↓ Direkt till sidans innehåll
↓ Direkt till sidans sekundära innehåll (sidomenyn)

Träfflista för sökning "WFRF:(Eriksson Jenny 1975 ) "

Sökning: WFRF:(Eriksson Jenny 1975 )

Resultat 1-48 av 48

Sortera/gruppera träfflistan

Sortering: Träffar per sida:

Numrering	Referens	Omslagsbild	Hitta
1.	Eriksson, Jenny, 1975-, et al. (författare) Skattning av cykeltrafikarbetet : en pilotstudie i tre kommuner 2022 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Nationellt (via gång- cykel- och kollektivtrafikmålet), regionalt och i många av Sveriges kommuner finns målsättningar om ökad cykling. Dessa målsättningar är dock svåra att följa upp, då cykeltrafikens storlek inte mäts och följs upp. Med de metoder som används idag för flödesmätningar är det inte möjligt att skatta cykeltrafikarbetet i hela kommunen, då flödesmätningarna inte genomförs på systemnivå för det cykelbara vägnätet. Det övergripande syftet med pilotstudien är att ta fram en accepterad, tillförlitlig, tillämpbar och enhetlig metod för att skatta cykeltrafikarbetet i kommunen genom flödesmätningar. Kommunerna Stockholm, Uppsala och Östersund ingår i pilotstudien. Det genomfördes 135 veckomätningar i varje kommun; 100 på gång- och cykelvägnätet och 35 i blandtrafik, uppdelat på fem etapper. De kontinuerligt mätta flödespunkterna användes som information för uppräkning på helårsnivå. Cykelvägnätet omfattar inte grusvägar, enskilda väghållare och vägar med skyltad hastighet 80 km/h och högre. Länkarna delades in i stratum, där det i varje stratum gjordes ett systematiskt urval på den totala länklängden. Skattningsmetoden tog hänsyn till både rum och tid. Under det brutna året vecka 35 år 2020 till vecka 34 år 2021 cyklades det 145±43 miljoner kilometer i Stockholm, 59±23 miljoner kilometer i Uppsala och 9±3 miljoner kilometer i Östersund. Osäkerheten i skattningen, utgör mellan 30 och 40 procent av punktskattningen. Det är en ganska stor osäkerhet i skattningen, men tillräckligt liten för att se att det exempelvis är skillnader mellan kommunerna. Något som framkommit i denna studie är att cyklandet i blandtrafik inte är försumbar och kommunerna bör ha detta i beaktande. För att studien ska komma till sin rätt bör den upprepas en gång till i minst en av dessa kommuner.
2.	Eriksson, Jenny, 1975-, et al. (författare) Intressent- och behovsanalys för resvaneundersökningar : resultat från intervjuer och enkätundersökning 2017 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I Sverige genomförs en nationell resvaneundersökning med viss regelbundenhet med Trafikanalys som ansvarig myndighet. Undersökningen har problem med bortfall, täckning, kostnader och uppgiftslämnarbörda. Ett projekt pågår som syftar till att utveckla nya metoder för att samla in data om personers mobilitet. Projektet är indelat i fem arbetspaket, varav detta arbete är ett. Syftet är att utföra en intressent- och behovsanalys avseende framtida resvaneundersökningar. I detta ingår att identifiera syften och frågeställningar som resvaneundersökningar ska kunna hantera och besvara.Det genomfördes 20 telefonintervjuer och utskick av webbenkät till 142 personer (svar från 81 personer, svarsfrekvens 57 procent). Intressenterna delades in i tre olika grupper: offentlig sektor, forskningsorganisation och övriga aktörer. Tillsammans med egna erfarenheter har en analys gjorts av vad som efterfrågas från den nationella resvaneundersökningen. Frågeställningar som centrala för användare av resvaneundersökningar är val av färdsätt, resans ärende samt mått på hur resvanorna förändras över tid och hur olika grupper reser. För detta behövs både uppgifter om individen och resorna. Utöver detta önskar man bra data på kommunal nivå eller lägre. Dock kan Trafikanalys i nuläget inte erbjuda den möjligheten, men här finns det möjlighet för kommuner, regioner och andra aktörer att välja ett extraurval från den befintliga nationella resvaneundersökningen.
3.	Eriksson, Jenny, 1975-, et al. (författare) New ways of collecting individual travel information : Evaluation of data collection and recruitment methods 2018 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract The overall purpose of the project is to conduct a demonstration study that shows how two data collection methods that have been developed to collect travel survey data perform in the field, and how they perform compared with traditional TS (i.e., postal questionnaires and/or telephone interviews). The project is also intended to provide a better understanding of the ways in which different recruitment methods of respondents can be used so that future TS can be more cost effective.The two collection methods tested consist of a mobile app and an online questionnaire with a map to assist the respondents to identify travel destinations. Three recruitment methods were used, i.e., recruitment via random sampling, a web panel, and crowdsourcing. The portion of the random sample that received an online questionnaire was divided into two groups. Half the group was given no incentive, while the other half received a gift card worth SEK 100 after answering the questioner. Those who were recruited via a web panel and were to use the mobile app were rewarded in the form of a gift card worth SEK 100 if, at minimum, they made corrections to trips made on one day registered in the mobile app. A nonresponse analysis was performed of the random sample for both the online questionnaire and the mobile app. Cost estimates for each collection method and recruitment method were also performed, as were uncertainty estimates.Overall, the study shows that the mobile app registered significantly more trips per respondent than did the online questionnaire, while the distances travelled were comparable. There are several possible interpretations of this. One is that people who responded to the online questionnaire either forget about and/or combined short trips (particularly trips made for the purposes of leisure or shopping, and using the travel modes walking and car). One presumable explanation for this is that it is easier to confirm/correct the trips that the mobile app suggests than it is to recall and enter all trips in an online questionnaire. Another possible interpretation is that people responding to different data collection methods have different travel patterns. Yet another explanation is connected to technique issues regarding the different data collection methods.
4.	Eriksson, Jenny, 1975-, et al. (författare) Nya sätt att samla in individuell resvaneinformation : Utvärdering av insamlings- och rekryteringsmetoder 2018 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Inom samverkansprogrammet Nästa generations resor och transporter, som Trafikanalys är huvudansvarig för, har man identifierat ett behov av att finna och utveckla nya lösningar för resvaneundersökningar (RVU:er). Bakgrunden till detta är bland annat sjunkande svarsfrekvenser med dagens metoder, vilket skulle kunna ge problem med representativiteten. Det anses som mycket angeläget att utveckla nya metoder för datainsamling för framtidens RVU:er, både på kort och lång sikt.Det övergripande syftet med projektet är att göra en demonstrationsstudie som visar hur två datainsamlingsmetoder som har utvecklats för att samla in resevaneundersökningsdata presterar i fält, samt hur de presterar jämfört med ”traditionell” RVU (postal enkät och/eller telefonintervjuer). Projektet syftar också till att få bättre förståelse för hur olika rekryteringsmetoder kan användas för att framtida RVU:er ska kunna bli mer kostnadseffektiva. De två insamlingsmetoder som testats är webbenkät med karta och mobilapp. Tre rekryteringsmetoder har använts och dessa är rekrytering via slumpmässigt urval, webbpanel och crowdsourcing.
5.	Forsman, Åsa, 1972-, et al. (författare) Prognosintervall för antal allvarligt skadade i vägtrafikolyckor 2016 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Syftet med denna studie har varit att visa hur stor osäkerheten är i prognoserna för antalet allvarligt och mycket allvarligt skadade personer inom olika delpopulationer, med avseende på geografiska områden, trafikantkategorier, ålder och kön. Måttet allvarlig skada används både för att följa den allmänna trafiksäkerhetsutvecklingen i Sverige och i mer specifika studier om till exempel olika trafikantgrupper. Som allvarligt skadad definieras den som i samband med en vägtrafikolycka får skador som leder till minst 1 procents permanent medicinsk invaliditet. Som komplement används också begreppet mycket allvarlig skada som definieras på motsvarande sätt men avser skador som leder till minst 10 procents permanent medicinsk invaliditet. Eftersom invaliditetsgraden inte är känd vid olyckstillfället prognosticerar man istället antal allvarligt och mycket allvarligt skadade. Grunden för prognoserna är Strada, den nationella databasen för vägtrafikolyckor i Sverige, och en metod som tagits fram av Folksam som baseras på risken att en persons skador kommer att leda till permanent medicinsk invaliditet i framtiden. Osäkerheten i prognoserna illustreras med prognosintervall. Det visade sig under arbetets gång att härledningen av prognosintervallen var relativt rättfram för fallet med en skada per person men betydligt svårare när personerna kunde ha en kombination av flera olika skador. Prognosintervallen bestämdes därför med hjälp av simulering istället för teoretiska beräkningar.
6.	Silvano, Ary P., 1975-, et al. (författare) Comparing respondent characteristics based on different travel survey data collection and respondent recruitment methods 2020 Ingår i: Case Studies on Transport Policy. - : Elsevier. - 2213-624X .- 2213-6258. ; 8:3, s. 870-877 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Internet offers new ways of collecting travel data, such as online questionnaires and smartphone applications which can be further combined with new recruitment methods, such as web panels and crowdsourcing. However such non-random recruitment methods may also have an impact on the characteristics of the recruited respondents. This paper investigates the characteristics of respondents’ profiles resulting from new recruitment methods (i.e., random sample, web panel and crowdsourcing) combined with an online questionnaire and a mobile application, compared to a register population. The results show that only the randomly recruited mobile app responses did not deviate significantly from the register data. However, this method shows the lowest response rate. The web panel attracted more respondents who were not gainfully employed, cohabiting in a flat without children. On the other hand, crowdsourcing deviated the most from the register data, although it showed the highest number of responses in both collection methods, particularly with regard to the online questionnaire. Crowdsourcing attracted many more women within the working age bracket (25–64), gainfully employed, holding a driving licence, most likely childless and cohabiting. An improvement in number of respondents and data richness may be a trade-off for traditional methods combined with online questionnaires and mobile app usage. A possible approach may include (i) a full scale traditional travel survey (e.g., every five years), (ii) online web panel surveys annually, to monitor changes over time, and (iii) mobile app surveys to increase data accuracy in terms of trip attributes. An interesting future research direction is to investigate different approaches to weighting the collected travel information, especially for the web panel and crowdsourcing recruitment methods.
7.	Danial, Josef, 1987-, et al. (författare) Jämförelse av flöde och hastigheter från två olika cykelmätningsutrustningar 2017 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Syftet med denna studie har varit att jämföra flöden och hastigheter från två olika mätutrustningar för cykel. Resultatet har också jämförts med videofilmsbearbetade data och manuella räkningar. Mätutrustningarna som använts är Viscandos utrustning OTUS3D och VTI:s TA-89. OTUS3D är ett kamerasystem med 3D-funktion och den detekterar rörelse/spår och klassificerar sedan dessa i olika trafikantkategorier. TA-89 (där TA står för trafikanalysator) har utvecklats av VTI och är anpassat för detektering av både cyklar och motorfordon. Vi har också använt oss av en videokamera som finns i OTUS3D-systemet, för att möjliggöra en manuell beräkning.Mätplatsen för studien är en gång- och cykelbana som går över en ås i Vallaskogen i Linköping. Området ligger mellan stadsdelen Östra Valla och universitetsområdet. Det är en ganska brant lutning där riktningen mot universitetsområdet är uppförsbacke och riktningen mot Östra Valla/centrum är nedförsbacke. Fem dygn som inte innehöll bortfall valdes för analyserna. Det blev tidsperioderna 3–4 september (lördag och söndag) och 6–8 september (tisdag till torsdag). Utöver det valdes en timme med högt flöde och en timme med lågt flöde där även videofilmsbearbetning skedde. Dessutom använde vi en timme och 50 minuters manuell räkning.
8.	Elks, Cathy E, et al. (författare) Thirty new loci for age at menarche identified by a meta-analysis of genome-wide association studies 2010 Ingår i: Nature Genetics. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1061-4036 .- 1546-1718. ; 42:12, s. 1077-85 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract To identify loci for age at menarche, we performed a meta-analysis of 32 genome-wide association studies in 87,802 women of European descent, with replication in up to 14,731 women. In addition to the known loci at LIN28B (P = 5.4 × 10⁻⁶⁰) and 9q31.2 (P = 2.2 × 10⁻³³), we identified 30 new menarche loci (all P < 5 × 10⁻⁸) and found suggestive evidence for a further 10 loci (P < 1.9 × 10⁻⁶). The new loci included four previously associated with body mass index (in or near FTO, SEC16B, TRA2B and TMEM18), three in or near other genes implicated in energy homeostasis (BSX, CRTC1 and MCHR2) and three in or near genes implicated in hormonal regulation (INHBA, PCSK2 and RXRG). Ingenuity and gene-set enrichment pathway analyses identified coenzyme A and fatty acid biosynthesis as biological processes related to menarche timing.
9.	Eriksson, Anna-Lena, 1971, et al. (författare) SHBG gene promoter polymorphisms in men are associated with serum sex hormone-binding globulin, androgen and androgen metabolite levels, and hip bone mineral density. 2006 Ingår i: The Journal of clinical endocrinology and metabolism. - : The Endocrine Society. - 0021-972X .- 1945-7197. ; 91:12, s. 5029-37 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract CONTEXT: SHBG regulates free sex steroid levels, which in turn regulate skeletal homeostasis. Twin studies have demonstrated that genetic factors largely account for interindividual variation in SHBG levels. Glucuronidated androgen metabolites have been proposed as markers of androgenic activity. OBJECTIVE: Our objective was to investigate whether polymorphisms in the SHBG gene promoter [(TAAAA)(n) microsatellite and rs1799941 single-nucleotide polymorphism] are associated with serum levels of SHBG, sex steroids, or bone mineral density (BMD) in men. DESIGN AND STUDY SUBJECTS: We conducted a population-based study of two cohorts of Swedish men: elderly men (MrOS Sweden; n congruent with 3000; average age, 75.4 yr) and young adult men (GOOD study; n = 1068; average age, 18.9 yr). MAIN OUTCOME MEASURES: We measured serum levels of SHBG, testosterone, estradiol, dihydrotestosterone, 5alpha-androstane-3alpha,17beta-diol glucuronides, androsterone glucuronide, and BMD determined by dual-energy x-ray absorptiometry. RESULTS: In both cohorts, (TAAAA)(n) and rs1799941 genotypes were associated with serum levels of SHBG (P < 0.001), dihydrotestosterone (P < 0.05), and 5alpha-androstane-3alpha,17beta-diol glucuronides (P < 0.05). In the elderly men, they were also associated with testosterone and BMD at all hip bone sites. The genotype associated with high levels of SHBG was also associated with high BMD. Interestingly, male mice overexpressing human SHBG had increased cortical bone mineral content in the femur, suggesting that elevated SHBG levels may cause increased bone mass. CONCLUSIONS: Our findings demonstrate that polymorphisms in the SHBG promoter predict serum levels of SHBG, androgens, and glucuronidated androgen metabolites, and hip BMD in men.
10.	Eriksson, Jenny, 1975-, et al. (författare) An analysis of cyclists' speed at combined pedestrian and cycle paths 2019 Ingår i: Traffic Injury Prevention. - : Taylor & Francis. - 1538-9588 .- 1538-957X. ; 20:sup3, s. 56-61 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Objective: In Sweden, cyclists, pedestrians, and moped riders share the space on combined pedestrian and cycle paths, and their speeds may differ greatly. As a starting point, this article studies the speed component and how cyclists' speed varies at pedestrian and cycle paths depending on the day, week, and year; road user composition; and road design.Methods: Three data sources were used: 1) Existing measurements of cycle speed and flow at 17 sites in 3 different Swedish municipalities; 2) complementary measurements of cycle speed and flow at 5 sites; and 3) roadside observations of bicycle types at these 5 new sites.Results: The average speed of cyclists on the paths varied between 12.5 and 26.5 km/h. As expected, the lower average speeds were found in uphill directions, near intersections, and on paths with high pedestrian flows. The higher speeds were found in downhill directions and on commuter routes. In all, 70%-95% of road users observed on pedestrian and cycle paths were cyclists, and 5%-30% were pedestrians. The 2 sites with the highest proportion of electric-assisted bicycles and racer bicycles also had the highest average speeds.Conclusions: The relationship between bicycle type and measured speed was not entirely clear, but the results suggest that paths with higher proportions of electric and racer bicycles have higher average speeds. There also appears to be a connection between average speed and the width of the distribution; that is, the higher the average speed, the wider the speed distribution. More research is needed on how speed levels and speed variance affect accident risk.
11.	Eriksson, Jenny, 1975- (författare) Användning av MCS-data för skattning av ÅDT - Göteborg : Etapp 2 2012 Rapport (populärvet., debatt m.m.)
12.	Eriksson, Jenny, 1975- (författare) Användning av MCS-data för skattning av ÅDT - Stockholm : Etapp 2 2012 Rapport (populärvet., debatt m.m.)
13.	Eriksson, Jenny, 1975-, et al. (författare) Cyclists’ speeds : field obervations and measurements 2018 Ingår i: 7th International Cycling Safety Conference, ICSC2018, 10-11 October 2018, Bacelona, Spain. Konferensbidrag (refereegranskat)abstract The purpose of this paper is to enhance the understanding of cyclists’ speed on pedestrian and cycle paths and to understand how cyclists adapt their speed to other road users and the surrounding environment. The paper is based on a study where three different data sources were used: existing measurements of cycle speed and flow in three different Swedish municipalities, Eskilstuna, Linköping and Stockholm (19 sites); new measurements of cycle speed and flow in Linköping (4 sites) and Stockholm (1 site); and road side observations of bicycle types at these five sites.The average speed of cyclists on the paths varied between 15 and 25 kilometres per hour. As expected, the lower average speeds were found in uphill directions, near intersections and on paths with high pedestrian flows. The higher speeds were found in downhill directions and on commuter routes. In all, 70–95 percent of the road users observed on pedestrian and cycle paths were cyclists while 5–30 percent were pedestrians. The most common type of bicycle used was a comfort bike, followed by a trekking bike. Electric assisted bicycles and racer bikes occurred at all sites, with a proportion of 1–10 percent and 1–15 percent, respectively. The relationship be-tween bicycle type and measured speed was not entirely clear, but the paths with higher pro-portions of electric and racer bikes generally had higher speeds. There also appears to be a con-nection between average speed and the width of the distribution – the higher the average speed, the wider the speed distribution. More research is needed on how this affects the accident risk.
14.	Eriksson, Jenny, 1975-, et al. (författare) Cyklisters hastigheter : Kartläggning, mätningar och observation 2017 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract På gång- och cykelvägar blandas många olika trafikanter med skilda hastighetsanspråk. Skillnader i hastighet skulle kunna vara en orsak till brister i samspel trafikanterna emellan och till att incidenter och olyckor uppstår. Syftet med detta projekt är att få ökad kunskap om cyklisters hastigheter på gång- och cykelvägar och förståelse för hur cyklisterna anpassar hastigheten till omgivande trafikanter och trafikmiljö. Tre olika typer av data har använts: Hastighet och cykelflöde från tidigare mätningar i kommunerna Eskilstuna, Linköping och Stockholm på totalt 18 platser; hastighet och cykelflöde i Linköping (4 platser) och Stockholm (1 plats) från nya mätningar; observationer avseende typ av cyklar vid dessa fem platser. Utöver detta har vi också sammanställt några utvalda referenser.Data visar att cyklisternas medelhastighet på utvald sträcka varierar mellan 15 och 25 kilometer i timmen. Som väntat förekommer de lägre medelhastigheterna i uppförsbacke, vid närhet till korsning och vid stort fotgängarflöde medan de högre framför allt märks i nedförsbacke och på pendlingsstråk. Vi kan inte påvisa någon generell ökning av cyklisternas hastighet i ett längre tidsperspektiv, vare sig i medelhastighet eller andel cyklister som håller högre fart än 30 kilometer i timmen. Däremot har cykelflödet ökat på många platser. Det innebär att antalet cyklister som håller en hög hastighet, exempelvis över 30 kilometer i timmen, ökar, även om inte andelen ökar. Detta kan felaktigt uppfattas som ökade medelhastigheter. Ungefär 70–95 procent av de trafikanter som observerades på gång- och cykelvägarna var cyklister och cirka 5–30 procent var fotgängare. En ytterst liten andel var mopedister, endast 0,2 procent. Komfortcykeln var den vanligast förekommande typen av cykel, följt av trekkingcykel. Elcykel förekom på alla platser, men i varierande omfattning från 1 till 10 procent. Racercykel förekom också på alla platser, mellan 1–15 procent. Sambandet mellan typen av cykel och hastighetsanspråk är inte helt entydigt, men resultaten stöder påståendet att cyklister på elcykel och racercykel har högre hastighetsanspråk.
15.	Eriksson, Jenny, 1975-, et al. (författare) Enhetlig metod för cykelflödesmätningar : en förberedande studie 2019 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Nationellt, regionalt och i många av Sveriges kommuner finns målsättningar om ökad cykling. Dessa målsättningar är dock svåra att följa upp, då cykeltrafikens storlek inte mäts och följs upp i samma omfattning som exempelvis biltrafiken. Myndigheten Trafikanalys fick i uppdrag av regeringen att utveckla och föreslå en enhetlig metod för systematiska mätningar av cykeltrafik på lokal och regional nivå och det arbetet avrapporterades i januari 2018. Cykeltrafiken kan mätas på olika sätt och de två vanligaste metoderna är via flödesmätningar i gaturummet eller via resvaneundersökningar. I denna rapport fokuserar vi enbart på cykelflödesmätningar i gaturummet. Nuvarande upplägg av cykelflödesmätningar gör det inte möjligt att skatta cykeltrafikarbetet i kommunen, då det inte genomförs några flödesmätningar på systemnivå för hela det cykelbara vägnätet. För att nå en bred tillämpning, behöver det utredas vilka eventuella hinder som finns för att använda Trafikanalys enhetliga metod vilket förslagsvis görs i följande tre steg, där steg 1 beskrivs i denna rapport:1. Förberedande studie: Föreslå ett upplägg av en pilotstudie.2. Genomföra en pilotstudie för att kunna fastställa en enhetlig metod.3. Fastställande av den slutliga enhetliga metoden.Syftet med den förberedande studie som presenteras i den här rapporten, är att utifrån kommunala förutsättningar anpassa Trafikanalys enhetliga metod för att skatta cykeltrafikarbetet genom flödesmätningar i kommuner. Den förberedande studien ska också mynna ut i ett förslag till upplägg av en pilotstudie där den anpassade metoden testas och frågeställningar gällande avgränsningar och definitioner kan avgöras. Tanken är att pilotstudien ska genomföras i ett uppföljande projekt i ett antal kommuner för att resultera i ett slutligt fastställande av en enhetlig metod för att skatta cykeltrafikarbetet som får en bredare tillämpning och kan användas för uppföljning av såväl lokala som nationella målformuleringar gällande cykling.
16.	Eriksson, Jenny, 1975-, et al. (författare) Injured cyclists with focus on single-bicycle crashes and differences in injury severity in Sweden 2022 Ingår i: Accident Analysis and Prevention. - : Elsevier Ltd. - 0001-4575 .- 1879-2057. ; 165 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract While cycling is promoted as a clean, energy-efficient mode of transport generating physical activity, the number of injured cyclists must decrease to achieve traffic safety goals. The extent of the single bicycle crashes (SBCs) and crash causes are rather well studied. This study expands this knowledge by focusing on differences in injury severity. The aim of the study is to investigate the relationship between injury severity and characteristics of the crash and the cyclist with focus on SBCs. Furthermore, injury risk is calculated for different age classes and sexes, as well as for different purposes of the trip. The results are based on injured cyclists in Sweden (N = 105,836) registered in STRADA, 2010–2019, by both the police and accident and emergency departments (A&Es), with a special focus on injury severity reported by the A&Es. Binary logistic regression was applied to analyse how the odds of being severely injured differed for different cyclists and situations. Results from of the National Travel Survey, 2011–2016, were used to study differences in distance travelled with respect to sex, age group and purpose of the trip. Given that the cyclist is injured in an SBC, the results show a higher probability of being severely injured (maximal AIS 3 or more) for cyclists 45 years or older compared to younger cyclists, for males compared to females and for cyclists not wearing a helmet compared to cyclists wearing a helmet. A higher probability for severe injury was also found for crashes occurring during leisure trips compared to work/school trips, crashes occurring during weekdays compared to weekends and crashes at intersections and road stretches compared to pedestrian and cycle paths. Furthermore, the risk of being severely injured in an SBC per km travelled was higher for cyclists aged 45 and older and during a leisure trip. © 2021 The Author(s)
17.	Eriksson, Jenny, 1975-, et al. (författare) Kunskapsöversikt om fotgängare : Fokus på kostnader för vinterväghållning och skadade samt automatiserad räkning 2024 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Transportsättet gång är till för alla och utifrån ett rättvise- och jämlikhetsperspektiv är detta transportsätt också en grundläggande förutsättning för alla andra transportsätt. Syftet med denna kunskapsöversikt är att sammanställa underlag om fotgängare inom områdena: kostnad för vinterdrift och skadade fotgängare i fallolyckor, metoder att fånga fotgängarflöden samt fotgängarnas rörelsemönster.Den senaste uppskattningen av vinterdriftskostnaderna var beräknad på 2010 års prisnivå och uppskattades till 0,27–0,55 miljarder kronor. Uppgifterna baseras på driften av gång- och cykelvägar, torg, villagator och trottoarer som Trafikverket, kommuner och enskilda fastighetsägare ansvarar för. Den totala kostnaden för fallolyckor på grund av halka på is och snö uppgår till 21,8 miljarder kronor under ett år, där fördelningen är 0,36 miljarder kronor för materiella kostnader och 21,45 miljarder kronor för riskvärderingskostnaderna. Vinterdriftskostnaden är således väsentligt lägre än skadekostnaden. Det förekommer få utvärderingar om hur bra olika tekniker detekterar fotgängare. Många tekniker som finns används främst för att detektera cykeltrafik och relativt få tekniker fokuserar på fotgängare och deras utmaningar vad gäller detekterbarheten. I nuläget verkar det bara vara videoteknik som fångar fotgängarflödet på ett tillfredsställande sätt, åtminstone när det är många fotgängare på samma plats som ska fångas samtidigt. Dock behövs en utvärderingsstudie för att kunna fastställa detta.Studierna som handlar om hur fotgängare rör sig på mikronivå visar att det finns bra teknik för detta, men att det ofta fortfarande krävs viss manuell metod för att fullfölja analysen. På makronivå förekommer det också studier, men de är ofta begränsade i tid. Möjligheten att fånga det totala fotgängarresandet är begränsat. Den senaste nationella resvaneundersökningen har valt att exkludera promenader utan ärende. Detta medför enligt vår bedömning att man missar 24–34 procent av fotgängarresorna som görs i trafikmiljö, vilket innebär att det blir svårt att beräkna risker för fotgängare som exponeras i trafikmiljön.
18.	Eriksson, Jenny, 1975-, et al. (författare) Oskyddade trafikanters inblandning i olyckor och deras skadeutfall : en jämförande studie mellan fotgängare, cyklister, mopedister och motorcyklister 2022 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I tidigare arbete för säker gång-, cykel- och mopedtrafik har faktaunderlag tagits fram för olyckor och skador. Det finns en stor efterfrågan på uppdaterade analyser samt att utvidga innehållet till mopedister och motorcyklister. Syftet är dels att se över klassificeringsmetoden, dels att öka kunskapen om oskyddade trafikanters inblandning i olyckor och deras skador. Olycksunderlaget är hämtat från olycksdatabasen Strada, främst från sjukvården, för åren 2014–2019. Resvanedata är hämtade från den nationella resvaneundersökningen RVU Sverige 2011–2016. Måttet allvarligt skadad används och med det menas att personen bedöms få en framtida medicinsk invaliditet på minst en procent. Under aktuell sexårsperiod blev 19 042 fotgängare, 11 195 cyklister, 1 325 mopedister och 1 393 motorcyklister allvarligt skadade. En majoritet av dessa var singelolyckor. Fotgängare bestod av en övervägande del kvinnor i åldern 45 år och äldre. För cyklister var det något fler män som skadades allvarligt och åldersgruppen 10–14 år hade högst andel allvarligt skadade. De allvarligt skadade mopedisterna bestod av en övervägande del män och över hälften var i åldern 15–17 år. Nio av tio allvarligt skadade motorcyklister var män och de flesta var i åldern 25–64 år. Oavsett trafikantgrupp var det vanligaste ärendet fritid vid skadetillfället. Halka var bland den vanligaste uppgivna orsaken, mellan 30–60 procent, där snö/is var vanligast för fotgängare, snö/is och löst grus för cyklister och löst grus för mopedister och motorcyklister. Ojämnt/hål och gropar var också något som var vanligt, mellan 9 och 17 procent beroende på trafikantkategori. För cyklister, mopedister och motorcyklister var följande angivna orsak vanlig för singelolyckor utöver halka: • Väjt för annan trafikant, mellan 6–11 procent, • inbromsning 6–22 procent, • svängt/kurva 9–30 procent. Risken att skadas allvarligt per resa är högst bland motorcyklister och per en miljon kilometer var det mopedister.
19.	Eriksson, Jenny, 1975-, et al. (författare) Planering av en regional resvaneundersökning i Östergötland : Samverkan mellan olika intressenter 2016 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
20.	Eriksson, Jenny, 1975-, et al. (författare) Säkerhetseffekten av ökat cyklande : kartläggning av nuläget för att planera för framtiden 2017 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Under senare år har cykeln lyfts fram som ett transportmedel med många positiva egenskaper och i nationella strategidokument har det uttryckts en önskan om att cyklingen ska öka. Samtidigt poängteras att säkerheten för cyklister måste bli bättre så att en ökad cykling inte leder till fler skadade och omkomna cyklister. För att klara av att öka cyklandet utan att försämra säkerheten, behövs underlag för att fatta beslut om vilka åtgärder som behöver genomföras. Bland annat behövs bättre kunskap om sambandet mellan cykelflöde och skaderisk i olika trafikmiljöer.I syfte att studera hur sättet att använda cykeln förändras över tid och hur cyklisters skaderisk påverkas av cykelflöde och trafikmiljön, har tre olika delstudier genomförts i det här projektet. I den första delstudien har en modell utvecklats som innehåller både färdmedelsval och destinationsval för cykel. I den andra delstudien har modeller för skaderisker hos cyklister utvecklats för olika olyckstyper och trafikmiljöer. I den tredje delstudien har interaktioner mellan olika trafikanter observerats, i syfte att studera hur dessa påverkas av nivån på cykelflödet. Sammantaget visar studierna i projektet att cykelflödet har betydelse för cyklisters olycksrisk. Högre flöden ger färre interaktioner per cyklist och lägre risk att skadas i såväl singelolyckor som kollision med motorfordon. Vi har också kunnat visa att det är möjligt att modellera färdmedels- och destinationsval för cykel såväl som att med hjälp av modeller beskriva effekter på cyklisters skaderisk. För att kunna göra bättre skattningar som mer rättvist beskriver verkligheten behövs dock ett bättre dataunderlag till modellerna, framförallt när det gäller cykelresor och beskrivning av cykelinfrastrukturen.
21.	Eriksson, Jenny, 1975-, et al. (författare) Utredning av mål för ökad cykling i Sverige : ett regeringsuppdrag 2022 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Det finns idag inget definierat nationellt mål för ökad cykling i Sverige. VTI fick i uppdrag av regeringen att ta fram detta. I uppdraget ingår att ta fram en målstruktur och föreslå indikatorer och system för uppföljning. Vi har inhämtat kunskap genom litteraturstudier, en workshop, en enkätundersökning samt genom egna analyser av data från nationella resvaneundersökningar. Vi har avgränsat definitionen av cykling till att omfatta färd med trampcykel med eller utan elassistans – i dagligt tal ”vanlig” cykel och elcykel. Enkelt uttryckt ska cyklandet fördubblas till 2035 och mer specifikt föreslår vi följande mål, målstruktur och ambitionsnivå: • Övergripande mål: Cyklingen i hela Sverige ska öka så att tillgängligheten förbättras, folkhälsan stärks och klimat- och miljöpåverkan minskar. • Etappmål 1: Cykelresornas andel av det totala antalet resor i Sverige ska öka till 20 procent år 2030 och till 26 procent år 2035, utan att andelen gång- eller kollektivtrafikresande minskar. • Etappmål 2: Cykelresornas andel av det totala persontransportarbetet i Sverige ska öka till 3 procent till 2035, utan att gång- eller kollektivtrafiken minskar. • Delmål 1: Cykelresornas andel av det totala antalet resor i Sverige kortare än 10 km, ska öka till 30 procent år 2030 och till 45 procent år 2035, utan att andelen gång- eller kollektivtrafik[1]resande minskar. • Delmål 2: Cykelresornas andel av det totala antalet resor för barn i grundskoleåldern i Sverige ska öka till 40 procent år 2030 och till 50 procent år 2035, utan att andelen gångresor minskar. Därutöver har vi föreslagit sju indikatorer med tillhörande mått som kan kopplas till ovanstående målförslag. Den nationella resvaneundersökningen kan användas för uppföljning av målen och Nationella cykelrådets sammanställning ”Nationellt cykelbokslut” kan med fördel användas för uppföljningen av indikatorerna.
22.	Eriksson, Jenny, 1975-, et al. (författare) Vintervädrets betydelse för att fotgängare skadas i singelolyckor 2015 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Vintervädrets betydelse för att fotgängare skadas i singelolyckor har studerats med hjälp av data från svenska akutsjukhus och från Trafikverkets informationssystem för vägväder, VViS. Studiens syfte var att undersöka rådande väder vid skadetillfället och under det närmaste dygnet dessförinnan. Studien avser vintersäsongerna 2008/09 till och med 2013/14. Analyser görs för två populationer som båda avser fotgängare som skadats i singelolyckor. Den första populationen omfattar alla som har skadats där bidragande orsak till fallolyckan angetts vara halka på grund av snö och/eller is. Den andra populationen består av alla fotgängare som skadats i tätortsmiljö i fyra valda kommuner: Umeå, Stockholm, Göteborg och Malmö. För dessa görs en koppling mellan skadedata och väderdata dels för timmen när skadan inträffade dels för 24-timmarsperioden närmast före skadetillfället. Resultatet visar att det skadas mer än 10 gånger så många fotgängare i singelolyckor på grund av halka i tätort jämfört med utanför tätort. Kvinnliga fotgängare skadas i större utsträckning än män, av dem som angett att halka på grund av snö eller is har bidragit till olyckan. Kvinnor skadas dessutom allvarligare. I VädErsKombi identifierades kritiska vädersituationer för 80–90 procent av olyckorna, vilket bedöms som ett bra utfall med tanke på att programmet avser vädersituationer som är kritiska för vinterväghållning på landsvägar medan denna studie främst avser väglaget för fotgängare i tätort. I en analys av oddskvoter görs en jämförelse mellan fördelningen av olika olycksorsaker för män respektive kvinnor i de fyra kommunerna. Den visar att männen har en högre andel halkolyckor på grund av snö och/eller is, jämfört med övriga olycksorsaker, i förhållande till olycksorsakernas fördelning för kvinnor. Kvinnor har istället en högre andel skadefall vid övriga olycksorsaker (exempelvis ojämnt underlag, halka på grus, snubblar). Att prioritera gång- och cykelbanor vid vinterväghållning verkar vara fördelaktigt både med avseende på skadereduceringar och med avseende på kostnader för vård och sjukskrivningar på grund av skador från halkolyckor. Studien pekar på möjligheterna att använda väderdata av motsvarande slag som ett hjälpmedel vid planering och utförande av vinterväghållning. En fotgängaranpassad version av VädErsKombi föreslås, liksom fotgängaranpassad placering av väderstationer i tätorter.
23.	Eriksson, Jenny, 1975- (författare) Årlig förändring av cykelflöden i Göteborgs stad : uppdaterad med 2014-års data 2014 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
24.	Forsman, Åsa, 1972-, et al. (författare) Cykelstråk i Skåne : en studie av cykelflöden och cyklisternas upplevelser på tre stråk 2023 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I Skåne pågår ett arbete med att förbättra möjligheterna att resa till och från de större städerna med cykel. Arbetet sker genom konceptet Supercykelvägar i Skåne som Region Skåne ansvarar för och handlar i huvudsak om att förbättra redan befintlig infrastruktur. Som ett led i förbättringsarbetet har tre stråk utvärderats: Malmö–Lund, Malmö–Lomma och Arlöv– Lomma. Syftet med studien var att kartlägga stråken med avseende på cykelflöden, hastigheter och cykeltyper och att utvärdera stråkens utformning utifrån cyklisternas perspektiv. Studien baseras på följande delar: flödes- och hastighetsmätningar, vägkantsobservationer, enkäter och fokusgruppsdiskussioner. Datainsamling skedde under åren 2020–2022. Från fokusgruppsdiskussionerna framkom att deltagarna tycker att en bra cykelväg bland annat ska vara rak, ha bra sikt och så få stopp som möjligt och inte innehålla några 90-graderskurvor eller S-kurvor. I dagsläget uppfylls förväntningarna i viss grad och på vissa delsträckor på stråken, men det återstår en hel del brister. Resultaten visar att de cyklister som deltog i studien hade uppmärksammat de förändringar som skett och att de generellt var positiva till dessa. Dock gavs exempel på ombyggnationer med syfte att förbättra för cyklister men där utformningen inte blivit helt bra. Till exempel ändrades sträckningen på ett ställe så att cykelbanan nu går runt ett bostadsområde i stället för igenom. Detta tyckte cyklisterna var bra men flera av dem upplevde att en ny kurva som skapats var för snäv och dessutom låg det ofta grus i denna. Exempel på andra brister som framkommer är buskar och träd som växer in över cykelbanan, dålig belysning, sprickor och andra ojämnheter i asfalten samt dåligt utformade korsningar.
25.	Forsman, Åsa, 1972-, et al. (författare) Olyckor med cyklister, elcyklister och elsparkcyklister : Analys av Stradadata 2019 Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
26.	Forsman, Åsa, 1972-, et al. (författare) Utvärdering av två regionala cykelstråk i Skåne 2024 Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 478-479 Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I Skåne pågår ett arbete med att förbättra möjligheterna att resa till och från de större städerna med cykel. Arbetet sker genom konceptet Supercykelvägar i Skåne som Region Skåne ansvarar för. Målet är att få fler att välja cykeln för sina vardagliga resor och skapa ökad tillgänglighet och valfrihet för de som bor i städernas utkant eller i samhällena runt omkring. Arbetet handlar i huvudsak om att förbättra redan befintlig infrastruktur så att den uppfyller kravet på Supercykelvägar vad gäller tillgänglighet, framkomlighet, komfort samt trygghet och trafiksäkerhet. Som ett led i förbättringarna har två regionala stråk utvärderats: Malmö–Lund och Malmö–Lomma. Stråken har utvärderats med avseende på cykelflöden och hastigheter, typ av cyklar som används samt cyklisternas åsikter om cykelstråkens kvalitet och de förbättringar som skett. Studien baseras på flera olika typer av data som samlats in under projektet (år 2020–2022): flödes- och hastighetsmätningar, vägkantsobservationer, enkäter och fokusgruppsdiskussioner. Utöver detta har vi även själva inspekterat cykelstråken. Resultaten visar bland annat att elcykeln slagit igenom stort, andel elcyklister var 34, 39 och 41 procent i genomsnitt i de tre observationsplatserna. Vidare var användning av elcykel betydligt högre bland kvinnor än bland män. I enkäten delade vi upp cykelstråken i kortare sträckor och det fanns tydliga skillnader i hur nöjda de tillfrågade cyklisterna var med olika delar. Det gällde såväl infrastrukturen som interaktionen med andra trafikanter. Dock var det ingen större skillnad i resultat beroende på cykeltyp. Cyklisterna hade märkt av flera förbättringar som skett på cykelstråken de senaste åren och de var generellt positiva till dessa. Dock fanns en del kritik mot vissa nya lösningar vilket tyder på att man inte lyckats med dessa fullt ut. Till exempel ändrades sträckningen på ett ställe så att cykelbanan nu går runt ett bostadsområde i stället för igenom. Detta tyckte cyklisterna var bra men flera av dem upplevde att de nya kurvor som skapats var för snäva och dessutom låg det ofta grus i dessa. I enkätsvar och fokusgruppsdiskussioner framkom också ett antal brister på stråken som cyklisterna anser behöver förbättras. Exempel på sådana brister är buskar och träd som växer in över cykelbanan, dålig belysning, sprickor och andra ojämnheter i asfalten och dåligt utformade korsningar.
27.	Hering, Jenny, et al. (författare) Exploring the Active Site of the Antibacterial Target MraY by Modified Tunicamycins. 2020 Ingår i: ACS chemical biology. - : American Chemical Society (ACS). - 1554-8937 .- 1554-8929. ; 15:11, s. 2885-2895 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The alarming growth of antibiotic resistance that is currently ongoing is a serious threat to human health. One of the most promising novel antibiotic targets is MraY (phospho-MurNAc-pentapeptide-transferase), an essential enzyme in bacterial cell wall synthesis. Through recent advances in biochemical research, there is now structural information available for MraY, and for its human homologue GPT (GlcNAc-1-P-transferase), that opens up exciting possibilities for structure-based drug design. The antibiotic compound tunicamycin is a natural product inhibitor of MraY that is also toxic to eukaryotes through its binding to GPT. In this work, we have used tunicamycin and modified versions of tunicamycin as tool compounds to explore the active site of MraY and to gain further insight into what determines inhibitor potency. We have investigated tunicamycin variants where the following motifs have been modified: the length and branching of the tunicamycin fatty acyl chain, the saturation of the fatty acyl chain, the 6″-hydroxyl group of the GlcNAc ring, and the ring structure of the uracil motif. The compounds are analyzed in terms of how potently they bind to MraY, inhibit the activity of the enzyme, and affect the protein thermal stability. Finally, we rationalize these results in the context of the protein structures of MraY and GPT.
28.	Johnson, Magnus S.C. 1969, et al. (författare) Interaction of scavenger receptor class B type I with peroxisomal targeting receptor Pex5p. 2003 Ingår i: Biochemical and biophysical research communications. - 0006-291X. ; 312:4, s. 1325-34 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Scavenger receptor class B type I (SR-BI) is an HDL receptor that mediates selective HDL lipid uptake. Peroxisomes play an important role in lipid metabolism and peroxisomal targeting signal type 1 (PTS1)-containing proteins are translocated to peroxisomes by the peroxisomal targeting import receptor, Pex5p. We have previously identified a PTS1 motif in the intracellular domain of rat SR-BI. Here, we examine the possible interaction between Pex5p and SR-BI. Expression of a Flag-tagged intracellular domain of SR-BI resulted in translocation to the peroxisome as demonstrated by double labeling with anti-Flag IgG and anti-catalase IgG analyzed by confocal microscopy. Immunoprecipitation experiments with anti-SR-BI antibody showed that Pex5p co-precipitated with SR-BI. However, when an antibody against Pex5p was used for immunoprecipitation, only the 57kDa, non-glycosylated form, of SR-BI co-precipitated. We conclude that the PTS1 domain of SR-BI is functional and can mediate peroxisomal interaction via Pex5p, in vitro.
29.	Kröyer, Höskuldur, et al. (författare) Cykling under vintermånaderna : Förstudie om exponering 2017 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I denna studie kommer vi att fokusera på sambanden mellan cykelexponeringen, årstiden och väderförhållanden. Cykling är för närvarande ett mycket uppmärksammat transportslag i hela norden. De senaste åren har dock cyklingen i Sverige minskat. Tidigare forskning har visat att de är flera olika faktorer som påverkar benägenheten att cykla. Forskningen har visat att , hälsa och motion, upplevd trafiksäkerhet och väderförhållanden spelar roll.Det är möjligt att vädrets påverkan för beslutsprocessen att cykla eller ej beror på vilken cyklist de handlar om. Det skulle till exempel kunna vara att det finns vissa grupper med mer hängivna cyklister som är benägna att cykla långt in på eller hela vintern, och att dessa påverkas huvudsakligen endast av extrema väderförhållanden, medan det kan vara så att föräldrar ställer in cykeln för barn vid viss tidpunkt på året när väderförhållanden blir sämre.Det finns fler anledningar varför det är viktigt att försöka öka vår förståelse av hur vädret påverkar exponeringen för cyklister:Att öka cyklingen har flera positiva effekter för samhället. För att kunna uppnå det är det viktigt att ha förståelse för hur vädret påverkar cyklisternaTrots att det är svårt att påverka väderförhållanden kan vi mildra effekten av dessa genom bättre förståelse av hur dessa påverkar cykel som färdmedelsval, genom till exempel bättre vinterväghållning.Det pågår långsiktiga klimatförändringar. Detta skulle kunna påverka cykelexponeringen, särskild under hösten och våren. Genom bättre förståelse av dessa samband så kan vi möjligtvis dra nytta av väderförändringarna genom att stödja cyklingen under dessa perioder.
30.	Ling, Jiaxin, et al. (författare) Genetic analyses of Seoul hantavirus genome recovered from rats (Rattus norvegicus) in the Netherlands unveils diverse routes of spread into Europe 2019 Ingår i: Journal of Medical Virology. - : WILEY. - 0146-6615 .- 1096-9071. ; 91:5, s. 724-730 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Seoul virus (SEOV) is the etiologic agent of hemorrhagic fever with renal syndrome. It is carried by brown rats (Rattus norvegicus), a commensal rodent that closely cohabitates with humans in urban environments. SEOV has a worldwide distribution, and in Europe, it has been found in rats in UK, France, Sweden, and Belgium, and human cases of SEOV infection have been reported in Germany, UK, France, and Belgium. In the search of hantaviruses in brown rats from the Netherlands, we found both serological and genetic evidence for the presence of SEOV in the local wild rat population. To further decipher the relationship with other SEOV variants globally, the complete genome of SEOV in the Netherlands was recovered. SEOV sequences obtained from three positive rats (captured at close trapping locations at the same time) were found highly similar. Phylogenetic analyses demonstrated that two lineages of SEOV circulate in Europe. Strains from the Netherlands and UK, together with the Baxter strain from US, constitute one of these two, while the second includes strains from Europe and Asia. Our results support a hypothesis of diverse routes of SEOV spread into Europe. These findings, combined with other indications on the expansion of the spatial European range of SEOV, suggest an increased risk of this virus for the public health, highlighting the need for increased surveillance.
31.	Niska, Anna, 1971-, et al. (författare) Byggtrafik i Göteborg : planering och genomförande för ökad säkerhet för cyklister och fotgängare 2021 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Syftet med det här projektet har varit att identifiera tänkbara åtgärder för ökad säkerhet för oskyddade trafikanter i relation till byggtrafik. Trafikkontoret i Göteborg har initierat projektet då de under åren 2016–2019 hade flera dödsfall till följd av sådana konflikter. Litteraturstudier, olycksanalyser och genomgång av styrdokument har gjorts för att beskriva nuläget och förbättringspotentialen inom olika områden. För att utvärdera olika tekniska lösningar har fältstudier genomförts i ett testområde längs Lindholmsallén och vid en byggutfart vid Universeum i Göteborg. Fältstudierna har omfattat manuella observationer, intervjuer och analyser av trafikanters rörelsemönster utifrån data insamlat med ett 3D-kamerasystem från Viscando. Resultaten visar att de i studien utvärderade teknik- och produktlösningarna i infrastrukturen riktade mot cyklister har en begränsad möjlighet att förbättra säkerheten vid byggutfarter och liknande. De hade liten effekt på cyklisternas hastighetsanpassning, uppmärksammades inte alltid och var svåra för cyklisterna att tolka. Förekomsten av korsande fordon påverkade cykeltrafiken mer än varnings-systemen. Det mest effektiva vore därför att bättre synliggöra själva fordonet – antingen genom varningslyktor på detta eller med ett system som på annat sätt hjälper cyklisterna att titta åt rätt håll. Vägmarkeringar som omedvetet påverkar cyklisterna till ett mer trafiksäkert beteende är en annan möjlighet. Göteborgs stad kan också förbättra trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter i byggskedet genom att i regler och riktlinjer tillämpa de inriktningar som finns formulerade i Cykelprogrammet. Göteborgs trafikföringsprinciper kan tillämpas i större utsträckning för att styra byggtrafikens rutter och tidpunkter så att konflikter med oskyddade trafikanter kan undvikas eller minimeras. Byggutfarter bör alltid utformas så att minsta sikttriangel kan uppnås. Generellt har annars åtgärder i motorfordonen eller riktade mot förarna störst potential att rädda liv. En kombination av förarutbildning, säkerhetssystem och mer ändamålsenlig utformning av fordonen behövs för bäst effekt.
32.	Niska, Anna, 1971-, et al. (författare) Cykling bland barn och unga : en kunskapssammanställning 2017 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Cyklandet bland barn och unga har minskat, vilket får negativa effekter på hälsa och barns självständiga mobilitet. VTI har i detta regeringsuppdrag sammanställt kunskap om tänkbara orsaker till detta, baserat på litteraturstudier och kontakter med relevanta aktörer samt analyser av resvanedata och olycksstatisk. Statistiken visar att det är andelen personer som cyklar som minskat medan den cyklade sträckan inte förändrats. Framförallt har barns och ungas fritidscyklande minskat, vilket kan förklaras av ökade avstånd till fritidsaktiviteter, föräldrars heltidsarbete och att barns vardag idag är mer institutionaliserat. Även cyklandet till skolan har minskat, bland annat då det fria skolvalet lett till ökade avstånd. Andra orsaker är fler bilar i hushållen, förändringar i hur barn leker och kommunicerar, bristande faktisk och upplevd säkerhet och trygghet i kombination med föräldrars förställningar om barns trafikförmåga. Cykelresorna har delvis ersatts av bilresor men framförallt av ett ökat gående och resande med kollektivtrafik. Cyklingen har minskar mest bland de äldre barnen. Då de främst ersatt sitt resande med kollektivtrafik, kan en förklaring vara att fler erbjuds gratis busskort. Det finns ett stort engagemang och kompetens kring barns och ungas cykling bland olika aktörer, men behovet är stort av ökad samordning och att de initiativ och åtgärder som vidtas utvärderas systematiskt.
33.	Niska, Anna, 1971-, et al. (författare) Cyklister i byggskedet : Utmärkt! För cyklisters säkerhet och tillgänglighet 2024 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Det finns ett behov av kunskap om hur cyklister ska hanteras i byggskeden för minskad olycksrisk och ökad tillgänglighet. Det här projektet har syftat till att ge underlag till kravställning för dimensionering och användning av tillfälliga trafikanordningar anpassade för cyklister och till styrdokument, rådgivande riktlinjer och utbildning kring hur cyklister ska hanteras i byggskeden. Förutom olycksanalyser och litteraturstudier har tre olika empiriska studier genomförts i projektet: ett 50-tal simulerade cykelkrascher i VTI:s krocksäkerhetslaboratorium med olika vägutrustningar i olika inkörningsvinklar; studier med rekryterade cyklister på VTI:s cykeltestbana där olika bredder på passager och hastighetsdämpande åtgärder utvärderats och i verklig trafikmiljö, där synbarhet och tydlighet studerats genom att variera vägmärkens storlek och placering. Resultaten visar att sedan 2016 har fler än 200 cyklister skadats i byggskeden, varav 40 skadats allvarligt – 9 av 10 i en singelolycka. Vid höga cykelflöden och trånga passager bidrar vägarbeten till ökad komplexitet och en förhöjd frekvens av kollisionsolyckor. Förbiledning är att föredra framför omledning och de bör vara självförklarande och minst 2,5 meter breda med jämnt och rent underlag. Mängden vägutrustning bör minimeras det tar utrymme, uppmärksamhet och kan skada cyklister. Barriärer som ska förhindra att en cyklist faller ner i ett schakt behöver vara 1,4 meter höga eller utrustade med energiupptagande ”fångstnät”. Genom att konsekvent använda vägmärken i storlek ”mycket liten” och rätt vägmärken med rätt budskap skapas en tydlighet som gör det lättare för cyklister att göra rätt.
34.	Niska, Anna, 1971-, et al. (författare) Sopsaltningens effekt på cykeltrafiken : en analys av cykelflöden och olyckor i Stockholm 2019 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Sopsaltning är en metod som börjat tillämpas vid vinterväghållning av cykelvägar i allt större utsträckning de senaste åren. Metoden innebär att en sopvals används för snöröjning och att halkbekämpning sker kemiskt med saltlösning, torrt eller befuktat salt. Traditionellt snöröjs annars cykelvägar med plog och halkbekämpning sker genom sandning. VTI har under många år bedrivit forskning kring metoden och då främst med fokus på metod, utrustning och strategi, för att kunna ge rekommendationer kring bästa möjliga tillämpning. I projektet som redovisas i den här rapporten har dessa studier kompletterats med analyser av olycksdata från Strada, för åren 2013 till och med 2017 samt vintersäsongerna 2012/13–2017/18 gällande cyklister, fotgängare och mopedister samt data från cykelflödesmätningar från Stockholm, i syfte att utvärdera effekter för cykeltrafiken av sopsaltning.Sammantaget visar analyserna av cykelflödesmätningar från Stockholm att sopsaltning kan ha bidragit till att öka cyklandet vintertid. Analyserna av olycksdata antyder att sopsaltningen också bidragit till att minska halkolyckorna. Då de sopsaltade stråken i regel är viktiga pendlingsstråk med relativt höga cykelflöden, är det sannolikt att risken per cyklist är lägre sedan stråken börjat sopsaltas. Dataunderlaget har dock inte varit av den omfattningen eller detaljgraden att det varit möjligt att kvantifiera effekterna. Klart är dock att sopsaltmetoden inte inneburit några större negativa effekter på olycksutfallet. Flest halkolyckor står fotgängarna för och de flesta har inträffat i innerstaden, ofta på trottoarer. För att relatera cykelflöden och olyckor till rådande väderleksförhållanden har vi också analyserat väderdata från VViS-stationer placerade längs vägnätet kring Stockholm och från en av SMHI:s väderstationer i Stockholm.
35.	Niska, Anna, 1971-, et al. (författare) Statistik över cyklisters olyckor : faktaunderlag till gemensam strategi för säker cykling 2013 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Under åren 2007−2012 har 153 cyklister omkommit och fler än 44 000 skadat sig så illa i trafiken att de uppsökt akut sjukvård. Av de skadade cyklisterna har 8 400 skadats allvarligt och 1 100 mycket allvarligt. Knappt hälften av de allvarliga skadorna är på armar och axlar. Ungefär 90 % av alla olyckor där cyklister får en allvarlig skada sker i tätort. Åtta av tio har skadats i en singelolycka, lite drygt var tionde i en kollision med motorfordon. Av de dödade cyklisterna har 69 % omkommit i kollision med motorfordon, vanligtvis en personbil. Utifrån analyser av de orsaker som bedöms ligga bakom cykelolyckorna, anses en förbättrad halkbekämpning och vinterdäck till cykeln vara de åtgärder som har störst potential att minska antalet allvarligt skadade cyklister, liksom användning av cykelhjälm och skyddsjacka/-byxor. Andra viktiga åtgärder är borttagande av lösgrus, bra barmarksunderhåll och justering av kantstenar, följt av separerade cykelbanor, säkra cykelöverfarter och att ta bort fasta föremål på och i anslutning av cykelvägen. Många allvarliga skador hos cyklister kan också undvikas genom att åtgärda brister på cykeln och dess utrustning. För att minska antalet omkomna cyklister är de viktigaste insatserna en ökad hjälmanvändning och att förhindra kollisioner med motorfordon eller att minska krockvåldet vid dessa, genom separering, säkra cykelöverfarter, nödbroms och/eller utvändig krockkudde på bilarna och varningssystem i lastbilar för cyklister i ”döda vinkeln”. Analyserna som presenteras i rapporten har utförts på uppdrag av Trafikverket och ingår i det aktörsgemensamma arbetet med att ta fram en strategi för säker cykling.
36.	Niska, Anna, 1971-, et al. (författare) Vägarbeten på cykelvägar : kunskapssammanställning och problembeskrivning 2014 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Med hjälp av intervjuer, litteraturstudier och olycksanalyser har forskarna samlat in kunskap om dagens tillvägagångssätt vid vägarbeten på cykelvägar och hur det kan tänkas påverka cyklisternas framkomlighet, komfort och säkerhet. Nio av tio cykelolyckor som vid vägarbeten har inträffat i tätort och de vanligaste orsakerna är: att cyklisten cyklat omkull på kablar, slangar, rör etc. på cykelvägen; löst grus, stenar eller smuts från vägarbetet; höga och/eller omarkerade kanter; större gropar, hål, diken eller andra ojämnheter. Cyklisternas framkomlighet påverkas negativt av alla typer av hinder som ett vägarbete utgör, framförallt av om- och förbiledningar. Cyklisternas komfort påverkas negativt av ojämnheter och smuts som ofta förekommer i samband med vägarbeten. Studierna i projektet visar sammantaget på ett behov av bättre kunskap och medvetenhet om hur cyklister ska hanteras vid vägarbeten. Trafik- och gatukontoren ser vikten av att hitta arbetssätt för att tillgodose cyklisters behov av säkra och framkomliga vägar även i byggskeden. För dem är den stora frågeställningen hur detta görs på bästa sätt. Hos byggentreprenörerna är frågeställningen snarare vilken prioritet frågan har jämfört med alla andra krav i samband med vägarbeten. De riktlinjer som finns i dagsläget tycks vara otillräckliga genom att de i svepande ordalag och med otydliga formuleringar inte i tillräcklig omfattning beaktar cyklisters förutsättningar och behov. Det saknas också tydliga exempel på hur cyklisterna ska hanteras i praktiken. Det är möjligt och önskvärt att anpassa utmärknings- och avspärrningsmaterial för användning på cykelvägar, både för en ökad förståelse och för att minska olycksrisken.
37.	Palming, Jenny, 1975, et al. (författare) Effects of dexamethasone on gene expression in human subcutaneous and omental adipose tissue 2011 Ingår i: ADA, 71st Scientific Sessions, 24 - 28 June 2011, San Diego, USA. Konferensbidrag (refereegranskat)
38.	Palming, Jenny, 1975, et al. (författare) Hydrochlorothiazide Compared to Candesartan Treatment Increases Adipose Tissue Gene Expression and Circulating Levels of Serum Amyloid A in Hypertensive Patients 2011 Ingår i: Hormone and Metabolic Research. - : Georg Thieme Verlag KG. - 0018-5043 .- 1439-4286. ; 43:5, s. 319-324 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Treatment of hypertension with angiotensin receptor blockers has been shown to reduce the risk of developing type 2 diabetes in comparison to thiazide diuretics and beta adrenergic blockers. Therefore, we wanted to study the effect of antihypertensive drugs on adipose tissue with respect to insulin resistance. In the MEDICA (MEchanisms for the DIabetes preventing effects of CAndesartan) study, 22 hypertensive, nondiabetic patients with abdominal obesity (10 men, 12 women) were randomized into 12-week treatment periods with candesartan, hydrochlorothiazide, and placebo according to a 3-way cross-over design. Subcutaneous adipose tissue biopsies were taken after 8 weeks treatment to analyze gene expression, glucose uptake capacity, insulin-signaling, and adipocyte size. Adipose tissue gene expression of serum amyloid A (SAA) was higher after hydrochlorothiazide treatment compared to candesartan (p = 0.036), and this was in accordance with our previous finding on circulating SAA levels. Serum levels of E selectin were increased after hydrochlorothiazide compared to candesartan treatment (p = 0.002) and lower after candesartan compared to placebo (p = 0.002). In adipocytes, there were no significant differences between the treatments with respect to cell size, glucose uptake capacity, or insulin-signaling. In comparison to candesartan, hydrochlorothiazide raised the adipose tissue gene expression of SAA and the serum level of SAA as well as E selectin in hypertensive patients. Less adipose and systemic inflammation may be one explanation why candesartan is favorable in comparison to thiazide diuretics with respect to development of insulin resistance and type 2 diabetes.
39.	Pereira, Maria J, 1981, et al. (författare) Cyclosporine A and Tacrolimus Reduce the Amount of GLUT4 at the Cell Surface in Human Adipocytes: Increased Endocytosis as a Potential Mechanism for the Diabetogenic Effects of Immunosuppressive Agents. 2014 Ingår i: The Journal of clinical endocrinology and metabolism. - : The Endocrine Society. - 1945-7197 .- 0021-972X. ; 99:10 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Immunosuppressive agents are associated with profound metabolic side effects including new-onset diabetes and dyslipidemia after organ transplantation.
40.	Pereira, Maria J, et al. (författare) mTOR inhibition with rapamycin causes impaired insulin signalling and glucose uptake in human subcutaneous and omental adipocytes 2012 Ingår i: Molecular and Cellular Endocrinology. - : Elsevier BV. - 0303-7207 .- 1872-8057. ; 355:1, s. 96-105 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Rapamycin is an immunosuppressive agent used after organ transplantation, but its molecular effects on glucose metabolism needs further evaluation. We explored rapamycin effects on glucose uptake and insulin signalling proteins in adipocytes obtained via subcutaneous (n=62) and omental (n=10) fat biopsies in human donors. At therapeutic concentration (0.01 μM) rapamycin reduced basal and insulin-stimulated glucose uptake by 20-30%, after short-term (15 min) or long-term (20 h) culture of subcutaneous (n=23 and n=10) and omental adipocytes (n=6 and n=7). Rapamycin reduced PKB Ser473 and AS160 Thr642 phosphorylation, and IRS2 protein levels in subcutaneous adipocytes. Additionally, it reduced mTOR-raptor, mTOR-rictor and mTOR-Sin1 interactions, suggesting decreased mTORC1 and mTORC2 formation. Rapamycin also reduced IR Tyr1146 and IRS1 Ser307/Ser616/Ser636 phosphorylation, whereas no effects were observed on the insulin stimulated IRS1-Tyr and TSC2 Thr1462 phosphorylation. This is the first study to show that rapamycin reduces glucose uptake in human adipocytes through impaired insulin signalling and this may contribute to the development of insulin resistance associated with rapamycin therapy.
41.	Pereira, Maria J, 1981, et al. (författare) The immunosuppressive agents rapamycin, cyclosporin A and tacrolimus increase lipolysis, inhibit lipid storage and alter expression of genes involved in lipid metabolism in human adipose tissue. 2013 Ingår i: Molecular and cellular endocrinology. - : Elsevier BV. - 1872-8057 .- 0303-7207. ; 365:2, s. 260-9 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Cyclosporin A (CsA), tacrolimus and rapamycin are immunosuppressive agents (IAs) associated with insulin resistance and dyslipidemia, although their molecular effects on lipid metabolism in adipose tissue are unknown. We explored IAs effects on lipolysis, lipid storage and expression of genes involved on lipid metabolism in isolated human adipocytes and/or adipose tissue obtained via subcutaneous and omental fat biopsies. CsA, tacrolimus and rapamycin increased isoproterenol-stimulated lipolysis and inhibited lipid storage by 20-35% and enhanced isoproterenol-stimulated hormone-sensitive lipase Ser552 phosphorylation. Rapamycin also increased basal lipolysis (∼20%) and impaired insulin's antilipolytic effect. Rapamycin, down-regulated the gene expression of perilipin, sterol regulatory element-binding protein 1 (SREBP1) and lipin 1, while tacrolimus down-regulated CD36 and aP2 gene expression. All three IAs increased IL-6 gene expression and secretion, but not expression and secretion of TNF-α or adiponectin. These findings suggest that CsA, tacrolimus and rapamycin enhance lipolysis, inhibit lipid storage and expression of lipogenic genes in adipose tissue, which may contribute to the development of dyslipidemia and insulin resistance associated with immunosuppressive therapy.
42.	Sjöstrand, M, et al. (författare) Repeated measurements of 11β-HSD-1 activity in subcutaneous adipose tissue from lean, abdominally obese, and type 2 diabetes subjects--no change following a mixed meal. 2010 Ingår i: Hormone and metabolic research = Hormon- und Stoffwechselforschung = Hormones et métabolisme. - : Georg Thieme Verlag KG. - 1439-4286 .- 0018-5043. ; 42:11, s. 798-802 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The aim of this study was to measure 11β-HSD-1 activity in subcutaneous adipose tissue by an ex vivo method in three subgroups; lean, obese, and type 2 diabetes subjects, both in the fasting state and after a mixed meal and to determine the variability and reproducibility of this method. Eighteen subjects were investigated; 6 lean, 6 abdominally obese, and 6 type 2 diabetes subjects (BMI 22 ± 1, 30 ± 3 and 31 ± 3 kg/m², respectively). Needle biopsies were taken repeatedly and an index of 11β-HSD-1 activity was measured as percent conversion of (3)H-cortisone to (3)H-cortisol/100 mg tissue. For two separate biopsies taken in the fasting state on the same day, the within subjects CV was 16% and the between CV was 36% for 11β-HSD-1 activity for all subjects. For two biopsies taken in the fasting state at two different days, the total within subjects CV was 38% and the between subjects CV was 46%. Lean subjects had lower 11β-HSD-1 activity (4.8 ± 1.5% conversion of ³H-cortisone to ³H-cortisol/100 mg tissue) than both obese (14.4 ± 1.6% conversion, p<0.01) and type 2 diabetes subjects (11.7 ± 1.9% conversion, p<0.05) in the fasting state. There was no effect of a meal on 11β-HSD-1 activity in any of the three groups. The conclusions from this study are: 1) the variation coefficient for the ex vivo adipose tissue 11β-HSD-1 activity method was ∼25% for repeat measures within subjects; 2) food intake had no major impact on enzyme activity; and 3) 11β-HSD-1 activity in subcutaneous adipose tissue was significantly increased in obese subjects with or without T2DM compared to lean subjects without diabetes.
43.	Stigell, Erik, 1969-, et al. (författare) Att sänka cyklisters hastighet på cykelbanor : acceptans, konsekvenser och förutsättningar 2019 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Syftet med projektet var att öka kunskapen om hur hastighetssänkande åtgärder på cykelvägar kan användas och vilka effekter de kan ha. Litteraturstudier och intervjuer gjordes för att samla aktuell kunskap. Fältstudier genomfördes med hastighetsmätningar för att studera den eventuella effekten av en skyltad hastighetsbegränsning till 20 km/h och vägkantsintervjuer för att undersöka cyklisters acceptans för olika typer av hastighetsbegränsningar på cykelbanor. Resultaten visade att skyltningen inte tycktes ge någon hastighetssänkning, vilket delvis kan förklaras av att de flesta cyklar saknar hastighetsmätare. Intervjuerna visade att cyklister är skeptiska till hastighetssänkande åtgärder eftersom de ofta utgör en säkerhetsrisk. I sammanhanget är det viktigt att skilja på reshastighet respektive punkthastighet. Genomsnittlig punkthastighet hos cyklister på sträcka ligger vanligtvis runt 20 km/h med få som cyklar snabbare än 30 km/h. Reshastigheten som inbegriper stopp och väntetider är oftast lägre. För att uppnå målen om god tillgänglighet och ökad cykling bör cyklister erbjudas en hög reshastighet. Situationer där det är motiverat att begränsa cyklisters punkthastighet är vid dålig sikt, i anslutning till vägarbeten, på gångytor eller cykelbanor förbi t.ex. skolor. Fasta hinder, ojämnheter, avsmalningar eller skarpa kurvor för att begränsa cyklisters hastighet bör inte användas eftersom de bidrar till högre olycks- och skaderisk. Via Trafikförordningen är cyklisters hastighet redan reglerad med regler som är generella för alla fordon och vägar. Det går inte att förbudsskylta med lägre hastighet än 30 km/h på cykelvägar, men med anvisningsskyltar kan lägre hastigheter rekommenderas. Kunskapen om trafiksäkerhetseffekter av cyklisters hastighet är begränsad. Tidigare forskning pekar i vissa fall på att ”hög fart” kan ha bidragit till cykelolyckor som inträffat, dock utan att definiera vilken hastighet som avses, medan andra studier inte kunnat visa på några samband.
44.	Stolk, Lisette, et al. (författare) Meta-analyses identify 13 loci associated with age at menopause and highlight DNA repair and immune pathways 2012 Ingår i: Nature Genetics. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1061-4036 .- 1546-1718. ; 44:3, s. 260-268 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract To newly identify loci for age at natural menopause, we carried out a meta-analysis of 22 genome-wide association studies (GWAS) in 38,968 women of European descent, with replication in up to 14,435 women. In addition to four known loci, we identified 13 loci newly associated with age at natural menopause (at P < 5 × 10(-8)). Candidate genes located at these newly associated loci include genes implicated in DNA repair (EXO1, HELQ, UIMC1, FAM175A, FANCI, TLK1, POLG and PRIM1) and immune function (IL11, NLRP11 and PRRC2A (also known as BAT2)). Gene-set enrichment pathway analyses using the full GWAS data set identified exoDNase, NF-κB signaling and mitochondrial dysfunction as biological processes related to timing of menopause.
45.	Swanson, Charlotte, 1975, et al. (författare) The UDP Glucuronosyltransferase 2B15 D85Y and 2B17 Deletion Polymorphisms Predict the Glucuronidation Pattern of Androgens and Fat Mass in Men. 2007 Ingår i: Journal of clinical endocrinology and metabolism. - : The Endocrine Society. - 0021-972X .- 1945-7197. ; 92:12, s. 4878-82 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Context: Previous in vitro studies have demonstrated that the UDP glucuronosyltransferase (UGT) 2B15 and UGT2B17 glucuronidate androgens and their metabolites. Objective: To determine in vivo if the UGT2B15 D(85)Y and the UGT2B17 deletion polymorphisms predict androgen glucuronidation and body composition. Participants: Two population-based cohorts including young adult (n=1068, age=18.9 years) and elderly (n=1001, age=75.3 years) men. Main Outcome Measures: Serum and urine levels of testosterone (T) and dihydrotestosterone (DHT) measured by GC-MS and serum levels of the major glucuronidated androgen metabolites androstane-3alpha,17beta-diol(androstanediol)-3glucuronide, androstanediol-17glucuronide and androsterone-glucuronide measured by LC-MS/MS. Body composition measured by DXA. Results: Both the UGT2B15 D(85)Y and the UGT2B17 deletion polymorphisms were associated with serum levels of androstanediol-17glucuronide (p<0.001) but not with levels of androstanediol-3glucuronide or androsterone-glucuronide in both cohorts. Glucuronidation of T and DHT was associated with the UGT2B17 deletion but not with the UGT2B15 D(85)Y polymorphism, suggested by strong associations between the deletion polymorphism and urine levels of these two hormones. Both polymorphisms were associated with several different measures of fat mass (p<0.01). The UGT2B17 deletion polymorphism was associated with insulin sensitivity (p<0.05) as indicated by the HOMA index. Conclusions: The UGT2B15 D(85)Y and the UGT2B17 deletion polymorphisms are both predictors of the glucuronidation pattern of androgens/androgen metabolites. Our findings indicate that UGT2B17 is involved in 17 glucuronidation of mainly T but also of DHT and androstanediol and that UGT2B15 is involved in the 17 glucuronidation of androstanediol. Furthermore, these two polymorphisms are predictors of fat mass in men.
46.	Vadeby, Anna, 1969-, et al. (författare) Ökad hastighetsefterlevnad i Sverige : vilka faktorer kan ha påverkat? 2024 Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 266-267 Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Sänkta medelhastigheter för ökad hastighetsefterlevnad är mycket viktigt för att uppnå en ökad trafiksäkerhet i samhället. Tidigare studier har visat låg hastighetsefterlevnad på det statliga vägnätet där endast cirka 50 procent håller hastighetsgränsen och det finns därmed en stor potential i att öka hastighetsefterlevnaden och minska medelhastigheten. De senaste åren visar Trafikverkets hastighetsindex att såväl medelhastigheten som andel hastighetsöverträdelser har minskat. Det kan finnas flera tänkbara förklaringar till nedgången, ökad hastighetsövervakning, höjda bränslepriser, dyra elpriser (elbilar), förändrad trafiksammansättning, förändrade resmönster, konjunktur mm.Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som kan ha påverkat trafikanternas hastighetsefterlevnad i en positiv riktning. Studien innebär en kartläggning av relaterade faktorer som nämnts ovan och en diskussion om deras möjliga samband med hastighetsefterlevnad.Hastighetsdata från 89 fasta mätpunkter studeras för tidsperioden 2015–2022. Såväl förändring av medelhastigheter som andel trafik som håller hastighetsgränsen analyseras och studeras för att undersöka om förändringen ser likadan ut för olika hastighetsgränser eller olika vägtyper. Förändring av resandet studeras dels via Trafikverkets mätningar av trafikarbetet, dels via resvaneundersökningen RVU 2019–2022. Data gällande hastighetsövervakning har erhållits från Polisen och statistik över bränslepris och elpris för den studerande tidsperioden från Drivkraft Sverige och SCB. Dessutom görs en utblick mot våra nordiska grannländer för att se om de har en liknande utveckling av hastighetsefterlevnaden.Resultaten visar att mellan åren 2015–2022 har medelhastigheten minskat med ca 3 procent vilket motsvarar ca 2 km/tim sett till det statliga vägnätet. Andel fordon inom hastighetsgräns har ökat med nästan 20 procent under samma tid. Minskningen av medelhastighet började 2018 men var som störst mellan åren 2020 och 2022 och är relativt lika för olika regioner i Sverige. Studien visar inte på direkta orsakssamband men de preliminära resultaten visar att det inte finns en enskild förklaring utan att flera faktorer troligen samvarierar.
47.	Vadeby, Anna, 1969-, et al. (författare) Ökad hastighetsefterlevnad och sänkta medelhastigheter på det statliga vägnätet : Vilka faktorer kan ha påverkat? 2023 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Sänkta medelhastigheter för ökad hastighetsefterlevnad är mycket viktigt för att uppnå ökad trafiksäkerhet i samhället. De senaste åren visar mätningar att såväl medelhastigheten som andel hastighetsöverträdelser har minskat. Syftet med projektet är att undersöka vilka faktorer som kan ha påverkat trafikanternas hastighetsefterlevnad i en positiv riktning. Projektet innebär dels en mer detaljerad studie av hastighetsdata, dels en kartläggning av variabler som skulle kunna påverka hastighetsefterlevnaden. Dessutom görs en utblick mot våra nordiska grannländer för att se om de har en liknande positiv utveckling av hastighetsefterlevnaden. Resultaten visar att sedan 2015 har medelhastigheten på det statliga vägnätet minskat med 3 procent eller ca 2 km/tim, enligt Trafikverkets hastighetsindex. Andelen personbilar som håller hastighets-gränsen har ökat med 19 procent under samma tidsperiod (2015–2022). Förändringarna ser relativt lika ut för olika delar av Sverige. Egna beräkningar visar att sett till hastighetsgräns har störst procentuell minskning av medelhastigheten och överträdelser skett på vägar med hastighetsgräns 90 km/tim och minst förändring på motorvägar med hastighetsbegränsning 120 km/tim. Uppdelat på vanlig väg och mötesfri väg var det störst procentuell minskning på vanlig väg.
48.	Wallén Warner, Henriette, 1972-, et al. (författare) En modell för säker cykling 2018 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Avsikten med det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet En stark forskningsmiljö inom området hjulburna oskyddade trafikanter är att öka kunskapen om hjulburna oskyddade trafikanter och deras speciella förutsättningar i trafikmiljön för att på sikt kunna bidra till att nå det nationella hänsynsmålet med fokus på säkerhet. Syftet med denna modellrapport är att sammanfatta resultat och föreslagna åtgärder från de övriga åtta projekten inom ramen för forskningsprogrammet, men även från tidigare forskning och andra programövergripande aktiviteter, i en modell för säker cykling. Med modell avser vi i detta fall en lista över åtgärdsförslag som i enlighet med Haddons matris, utökad med förutsättningar, är riktade mot cyklisten, cykeln och trafikmiljön. För varje åtgärdsförslag finns även angivet var i händelseförloppet från förutsättningar till krasch som åtgärden bör sättas in samt vilka aktörer vi anser är lämpade att initiera och implementera åtgärdsförslagen. För att åstadkomma säker cykling visar resultaten att man måste titta på transportsystemet i sin helhet vilket i sin tur kräver samverkan mellan olika aktörer. Slutligen behövs fortsatt forskning för att kunna optimera utformningen av de olika åtgärderna och utvärdering för att säkerställa att de haft önskad effekt.

Skapa referenser, mejla, bekava och länka

Länka till träfflistan

Resultat 1-48 av 48

Avgränsa träffmängd

Typ av publikation: rapport (28); tidskriftsartikel (15); konferensbidrag (4); annan publikation (1)

Typ av innehåll: övrigt vetenskapligt/konstnärligt (29); refereegranskat (17); populärvet., debatt m.m. (2)

Författare/redaktör: Niska, Anna, 1971- (15); Forsman, Åsa, 1972- (12); Sörensen, Gunilla, 1 ... (5); Nilsson, Annika (4); Silvano, Ary P., 197 ... (4); Pereira, Maria J., 1 ... (3); visa fler...; Jansson, Per-Anders, ... (2); Vandenput, Liesbeth, ... (2); Lorentzon, Mattias, ... (2); Eriksson, Jan W. (2); Chanock, Stephen J (2); Soranzo, Nicole (2); Adell, Emeli (2); Kircher, Katja, 1973 ... (2); Campbell, Harry (2); Rudan, Igor (2); Ohlsson, Claes, 1965 (2); Svensson, Maria K (2); Hall, Per (2); Kraft, Peter (2); Ridker, Paul M. (2); Hu, Frank B. (2); Chasman, Daniel I. (2); van Duijn, Cornelia ... (2); Paré, Guillaume (2); Magnusson, Patrik K ... (2); Pedersen, Nancy L (2); Buring, Julie E. (2); Hunter, David J (2); Thorsteinsdottir, Un ... (2); Stefansson, Kari (2); Mellström, Dan, 1945 (2); Albrecht, Eva (2); Mangino, Massimo (2); Willemsen, Gonneke (2); Oostra, Ben A. (2); Gieger, Christian (2); Wichmann, H. Erich (2); de Geus, Eco J. C. (2); Martin, Nicholas G. (2); Boomsma, Dorret I. (2); Spector, Tim D. (2); de Faire, Ulf (2); Tryggvadottir, Laufe ... (2); Metspalu, Andres (2); Wright, Alan F. (2); Wilson, James F. (2); Vadeby, Anna, 1969- (2); Hankinson, Susan E (2); Sulem, Patrick (2); visa färre...

Lärosäte: VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut (35); Göteborgs universitet (10); Uppsala universitet (10); Karolinska Institutet (5); Lunds universitet (2); Chalmers tekniska högskola (1)

Språk: Svenska (30); Engelska (18)

Forskningsämne (UKÄ/SCB): Teknik (25); Medicin och hälsovetenskap (15); Samhällsvetenskap (4); Naturvetenskap (2)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

LIBRIS.kb.se

Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy