| 1. |
- Erikson, Martin G, et al.
(författare)
-
Från Högskolan i Borås till Humboldt, volym 4
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport består av åtta kapitel baserade på en seminarieserie om akademiskt ansvar, som arrangerades av Högskolan i Borås under 2015 och 2016. Seminarierna utgjorde den fjärde omgången av de så kallade Humboldtseminarierna, som högskolan arrangerat i olika omgångar sedan 2010. Vid Humboldtseminarierna har aktuella frågor kring akademins möjligheter och utmaningar belysts utifrån olika teman, inte minst kopplat till samhällets förväntningar på forskning och högre utbildning. I det perspektivet blev akademiskt ansvar ett naturligt tema för den fjärde och avslutande omgången av Humboldtseminarierna. Just kopplingen till samhällsnytta är också en röd tråd igenom rapporten. Författarna skriver utifrån skilda erfarenheter som forskare, lärare och akademiska ledare – inte minst är rektorsperspektivet väl företrätt. Ett annat återkommande ämne är kopplingen mellan akademiskt ansvar och akademisk frihet, där ansvaret inte minst bidrar till att legitimera friheten. Kollegialitet är en viktig fråga för flera av författarna, både som princip för kvalitetsstyrning och som beslutsform. Sammantaget visar de olika bidragen att akademiskt ansvar berör många frågor av stor relevans för forskare, lärare, ledare och studenter, men också för intressenter utanför akademin. Där har författarnas bidrag goda möjligheter att ge nya insikter och inspirera till fortsatta diskussioner inom många olika områden.
|
|
| 2. |
- Alvehus, Johan, et al.
(författare)
-
Critical theories
- 2020
-
Ingår i: Theories and perspectives in business administration. - 9789144127088 ; , s. 325-350
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Beck, Alexander, et al.
(författare)
-
Akut brist på lärare i ekonomi på universiteten
- 2016
-
Ingår i: Svenska Dagbladet.
-
Recension (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Redovisningen spelar en central roll i samhället genom att skapa transparens i näringsliv och offentlig sektor. Kraven på transparens ökar och redovisningen vidareutvecklas och anpassas till en global marknad. Bland studenter i företagsekonomi är det populärt att läsa redovisning. Men det råder stor brist på kompetenta universitetslärare i redovisning i Sverige
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Cloete, Nico, et al.
(författare)
-
Outroduction. A research agenda on collegiality in university settings
- 2023
-
Ingår i: Research in the Sociology of Organizations. - 0733-558X. ; , s. 187-211
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Collegiality is the modus operandi of universities. Collegiality is central to academic freedom and scientific quality. In this way, collegiality also contributes to the good functioning of universities’ contribution to society and democracy. In this concluding paper of the special issue on collegiality, we summarize the main findings and takeaways from our collective studies. We summarize the main challenges and contestations to collegiality and to universities, but also document lines of resistance, activation, and maintenance. We depict varieties of collegiality and conclude by emphasizing that future research needs to be based on an appreciation of this variation. We argue that it is essential to incorporate such a variation-sensitive perspective into discussions on academic freedom and scientific quality and highlight themes surfaced by the different studies that remain under-explored in extant literature: institutional trust, field-level studies of collegiality, and collegiality and communication. Finally, we offer some remarks on methodological and theoretical implications of this research and conclude by summarizing our research agenda in a list of themes.
|
|
| 8. |
- Corvellec, Hervé, 1961, et al.
(författare)
-
Barbara Czarniawska. Organizational change: Fashions, Institutions and Translations
- 2017
-
Ingår i: Szabla, David B., Pasmore, William A., Barnes, Mary A., & Gipson, Asha N. (eds.) The Palgrave Handbook of Organizational Change Thinkers. - Cham : Springer International Publishing. - 9783319498201
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Combining neo-institutionalism, actor network theory, and Gabriel Tarde’s sociology, Czarniawska considers the key driver of organizational change to be imitation but an imitation that rests on translation. Organizations emulate one another by translating fashionable ideas according to their understanding, traditions, needs, and means. As translation in this tradition always entails a transformation of the translated idea or object, unexpected consequences will be expected. She does not consider these consequences to be necessarily negative; however, because if stabilized and institutionalized, unintended change can turn out to be as positive as planned change. A further strength of Czarniawska’s is her ability to provide methodological tools that follow the translation processes for change: organizational ethnographies, narrative methodology, and shadowing.
|
|
| 9. |
- Corvellec, Hervé, et al.
(författare)
-
Barbara Czarniawska : Organizational change - fashions, institutions, and translations
- 2017
-
Ingår i: The Palgrave Handbook of Organizational Change Thinkers. - Cham : Springer International Publishing. - 9783319528779 - 9783319528786 ; , s. 361-377
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Combining neo-institutionalism, actor network theory, and Gabriel Tarde's sociology, Czarniawska considers the key driver of organizational change to be imitation but an imitation that rests on translation. Organizations emulate one another by translating fashionable ideas according to their understanding, traditions, needs, and means. As translation in this tradition always entails a transformation of the translated idea or object, unexpected consequences will be expected. She does not consider these consequences to be necessarily negative; however, because if stabilized and institutionalized, unintended change can turn out to be as positive as planned change. A further strength of Czarniawska's is her ability to provide methodological tools that follow the translation processes for change: Organizational ethnographies, narrative methodology, and shadowing.
|
|
| 10. |
- Corvellec, Hervé, et al.
(författare)
-
Czarniawska, Barbara : Organizational Change – Fashions, Institutions, and Translations
- 2021. - Second Edition
-
Ingår i: The Palgrave Handbook of Organizational Change Thinkers. - Cham : Springer International Publishing. - 9783030383237 - 9783030383244 ; 1-2, s. 467-484
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Combining neo-institutionalism, actor network theory, and Gabriel Tarde’s sociology, Czarniawska considers the key driver of organizational change to be imitation but an imitation that rests on translation. Organizations emulate one another by translating fashionable ideas according to their understanding, traditions, needs, and means. As translation in this tradition always entails a transformation of the translated idea or object, unexpected consequences will be expected. She does not consider these consequences to be necessarily negative; however, because if stabilized and institutionalized, unintended change can turn out to be as positive as planned change. A further strength of Czarniawska’s is her ability to provide methodological tools that follow the translation processes for change: organizational ethnographies, narrative methodology, and shadowing.
|
|
| 11. |
- Cregård, Anna, 1971, et al.
(författare)
-
800 ord till Rolf Solli
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I samband med Rolf Sollis 60-årsdag har vi bjudit in våra kollegor till att delta i en mindre festskrift till vår vän och kollega. Rolf har som vi alla vet många strängar på sin lyra: undervisning, forskning, prefektskap, föreståndarskap med mera. Han är även verksam inom en rad olika organisationer: Förvaltningshögskolan, KFI, GRI, Högskolan i Borås för att nämna några. I denna skrift blandas därför personliga och forskningsmässiga texter och bilder. För att få någon riktning på texten har vi tagit utgångspunkt i en av Rolfs produktivitetsnormer, nämligen idén om de 800 orden. Bakgrunden till idén om skriften blir därmed hans idé om hur forskning kan genomföras i vardagen.
|
|
| 12. |
- Czarniawska, Barbara, 1948, et al.
(författare)
-
Organisering kring hot och risk
- 2007
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur hanteras blödarfeberviruset Marburg, hur förbereder man sig för ett eventuellt utbrott av fågelinfluensan, hur kalkylerar man hälsorisker i Europa och Sverige och hur hanterar man risk i samband med äventyrsturism? Vad har stormen Gudrun lärt oss om att hantera akuta situationer och hur skapar katastrofer som Tjörnbron handlingsföreträde i form av särskilda förutsättningar för organisering? Detta är några exempel på studier inkluderade i Organisering kring hot och risk. Boken tittar även närmare på hur man hanterar effekter av datorkriser, hur konst och vad betraktaren bedömer som hot kan bidra till skapande av handlingsnät samt hur tv-serien Kommissionen belyser det svenska beredningsarbetet. Författarna visar att karaktären av organisering kring hot och risk är beroende av tidpunkten: innan, under eller efter en katastrof eller en hotfull händelse. Beredningsarbetet består av resursmobilisering, att skissa planer, att bygga upp strukturer samt bygga eller mobilisera nätverk. När katastrofen väl inträffar visar det sig dock att även de bästa planer inte alltid fungerar som man vill och responsen på de faktiska händelserna består av improvisation samt av att bygga handlingskedjor och handlingsnät. Det finns inget recept på hur man skall organisera kring hot och risk men boken har identifierat ett återkommande problem: varje misslyckande verkar leda till slutsatsen att det behövs mer av planer och strukturer. Författarna hävdar motsatsen. Bokens budskap är att istället för att skapa oändliga planer och strukturer skall man öva lämpliga skickligheter och improvisationsförmåga. Boken vänder sig till studerande inom organisationsteori respektive riskhantering på universitet och högskola samt yrkesverksamma inom krisberedskap och riskhantering.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Czarniawska, Barbara, 1948, et al.
(författare)
-
Women and work in family soap operas
- 2013
-
Ingår i: Gender, Work and Organization. - : Wiley. - 0968-6673. ; 20:3, s. 267-282
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The starting point of this article is the assumption that images of work and organizing produced by popular culture both reflect and shape actual practices. Among various genres of popular culture, soap operas deserve more attention. This article analyses three local soap operas: one Italian, one Swedish and one South African. All three focus on family life — a focus typical for the genre. We trace the side topic of women at work and women and work, on the assumption that its marginality renders it less likely to contain intentional messages from the creators of the series, and thus more likely to reflect the taken-for-granted beliefs underpinning everyday life and contributing to their reproduction and maintenance. We trace the series' connections to local contexts but also look for commonalities that may be characteristic of this genre of popular culture.
|
|
| 15. |
- Diedrich, Andreas, 1973, et al.
(författare)
-
Exploring the Performativity Turn in Management Studies
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- One of the contemporary “turns” in management studies is the “performativity” turn. In this paper, we present a genealogy of the concept of performativity as it has been used in management and organization studies (MOS). Starting with the work of Austin, Bateson, Goffman and Lyotard, we move on to more recent debates surrounding the use of the concept by Butler and the STS researchers Callon, Latour and Law, as well as how their ideas have been further translated within MOS. The focus is on how the concept is defined and on the areas of study where performativity has been used. Taken together, the approach to performativity employed has implications for how the concept is understood and translated. Finally, we discuss the particular ontological position of the performative perspective, and its methodological consequences.
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Diedrich, Andreas, 1973, et al.
(författare)
-
Risk och organisering – att hantera motstridiga krav.
- 2009
-
Ingår i: Adolfsson, Petra och Solli, Rolf (red.) Offentlig sektor och komplexitet.. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144057804 ; , s. 81-98
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
- Eriksson-Zetterquist, Ulla, 1967, et al.
(författare)
-
Att skriva böcker och bokkapitel
- 2014
-
Ingår i: Efter festen. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144094809 ; , s. 37-54
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 22. |
- Eriksson-Zetterquist, Ulla, 1967, et al.
(författare)
-
Blue and White-Collar Glass Ceilings.
- 2019
-
Ingår i: Paper presented at SCANCOR, Weatherhead Conference, Spring Conference May 7-8 Harvard University, MA, USA..
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Eriksson-Zetterquist, Ulla, 1967, et al.
(författare)
-
Bureaucracy under pressure : New(s) management practices in central government agencies
- 2022
-
Ingår i: European Management Journal. - : Elsevier. - 0263-2373 .- 1873-5681.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- How various central government agencies (CGAs) in Sweden respond to the contemporary and highly digitalized media landscape and explore intricate patterns of the ambiguity in organizational and media relations are discussed in this study. Organizational responses caused by the perceptions of the media landscape on governmental agencies are analyzed as a process of bureaucratization. This study suggests that the agencies do not attempt to defend themselves; their efforts are directed toward maintaining internal trust and trust of the public. The studied responses turned out to result in decision-making aspects as preemptive measures, casting light on the significances of the ideal hierarchical authority. Furthermore, the extent of openness in relation to the communication showed rule-based actions. Additionally, the consequences of the media pressure for the more general codes of conduct among the bureaucrats led to the ideal of professional staffing. Our contribution is twofold. First, we argue that the contemporary media landscape – including all institutionalized (i.e., both digital and conventional) forms, structures, platforms, and interfaces – has led to an increased self-control in CGAs; and secondly, that the bureaucratization turns professional employees into “passionate bureaucrats.”
|
|
| 25. |
- Eriksson-Zetterquist, Ulla, 1967, et al.
(författare)
-
Can changes to gender equality be sustained?
- 2016
-
Ingår i: Gender, Work and Organization. - : Wiley. - 0968-6673. ; 23:4, s. 363-378
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this paper is to discuss how changes to gender equality in organizing can be made sustainable. Numerous studies have reported on projects which have not succeeded in their efforts to implement gender equality. In this paper, we analyse the results from two programmes which aimed to increase equal opportunities among private and public sector organizations. Theoretically, the study is based on the framework of doing gender, which is combined with insights from studies using the translation model of organizational change. The translation model of organizational change enables investigation of formal and informal processes within an institutionalized setting. By studying those aspects that were stabilized into an institution within these two programmes, as well as those which were not, the approaches that had become sustainable for the programmes in the long term could be discerned. When comparing the two programmes, it became apparent that complications arose at the point at which the theoretical aims of gender equality were translated into actions. The analysis of the outcomes of these programmes indicates, however, that, even though the formal goals were not reached, equal opportunities within the participating organizations did benefit from these programmes.
|
|
| 26. |
- Eriksson-Zetterquist, Ulla, 1967, et al.
(författare)
-
Can gender equality changes be sustainable?
- 2009
-
Ingår i: Paper presented at The 20th Scandinavian Academy of Management, 20-22 August, Åbo, 2009..
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 27. |
- Eriksson-Zetterquist, Ulla, 1967
(författare)
-
Collegiality.
- 2020
-
Ingår i: The SAGE Encyclopedia of Higher Education. Eds: Miriam E. David & Marilyn J. Amey. - London : SAGE. - 9781473942912
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Eriksson-Zetterquist, Ulla, 1967, et al.
(författare)
-
Collegiality in modern universities – the composition of governance ideals and practices
- 2016
-
Ingår i: NordSTEP - Nordic Journal of Studies in Ecucational Policy. - : Informa UK Limited. - 2002-0317. ; :2-3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The questions of how universities are governed and how they should be governed have recently gained attention throughout Europe. The history of universities shows a diffused pattern of repeated reform efforts. However, this situation has more or less exploded since the turn of the century, bringing in new modes of organising. In short we can observe a diffusion of more managerial forms of organising, leading to a situation where different governance ideals co-act. In this paper we analyse the interplay of several governance ideals as they play out in practice. We begin and end the essay by noting that collegiality is a modern, efficient and practical form of governance, but it never works entirely on its own; rather it interacts with other modes of governance. After an introduction of diverse modes of governance, analysed as ideal type models, we exemplify how those diverse modes mix in practices of governance and organising. A more theoretical argument that runs through the paper is a critique of the dominance of ideal types of discussions on university governance and in organisation theory more generally, to the extent that those ideal types tend to be reified.
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
- Eriksson-Zetterquist, Ulla, 1967, et al.
(författare)
-
Deconstructive collegiality or just another governance form?
- 2015
-
Ingår i: The 23rd Nordic Academy of Mangement Research, Copenhagen 12-14 August, 2015.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- During recent years, collegiality has been hotly debated, primarily as a part of the reforms implemented by the universities. Study after study shows that this is a global rather than a local issue. Above all, a critical and questioning attitude has been adopted as regards the fact that collegiality seems to be under pressure to move aside in favour of governance forms like management and bureaucracy (Tuchman, 2009; Björk, 2013). When collegiality is described by its advocates, it generally stands out as an idealistic form whereby scientific dialogue and its inbuilt form of reaching agreement are responsible for progress. This version mirrors university work that is to be characterised by collaboration, by friendliness, and preferably also by non-competitive research (Tuchman, 2009; Jemielniak and Greenwood, 2013). Those who are critical of collegiality, emphasise that it is a governance form which is long-winded, slow, and antiquated. When there are changes in the demands made on professional organisations by the outside world, there is no longer any time for the slow, searching dialogue in which everyone’s voice is heard and given space. Organisations and agencies have become bigger and it is not practically possible to discuss every detail. On top of this, the critics ask questions like – Has the collegial dialogue ever meant that everyone is given space? Was everyone’s voice heard? Were all points of view really put to the test in a reasonable way, or was it possibly the case that those with influence got to set the agenda? Some questions that both the critics of collegiality and its advocates touch upon relate to the potential of the governance form of collegiality, but also its potential disadvantages. While the advantages of collegiality have been put forward in a series of later studies, fewer have reviewed its downsides. Is it a friendly and care-taking governance form, or is it a way for some to gain influence at the expense of others? Does it support collaboration, or is it a forum for cliques? On the basis of previous studies of collegiality, and by means of comparing the governance form of collegiality with other governance forms, e.g. bureaucracy and management, the purpose of this essay is to study the potential deconstructivity forming part of collegiality as a governance form. We start off with an introduction of the content of the governance form of collegiality and then we present the disadvantages that have been put forward concerning this governance form. Since all governance forms contain strengths and weaknesses, we subsequently make a comparison between bureaucracy, management, and collegiality in order to investigate what the specific disadvantages of collegiality are.
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
- Eriksson-Zetterquist, Ulla, 1967, et al.
(författare)
-
Diskriminering inom Försvarsmakten - en intersektionell analys
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Från och med första januari 2009 gäller diskrimineringslagen i Sverige vilken förbjuder diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. I samband med detta har Försvarsmakten efterfrågat en kartläggning rörande diskrimineringsgrunderna bland Försvarets anställda. Kartläggningen kom att genomföras som enkät där egna upplevelser av kränkningar relaterade till diskrimineringsgrunderna jämfördes med upplevelser av att andra kränkts. I analysen har intersektionella perspektiv eftersträvats. De har genomförts så att inledningsvis har varje diskrimineringsgrund analyserats var för sig, därefter har intersektioner i relation till andra grunder och anställningsform sökts. Som framgår av bifogad rapport var ålder den kränkning som flest personer hade upplevt, mer precist 13,1 procent av de som besvarat enkäten. Det var också den diskrimineringsgrund som omgivningen reagerade minst på. 24,1 procent av de svarande kvinnorna hade upplevt diskriminering på grund av kön, vilket kan jämföras med 3,3 procent av männen. I genomsnitt hade 7,9 procent av de anställda upplevt diskriminering på grund av kön. Det samlade antalet kränkningar som upplevt var 2407. Av dessa hade 680 personer upplevt dubbel diskriminering, till exempel hade 175 personer upplevt diskriminering grundad på både kön och ålder, medan 23 personer hade upplevt diskriminering grundad på både religion eller annan trosuppfattning och sexuell läggning. Huruvida detta är höga eller låga siffror kan inte besvaras då vi i skrivande stund inte känner till liknande studier av alla diskrimineringsgrunder som riktats till alla anställda i en organisation. Studien är tänkt att upprepas inom två år och det kommer då att möjliggöra vidare jämförelser.
|
|
| 36. |
- Eriksson-Zetterquist, Ulla, 1967
(författare)
-
Doing of gender and scientific knowledge production.
- 2013
-
Ingår i: Equality, diversity and inclusion: An international journal. - : Emerald. - 2040-7149. ; 32:2, s. 217-222
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Purpose - In this paper, I will discuss some of my experiences from research and teaching that relate to the special circumstances of doing gender research. Design/methodology/approach - When reading about Styhre’s and Tienari’s experiences, I am not so surprise by but rather concerned about the resemblance and reflections evoked by the text vis-à-vis my own experiences of doing research in the gender field. During recent decades, I have had the opportunity to explore various organizing issues in my research, from technology and organizational change to gender and intersectionality. This provides me with both an inside and outside perspective on some of the specificities which recur in the field of gender studies. Findings - Doing gender research enables men and women to ‘become with’ women, men and other people. When able to respond to other people with respect, the researcher can "become with" the studied one. By going into the experiences previously shared by other scholars doing gender studies, and by reflecting upon these, the opportunities for men and women to "become with" will most likely increase. Originality/value - In a performative way, "doing gender" includes a way of recognizing the context in which I am situated. When this position is challenged, things start to happen. Whether one is being challenged as a woman, as a man, as a researcher, or for not understanding gender in the proper feminist way, the conditions of one’s comprehension of doing gender are called into question. Reflexivity is thus – as Styhre and Tienari claim – a product of social encounters.
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
- Eriksson-Zetterquist, Ulla, 1967
(författare)
-
Editorial: Gender and New Technologies
- 2007
-
Ingår i: Gender, Work and Organization. - 0968-6673. ; 14:4, s. 305-311
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
- Eriksson-Zetterquist, Ulla, 1967
(författare)
-
Finns det genus i maskiner?
- 2008
-
Ingår i: Paper presented at LearnIT Conference. Göteborg, 10-11 June 2008..
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 43. |
- Eriksson-Zetterquist, Ulla, 1967
(författare)
-
Finns det genus i maskiner?
- 2009
-
Ingår i: Larsson, Göran (red.) Organisation, teknik och lärande.. - Stockholm : Carlssons. - 9789173312493 ; , s. 48-65
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 44. |
- Eriksson-Zetterquist, Ulla, 1967
(författare)
-
Från insikt till ? Utvärdering av JämO/EU-projektet Women to the Top
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet "Women to the top" har syftat till att skapa en uthållig plattform för förändringsarbete som bidrar till att få fler kvinnor i företagens och organisationers högsta positioner. I Sverige har femton stora företag och organisationer deltagit. Konkret har projektet resulterat i att unika nätverk mellan kvinnliga toppchefskandidater, projektledare, mentorer och vd:ar har byggts upp. Det har även resulterat i en innehållsrik och användbar hemsida. Framför allt har projektet resulterat i att närmare 100 personer som representerar centrala positioner på den svenska arbetsmarknaden inlett ett förändringsarbete med syfte att jämna ut könsfördelningen i de egna organisationernas ledande positioner. Sammantaget handlar det med andra ord om ett unikt bidrag till svenskt näringsliv och offentlig förvaltning. Den breda ansats som präglar projektet är både dess styrka och svaghet. Under projektets gång har det varit svårt för de inblandade att skapa sig en samlad bild av projektet, men å andra sidan är nu många parter engagerade i det inledda förändringsarbetet. En erfarenhet från projektet är att kvinnor som gör karriär inte kan satsa både på den egna karriären och samtidigt vara förändringsagenter för denna typ av frågor. Det är och förblir istället högsta ledningens och företagens vd:ars ansvar att denna typ förändringsarbete genomförs. Erfarenheterna av projekten visar även att det är svårt för dessa personer att driva förändringsarbetet utan stöd från externa instanser. För att plattformen som skapats inom projektet ska vara uthållig och nätverken ska överleva krävs att någon utanför företagen stöttar deras arbete. Alla har de bästa intentioner men i en vardag där aktieägarnas värderingar eller extrema samhälleliga händelser utsätter organisationen för påfrestningar och där jämställdhetsarbete ännu inte ses som en del av kärnverksamheten, är det lätt att frågan blir bortglömd. För att de pengar och de resurser som satsats i detta projekt inte ska vara förgäves och för att förändringsarbetet ska kunna fortsätta behövs sannolikt en extern part som hjälper de inblandade att fortsätta.
|
|
| 45. |
- Eriksson-Zetterquist, Ulla, 1967
(författare)
-
Företagskultur och genus
- 2007
-
Ingår i: I Nilson, Tomas och Åberg, Martin (red.) Företagaren som kulturbärare.. - 9789144044385 ; , s. 151-177
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 46. |
- Eriksson-Zetterquist, Ulla, 1967
(författare)
-
Förord
- 2019
-
Ingår i: Konsumtionskultur : innebörder och praktiker - en vänbok till Helene Brembeck / under redaktion av Magdalena Petersson McIntyre, Barbro Johansson & Niklas Sörum.. - Göteborg/Stockholm : Makadam. - 9789170613012 ; , s. 9-11
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 47. |
- Eriksson-Zetterquist, Ulla, 1967, et al.
(författare)
-
Försvarsmakten och diskriminering – en jämförelse mellan 2010 och 2015
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- År 2009 instiftades en ny diskrimineringslag i Sverige. Lagen syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter med grund i kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder. Med bakgrund mot denna nya lagstiftning blev vi tillfrågade att göra en utredning och kartläggning av diskriminering inom Försvarsmakten. Det resulterade i en enkät som genomfördes bland alla försvarsmaktens anställda våren 2010. En uppföljning har sedan dess planerats och resulterade i att vi tillfrågats om att göra motsvarande utredning och kartläggning 2015. I denna rapport presenteras studien från 2015 och jämförelser med resultaten från 2010.
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
- Eriksson-Zetterquist, Ulla, 1967
(författare)
-
Gender in education: an inclusive project.
- 2010
-
Ingår i: Katila, Saija, Meriläinen, Susan and Tienari, Janne (eds) Making inclusion work. Experiences from Academia around the world. - Cheltenham : Edward Elgar Publishing. - 978 1 84844 084 5 ; , s. 93-108
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
