| 1. |
- Eliaso Magnusson, Josefina, et al.
(författare)
-
Att höra till eller inte? Föränderliga kapital, positioneringar och tillhörigheter från grundskola till högskola
- 2023
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - 1401-6788 .- 2001-3345.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Denna studie undersöker en tonåring och sedermera ung kvinnas tal om att i olika skolsammanhang positioneras och positionera sig själv som avvikande, ’den Andre’, den ’invandrade’, i relation till majoritetsgruppen, ’det svenska’. Mer specifikt analyseras hur olika kapital och positioneringar förändras och får olika innebörd över tid, från grundskola till högskola. Studien bygger på longitudinella etnografiska data som samlades in genom fältarbete. Här analyseras intervjuer, samtal och fältanteckningar som genomfördes med studiedeltagaren vid två nedslag, under skolgången i årskurs 9 och under tiden som högskolestudent, med hjälp av begreppen kapital och hybriditet. Studien belyser hur tillhörighet och utanförskap kan förstås och få mening på olika sätt under olika perioder i livet, och är kopplade till olika sammanhang. Studiedeltagaren förstår och motiverar sina val och handlanden genom att positionera sig själv och andra som den/de som tillhör alternativt inte tillhör, men i delar präglas denna positionering av hybriditet och motsägelsefullhet.
|
|
| 2. |
- Eliaso Magnusson, Josefina, et al.
(författare)
-
Barnlitteratur i grundlärarutbildningen med inriktning 4-6
- 2022
-
Ingår i: SMDI 15.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- En ökande andel barn och ungdomar i Sverige läser i liten grad eller inte alls litteratur på sin fritid (Nordlund & Svedjedal, 2020). Studien utgår från en pilotstudie där fyra lärosäten, och mer specifikt deras svenskkurser i grundlärarutbildning, inriktning 4-6, analyserats. Syftet är att bidra med kunskap om urvalet och användandet av barn- och ungdomslitteratur i dessa svenskkurser. Hur var och ett av de studerade lärosätena väljer att transformera målen som framgår i deras utbildningsplaner kring det senare synliggörs i deras lokala kursplaner och studieguider. Det är de två senare dokumenten som ligger till grund för vår analys. Studien utgår från teoretiska perspektiv som belyser didaktiska möjligheter till funktionell, upplevelsebaserad samt reflekterande och kritisk läsning av barn- och ungdomslitteratur i grundskolan (Schmidt, 2021). Därtill utgår vi från receptionsteoretiska perspektiv på litteraturundervisning där elevers möjliga möten med innehåll i barn- och ungdomslitteratur är centralt (Langer, 2011). Det insamlade datamaterial som bidraget utgår från är åtta kursplaner med medföljande studieguider med angiven barn- och ungdomslitteratur. I ett första steg görs en tematisk innehållsanalys (Braun & Clarke, 2006). Därefter undersöker vi skillnader såväl som likheter mellan lärosätenas urval av och användning av barn- och ungdomslitteratur i svenskkurser med inriktning mot 4-6. Preliminära resultat visar på stora skillnader vad gäller den omfattning av barn- och ungdomslitteratur som lärarstudenterna möter samt urval och didaktiska anknytningar.
|
|
| 3. |
- Eliaso Magnusson, Josefina, et al.
(författare)
-
High proficiency in markets of performance a sociocultural approach to nativelikeness
- 2012
-
Ingår i: Studies in Second Language Acquisition. - 0272-2631 .- 1470-1545. ; 34:2, s. 321-345
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- High-proficiency second language (L2) learners challenge much theory and methodology in contemporary sociolinguistic and L2 acquisition research, which suggests the need for honest interdisciplinarity when working in the interstices of style, stylization, and advanced acquisition processes. When to consider fluent and highly competent speakers of a language to be language learners in ways relevant to SLA theory is a fraught and contentious issue. This study suggests that highly fluent multilinguals provide key data on notions of nativelikeness and near-nativelikeness that are of value for understanding processes of acquisition and use. It suggests that relative judgments of nativelikeness are interactionally accomplished (membership) categorizations made on the basis of specific linguistic features relative to particular linguistic markets. The data for the study are taken from a unique population-namely, young people from multilingual family backgrounds, born and raised in Sweden, all of whom ethnically self-identify as Assyrian-Syrian but whose repertoires are complexly multilingual. All participants are generally perceived to be native speakers of Swedish on a daily basis. Nevertheless, at certain moments, these young people are reclassified as near-native or native-like. The study analyzes their narrative accounts of metalinguistic reflexivity from occasions and interactional moments when they are classified as nonstandard speakers and, therefore, near-natives or learners. The findings suggest the necessity of revisiting notions of nativelikeness and account for the phenomenon in terms of register, voice, and identity relative to different symbolic and linguistic markets.
|
|
| 4. |
- Eliaso Magnusson, Josefina, et al.
(författare)
-
Samverkansdidaktik – en möjlighet för studiehandledare på modersmålet och lärare
- 2024
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Stödåtgärden studiehandledning på modersmålet finns i Sverige för att öka elevers, och i synnerhet nyanlända elevers måluppfyllelse (SFS 2010:800). I tidigare studier framhålls att det finns ett stort behov av att utveckla bättre rutiner för samverkan mellan studiehandledare och lärare i syfte att höja studiehandledningens kvalitet (t.ex. Avery 2017; SOU 2019; Roux Sparreskog 2023). I stort saknas studier som belyser studiehandledares och lärares fungerande samverkan. Syftet med det aktuella projektet är att fylla denna forskningslucka och undersöka hur studiehandledare på modersmålet och lärare utvecklar fungerande samverkan. En sådan förutsätter ömsesidig respekt och lyhördhet för varandras yrkeskompetenser (Danermark & Kullberg 1999).Vårt projekt har en etnografisk ansats beträffande datainsamling. Vi har audioinspelat intervjuer med 8 studiehandledare och 8 lärare som på sina enheter antas ha en god samverkan med varandra. Med hjälp av fältanteckningar, foton och ljudupptagningar har vi observerat 5 studiehandledningstillfällen med några av deras gemensamma elever.I denna presentation redogörs, med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, vad studiehandledarna uttrycker att de gör när de samverkar med lärarna. Vi presenterar också, med hjälp av agency, hur studiehandledarna uttrycker att de positioner sig i relation till studiehandledarrollen. Därtill exempliferas utifrån ett studiehandledningstillfälle hur samverkansdidaktiken praktiseras. Studiens resultat har relevans när det gäller att utveckla studiehandledares och lärares samverkansdidaktik, och synliggöra hur flerspråkighet tillvaratas som resurs.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Eliaso Magnusson, Josefina, 1978-
(författare)
-
Språk, diaspora, makt : Flerspråkiga resurser och diasporaidentiteter bland unga vuxna i Sverige
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Based on three separate studies, this thesis explores diaspora identities among young adult Assyrians/Syrians in Sweden, mediated through language. The focus is on how multilingual young adults use their languages and reflect on their use of language. The young adults’ experiences of, and perceptions of, languages are studied in two different socio-geographic locations in Sweden. The theoretical concepts applied in this thesis pave the way for nuanced conceptions of diaspora. Foucault’s understandings of concepts such as resistance, power and discourse have been applied, as have Bourdieu’s notions of field, capital and habitus. With these concepts, the thesis investigates and highlights subject positions and power relations that emerged in the young adults’ language practices and meta-reflections on their use of language. Furthermore, concepts from linguistic anthropology and sociolinguistics have been applied as important complements to Bourdieu and Foucault. This theoretical and conceptual combination clarifies how the young adults’ perceived linguistic opportunities and limitations are closely linked to status and power, habitus and language ideologies. Study I deals with the construction and positioning of native and non-native speaker of a language and illuminates ideological beliefs that come with language. Highly fluent multilinguals provide key data on notions of nativelikeness and near-nativelikeness that are of value for understanding processes of acquisition and use. The study shows that relative judgments of nativelikeness are interactionally accomplished (membership) categorizations made on the basis of specific linguistic features relative to particular linguistic markets. This suggests the necessity of revisiting notions of nativelikeness and account for the phenomenon in terms of register, voice, and identity relative to different symbolic and linguistic markets. Study II examines under what conditions the minority language Suryoyo can be connected to symbolic power and become linguistic capital for young Assyrian/Syrian adults. Fieldwork in two different socio-geographic places made it possible to identify some general tendencies in the data. In order to understand the complexity of linguistic and social strategies that are developed among the young adults two notions are introduced, peripheral centre and context-specific repertoire, that combine individual- and space bound repertoires. Study III, finally, deals with social categorization experienced, reproduced, and resisted in everyday life, by observing and analyzing an interaction between one of the participants and his classmates. By applying intersectionality as the key notion in the analysis, the study indicates that valued capitals are never just about one single category. The study shows how everyday linguistic and cultural practices and various forms of capital, such as ethnicity and language, together locate individuals, according to their representations of everyday encounters across difference. In conclusion, the present thesis provides insight into the circumstances under which different languages are used and developed, and make visible some of the conditions for integration in today’s Swedish society. Thereby, it contributes to increasing our knowledge of the relationships between language, diaspora and power.
|
|
| 7. |
- Eliaso Magnusson, Josefina
(författare)
-
Språk, makt och "Den Andre" : Erfarenheter av underordning och/eller "möjliggörande" i Sverige
- 2018
-
Ingår i: Paideia. - 1904-9633. ; :16, s. 46-56
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Syftet med denna studie är att visa hur språket och kroppen används som gränsmarkörer för att skapa och skilja ut det svenska genom vardaglig språkanvändning. Detta görs med hänvisning till idén om intersektionen av indexikaliteter av "Den Andre". Därmed bidrar artikeln till att göra utbildningsaktörer medvetna om hur olika maktrelationer vävs ihop och omformar olika koncept av svenska samt betydelsen av vad det innebär att kunna svenska. Studiens resultat kan användas för att nå ökad förståelse för språkets roll och de möjligheter och begränsningar som följer av ett visst sätt att tala.
|
|
| 8. |
- Eliaso Magnusson, Josefina
(författare)
-
Språk som ingång till gemenskap
- 2010
-
Ingår i: Flerspråkighet, identitet och lärande. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144059860 ; , s. 79-94
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Eliaso Magnusson, Josefina, et al.
(författare)
-
Studiehandledares möjligheter till agency i samverkan med lärare
- 2023
-
Ingår i: Nordand. - 0809-9227 .- 2535-3381. ; 18:3, s. 157-172
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Tidigare forskning framhåller behovet av att utveckla samverkan mellan studiehandledare och lärare, eftersom samverkan avgör studiehandledningens kvalitet. Denna studie syftar till att genom studiehandledares utsagor bidra med kunskap om hur deras fungerande samverkan med lärare konkret kommer till uttryck. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med åtta studiehandledare. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys undersöks vad studiehandledarna säger att de och deras lärarkollegor återkommande gör när de samverkar. För att fördjupa analysen av det handlingsutrymme som studiehandledare möter i sin samverkan med lärare används begreppen agency (Ahearn, 2001) och ontologisk trygghet (Giddens, 1979). I resultatet framkommer att samskapande rutiner förekommer i praktikerna planering, utförande i interaktion med elever, dokumentation och uppföljning och samtal om elevens mående. Dessutom framgår hur studiehandledarna hanterar situationer när lärarna inte gör vad de förväntas göra. Resultaten visar att fungerande samverkan möjliggörs genom rutinisering som i sin tur ger plats för studiehandledares agency, såväl som deras tillgång till en arbetslivsgemenskap.
|
|
| 10. |
- Eliaso Magnusson, Josefina, et al.
(författare)
-
Uppdrag forskningscirkel: Ett ULF-projekt på landsbygden
- 2023
-
Ingår i: Utbildning & Lärande. - : Institutionen för lärarutbildning, Högskolan Dalarna. - 2001-4554. ; 17:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sweden has had the national experimental activity known as ULF – development, learning and research – running since 2017 as an investment in practice-oriented research. This study is carried out within the framework of ULF. More specifically, this study is based on experiences from two research circles with lead teachers in a rural area during 2021/2022. Through autoethnography, not only teachers’ experiences of research circles are made visible, but also those of the researchers. Here, the empirical basis also consists of the researchers’ personal stories with the aim of exploring, describing, and analyzing the research circle as a process from an inside perspective. The empirical material has been analyzed from the perspective of mediated discourse analysis (MDA). The result shows how the research circles come to constitute an epistemological development, a change of perspectives among the lead teachers. The result also shows how the research circles generate experience of autonomy. This enables the lead teachers to conduct their own school development projects in the future, such as classroom interventions with their own pupils. We argue that the research circles have an emancipatory function since they theorize the social relationship of learning.
|
|
| 11. |
- Helming Gustavsson, Maria, 1970-, et al.
(författare)
-
Svensklärares tankar om engagemang vid fiktionsläsning på högstadiet
- 2022
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie syftar till att belysa svensklärares uppfattningar av engagemang vid fiktionsläsning, inom ramen för svenskundervisning i årskurs 7–9 samt vilka förutsättningar för engagemang som de uppger finns i nämnd undervisning. Svensklärare har en viktig uppgift att stimulera elever till läsengagemang. Deras uppfattningar vad engagemang vid fiktionsläsning innebär speglas i den undervisning de bedriver, utifrån textval och läsaktiviteter. Att språka om litteratur vid litterära samtal är till exempel en sådan aktivitet som kan bidra till ett ökat engagemang, framgår det i innevarande studie. Således knyter denna studie an till temat ”Språk och litteratur – en omöjlig eller skön förening”, med betoning på skön förening.Studien har genomförts utifrån individuella intervjuer och fokusgruppsintervjuer, via zoom. Materialet har sedan analyserats tematiskt i syfte att se övergripande teman i lärarnas utsagor. Mot bakgrund av teoretisk utgångspunkt i hermeneutisk fenomenologi har innehållet i lärarnas utsagor tolkats för att få en inblick i lärarnas livsvärldar (Husserl, 2014) och förståelsehorisonter (Gadamer, 1997).Engagemang är enligt lärarna i denna studie betydelsefullt vid fiktionsläsning. De beskriver läsengagemang som sammansatt, där det handlar om att bli uppslukad, berörd, att vilja möta nya insikter samt att vilja samtala med andra om litterärt innehåll. Viktiga förutsättningar för läsengagemang i undervisning är enligt lärarna att välja fiktion som elever kan knyta an till, att ställa rätt frågor till texterna samt att undervisningsmiljön präglas av tillit och samarbete. Här behöver lärarna vägleda sina elever genom att hjälpa dem att hitta fiktion som engagerar och att lära dem ställa frågor till texterna. Detta behöver göras i en tillitsfull undervisningsmiljö där lärarna och eleverna möter fiktion och möts genom fiktion.KällförteckningGadamer, H. (1997). Sanning och metod (i urval). Daidalos.Husserl, E. (2014). Ideas: General Introduction to Pure Phenomenology. Routledge.
|
|
