| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Björkvall, Anders, 1972-, et al.
(författare)
-
Flerspråkighet och multimodalitet som lärandepotential
- 2010. - 1
-
Ingår i: Flerspråkighet, identitet och lärande. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144059860 ; , s. 193-214
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dagens barn lever i ett mångfasetterat textlandskap och de flesta kommer tidigt i kontakt med olika sätt att hantera text. Barnen skriver med penna och papper eller via datorn och mobilen. De hanterar också text vid dataspelande och tevetittande. Texthanteringen sker i olika miljöer: i det egna hemmet, i kompisars hem, i skolan och för många barn på flera olika språk. Vi vet att dagens barn kommer att behöva använda och producera text på många olika sätt i framtiden. Vi vet också att flerspråkigheten är en resurs som såväl individen som samhället behöver ta vara på och utveckla. I kapitlet diskuteras hur flerspråkiga barns totala litteracitet kan utgöra en värdefull lärandepotential i skolan.
|
|
| 4. |
- Björkvall, Anders, 1972-, et al.
(författare)
-
Young children’s exploration of semiotic resources during unofficial computer activities in the classroom
- 2010
-
Ingår i: Journal of Early Childhood Literacy. - : Sage Publications. - 1468-7984 .- 1741-2919. ; 10:3, s. 271-293
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The article describes and discusses the learning potential of unofficial techno-literacy activities in the classroom with regards to Swedish 7–8-year-olds’ exploration of semiotic resources when interacting with computers. In classroom contexts where every child works with his or her own computer, such activities tend to take up a substantial amount of time. The children have access to a wide range of sites and programs and show an interest in discovering these resources. The article thus explores a previously often neglected site for learning, located in the official classroom context but involving self-chosen activities with contemporary technology. In terms of theory and methodology, social semiotic ethnography is introduced into the field of young children’s techno-literacies. It is illustrated how a social semiotic approach allows for a more detailed analysis of the semiotic resources, whereas ethnographic data are necessary for an understanding of how such resources are put to use.
|
|
| 5. |
- Engblom, Charlotte, 1969-
(författare)
-
Media literacy i klassrummet
- 2013. - 1
-
Ingår i: Literacy-praktiker i och utanför skolan. - Malmö : Gleerups. - 9789140684455 ; , s. 65-85
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Engblom, Charlotte, 1969-
(författare)
-
Medier, flerspråkighet och multimodal texthantering
- 2013. - 1
-
Ingår i: Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144080529 ; , s. 189-208
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Engblom, Charlotte, 1969-, et al.
(författare)
-
Nyanländas lärande och språkutvecklande arbetssätt : Rapport från en forskningscirkel
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport beskrivs processen i och resultatet av en forskningscirkel om nyanländas lärande och språkutvecklande arbetssätt. En utgångspunkt har varit begreppet stöttning - lärarens/pedagogens funktion som en sorts ”byggnadsställning” i elevens lärande. Det eleven inte klarar av på egen hand kan genomföras med rätt stöd - och i takt med att eleven utvecklas kan byggnadsställningen monteras ned. Stöttning har också varit en central aspekt i de fyra mindre projekt som deltagarna genomfört inom forskningscirkelns ramar.Forskningscirkeln har bedrivits inom Forum för samverkan på Uppsala universitet. Det är ett samarbete mellan universitetet och åtta kommuner i regionen: Enköping, Heby, Håbo, Knivsta, Sigtuna, Tierp, Uppsala och Östhammar. Forum för samverkans syfte är att bidra till ett ömsesidigt berikande kunskapsutbyte mellan förskola/skola/skolhuvudman och Uppsala universitet (www.forumforsamverkan.uu.se).
|
|
| 8. |
- Engblom, Charlotte, 1969-
(författare)
-
Prefabricated Images in Young Children’s Text-Making at School
- 2016
-
Ingår i: Designs for Learning. - : Stockholm University Press. - 1654-7608 .- 2001-7480. ; 8:1, s. 37-47
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In classrooms where computers are used as tools for text-making, images and photographs from e.g. Google, here called “prefabricated images”, can be selected and copied into texts and combined with writing. In this article children’s use of prefabricated images as resources for personal texts is investigated with specific focus on cohesion between the modes of image and writing. When prefabricated images occur in combination with writing about a personal experience the specific motifs shown in the image are unrelated to the text-maker, but the results of this study show that cohesion may still be obtained, for example via colour, naturalistic modality or decontextualization of the motif in the image via a close-up or a distant perspective. Copying and recontextualization of photographs are common not only in schools but also in professional settings as image banks supply images to, for example, news editors and journalists, and contemporary text creation is often characterized by “representation-as-selection” (Adami and Kress, 2010). The ability to obtain cohesion across modes can be regarded as a defining feature of success in multimodal text-making (Wyatt-Smith and Kimber, 2009), and also for the interpretation of contemporary texts.
|
|
| 9. |
- Engblom, Charlotte, 1969-, et al.
(författare)
-
Röst som ett drag i faktatexter : Exempel från nationellt prov
- 2022
-
Ingår i: Språk i skola, på fritid och i arbetsliv. - Uppsala : Association suédoise de linguistique appliquée (ASLA). - 9789187884290 ; , s. 15-30
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Syftet med studien är att belysa de underlagstexter som används vid det nationella provet i årskurs 3 från 2016 utifrån några utmärkande drag, och att undersöka vilka av dessa drag som eleverna återger i sina egna texter. I studien analyseras de 4 underlagstexterna och 101 elevtexter. En konventionell förståelse av faktatexter är att de karakteriseras av neutralitet och är fria från värderingar och åsikter. Typiska språkliga drag är tempus i presens, sambandsmarkörer, ämnesord och definitioner, och vad gäller innehåll kommunicerar de varaktig information om fenomen, från en mer insatt till en mindre insatt (Christie & Derewianka, 2010; Rose & Martin, 2012). Vår studie visar dock att de underlagstexter som eleverna läser till provet innehåller drag som kan anses atypiska för faktatexter. Vi diskuterar dragen utifrån begreppet röst som kännetecknas av bl.a. beskrivande ord, värderingar, metaforer, frågor och utrop (jfr McKenna m.fl., 2020). Jämförelsen visar att röstdragen i liten utsträckning återges i elevtexterna. Det kan bero på att uppfattningen om faktatexter som neutrala och utan värderande eller engagerande ord är stark även hos yngre elever. Kontexten kan också vara avgörande i och med att eleverna uppmanas att använda ett antal stödord när de återger de lästa faktatexterna. Fokus kan därmed i första hand ligga på att få med stödorden. Resultaten ger underlag för att belysa vilken syn på faktatexter och skrivande av sådana som det nationella provet i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 ger uttryck för. En mer övergripande diskussion om ett möjligt behov av en vidgning av förståelsen av faktatext för yngre elevers lärande om världen och textskapande avslutar artikeln.
|
|
| 10. |
- Engblom, Charlotte, 1969-
(författare)
-
Samtal, identiteter och positionering : Ungdomars interaktion i en mångkulturell miljö
- 2004
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis concerns how identity among young people (aged 16-19) living in a multicultural area in Stockholm is made relevant. The aim is to analyse the identities that arise in situated interaction between young people and their peer group and with other people in their everyday life. The material consists of arranged four-party conversations, interviews and audio tapes made by the young people themselves of everyday activities at school and during their leisure time. In the study, identity is perceived as being made relevant thorough dialogue. Identity is also seen as a strategic and flexible tool available to the individual for positioning him- or herself in a particular situation and for expressing solidarity and distance on the micro level. A topic analysis of the arranged four-party conversations shows that the young people proceed following a global structure of topics, making it possible to discern a super topic for each conversation. The types of topics chosen show similarities and can be presented as ethnicity-related, school-related and related to the setting of the recording. The preoccupation with ethnicity-related topics is partly seen as a response to the investigation itself, making double positioning necessary for the participants. An analysis of the pronoun vi 'we' is aimed at making visible the groups that the young people include themselves in and their positioning vis-à-vis each other. The situationally inclusive 'we' and the situationally in- and exclusive 'we' are used to regulate and modify conversations. The extended inclusive 'we' makes categorisations like classmate, Swede and immigrant relevant. An analysis of the ethnifications shows that ethnic identities are closely connected to the micro level and arise in contrast to or in comparison with other participants or groups outside the conversations. Ethnic identities and school-related identities are often resisted in the material. Resistance is seen as an interactional way of levelling the unequal relations that categorisation produces. It is also considered a reflection of their shared reality being just as important as the differences generated by categorisation. An intra-individual study of three young people in different everyday situations provides evidence that ethnic identities are flexible, context-sensitive and made relevant depending to a large degree on the participants at the situation at hand.
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Engblom, Charlotte, 1969-
(författare)
-
Yngre barns skärmbaserade texthantering : Multimodala texter och nya perspektiv på progression och bedömning
- 2012
-
Ingår i: Åttonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. - Stockholm. ; , s. 35-50
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artikeln behandlar det läsande och skrivande i vid bemärkelse som yngre barn ägnar sig åt via datorn i hemmiljö och i skolmiljö, och hur det kan förstås utifrån en sociosemiotisk syn på texthantering. Syftet med artikeln är att beskriva barns multimodala texthantering och relatera den till tecken på lärande, progression och den nya kursplanen i svenska (Lgr 11). Artikeln ger därmed infallsvinklar på multimodal texthantering utifrån såväl yngre barn, lärare som kursplanen. Multimodalitet och skärmbaserad texthantering kan nog fortfarande betraktas som nya begrepp i diskussioner om kursplanen i svenska och undervisning i skolan och därmed är diskussioner om bedömning av multimodala texter och synen på vad som kännetecknar progression i skapande av multimodala texter också något nytt. För barn i årskurs 1 och 2 är däremot användningen av sådana texter inte nya, utan snarare en naturlig del av att delta i det nutida textlandskapet för att kommunicera, interagera, hämta information, utbilda och roa sig. Den nya kursplanens konkretisering av multimodala och skärmbaserade texter kommer att innebära både förändrade arbetssätt med redan befintliga texter i klassrummen och att nya texter används och skapas. I artikeln diskuteras hur multimodal texthantering kan förstås och erkännas utifrån delvis nya perspektiv på både processen och produkten. De nya perspektiven innebär t.ex. att inte bara innehållet utan också semiotiska modaliteter och resurser ska anpassas på ett medvetet sätt för särskilda syften och mottagare och att de tekniska möjligheterna för kommunikativ effekt ska övervägas. I artikeln framhålls att en vidgad syn på tecken på lärande inom svenskämnet bör vara viktig för att barnen ska kunna fungera som multimodala designer och för att lärande inom andra modaliteter än verbalspråket och i kombination med verbalspråket ska kunna erkännas.
|
|
| 13. |
- Engblom, Charlotte, 1969-, et al.
(författare)
-
Young students making textual changes during digital writing : Types, causes and consequences for the texts
- 2020
-
Ingår i: Nordic Journal of Digital Literacy. - : Scandinavian University Press / Universitetsforlaget AS. - 1891-943X .- 0809-6724. ; 15:3, s. 190-201
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this small-scale study young students’ digital writing as it unfolds in real time via screen recordings is discussed. The students attend the first and third year of schooling in Sweden and are recorded during lessons. The aim is to describe students’ digital writing as they use computers to create texts, with a specific focus on the changes the students make. The type of change, its cause, whether the change results in correct or incorrect language use, and the semantic and syntactic consequences of the changes are analysed. The results show that changes are made locally, and that the students focus on dealing with software underlining that indicates problems with spelling or grammar. Revisions on deeper meaning-making levels, such as additions, insertions or reorganisations, are generally not performed even though such operations are easily accomplished with digital tools. Seven different strategies when dealing with underlining are identified, and how the students’ linguistic knowledge about spelling, rules for writing and digital literacy skills are used in explorative ways to avoid underlining is described. The students’ responsiveness toward following a correctness norm affects the semantic depth of the texts as misspelled words get erased or exchanged for more non-specific words. Syntactic structure is also affected resulting in non-conventional punctuation due to misunderstandings concerning the reason for software underlining. The outcomes show a close relationship between operational literacy and meaning-making as the content of the students’ texts often changes when underlining shows up on the screen. Identity formation is also at stake when a misunderstanding positions student as unaware of punctuation when the problem concerns the software’s rule of spacing after full stops. Different aspects of operational literacy and their significance for a social conception of literacy is suggested to inform teachers’ planning of text creation using digital tools in the classroom.
|
|
| 14. |
- Svensson, Sofia, 1969-
(författare)
-
Språkhandlingar i flerspråkiga elevers gruppsamtal : en studie av identitetskonstruktion
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this thesis is to investigate how multilingual fifth-grade pupils in Sweden construct their own and each other’s identities through verbal and non-verbal discourse acts, in group discussions of diary texts without a teacher present. The group discussions were audio and video recorded by the pupils themselves and transcribed by me as a researcher.The theoretical foundation of this study is the social constructionist view of identities as multiple, negotiable and flexible processes which are constructed in and through interaction. This is investigated through the participants’ use of discourse acts in the form of initiatives, responses and follow-ups, drawing on the Exchange Structure Model combined with interactional tools from Conversation Analysis. The use of ESM has been expanded in the study for the investigation of non-verbal discourse acts as well. Zimmerman’s framework of the three identity dimensions discourse, situated, and transportable identities has been applied to the analysis of discourse acts, to study the pupils’ identity constructions. Their use of code-switching has been studied in connection with the third identity dimension, here the transportable identity as multilinguals.The results show that the pupils as a group cannot be said to make their transportable identities as multilinguals relevant to a high degree in the group discussions. However, some of the pupils make their multilingualism relevant locally, using code-switching as a resource to express feelings, to wield power, and for face-saving effects etc.Furthermore, reciprocal contingency between the three dimensions of identity is shown by the pupils’ identity constructions and co-constructions in the group discussions. Discourse identities like initiating diary reporter, confirmation seeker, questioner, responder and endorser are constructed at the micro level of interaction by the participants using verbal and non-verbal discourse acts. These identities build up situated identities together with existing participation frames, such as leader, ‘disser’, ‘group clown’ or reluctant. Both these identity dimensions build up transportable identities as multilinguals together with tacit background information of the participants’ language proficiency. Moreover, the results show how an expanded ESM can be used for analysing both verbal and non-verbal discourse acts and the construction of all three identity dimensions.
|
|
