| 1. |
|
|
| 2. |
- Bäckman, Therese, 1981, et al.
(författare)
-
Säkrare transporter av farligt gods – Ett förslag till nollvision
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Säkra transporter av farligt gods på väg och järnväg är en synnerligen komplex aktivitet i skärningen mellan juridik, teknologi, logistik, ekonomi, organisation, och individ. Graden av komplexitet ökar med frågor om styrning, säkerhet, miljöhänsyn, hållbarhet, fysisk planering, och konkurrens. Planering av forskningsarbetet, datainsamling och analys har skett i en tvärvetenskaplig kontext där forskare från juridik, logistik, informatik, och miljövetenskap deltagit. Exempel på frågeställningar som har studerats inom ramen för projektet är säkerhetsrådgivarens roll och funktion, problem och brister i transportkedjan, vilka aktörer som är involverade i transportkedjan och hur trafikpolisen utför sina operativa kontroller av transport av farligt gods. Vidare har projektet resulterat i nya forskningsfrågor att undersöka och analysera i framtiden. Det handlar bl.a. om hur våra urbana miljöer ska kunna utvecklas och möta utmaningar kopplade till transport av farligt gods. Detta presenteras närmare i ”case Älvstaden”. Studierna av regelverken som styr transporter av farligt gods, logistiska begrepp och principer som bidrar till ökad precision avseende en nomenklatur, och transportkedjan som informationsmiljö, utgör exempel som är mer teoretiskt grundade i de olika disciplinerna. På en övergripande nivå är detta ett viktigt komplement till de empiriska avsnitten och en förutsättning för att kunna tydliggöra komplexiteten i projektet. Denna kortare rapport återger viktiga resultat i projektet, och den utgör sammanfattning av en längre slutrapport som publiceras hos MSB hösten 2021. I den längre rapporten, Säkrare transporter av farligt gods genom transparent informationshantering och samverkan, återfinns nulägesbeskrivningar med tillhörande publikationer som utgör ett mer samlat resultat av projektmedlemmarnas ansträngningar. För att nå målbilden om säkra transporter samlas de viktigaste resultaten från projektet i en lista med åtgärdsförslag. Dessa förslag omfattar områden som vi anser har särskilt god potential för utveckling och ett urval av sådana åtgärdsförslag finns med i denna slutrapport.
|
|
| 3. |
- Bäckman, Therese, 1981, et al.
(författare)
-
Säkrare transporter av farligt gods genom transparent informationshantering och samverkan : Safer transport of dangerous goods by information management and collaboration
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Farligt gods kan definieras som de ämnen och föremål som kan orsaka skada på människor, miljö och egendom om de inte hanteras på rätt sätt under transport. I förhållande till den mängd farligt gods som transporteras i Sverige inträffar förhållandevis få allvarliga olyckor. Däremot inträffar en incident med farligt gods nästan varannan dag i Sverige. Syftet med projektet är att bidra till att transporter av farligt gods kan genomföras på ett så säkert, men ändå ändamålsenligt, sätt som möjligt. Utgångspunkten är att identifiera styrkor och svagheter längs transportkedjan för att olyckor med transport av farligt gods ska kunna undvikas. Inom projektet har information och kunskap samlats in direkt från privata och offentliga aktörer i transportkedjan eller med koppling till kedjan. Detta har skett genom intervjuer, möten, fältstudier, studiebesök, workshops och konferenser samt indirekt genom bland annat litteraturgenomgångar, studier av media och regelanalyser med stöd av juridisk metod. Undersökningarna har, förutom denna rapport, resulterat i ett flertal publikationer, såsom exempelvis vetenskapliga artiklar, böcker och konferensbidrag samt olika typer av presentationer. Den kanske viktigaste kunskapsspridningen har dock skett genom en nära dialog med avnämare och genom ett ömsesidigt lärande. I denna rapport återges viktiga resultat från projektet. I kap. 2-7 återfinns en nulägesbeskrivning med tillhörande publikationer som utgör ett samlat resultat av undersökningarna som utförts under projektets gång. Nulägesbeskrivningen omfattar en beskrivning och analys av följande: • transportkedjan vid transport av farligt gods (kap. 2) • transportkedjan som en informationsmiljö (kap. 3) • regelverken rörande transport av farligt gods (kap. 4) • säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods (kap. 5) • tillsyn för säkrare transporter av farligt gods (kap. 6) • problem och brister i transportkedjan (kap. 7) Kapitlen utgör ett underlag för att kunna formulera de åtgärdsförslag som presenteras i kap. 8. I det avslutande kap. 9 ges en utblick mot framtidens utmaningar. Det ska poängteras att det inte finns ett enda specifikt problem inom området för transport av farligt gods, utan det föreligger flera olika problem. Dessa problem kan enskilt eller i samverkan med varandra leda till risker som påverkar säkerheten negativt vid transport av farligt gods. Det är därför viktigt att riskerna minimeras, till fördel för ökad säkerhet. Det finns dock inte en enda lösning eftersom området är komplext med många aktörer och omfattande och detaljerade regelverk. Vi presenterar åtta åtgärdsområden som vi menar är särskilt viktiga och introducerar en målbild som består av en nollvision för olyckor, incidenter och tillbud vid transport av farligt gods. Nollvisionen preciseras i kap. 8. De aktuella åtgärdsområdena presenteras i kap. 8 och utgörs av: • Ökad medvetenhet • Ändamålsenliga regelverk • Rätt kompetens • Stärkt säkerhetsrådgivarroll • Informationstillgång • IT-system med samverkansförmåga • Synliggörande av dolt farligt gods • Effektiv tillsyn och kännbara konsekvenser Åtgärdsområdena innehåller en tillhörande problematisering för att sätta området i sitt sammanhang. Varje åtgärdsområde omfattar även en delvision som visar på vad just det området kan bidra med för att nå nollvisionen som framförs i projektet. Vidare ges exempel på konkreta åtgärdsförslag som har kunnat identifieras genom forskningen i projektet. Dessa åtgärdsförslag har särskilt god potential att kunna bidra till säkrare transporter av farligt gods.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Dane, Louise, et al.
(författare)
-
Dubbla budskap om barns rättigheter
- 2016
-
Ingår i: Svenska Dagbladet - Debatt. - 1101-2412. ; :2016-03-10
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Flera förslag på senare tid går ut på att vissa grupper av barn som vistas i Sverige ska vägras sina rättigheter. Men när det gäller barn finns i enlighet med barnkonventionen inte utrymme att ge olika rättigheter. Det skriver flera jurister gemensamt.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Erhag, Thomas, 1970
(författare)
-
Bedömning av uppehållsrätt i socialförsäkringen
- 2011
-
Ingår i: Festskrift till Lotta Vahlne Westerhäll. - Stockholm : Santérus. - 9789173590464 ; , s. 75-102
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Erhag, Thomas, 1970
(författare)
-
Country Report on Sweden
- 2010
-
Ingår i: In Becker, U et al. (Eds.) Security: A General Principle of Social Security Law in Europe. - Groningen : Europa Law Publishing. - 9789089520630 ; , s. 481-514
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
- Erhag, Thomas, 1970
(författare)
-
Finansiering av social trygghet och fri rörlighet
- 1999
-
Ingår i: I Alvstam, C-G och Lindahl, R. (Red.), Forskning om Europafrågor, skrift nr 6. - Göteborg : University of Gothenburg. - 9197223158 ; , s. 45-72
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Erhag, Thomas, 1970
(författare)
-
Free Movement Rights in Sweden
- 2023
-
Ingår i: Free Movement of Persons in the Nordic States: EU Law, EEA Law, and Regional Cooperation. - 9781509951864 ; , s. 121-146
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
- Erhag, Thomas, 1970
(författare)
-
Lagstiftarens dilemma vid tolkning av ett rättsfall – retroaktiv undantagslagstiftning med anledning av en dom om garantipension
- 2020
-
Ingår i: Eklund, H., Lerwall, L. & Lind, A-S (Red). (2020). Vänbok till Sverker Scheutz - Om rätt och att undervisa rätt. - Uppsala : Iustus. - 9789177371106 ; , s. 173-190
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den 1 januari 2020 har Sverige varit medlemmar i den Europeiska unionen i 25 år. Det är otvivelaktigt så att EU-rätten har och har haft en mycket stor inverkan på svensk rätt vilket i sig inte är det minsta märkligt eftersom medlemskapet innebär ett omfattande överlämnande av lagstiftningskompetens till EU. Med jämna mellanrum händer det dock att den rättsliga inverkan från överlämnandet av EU-kompetens får oanade effekter. Både fördragstexterna och sekundärrätten präglas i sin ordalydelse av kompromisser och är därför till delar otydliga till sin karaktär. Därmed finns det också risk för att EU-domstolens avgöranden kan bli problematiska att förstå. För den nationella domstolen som begärt ett förhandsavgörande eller för den nationella lagstiftaren kan EU-domstolens domar ibland vara mycket överraskande och innebära stora utmaningar.
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
- Erhag, Thomas, 1970, et al.
(författare)
-
Nationellt ansvar för använt kärnbränsle
- 2009
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna bok analyseras principen om nationellt ansvar, det vill säga principen att varje land tar ansvar för det kärnavfall som uppkommer inom landet. Principen har, i takt med det svenska närmandet till Europa, delvis ändrat karaktär från att ha varit en primärt politisk och moralisk princip till att bli en mer rättsligt argumenterad princip. Under de senaste årtiondena har problematiken kring ansvaret för omhändertagande av radioaktivt avfall från kärnkraftanläggningar blivit föremål för en allt intensivare debatt i Europa. Mängden högaktivt avfall från den europeiska kärnkraftsindustrin är ständigt ökande samtidigt som det i de flesta av EU:s medlemsstater saknas fastställda planer för dess slutliga omhändertagande. I denna bok analyseras principen om nationellt ansvar, det vill säga principen att varje land tar ansvar för det kärnavfall som uppkommer inom landet. Principen om nationellt ansvar är inte "svensk" men har i en svensk kontext sin egen historia. Med rötter i 1970-talets debatt som handlade om att Sverige som kärnkraftsproducerande land hade en skyldighet att ta ansvar för sina egna "atomsopor", har principen under senare decennier allt mer kommit att handla om strategier för att förhindra att den svenska lösningen för avfallshantering skall kunna komma att utnyttjas även för slutförvaring av utländskt använt kärnbränsle. Principen har, i takt med det svenska närmandet till Europa, delvis ändrat karaktär från att ha varit en primärt politisk och moralisk princip till att bli en mer rättsligt argumenterad princip. När den nationella ordningen för kärnavfallshantering, den svenska modellen, konfronteras med effekterna av en utvidgad Europeisk Union, avreglerad energimarknad och europeiska inre marknadsprinciper innebär detta en rättslig utmaning. Är den svenska principen om nationellt ansvar för använt kärnbränsle hållbar i dagens EU?
|
|
| 31. |
- Erhag, Thomas, 1970, et al.
(författare)
-
Nationellt eller gemensamt ansvar för kärnavfall i EU
- 2006
-
Ingår i: Samhällsforskning 2006 : betydelsen för människorna, hembygden och regionen av ett slutförvar för använt kärnbränsle. - Stockholm : Svensk kärnbränslehantering AB. - 9197614130 ; , s. 103-115
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
- Erhag, Thomas, 1970
(författare)
-
Om tillhörighetsregler i socialförsäkringen
- 2018
-
Ingår i: i Erhag, T., Levinder, P. & Lind, A-S. (Red.) (2018). Socialrätt under omvandling - om solidaritetens och välfärdsstatens gränser. - : Liber. - 9789147113088 ; , s. 154-172
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 37. |
- Erhag, Thomas, 1970
(författare)
-
Overview of the Special Issue : EU CITIZENSHIP, FREE MOVEMENT AND RESIDENCE-BASED SOCIAL SECURITY SCHEMES, special issue edited by Thomas Erhag
- 2016
-
Ingår i: European Journal of Social Security. - 1388-2627. ; 18:2, s. 94-100
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Th e aim of this Special Issue is to describe and analyse the responses of residencebased social security schemes in relation to free movement as it is formulated in EU Law. Th e articles contain accounts on how legislative changes in residence-based schemes have been made in various EU Member states and refl ections on how these changes have led to changes in the values underpinning social security systems in these countries. Th is introduction address the issues on how free movement creates pressure on national law, and gives an overview of the content and aims of the Special Issue.
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
- Erhag, Thomas, 1970
(författare)
-
Residence in Social Security and Taxation
- 2004
-
Ingår i: Langer, R. & Sakslin, M. (eds). Co-ordinating Work-Based and Residence-Based Social Security. - Helsinki. - 9789514594618 ; , s. 143-169
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 42. |
- Erhag, Thomas, 1970, et al.
(författare)
-
Retroaktivitet i social trygghetsreglering
- 2013
-
Ingår i: I Ketscher, K. Lilleholt, K. Smith, E & Syse, A (Red) Velferd og rettferd, Festskrift til Asbjörn Kjönstad 70 år. - Oslo : Gyldendal. - 9788205424432 ; , s. 139-153
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
- Erhag, Thomas, 1970
(författare)
-
Social security during the pandemic – the case of Sweden
- 2021
-
Ingår i: Social security in times of corona - a legal comparison of selected European countries. - A T H E N S - T H E S S A L O N I K I : SAKKOULAS PUBLICATIONS. - 9789606483455 ; , s. 155-176
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The ongoing COVID-19 pandemic has had a substantial impact on Swedish society, and has given rise to an increased need for social protection and consequently, to growing pressure on the social security system. The social security system is a social “infrastructure” that is designed to alleviate social risks by providing financial assistance when such risks materialise. During 2020, social security has been a key instrument in distributing financial support in the wake of rising sickness absences, measures to contain the spread of infection, ease the pressure on the health care system and to provide support for the unemployed.
|
|
| 45. |
- Erhag, Thomas, 1970
(författare)
-
Sweden
- 2002
-
Ingår i: In Pieters, D. The Social Security Systems of the Member States of the European Union. - Antwerpen : Intersentia. - 9050952410 ; , s. 315-329
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 46. |
- Erhag, Thomas, 1970
(författare)
-
The Swedish Old Age Security System in 2020
- 2021
-
Ingår i: Schneider, S. M., Petrova, T., & Becker, U. (Eds.). (2021). Pension Maps: Visualising the Institutional Structure of Old Age Security in Europe and Beyond, 2nd Edition. doi:10.17617/2.3359088. - Munich : Max Planck Gesellschaft. ; , s. 411-427
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 47. |
- Erhag, Thomas, 1970
(författare)
-
Under Pressure? – Swedish Residence-based Social Security and EU Citizenship
- 2016
-
Ingår i: European Journal of Social Security. - 1388-2627. ; 18:2, s. 207-231
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Th is article analyses the impact of free movement of persons on Swedish residencebased social security in the areas of old-age pensions, health care and social assistance. Since becoming a member of the EU in 1995 Sweden has made both minor and larger adaptations of various residence concepts in social security law. Th e article describes these legislative changes and analyses the practical implications for migration as well as whether the changes have had a deeper impact on values in Swedish social security. Th e analysis shows that the Swedish legislator and courts are struggling to strike a balance between residence-based social security and free movement of persons. An early − and also a major − change was to turn the guarantee-level pension into a pro-rata scheme. To follow up the consequences of this, a special non-contributory benefi t had to be introduced to prevent an infl ow of applicants into social assistance. However, this benefi t has proved to be vulnerable to mobility. Th e implementation of Directive 2004/38 was made without any real changes of social security legislation. At a later stage this led to diffi culties in the application of the various residence-concepts in Swedish law. Th e legislator is now using various techniques to improve access to residence-based benefi ts and, at the same time, ensure a minimum coverage for migrants to ensure that the basic values of Swedish social security as well as international obligations are fulfi lled.
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
|
|
