| 1. |
- Englund, Maja, 1982-, et al.
(författare)
-
Funktion hos markbaserade reningsanläggningari fält, komplettering
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet ”Funktion hos markbaserade reningsanläggningar i fält, komplettering” har haft som syfte att komplettera projektet ”Funktion hos markbaserade reningsanläggningar i fält” som gick ut på att utvärdera funktionen hos markbaserade reningsanläggningar – infiltrationer och markbäddar med och utan biomoduler och/eller fosforavlastning. Med hjälp av fortsättningsprojektet ökade antalet inventerade anläggningar från 101 till 157.Liksom tidigare projekt ska detta projekt ge en ögonblicksbild över hur markbäddar och infiltrationer fungerar i fält – mot bakgrund av att erfarenheter från flera håll har pekat på att det förekommer funktionsproblem som igensättningar och nedsatt rening hos denna anläggningstyp. Syftet är att komplettera projektet för att göra underlaget mer statistiskt säkert (större antal mätningar) och mer representativt med avseende på de olika förutsättningar som kan finnas i Sverige.Resultatet visar att 8 % av anläggningarna hade mycket höga nivåer av vatten (≥ 11 cm) och 9 % hade mycket höga nivåer av slam (≥ 5 cm) i spridarrören. Det finns indikationer på samband mellan mycket höga nivåer av vatten i spridarrör och funktionsfel i form av höga vattennivåer i andra delar av anläggningen, eller funktionsfel som framkommit av kommentarer. Även för mycket höga nivåer av slam finns vissa indikationer på att det är kopplat till olika funktionsfel, dock är dessa samband inte lika tydliga. Något höga nivåer av slam (2–5 cm) och vatten (3–11 cm) verkar inte ha lika starka samband med funktionsfel.Studien indikerar att större vattenbelastande installationer, t.ex. badkar större än 300 liter eller vattenreningsfilter som backspolar stora mängder vatten, inte bör släppas ut till avloppsanläggningen samt att det är viktigt att anläggningen byggs enligt den storlek som är angiven i tillståndet. Den statistiska analysen som utförts i studien tyder också på att anläggningens ålder kan vara en ”naturlig” orsak till mycket höga vattennivåer.Enligt SGU:s databas låg grundvattennivåerna under tiden för inspektionerna mycket under det normala eller under det normala (SGU 2018). Utifrån givna kriterier i projektet bedöms andelen anläggningar som inte klarar kraven på en meter till grundvattnet vara 7 %. För 53 % är det dock osäkert om kraven uppfylls eftersom det saknas kontrollpunkter som bedöms som tillförlitliga eller så ligger kontrollpunkten på för långt avstånd för att bedömas som relevant. Utan en sådan kontrollpunkt är det svårt att följa upp om avståndet till grundvattennivån ligger inom riktlinjen på en meter.Det är viktigt att komma ihåg att de inspektioner som utförts endast ger en ögonblicksbild av anläggningen och inte anläggningens funktion över tid. Att följa några anläggningar under en längre period skulle ge en bättre bild av funktionen över tid och en bättre uppfattning om hur slam- och vattennivåer kan variera i olika delar och vid olika årstider. Det saknas även undersökningar om hur t.ex. olika nivåer av slam och vatten i spridarrör påverkar reningseffekten i anläggningen samt effekten av åtgärder som t.ex. spolning eller ökad ventilation. Detta behöver studeras framöver för att öka kunskapen och ge vägledning när det gäller vilka åtgärder som kan vidtas vid olika typer av funktionsproblem.
|
|
| 2. |
- Englund, Maja, 1982-, et al.
(författare)
-
Läkemedel i källsorterade avloppsfraktioner - en kunskapssammanställning
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Källsorterande avloppssystem kan minska utsläpp av läkemedelsrester till akvatiska miljöer och möjliggör samtidigt kretslopp av näringsämnen. Kunskapen om läkemedels-förekomst i källsorterade avloppsfraktioner är dock delvis bristfällig, liksom kunskapen om vilken reducerande effekt som erhålls i de behandlings- och hanteringsprocesser som används för dessa fraktioner idag. Även kunskapen om vad som händer i miljön är begränsad vad gäller upptag i växter, nedbrytning, transport och spridning.Syftet med projektet var att samla den kunskap som finns och den forskning som pågår relaterad till läkemedel i källsorterade avloppsfraktioner i Sverige och internationellt, för att identifiera prioriterade frågeställningar framåt. Projektet syftade även till att beskriva hur behandling av avloppsfraktioner från källsorterande avloppssystem påverkar halterna av läkemedelsrester i slutprodukten.Projektet genomfördes utifrån en litteraturstudie med fokus på genomförda och pågående studier/forskning relaterad till läkemedel i källsorterade avloppsfraktioner globalt. Inga analyser har genomförts inom projektet. De data över innehåll av läkemedelssubstanser i obehandlade och behandlade fraktioner som redovisas är hämtade från tidigare genomförda studier. Förutsättningarna för studier kring läkemedel i källsorterade avloppsfraktioner varierar, vilket försvårar möjligheten att jämföra resultat och dra slutsatser kring innehåll och reduktion av läkemedel i källsorterade avloppsfraktioner.De flesta studier behandlar urin. Merparten av behandlingsmetoderna för urin är utförda i labbskala medan studier på klosettavloppsvatten är gjorda på anläggningar som är i drift idag. För latrin har endast en studie som behandlar läkemedel hittats.Olika behandlingsmetoder fungerar olika bra på olika typer av läkemedelssubstanser. För urin har tester utförts med många olika behandlingstekniker. Av de som beaktats i denna studie är det endast ozon och UV-ljus som har en bred effekt och som till störst del reducerar de flesta läkemedelssubstanser som har analyserats i urin. För klosettavloppsvatten har tre behandlingsmetoder studerats. Ingen av metoderna reducerade alla läkemedel, men behandling med UASB-reaktor gav en god reduktion då de flesta läkemedel som analyserats reducerades till ca 60 %. För latrin påverkades de flesta läkemedel varken av mesofil eller termofil rötning.De flesta studierna kring läkemedelssubstanser i miljön har fokus på akvatiska system och informationen om hur substanserna beter sig i marken är begränsade – både vad gäller nedbrytning samt läkemedelsinnehåll i växande gröda. Inom dessa områden behövs mer forskning.Läkemedel i källsorterade avloppsfraktioner är ett komplext område där flera kunskapsluckor finns och där mer forskning behövs. Förhoppningsvis bidrar denna sammanställning till en översiktlig bild av hur det kan se ut, vilken kunskap som finns inom området samt förenklar beslut och prioritering av framtida forskning.
|
|
| 3. |
- Hellsing, Maja S., et al.
(författare)
-
Scattering from Dilute and Lamellar Phase Solutions of Aerosol-OT Simultaneous Probe of Surface Structures and Bulk
- 2011
-
Ingår i: Trends in colloid andinterface science XXIV. - Berlin, Heidelberg : Springer Berlin Heidelberg. - 9783642190377 ; , s. 139-142
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The benefits of simultaneous studies of adsorbed layers and bulk structures are shown for solutions of the surfactant Aerosol-OT. Above the critical micelle concentration, Aerosol-OT forms an aligned lamellar phase at the sapphire/solution interface which is in equilibrium with a bulk phase that consists of coexisting micellar solution and dispersed lamellar phase. Measurements of the aligned surface layers and the bulk scattering from a 2% wt solution by grazing incidence and small-angle neutron scattering show that the bulk consist of lamellar structures with the same d-spacing as seen at the surface but without the surface induced alignment. The surface lamellar structure corresponds to a 10% volume fraction for a 2% wt bulk which implies that there must be coexistence of regions of different concentration. Scattering patterns measured in grazing incidence geometry clearly show the relative contributions from small-angle scattering and specular reflectivity.
|
|
| 4. |
- Herrmann, Inga, 1978-, et al.
(författare)
-
Markbaserad rening - design, funktion och bedömningkriterier vid tillsyn
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Markbaserade reningsanläggningar för avloppsvatten har använts länge i Sverige och anses som en robust och driftsäker reningsmetod. Kommunerna som ansvarar för tillsynen har vid inspektionsbesök av anläggningar observerat olika brister i sådana markbaserade anläggningar, t.ex. förhöjd slamförekomst i slamavskiljare, fördelningsbrunn, spridarledningar och/eller luftningsrör, för höga vattennivåer i delar av anläggningen och/eller problem med ventilation. Dessa problem har också uppmärksammats i olika projekt. Det är dock generellt svårt att bedöma huruvida dessa brister har en negativ påverkan på reningsanläggningens funktion. Det finns ett behov av ökad kunskap om när en markbaserad anläggning fungerar eller inte och hur detta ska bedömas, både för att en anläggning inte ska dömas ut i onödan och för att en anläggning som inte fungerar tillfredsställande får rätt typ av åtgärd.I detta projekt undersöktes design-, funktions- och tillsynsprinciper för markbaserade anläggningar med hjälp av litteraturstudier och intervjuer. Syftet var att bidra till utformning av relevanta bedömningskriterier för markbaserade reningsanläggningar som kan användas vid prövning och tillsyn. Målen var att:- granska litteraturen inom markbaserad rening för att lista viktiga faktorer som påverkar funktionen,- jämföra svenska dimensioneringskriterier för slamavskiljare och infiltrationer med kriterier som används i andra länder (Norge och USA),- beskriva hur tillsyn av markbaserade anläggningar genomförs hos kommuner som är aktiva inom tillsyn,- belysa hur olika kommuner resonerar angående bedömningen av olika typer av brister (i detta mål ingår att bedöma hur allvarliga olika typer av brister är – det vill säga om bristerna kräver en uppföljning i form av föreläggande eller förbud eller om det räcker med information eller enklare uppföljning – och hur pass stor samstämmighet som finns mellan olika kommuner vid bedömning av bristers allvarlighet),- uppmärksamma svårigheter med att bedöma funktionen i markbaserade anläggningar och peka ut framtida områden som behöver vidare arbete, samt att- sammanfatta hur tillsyn bedrivs i andra länder och resonera kring vilka lärdomar som kan dras därur.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Ulinder, Elin, et al.
(författare)
-
Metodutveckling för effektiv slutinspektion
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In Örebro municipality, Sweden, the municipal environmental organization performs an inspection of on-site wastewater treatment systems after receiving a control report and photo documentation from the homeowner. In this project 57 soil treatment systems and 50 systems with prefabricated treatment plants were inspected to evaluate the methods and instruments of the inspection, and to draw conclusions of the applicability of different checkpoints in the inspection. Furthermore, deficiencies of the treatment systems were complied, and suggestions were made of how to develop the control report, permit process and the follow-up of the permits. Some of the checkpoints, methods and instruments of the inspections were concluded to be suitable without changes, but some changes were also suggested and some of the checkpoints were considered not to be recommended as a standard in every inspection. When it comes to recommended changes, the size of the soil treatment system was one example that was hard to measure in the field. It is therefore important to make sure that the homeowner provides photo documentation with a measuring tape that show the size of the soil treatment system. Örebro municipality also needs to be tougher on requiring photo documentation on precipitation units and phosphorus traps as well as photo documentation that shows whether new pipes have been connected. The other suggested changes include service contracts, measurements of water levels in vent pipes and drainage pipes, general improvements of the control report and the photo documentation etc. Among the checkpoints that was not recommended as a standard in every inspection was testing the ventilation with a smoke cartridge, to measure the pH and temperature in prefabricated treatment plants and septic tanks, to measure and compare the depth of the distribution well with the depth of the drainage pipe at soil treatment systems and to measure groundwater level in the field. The connection between pH/temperature and functional problems needs to be clarified – preferably through a future study. The other checkpoints were considered difficult to perform in the field and was therefore recommended to be performed when there are signs of functional problems and not as a standard part of inspection. For the permit process, it was proposed to review the conditions, to clarify requirements for documentation on groundwater and service and to provide information on how the conditions are followed up. Among other suggestions for improvement were that it would be desirable to have access to a database or other documentation in the field with quick access to product information about different types of prefabricated treatment plants.
|
|
