2019
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Rapporten beskriver hur matavfall/matsvinn under det senaste decenniet har gått från en icke-fråga till en viktig miljöfråga, i samhället och i livsmedelshandeln. Den är resultatet av ett forskningsprojekt inom Forskning om uppföljningsmått för samhällsomställningar och miljömålen.Antalet artiklar om matsvinn har ökat från 22 (2008) till 720 (2017). Genom publicering av statistik om dess matsvinnets omfattning var fokus till en början på svinnet som resursslöseri. Sedan 2016 har matavfall/matsvinn i butik rapporteras som ett gemensamt problem genom hela kedjan; producent till konsument, samt för myndigheteroch politiker. Samtidigt finns en tendens att framställa problemet som någon annans, enligt intervjustudien.Mätningens roll för att synliggöra frågan, formeringen av aktörsnätverket (SaMMa), mediernas roll som katalysator och blåslampa, samt attitydförändring hos konsumenter och i branschen har samverkat för att sätta fokus på matsvinnet.Forskningen har finansierats av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag till stöd för Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndighetens arbete med uppföljningen av miljömålen.
  •  
30.
  • Thörn, Philip, et al. (författare)
  • Klimatanpassning 2017 - så långt har kommunerna kommit
  • 2017
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • FN:s klimatpanel IPCC har dragit slutsatsen att vi människor påverkar klimatsystemet. Klimatet har redan förändrats och kommer att fortsätta att förändras framöver. I Sverige så kan vi bland annat förvänta oss högre temperaturer, mer nederbörd, ökad risk för översvämningar, ras, skred, erosion och värmeböljor. För att minska risken för negativa konsekvenser behöver samhället anpassas till ett förändrat klimat. Kommunerna spelar en viktig roll för att klimatanpassa Sverige då de har ett stort ansvar för att genomföra konkreta åtgärder och implementera klimatanpassningsarbetet. Under våren 2017 har IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med Svensk Försäkring för tredje året i rad genomfört en enkätundersökning för att kartlägga hur Sveriges kommuner arbetar med klimatanpassning. Resultaten från undersökningen har legat till grund för en jämförelse och rankning av kommunernas arbete. Syftet är att undersöka hur långt kommunerna har kommit i sitt anpassningsarbete och att uppmärksamma goda exempel. Vi vill även lyfta fram klimatanpassningsverktyget, the Adaptation Support Tool, vilket har utvecklats av EU-kommissionen och kan ge stöd till kommuner som önskar arbeta med systematiskt med klimatanpassning. Enkätundersökningen genomfördes mellan 30 januari och 8 mars 2017. Enkäten skickades ut till alla Sveriges 290 kommuner. Av dessa svarade 202 kommuner på enkäten. Totalt ingick 31 frågor, plus följdfrågor, i enkätundersökningen. Frågorna bygger på verktyget, the Adaptation Support Tool, vilket visar hur klimatanpassningsarbetet systematiskt kan genomföras i sex steg. Resultaten från enkätundersökningen visar att nästan alla kommuner (201 av 202) tror att de kommer påverkas av klimatförändringar eller extrema väderhändelser. Framförallt tror kommunerna att de kommer att påverkas av ökad nederbörd, förändrade flöden i sjöar och vattendrag samt ökad temperatur. De flesta kommunerna (9 av 10) uppger att de arbetar med klimatanpassning. Ungefär hälften av kommunerna uppger att det har fattats ett politiskt beslut i kommunfullmäktige eller i kommunstyrelsen om att kommunen ska arbeta med klimatanpassning. Drygt hälften av kommunerna (6 av 10) svarar att någon eller några är huvudansvariga för kommunens klimatanpassningsarbete. Endast 4 av 10 kommuner har kartlagt olika möjliga klimatanpassningsåtgärder och drygt hälften (6 av 10) har genomfört klimatanpassningsåtgärder. Kommunerna har överlag kommit längst vad gäller att etablera klimatanpassningsarbetet (steg 1) och att identifiera olika möjliga klimatanpassningsåtgärder (steg 3), medan de generellt inte har kommit lika långt vad gäller att utvärdera och prioritera olika anpassningsåtgärder (steg 4) och följa upp och utvärdera anpassningsarbetet (steg 6). De stora kommunerna har kommit längre i sitt klimatanpassningsarbete än de medelstora och små kommunerna. Detta är inte särskilt överraskande med tanke på att stora kommuner generellt har mer kapacitet och resurser att driva denna typ av frågor. Kustkommuner har generellt kommit längre i sitt arbete än inlandskommuner. Alla kommuner i Sverige behöver arbeta med klimatanpassning. Även om vissa kommuner är mer sårbara än andra så kommer samtliga kommuner i Sverige att påverkas av klimatförändringar. Alla kommuner behöver analysera hur de kan påverkas av framtida klimatförändringar. Kommunerna behöver bli bättre på att kartlägga olika möjliga klimatanpassningsåtgärder och vidta åtgärder för att minska sin sårbarhet. Klimatanpassningsarbetet i kommunerna behöver vara långsiktigt och systematiskt. Små kommuner har generellt inte kommit lika långt i sitt klimatanpassningsarbete som stora och medelstora kommuner och kan behöva stöd i sitt arbete. This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.
  •  
31.
  • Thörn, Philip, et al. (författare)
  • Klimatanpassning 2017 – så långt har kommunerna kommit
  • 2017
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • FN:s klimatpanel IPCC har dragit slutsatsen att vi människor påverkar klimatsystemet. Klimatet har redan förändrats och kommer att fortsätta att förändras framöver. I Sverige kan vi bland annat förvänta oss högre temperaturer, värmeböljor, mer nederbörd och ökad risk för översvämningar, ras, skred och erosion. För att minska risken för negativa konsekvenser behöver samhället anpassas till ett förändrat klimat. Klimatanpassning gör våra samhällen säkrare, grönare, mer hälsosamma och mer beboeliga. Kommunerna fyller en central funktion då de har ett stort ansvar för att genomföra konkreta åtgärder och implementera klimatanpassningsarbetet. För tredje året i rad har IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med Svensk Försäkring under våren 2017 genomfört en enkätundersökning för att kartlägga hur Sveriges kommuner arbetar med klimatanpassning. Resultaten från undersökningen har legat till grund för en jämförelse och rankning av kommunernas arbete. Syftet är att undersöka hur långt kommunerna har kommit i sitt anpassningsarbete och uppmärksamma goda exempel. Vi vill även lyfta fram ett verktyg, the Adaptation Support Tool, som kan ge stöd till kommuner som önskar arbeta mer systematiskt med klimatanpassning. Rankningen bygger på en poängsättning och summering av kommunernas svar i enkätundersökningen. Maxpoäng som kan uppnås i kommunrankningen är 33 poäng. I årets rankning kommer Uppsala på förstaplats med 33 poäng, tätt följd av Lomma och Stockholm på delad andraplats. This report is only available in Swedish.
  •  
32.
  • von Bahr, Jenny, et al. (författare)
  • Policies supporting reuse, collective use and prolonged life-time of textiles
  • 2019
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • In 2016 138 000 tonnes of new clothes and household textiles were put on the Swedishmarket (Statistics Sweden, 2017). The production of textile products causes significantenvironmental impacts. Business models engaged in reuse, collective use and prolongedlife-time of textiles therefore have a potential to contribute to reduced total textileconsumption and, as a consequence, reduced environmental impacts from textileproduction.Preceding work in Mistra Future Fashion (Watson et al, 2017) identified ten differentsupporting policy instruments for business models that extend active lifetimes ofgarments. The objective of this report is to select three of the previously identified policyinstruments and estimate the economic, environmental, social effects of these. The threepolicy instruments selected for further assessment were:- A wage subsidy earmarked for businesses that extend the active lifetime of textiles- A knowledge hub assisting businesses start up or transition to more circular models- Start-up/transition fund for business models/initiatives that extend the activelifetime of textiles.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-32 av 32
Typ av publikation
rapport (31)
tidskriftsartikel (1)
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (30)
populärvet., debatt m.m. (1)
refereegranskat (1)
Författare/redaktör
Matschke Ekholm, Han ... (19)
Ekholm, Hanna Matsch ... (12)
Nilsson, Åsa (7)
Fjellander, Liv (4)
Harris, Steve (4)
Nyblom, Åsa (4)
visa fler...
Nordin, Hanna Ljungk ... (3)
Thörn, Philip (3)
Mata, Érika (3)
Berglund, Ragnhild (2)
Zhang, Yuqing (2)
Sörme, Louise (2)
Sanne, Johan (2)
Stenmarck, Åsa (2)
Sundqvist, Jan-Olov (2)
Andersson, Tova (2)
Isaksson Lantto, Fan ... (2)
Rahmberg, Magnus (2)
Gode, Jenny (2)
Fråne, Anna (2)
Lätt, Ambjörn (2)
Hennlock, Magnus (2)
Karlsson, Annacarin (2)
Nordlöf, Beatrice (2)
Rosenlund, Joacim, 1 ... (2)
Maria Almasi, Alexan ... (2)
Perjo, Liisa (1)
Råberg, Tora (1)
Redmo, Malin (1)
Viklund, Lars (1)
Källmark, Lovisa (1)
Romson, Åsa (1)
Sörelius, Helene (1)
Ljungkvist Nordin, H ... (1)
Andreasson, Ida (1)
Watson, David (1)
Bauer, Bjørn (1)
Wennerholm, Malin (1)
Lind, Jonas (1)
Gustavsson, Mathias (1)
André, Hanna (1)
Malmheden, Sara (1)
Hedberg, Marie (1)
Eriksson, Flintull A ... (1)
Hanna Ekholm, Matsch ... (1)
von Bahr, Jenny (1)
Lidén, Peter (1)
Stenvall, Brita (1)
Lindeberg, Karin (1)
Snellström, Johanna (1)
visa färre...
Lärosäte
IVL Svenska Miljöinstitutet (21)
Naturvårdsverket (5)
RISE (5)
Linnéuniversitetet (2)
Språk
Svenska (29)
Engelska (3)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Naturvetenskap (12)
Teknik (2)
Samhällsvetenskap (1)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy