| 1. |
- Eliasson, Nina, 1965-
(författare)
-
Att kommunicera skolans naturvetenskap : ett genusperspektiv på elevers deltagande i gemensam och enskild kommunikation
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Both individual and whole class communication of students are described in this thesis, which is based on a clear gender perspective. Two articles describe the participation of boys and girls in communication with the whole class, the empirical data collected consisting of videotaped lessons. The extent to which boys and girls participate in the communication is reported in the first study, and in the second the extent to which boys and girls respond to the teacher's closed or open questions about science is presented. The third study reports boys' and girls' individual communication when responding to written science questions. The summary chapter ties the results together from the perspective of Positioning Theory, making the thesis a result of Mixed Methods Research.Results show that boys participate in whole class communication more often than girls, with approximately the same level of dominance as shown in research from the early 80s. Boys also answer more questions than girls, the differences becoming apparent when teachers ask closed questions that can be answered in one or two words. In isolation, girls answer written questions to the same extent as boys, but give longer responses containing a more developed scientific language.Results showing that boys position themselves as knowledgeable more often than girls when teachers ask closed questions, are explained from the perspective of Positioning Theory. Girls more often position themselves as knowledgeable when teachers ask open questions that require reflection. In test situations, with time for reflection, the boys and girls position themselves as knowledgeable students to the same extent.Teachers need to be aware of the positioning attempts created by teaching, and consequently take into account that different approaches in teaching provide boys and girls with different access to the communication space.
|
|
| 2. |
- Eliasson, Nina, 1965-, et al.
(författare)
-
Boys' and Girls' written responses to PISA science questions
- 2017
-
Ingår i: NorDiNa. - : University of Oslo Library. - 1504-4556 .- 1894-1257. ; 13:2, s. 149-162
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- For the first time student responses to science questions from the Swedish PISA 2006 Main Study and the PISA 2015 Field Trial have been used in order to investigate differences in boys’ and girls’ written responses. Students’ correct and incorrect answers to the science questions are studied with respect to response length, the number of everyday words used, and the inclusion of nouns and long words in the responses. The results reveal that girls give longer and denser correct responses to most of the questions, compared to boys. The difference in response length cannot be explained by girls’ excessive use of the most common Swedish words, since boys and girls use the same proportion of these words. For incorrect answers the only difference between boys and girls is in the response length, since girls give longer answers than boys.
|
|
| 3. |
- Eliasson, Nina, 1965-, et al.
(författare)
-
Naturvetenskaplig begreppsförståelse : Fördjupningsrapport om elevsvar i TIMSS 2019
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här rapporten presenteras en fördjupad analys av svenska elevsvar på fyra olika kunskapsfrågor i naturvetenskap som samlats in inom ramen för TIMSS 2019.Rapporten har skrivits av Nina Eliasson och Anna-Karin Westman, Mittuniversitetet, på uppdrag av Skolverket.Syftet med analysen av elevsvaren är att fördjupa förståelsen för vilka kunskaper hos eleverna, innehållsliga såväl som kognitiva, som döljer sig i dessa svar.
|
|
| 4. |
- Eliasson, Nina, 1965-, et al.
(författare)
-
”Nu kan vi sätta ord på det vi gör” : att utveckla naturvetenskap och teknik i förskolan
- 2021
-
Ingår i: Forum för forskningsbaserad NT-undervisning. - : Linköpings universitet. - 9789179297206 ; , s. 99-106
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I detta bidrag delar vi med oss av våra erfarenheter att genomföra fortbildningskurser i naturvetenskap och teknik för pedagoger i förskolan. Syftet med kurserna är att deltagarna ska förvärva kunskaper inom teknik och naturvetenskap och få möjlighet att stärka tilltron till sin förmåga att planera och leda pedagogisk verksamhet om naturvetenskap och teknik. I den här texten beskriver vi hur kursen har genomförts. För att bedöma hur genomförandet av kursen motsvarar fastställda mål har vi utgått ifrån pedagogernas utvärderingar i anslutning till kursavslut. Från utvärderingar och diskussioner med deltagarna kan vi se flera exempel på olika framgångsfaktorer i samband med fortbildning som exempelvis en glädje över att upptäcka naturvetenskapen i det man redan gör på förskolan. Deltagarna beskriver också hur de upplever att de sänkt kraven på sig själva om att alltid kunna leverera de korrekta svaren på barnens frågor. Istället vågar de oftare ställa produktiva frågor och utforska vidare tillsammans med barnen.
|
|
| 5. |
- Eliasson, Nina, 1965-, et al.
(författare)
-
PISA 2012 - Digital problemlösningsförmåga hos 15-åringar i ett internationellt perspektiv
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I PISA 2012 genomfördes för första gången ett digitalt prov i problemlösning, i vilket ca 1250 svenska 15-åringar från 209 skolor deltog. Problemlösning kräver bland annat nyfikenhet, uthållighet och kritiskt tänkande. Att kunna lösa problem är också en av de förmågor som på senare tid alltmer har uppmärksammats som betydelsefulla för framgång i utbildning och arbetsliv. Det digitala problemlösningsprovet genomfördes av 28 OECD-länder och 16 icke OECD-länder.
|
|
| 6. |
- Eliasson, Nina, 1965-, et al.
(författare)
-
Pojkars och flickors tillgång till talutrymme i det naturvetenskapliga klassrummet
- 2019
-
Ingår i: Utbildning och Demokrati. - : Orebro University. - 1102-6472 .- 2001-7316. ; 28:3, s. 41-56
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Student´s access to communication space in the science classroom. This article is about communication in the classroom when science is on the timetable. The text is partly based on previously published results from the SONAT project, which demonstrated to what extent boys and girls choose to respond to closed or open questions from the teacher. Based on excerpts from the video-documented teaching situations, the way in which students can be positioned as knowledgeable or ignorant, in the context of science communication in science lessons during the final year of primary school, is exemplified. The results show that the type of questions posed by teachers affects the extent to which boys and girls choose to answer these questions, and consequently how they are positioned as being knowledgeable or ignorant.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Fredriksson, Ulf, 1954-, et al.
(författare)
-
Flickor och pojkar i PISA-undersökningarna
- 2018
-
Ingår i: PISA under 15 år - resultat och trender. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127819818 ; , s. 131-146
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Karlsson, Karl Göran, 1948-, et al.
(författare)
-
Naturvetenskap i PISA
- 2018
-
Ingår i: Pisa under 15 år. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127819818 ; , s. 86-103
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Mornar, Mirta, et al.
(författare)
-
Students’ Social, Emotional and Intercultural Competencies and their Developmentin School Settings
- 2020
-
Ingår i: Šolsko polje. - : Educational Research Institute. - 1581-6036 .- 1581-6044. ; 31:3-4, s. 115-137
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Over the last few decades, there has been a significant rise in the number of programmes aimed at developing students’ social, emotional and intercultural competencies. This has coincided with growing recognition of the role that schools have to play in fostering not only the cognitive, but also the social and emotional development of their students. Despite targeting separate competencies, there seem to be many similarities in approaches to students’ social and emotional learning (SEL) as well as developing intercultural skills, presenting a rationale for their integration and conceptualisation on the social, emotional and intercultural (SEI) level. The myriad of different SEI programmes provides an arsenal of useful tools for school-based SEI learning. However, choosing which programme to use, considering how to implement it and determining whether it will be effective can be quite overwhelming. Existing approaches aimed at teaching SEI competencies vary greatly depending on the programme, as does the content of the programme and its design. In this paper, we seek to tackle the question of how SEI competencies are taught, with particular emphasis on the content and theoretical or conceptual background of existing interventions, together with their methodological and organisational aspects. We also explore whether and how the evaluation of existing programmes has been conducted, the most important results and the aspects of implementation which are key to fostering the development of SEI competencies in educational contexts. This paper presents an overview of relevant aspects worth acknowledging while developing and implementing SEI programmes, and which might prove especially useful when programmes are conceptualised within the overall SEI (instead of the more often used SEL) learning framework. Given the importance of SEI competencies for the overall well-being of students (and hence their parents and school staff), we encourage researchers and practitioners to build upon these insights while developing and implementing comprehensive SEI programmes.
|
|
| 11. |
- Odak, I., et al.
(författare)
-
Teachers’ Social and Emotional Competencies : A Lever for Social and Emotional Learning in Schools
- 2023
-
Ingår i: Sociologija i Prostor. - : Institute for Social Research Zagreb. - 1846-5226. ; 61:1, s. 105-122
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The present paper focuses on social and emotional learning, and highlights empirical findings on its importance for teachers, students and schools. The importance of social and emotional learning in school settings has been a central focus of research for the last 30 years. The development of teachers’ social and emotional competencies has been an essential factor for improving social and emotional learning of students. Only when teachers are able to create a school climate in which students feel included and welcome, students can develop and enhance their social and emotional competencies. In this paper, we outline the main conceptual frameworks on social and emotional learning, emphasizing the CASEL framework, relevant for both young people and adults. We proceed by focusing on teachers’ social and emotional competencies, as teachers are one of the key figures for fostering and developing social and emotional competencies in school settings. Afterwards, we address the issue of development of teachers’ social and emotional competencies in various settings. The last part of the paper links teachers’ and students’ social and emotional competencies. We stress the importance of teachers’ social and emotional competencies for healthy teacher-student relationships, and students’ well-being and academic achievement. As teachers also need support for the development of these competencies, we advocate for comprehensive school-wide approach, in order to ensure the successful implementation of social and emotional learning in classrooms.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Oskarsson, Magnus, 1962-, et al.
(författare)
-
PISA 2015 - Bakgrund och metoder med exempel
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- År 2015 genomfördes för sjätte gången OECD:s internationella kunskaps-undersökning PISA (Programme for International Student Assessment). Studien har sedan 2000 genomförts vart tredje år och undersöker 15-åriga elevers kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik. PISA syftar också till att öka förståelsen för orsakerna till och konsekvenserna av observerade skillnader i kunskaper.Vid varje mätning turas de tre kunskapsområdena om att vara huvud-område. I PISA 2015 är naturvetenskap huvudområde för andra gången. Innehållet i PISA utformas utifrån ett ramverk som uppdateras varje gång kunskapsområdet är huvudområde. Denna rapport beskriver ramverket för naturvetenskap, läsförståelse och matematik och är en svensk sammanfattning av PISA 2015 Assessment and Analytical Framework. Science, Reading, Mathematic and Financial Literacy, som tagits fram av OECD. Rapporten innehåller också exempel på provuppgifter till eleverna. Rapporten är en bilaga till Skolverkets rapport 450, PISA 2015. 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik, där några av de viktigaste resultaten från PISA 2015 presenteras med fokus på Sverige.Författarna till denna rapport är de forskare som ansvarat för naturveten-skap, läsförståelse och matematik i PISA 2015.Eva Lundgren på Skolverket har det övergripande ansvaret för PISA i Sverige. På Skolverkets uppdrag har PISA 2015 genomförts av Mittuniversitetet i samarbete med Stockholms universitet. Mittuniversitetet har haft det operativa ansvaret och även ansvarat för naturvetenskap medan Stockholms universitet ansvarat för matematik och läsförståelse. Magnus Oskarsson har varit nationell projektledare och har tillsammans med Maria Lundgren och Lena Lenner ansvarat för studiens praktiska genomförande. Magnus Oskarsson har också tillsammans med Nina Eliasson och K-G Karlsson ansvarat för naturvetenskap. Ulf Fredriksson och Maria Rasmusson har ansvarat för läsförståelse, samt Astrid Pettersson och Samuel Sollerman ansvarat för matematik.Skolverket vill rikta ett stort tack till alla som arbetat med PISA 2015 och framför allt till de cirka 5 500 elever som deltagit och till deras lärare och rektorer!
|
|
| 14. |
- Pettersson, Astrid, et al.
(författare)
-
Problemlösning i PISA
- 2018
-
Ingår i: PISA under 15 år - resultat och trender. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127819818 ; , s. 104-114
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Rasmusson, Maria, 1973-, et al.
(författare)
-
Quality assurance in the HAND in HAND project
- 2020
-
Ingår i: Social, emotional and intercultural competencies for inclusive school environments across Europe. - Hamburg : Verlag Dr. Kovaè. - 9783339114068 - 9783339114075 ; , s. 219-233
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 17. |
- Westman, Anna-Karin, et al.
(författare)
-
Att utveckla naturvetenskap och teknik i förskolan
- 2019
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I vår presentation delar vi med oss av erfarenheter från fortbildningskurser inaturvetenskap och teknik för pedagoger i förskolan. Mittuniversitetet har på uppdragav Skolverket i flera omgångar erbjudit dessa kurser i form av kommunförlagdafortbildningskurser. I vår presentation utgår vi från pedagogernas utvärderingar avkurserna och från våra egna erfarenheter som utbildare. Syftet med kurserna är attdeltagarna dels ska förvärva kunskaper inom teknik och naturvetenskap. Deltagarnaska även få möjlighet att stärka den egna tilltron till förmågan att planera och ledapedagogisk verksamhet om naturvetenskap och teknik. Kurserna består av fyra träffaroch mellan dessa genomför deltagarna egna aktiviteter som knyts till läroplanen förförskola och det naturvetenskapliga ämnesinnehåll som tagits upp under träffarna.Uppgifterna bygger på att deltagarna ska utmanas att genomföra aktiviteter med barnute i förskoleverksamheten med anknytning till naturvetenskap och teknik. Dessaverksamhetsförlagda aktiviteter bygger på en tanke om progression från korta, enklauppgifter till mer omfattande.Från utvärderingar och diskussioner med deltagarna kan vi se flera exempel påframgångsfaktorer som exempelvis en glädje över att upptäcka naturvetenskapen i detman redan gör på förskolan. Deltagarna beskriver också hur de upplever att de sänktkraven på sig själva om att alltid kunna leverera de korrekta svaren på barnens frågor.Istället vågar de oftare ställa produktiva frågor och utforska vidare tillsammans medbarnen. Vi hoppas att vårt bidrag vid konferensen kan vara en utgångspunkt fördiskussioner om hur fortbildning på bästa sätt kan bidra till att förstärka teknik ochnaturvetenskap i förskolan.
|
|
