| 1. |
- Ammar, Yosr, et al.
(författare)
-
Long-term dataset for contaminants in fish, mussels, and bird eggs from the Baltic Sea
- 2024
-
Ingår i: Scientific Data. - 2052-4463. ; 11:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Widespread persistent contaminants are a global environmental problem. In the Baltic Sea, wildlife contamination was first noticed in the 1960s, prompting the Swedish Environmental Protection Agency to establish a comprehensive Swedish National Monitoring Programme for Contaminants in Marine Biota (MCoM) in 1978 run by the Swedish Museum of Natural History. Eight species have been analysed, four fish species (Atlantic herring, Atlantic cod, European perch, viviparous eelpout), one bivalve species (blue mussel), and egg from three bird species (common guillemot, common tern, Eurasian oystercatcher). Here, we present a dataset containing MCoM data from its start until 2021. It includes 36 sets of time-series, each analysed for more than 100 contaminants. The longest time-series is for common guillemot and starts in 1968. We describe the structure of MCoM including historic changes to the number of stations, sample treatment, analytical methods, instruments, and laboratories. The MCoM data is available at the Bolin Centre repository and on GitHub through our R package mcomDb. The latter will be updated yearly with new MCoM records.
|
|
| 2. |
- Ammar, Yosr, et al.
(författare)
-
Long-term dataset for contaminants in fish, mussels, and bird eggs from the Baltic Sea
- 2024
-
Ingår i: Scientific Data. - 2052-4463. ; 11:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Widespread persistent contaminants are a global environmental problem. In the Baltic Sea, wildlife contamination was first noticed in the 1960s, prompting the Swedish Environmental Protection Agency to establish a comprehensive Swedish National Monitoring Programme for Contaminants in Marine Biota (MCoM) in 1978 run by the Swedish Museum of Natural History. Eight species have been analysed, four fish species (Atlantic herring, Atlantic cod, European perch, viviparous eelpout), one bivalve species (blue mussel), and egg from three bird species (common guillemot, common tern, Eurasian oystercatcher). Here, we present a dataset containing MCoM data from its start until 2021. It includes 36 sets of time-series, each analysed for more than 100 contaminants. The longest time-series is for common guillemot and starts in 1968. We describe the structure of MCoM including historic changes to the number of stations, sample treatment, analytical methods, instruments, and laboratories. The MCoM data is available at the Bolin Centre repository and on GitHub through our R package mcomDb. The latter will be updated yearly with new MCoM records.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Bignert, Anders, et al.
(författare)
-
Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota, 2015
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The environmental toxicants examined in this report can be classified into five groups – heavy metals, chlorinated compounds, brominated flame retardants, polyaromatic hydrocarbons and perfluorinated compounds. Each of these contaminants have been examined from various sites for up to six different fish species, in blue mussels, and in guillemot eggs, for varying lengths of time. The following summary examines overall trends, spatial and temporal, for the five groups.Condition and Fat ContentCondition and fat content in different species tended to follow the same pattern at the same sites, with a few exceptions. Most of the fish species generally displayed a decreasing trend in both condition and fat content at most sites examined. Exceptions to this were increases in condition factor seen in cod liver at Fladen, perch muscle at Kvädöfjärden, and for herring at Ängskärsklubb in spring. Also, an increase in fat content was seen during the most recent ten years for herring at Ängskärsklubb in spring. There were also some sites where no log linear trends were seen.Heavy MetalsDue to a change in methods for metal analysis (not mercury) in 2004, values between 2003 and 2007 should be interpreted with care. From 2009 metals are analyzed at ACES, Stockholm University.Generally, higher mercury concentrations are found in the Bothnian Bay, but also from one station in the Northern parts of Baltic Proper, compared to other parts of the Swedish coastline. The time series show varying concentrations over the study period. The longer time series in guillemot egg and spring-caught herring from the southern Bothnian Sea and southern Baltic Proper show significant decreases of mercury. On the other hand, increasing concentrations are seen in e.g., cod muscle, but the concentrations are fairly low compared to measured concentrations in perch from fresh water and coastal sites. In most cases, the mercury concentrations are above the EQSbiota of 20 ng/g wet weight.Lead is generally decreasing over the study period (in time series of sufficient length), supposedly due to the elimination of lead in gasoline. The highest concentrations are seen in the southern part of the Baltic Sea. Elevated lead concentrations between 2003 and 2007 (e.g. Harufjärden) should be viewed with caution (see above regarding change in analysis methods). Lead concentrations are below the suggested target level at all stations.Cadmium concentrations show varying non-linear trends over the monitored period. It is worth noting that despite several measures taken to reduce discharges of cadmium, generally the most recent concentrations are similar to concentrations measured 30 yearsago in the longer time series. Cadmium concentrations in herring and perch are all below the suggested target level of 160 μg/kg wet weight.The reported nickel concentrations show no consistent decreasing trends. Some series begin with two elevated values that exert a strong leverage effect on the regression line and may give a false impression of decreasing trends. Chromium generally shows decreasing concentrations, possibly explained by a shift in analytical method. The essential trace metals, copper and zinc, show no consistent trends during the monitored period.Generally higher concentrations of arsenic and silver are found along the west coast compared to other parts of the Sweadish coast line. However for silver a few stations in the Bothnian Sea and Bothnian Bay show comparable concentrations to the west coast stations.Chlorinated CompoundsGenerally, a decreasing concentrations were observed for all compounds (DDT’s, PCB’s, HCH’s, HCB) in all species examined, with a few exceptions, such as no change in TCDD-equivalents being seen in herring muscle (except at Änskärsklubb where very high concentrations at the beginning of the sampling period were seen and also at the west coast station Fladen). The longer time-series in guillemot also show a marked decrease in TCDD-equivalents from the start in the late 1960s until about 1985 from where no change occurred for many years, however, during the most recent ten years a decrease in the concentration is seen. Concentrations of DDE and CB-118 are for some species and sites still above their respective target levels.The chlorinated compounds generally show higher concentrations in the Bothnian Sea and/or Baltic Proper when compared to the Bothnian Bay and the Swedish west coast.Brominated Flame RetardantsElevated levels of HBCDD are seen in sites from the Baltic Proper, while the investigated PBDEs show higher concentrations in the Bothnian Bay. In addition, lower concentrations of all investigated PBDEs and HBCDD are seen on the Swedish west coast compared to the east coast. Temporally, significant increases in BDE-47, -99 and -100 have been seen in guillemot eggs since the late 1960s until the early 1990s, where concentrations then began to show decreases. Also, the concentration of HBCDD in guillemot eggs shows a decrease during the most recent ten years. For fish and blue mussels, BDE-47, -99, and -153 decreased at some sites and showed no trend at other sites. The concentration of HBCDD in fish and blue mussels showed inconsistent trends. The concentration of HBCDD is below the EQSbiota of 167 μg/kg wet weight for all fish species from all areas, while the concentration of BDE-47 alone is above the EQSbiota for sumPBDE of 0.0085 ng/g wet weight.PAHsOnly blue mussels have been examined for spatial differences in PAH concentrations. Concentration of ΣPAH was found to be higher from Kvädöfjärden in the Baltic Proper compared to stations at the West coast, but individual PAHs showed varying spatial patterns. Over time, acenaphthalene was rarely found above the detection limit. Significant decreasing trends were observed for ΣPAH, chrysene, fluoranthene and pyrene at Fjällbacka; for naphthalene at Kvädöfjärden; and for pyrene at Fladen.All time series where concentrations of various PAHs were compared with the target value based on OSPAR Ecological Assessment Criteria, or EC Environmental Quality Standards were below the target value.PFASsPFHxS and PFOS show a similar spatial pattern, but PFOS concentrations were approximately 25 times higher than PFHxS levels. The distribution of PFOS is quite homogenous along the Swedish coast but with somewhat higher concentrations in the Baltic Proper. PFOS concentrations in guillemot eggs are about 100-200 times higher than in herring liver. An overall increasing concentration of PFOS in guillemot eggs has been observed throughout the whole time period, however, during the most recent ten years, a change of direction is detected. The longer herring time series from Harufjärden, Landsort, and Utlängan show increasing concentrations for PFOS and most carboxylates. For FOSA, on the other hand, decreasing concentrations are seen during the most recent ten years.Organotin compoundsThe majority of the analysed tinorganic compounds showed concentrations below LOQ. However TBT and DPhT showed concentrations above LOQ at all stations with highest reported concentrations in fish from Örefjärden in the northern part of Bothnian Sea.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Bignert, Anders, et al.
(författare)
-
Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota, 2017 : Övervakning av metaller och organiska miljögifter i marin biota, 2017
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The report summarises the monitoring activities within the National Swedish Contaminant Programme in marine biota. Time series of analysed contaminants (heavy metals, organochlorines, brominated flame retardants, perfluorinated substances and polycyclic aromatic hydrocarbons) in biota are presented together with summaries of the results from the statistical analyses. The data represent the bioavailable portion of the investigated contaminants i.e. the portion that has effectively passed through biological membranes and may cause toxic effects. The report does not in general give background or explanations to significant changes found in the time series. Thus, increasing concentrations highlight the need for intensified studies. - There was no general trend in heavy metal concentrations except for lead that is generally decreasing over the study period (in time series of sufficient length), supposedly due to the elimination of lead in gasoline. - Generally, decreasing concentrations were observed for organochlorines (DDT’s, PCB’s, HCH’s, HCB), also including TCDD-equivalents over the whole study period, but not during the last decades. The chlorinated compounds generally show higher concentrations in the Bothnian Sea and/or Baltic Proper when compared to the Bothnian Bay and the Swedish west coast. - Increasing trends of brominated flame retardants in guillemot eggs from late 1960s until early 1990s for polybrominated diphenyl ethers such as BDE-47, -99 and -100 and until mid-2000s for HBCDD, but with decreasing concentrations during the more recent time period. The PBDEs and HBCDD show higher concentrations in the Baltic Sea compared to the Swedish west coast. - A consistently increasing concentration of PFOS in guillemot eggs has been observed throughout the whole time period, however, during the most recent ten years a change of direction is seen.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Bignert, Anders, et al.
(författare)
-
Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota, 2017 (2016 years data)
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The report summarises the monitoring activities within the National Swedish Contaminant Programme in marine biota.Time series of analysed contaminants (heavy metals, organochlorines, brominated flame retardants, perfluorinated substances and polycyclic aromatic hydrocarbons) in biota are presented together with summaries of the results from the statistical analyses. The data represent the bioavailable portion of the investigated contaminants i.e. the portion that has effectively passed through biological membranes and may cause toxic effects. The report does not in general give background or explanations to significant changes found in the time series. Thus, increasing concentrations highlight the need for intensified studies.- There was no general trend in heavy metal concentrations except for lead that is generally decreasing over the study period (in time series of sufficient length), supposedly due to the elimination of lead in gasoline.- Generally, decreasing concentrations were observed for organochlorines (DDT’s, PCB’s, HCH’s, HCB), also including TCDD-equivalents over the whole study period, but not during the last decades. The chlorinated compounds generally show higher concentrations in the Bothnian Sea and/or Baltic Proper when compared to the Bothnian Bay and the Swedish west coast.- Increasing trends of brominated flame retardants in guillemot eggs from late 1960s until early 1990s for polybrominated diphenyl ethers such as BDE-47, -99 and -100 and until mid-2000s for HBCDD, but with decreasing concentrations during the more recent time period. The PBDEs and HBCDD show higher concentrations in the Baltic Sea compared to the Swedish west coast.- A consistently increasing concentration of PFOS in guillemot eggs has been observed throughout the whole time period, however, during the most recent ten years a change of direction is seen.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Bignert, Anders, et al.
(författare)
-
Övervakning av metaller och organiska miljögifter i marin biota, 2012
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The environmental toxicants examined in this report can be classified into five groups –heavy metals, chlorinated compounds, brominated flame retardants, polyaromatichydrocarbons and perfluorinated compounds. Each of these contaminants has beenexamined from various sites for up to six different fish species, in blue mussels, and inguillemot eggs, for varying lengths of time. The following summary examines overalltrends, spatial and temporal, for the five groups.Condition and Fat ContentCondition and fat content in different species tended to follow the same pattern at the samesites, with a few exceptions. Most of the fish species generally displayed a decreasing trendin both condition and fat content at most sites examined. Exceptions to this were increasesin fat content and condition factor seen in cod liver at both sites; an increase in conditionfor herring at Ängskärsklubb in spring; and in perch and eelpout, a decrease in fat content atKvädöfjärden (perch) and Väderöarna (eelpout) but no trend in condition for the same site.Heavy MetalsDue to a change in methods for metal analysis (not Hg) in 2004, values between 2003 and2007 should be interpreted with care. From 2009 metals are analyzed at ITM, StockholmUniversity.The longer time series in guillemot egg and spring-caught herring from the southernBothnian Sea and southern Baltic Proper show significant decreases of mercury. Theherring site in the southern Bothnain Sea indicates a local Hg-source. The rest of the timeseries show varying concentrations over the study period, and even increasing trends in e.g.cod muscle and eelpout muscle from Väderöarna, but the concentrations are fairly lowcompared to measured concentrations in perch from fresh water and coastal sites. However,in most cases, these concentrations are above the newly suggested EU-target level of 20ng/g wet weight.Lead is generally decreasing over the study period (in time series of sufficient length),supposedly due to the elimination of lead in gasoline. Elevated lead concentrationsbetween 2003 and 2007 (e.g. Harufjärden) should be viewed with caution (see aboveregarding change in analysis methods).Cadmium concentrations show varying non-linear trends over the monitored period. It isworth noting that despite several measures taken to reduce discharges of cadmium,generally the most recent concentrations are similar to concentrations measured 30 yearsago in the longer time series.The reported nickel concentrations show no consistent decreasing trends. Some series beginwith two elevated values that exert a strong leverage effect on the regression line and maygive a false impression of decreasing trends. Chromium generally shows decreasing trends,possibly explained by a shift in analytical method. The essential trace metals, copper andzinc, show no consistent trends during the monitored period.
|
|
| 12. |
- Britt-Marie, Bäcklin, et al.
(författare)
-
Temporal and Geographical Variation of Intestinal Ulcers in Grey Seals (Halichoerus grypus) and Environmental Contaminants in Baltic Biota during Four Decades
- 2021
-
Ingår i: Animals. - : MDPI AG. - 2076-2615. ; 11:10, s. 2968-2968
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The prevalence of intestinal ulcers and parasites was investigated in 2172 grey seals (Halichoerus grypus) collected in the Baltic Sea and 49 grey seals collected outside the Baltic Sea (i.e., the Atlantic). An increase in frequency of ileocaeco-colonic ulcers was observed in the early 1980s, followed by a decrease in the mid-1990s. At the same time, there was an increase followed by a decrease in brominated flame retardants, Perfluorooctanesulfonic acid (PFOS) and cadmium levels in herring (Clupea harengus), the most common prey item in Baltic grey seal diet, as well as in another top predator in the Baltic, the common guillemot (Uria aalge). The frequency of intestinal ulcers was significantly related to the intensity of acanthocephalan parasites, the age of the seal and the region of the Baltic Sea. Perforation of the intestinal wall was the cause of death in 26 of the investigated Baltic grey seals. In contrast, none of the investigated Atlantic grey seals had intestinal ulcers. They showed a thin colonic wall and very few acanthocephalan parasites. The high prevalence of intestinal ulcers and the high parasite intensity appear to be unique to the Baltic population of grey seals.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Danielsson, Sara, et al.
(författare)
-
Contaminants in fish from potentially polluted sites along the Swedish coast with the nationalmonitoring programme as reference
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this report, fish from potentially polluted sites along the coast of Sweden were analysed for several contaminants and when possible also compared with concentrations in fish fromreference sites used within the national monitoring programme for contaminants in marinebiota. However, it is important to have in mind that for the polluted sites, sampling has onlybeen carried one single year and only two pooled samples were analysed from each site,which could have effects on the representativeness and the uncertainty of the results.Generally, perch and herring from Lilla Värtan had the highest concentrations of mercury,lead, nickel, silver, CB-153 and CB-118, DDE, dioxins, brominated flame retardants,perfluorinated chemicals, chlorinated paraffins and organotin compounds compared to theother polluted sites. Among the stations where eelpout and cod were sampled, Rivöfjord hadhighest concentration of several contaminants. The contaminants include mercury, lead,chromium, CB-153 and CB-118, dioxins, brominated flame retardants, perfluorinatedchemicals, chlorinated paraffins and organotin compounds. It is not very surprising that these two areas show the highest concentrations of several of the investigated contaminants in fish.Lilla Värtan is situated in Stockholm and hence is affected by the big city, in addition, heavyboat traffic of different kinds are taking place in this water along with several other harmfulenvironmental activities in this area. SCCP showed the highest concentrations in herring fromLilla Värtan, while perch on the contrary had the lowest concentration of SCCP among all ofthe perch sites. This is however difficult to explain. Rivö fjord is situated just outsideGothenburg city and is thus affected by activities in the city. Also, the main part ofGothenburg’s harbor activities takes place close by Rivö fjord. Moreover, Ryaverken, whichis a sewage treatment plant, and two refineries are also affecting the water. Thus, the twolargest cities in Sweden contribute with a cocktail of contaminants to its surrounding waters.In addition, fish from Skelleftebukten, herring and/or perch, had elevated concentrations oflead, cadmium, nickel, copper, HCB and BDE-47 and -154. The elevated concentrations ofdifferent metals in this area could be caused by Rönnskärsverken, which releases metals. Inaddition, there are several industries and mining practices in the area that could havecontributed with high metal levels. Furthermore, dismantlement activities might contributewith the high levels of brominated flame retardants found in this area.Kungsbackafjorden, on the Swedish west coast, had high concentrations of cadmium andcopper in cod and high concentrations of perfluorinated chemicals in both eelpout and cod.There is a sewage treatment plant in the area, which might be one explanation for elevatedconcentrations of perfluorinated chemicals.Most of the other selected polluted sites for this study had none or just a few contaminantsthat differed from the reference sites in the vicinity. Thus it seems that these sites might not be as burdened by local sources of the investigated substances as has been assumed. On the other hand, when comparing the concentrations with their target values, a few of the contaminants at these sites were above the target values, this included mercury, CB-118, PBDEs and TBT.However, the concentrations were not significantly different from reference values, whichindicates a more widespread problem concerning these contaminants.When comparing contaminant concentrations with their respective target value, mercuryconcentrations exceeded the target value for all species at all sites except for herring fromÖrnsköldsviksfjärden. Lead was below the target value at all sites and cadmium was alsobelow at all sites except for perch from Skelleftebukten, which exceeded the target value.4 CB-153 was in general below the target value, but cod from Rivö fjord and perch from LillaVärtan exceeded it. In contrast, most polluted sites were above the target value for CB-118with a few exceptions. Concentrations of DDE were generally below the target value,however perch and herring from Lilla Värtan exceeded it and concentrations of DDE in codliver were also above, while the concentration in cod muscle were below target value. HCHs,HCB, dioxins, PFOS and HBCDD were below target values for all species at all sites. PBDEson the other hand exceed the target value for all species at all sites. Concentrations of thepriority substances, DEHP (Di-(2-ethylhexyl)-phthalate), HCBD (Hexachlorobutadiene), andPeCB (Pentachlorobenzene) were below the target values, these compounds were even below LOQ at most sites. SCCP (short-chained chlorinated paraffins) were well below the target level for all species at all sites. TBT on the other hand, were in perch above the target value at all sites except at Inre Slätbaken and Skelleftebukten. Yttre fjärden and Lilla Värtan had the highest concentrations of TBT and here the target value was also exceeded in herring. Eelpout and cod had concentrations of TBT below the target value.In conclusion, Lilla Värtan seems to be the site with the highest concentrations of severalcontaminants and also where several of these exceed the target values. Rivö fjord andSkelleftebukten also had higher concentrations of several contaminants compared to the other polluted sites.
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Danielsson, Sara, et al.
(författare)
-
Det svenska nationella miljöövervakningsprogrammet för miljögifter i marin biota (fram till 2017 års data) - Temporal- och spatial variation
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The report summarises the monitoring activities within the National Swedish Contaminant Programme in marine biota. In this report, we present time series and maps of most contaminants in various species but we only comment results that shows large differences compared to the previous year. Results show that herring from Holmöarna had elevated concentrations during the last two years of the time series for approximately half of the analysed metals, most chlorinated pesticides, polychlorinated biphenyls (PCBs) and brominated flame retardants (BFRs). The last two years’ Herring is on average one year older than the previous years’, heavier and the last years’ fat percentage is ca. 2 % higher compared to the year before. These differences in biological variables may have had an influence on the elevated contaminant concentrations. Also, herring from Väderöarna shows increasing concentrations for several chlorinated pesticides, PCBs, dioxins, and BFRs during the ten most recent years. A reason for this might be that the included fish were older during the seven most recent years, although their size was similar or smaller than previous years. Additionally, the fat percentage of the tissue has also decreased over time and might influence the results.This year’s report is also the first to show PFAS concentrations in Cod, Perch and Eelpout where Perch has the highest concentrations of most PFASs within the Baltic Proper sampling sites.This report is also the first report within the Swedish National Monitoring Programme of Contaminants in marine biota presenting environmental contaminant data in eggs of Common tern and Eurasian oystercatcher. In general, many of the compounds could be detected in Common tern and Eurasian oystercatcher.Concentrations of several of the contaminants are similar in the two species, but there are exceptions among each contaminant class and even opposing time trends for some contaminants. There are clear differences in contaminant concentrations between species for PCDD/Fs and BFRs; for most PCDD/Fs, concentrations are higher in Eurasian oystercatcher compared to Common tern, while for the BFRs concentrations are higher in Common tern, with the exception of HBCDD.
|
|
| 18. |
- Danielsson, Sara, et al.
(författare)
-
Det svenska nationella miljöövervakningsprogrammet för miljögifter i marin biota (fram till 2018 års data) : - Temporal- och spatial variation
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The report summarises the monitoring activities within the National Swedish Contaminant Programme in marine biota.Few trends are found for the biological variables of the biota included in the programme (age, weight, length, and fulton´s condition factor). This is expected, as samples are selectively selected to avoid trends. However, all variables for Holmöarna in the Bothnian Bay and the fish age at the West Coast sites (Kullen, Fladen and Väderöarna) stands out for herring, cod and perch as having upward trends over the last 10 years. Since many of the contaminants presented in this report bioaccumulate, this is likely to affect the trends presented below.For the aggregated herring data (on sub-basin scale) on chlorinated pesticides, PCBs, dioxins and furans, brominated flame retardants and perfluorinated substances (PFAS) a general downward trend for the last 10 years (2009-2018) is seen for all sub-basins (Southern and Northern Baltic Proper and Bothnian Sea and Bay) except the West Coast. On the West Coast, changes are small and often non-significant. The contaminant concentrations are in general lowest on the West Coast but the concentration difference between the West Coast and the other sub-basins has shrunken over the last 10 years as the concentrations in the other sub-basins are decreasing towards West Coast levels. The perfluorinated compound FOSA is an exception to this picture, with 2-4 times higher concentrations on the West Coast compared to the Baltic Sea. For the metals, no common patterns are seen for the aggregated herring data across the metals or for each specific metal between sub-basins.
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- de Wit, Cynthia A., et al.
(författare)
-
Organohalogen compounds of emerging concern in Baltic Sea biota : Levels, biomagnification potential and comparisons with legacy contaminants
- 2020
-
Ingår i: Environment International. - : Elsevier BV. - 0160-4120 .- 1873-6750. ; 144
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- While new chemicals have replaced major toxic legacy contaminants such as polychlorinated biphenyls (PCBs) and dichlorodiphenyltrichloroethane (DDT), knowledge of their current levels and biomagnification potential in Baltic Sea biota is lacking. Therefore, a suite of chemicals of emerging concern, including organophosphate esters (OPEs), short-chain, medium-chain and long-chain chlorinated paraffins (SCCPs, MCCPs, LCCPs), halogenated flame retardants (HFRs), and per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS), were analysed in blue mussel (Mytilus edulis), viviparous eelpout (Zoarces viviparus), Atlantic herring (Clupea harengus), grey seal (Halichoerus grypus), harbor seal (Phoca vitulina), harbor porpoise (Phocoena phocoena), common eider (Somateria mollissima), common guillemot (Uria aalge) and white-tailed eagle (Haliaeetus albicilla) from the Baltic Proper, sampled between 2006 and 2016. Results were benchmarked with existing data for legacy contaminants. The mean concentrations for Sigma OPEs ranged from 57 to 550 ng g(-1) lipid weight (lw), for Sigma CPs from 110 to 640 ng g(-1) lw for Sigma HFRs from 0.42 to 80 ng g(-1) lw, and for Sigma PFAS from 1.1 to 450 ng g(-1) wet weight. Perfluoro-4-ethyl-cyclohexanesulfonate (PFECHS) was detected in most species. Levels of OPEs, CPs and HFRs were generally similar or higher than those of polybrominated diphenyl ethers (PBDEs) and/or hexabromocyclododecane (HBCDD). OPE, CP and HFR concentrations were also similar to PCBs and DDTs in blue mussel, viviparous eelpout and Atlantic herring. In marine mammals and birds, PCB and DDT concentrations remained orders of magnitude higher than those of OPEs, CPs, HFRs and PFAS. Predator-prey ratios for individual OPEs (0.28-3.9) and CPs (0.40-5.0) were similar or somewhat lower than those seen for BDE-47 (5.0-29) and HBCDD (2.4-13). Ratios for individual HFRs (0.010-37) and PFAS (0.15-47) were, however, of the same order of magnitude as seen for p,p'-DDE (4.7-66) and CB-153 (31-190), indicating biomagnification potential for many of the emerging contaminants. Lack of toxicity data, including for complex mixtures, makes it difficult to assess the risks emerging contaminants pose. Their occurence and biomagnification potential should trigger risk management measures, particularly for MCCPs, HFRs and PFAS.
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
- Ek, Caroline, et al.
(författare)
-
Evaluation of different stable isotope methods to estimate trophic position of perch (Perca fluviatilis) in Swedish lakes
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Water Framework Directive (WFD) requires member states to implement a strategy to meet the environmental quality standards (EQS) set by the WFD for a number of priority substances. Since the EQSs listed in the WFD are derived to protect the most sensitive species in the ecosystem, often top predators or humans, it has been decided that for certain priority substances the quality standards should be compared to a monitoring species with a trophic position (TP) similar to the diet of the most sensitive species. To enable such adjustment require both knowledge about the monitoring species TP in the food web as well as the relationship between contaminant concentration and trophic position. In this study, we focus on finding a suitable method for TP estimates of perch in Swedish lakes by evaluating both traditional stable isotope analysis in bulk samples (BSIA) using different baseline matrices and the more recent development of compound-specific stable isotope analysis in amino acids (CSIA-AA). For this, three representative monitoring lakes were selected in which perch together with potential baseline matrices (bivalves, gastropods and sediment) were sampled. We applied triple-isotope analyses, d15N, d13C and d34S, of bulk material of all sampled matrices, and in addition d15N in perch using CSIA-AA. Results showed that TP estimates derived from CSIA-AA were significantly (p<0.001) lower compared to all the BSIA-derived methods and further that the BSIA-derived TP estimates using gastropods as a baseline were significantly higher (p<0.001) than all other TP estimates. Since no statistical differences could be detected between TP estimates based on bivalves, sediment or a ‘mixture’ baseline these were assumed to produce similar results and therefore all valid baseline matrices for TP estimates of perch in these three lakes. In the present study we also attempted to adjust mercury contaminant data to a specific TP of 3.5 according to the WFD. The adjustment resulted in significantly different concentration for one of the two tested lakes but did not influence the chemical status classification as all lakes were well above the threshold for mercury in freshwater lakes.
|
|
| 26. |
- Ek, Caroline, et al.
(författare)
-
Screening for pharmaceuticals, phthalates and polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs) in bivalves sampled along the Swedish coast
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Within the Swedish National Monitoring Programme for Contaminants in marine biota, a selection of the wide array of contaminants that can be found in the environment is analysed. Analysing the samples for all possible contaminants would hardly be feasible, however, screening for different substance groups is a way to investigate if and where new substances arise and may pose a threat to wildlife and humans. In this report, data from a spatial screening study is presented, which aimed to densify the ongoing Swedish National Monitoring Programme for Contaminants in marine biota with regard to pharmaceuticals, phthalates and polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs). The study includes 16 sampling sites along the Swedish coast, from where two different species of bivalves, Limecola balthica and Mytilus edulis, were collected. All applied sampling material in this screening study originates from the Swedish Environmental Specimen Bank of the Swedish Museum of Natural History. The screening included a total of 100 pharmaceuticals, out of which 17 were detected and quantified in at least one sampling site. Risperidone was the pharmaceutical detected at most sites (10 of 13). The only detected phthalate was di(2-ethylhexyl) phthalate (DEHP), which was found in the samples from 3 of 13 sampling sites. Among the PAHs, Benzo(a)pyrene was the substance quantified at most sites (14 out of 16). No geographical patterns could be identified for the detected contaminants, besides for the PAHs. However, this pattern could also be due to a difference in species rather than due to location. PAHs could be detected in the Bothnian Sea and the Sea of Åland, where to date no mussel sampling sites exist within the Swedish National Monitoring Programme for Contaminants in marine biota. The Baltic clam might be a good additional monitoring species besides the Blue mussel, due to their difference in feeding strategy and the potential higher PAH uptake from contaminated sediments rather than the water phase.
|
|
| 27. |
- Ek, Caroline, et al.
(författare)
-
The importance of adjusting contaminant concentrations using environmental data : A retrospective study of 25 years data in Baltic blue mussels
- 2021
-
Ingår i: Science of the Total Environment. - : Elsevier BV. - 0048-9697 .- 1879-1026. ; 762
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- To improve the statistical power of detecting changes in contaminant concentrations over time, it is critical to reduce both the within- and between-year variability by adjusting the data for relevant confounding variables. In this study, we present a method for handling multiple confounding variables in contaminant monitoring. We evaluate the highly variable temporal trends of Polycyclic Aromatic Hydrocarbons (PAHs) in blue mussels from the central Baltic Sea during the period 1987-2016 (data from 25 years during this period) using various regression analyses. As potential explanatory variables related to PAH exposure, we use mussel size and retrospective analyses of mussel delta N-15 and delta C-13 (representing large scale biogeochemical changes as a result of e.g. eutrophication and terrestrial inputs). Environmental data from concurrent monitoring programmes (seasonal data on Chlorophyll-a, salinity and temperature in the water column, bioturbation of sediment dwelling fauna) were included as variables related to feeding conditions. The concentrations of high-molecular-weight and low-molecular-weight PAHs in blue mussel were statistically linked to different combinations of environmental variables. Adjustment using these predictors decreased the coefficient of variation in all 15 PAHs tested and improved the statistical power to detect changes. Moreover, the adjustment also resulted in a significant downward trend for fluoranthene that could not be detected initially. For another PAH, benzo(g,h,i)perylene, adjustment which reduced variation resulted in the loss of an apparent downward trend over time. Hence, our study highlights the importance of using auxilliary data to reduce variability caused by environmental factors with general effects on physiology when assessing contaminant time trends. Furthermore, it illustrates the importance of extensive and well designed monitoring programmes to provide relevant data.
|
|
| 28. |
- Ek, caroline, et al.
(författare)
-
Utvärdering av stabila isotoper som metod för att uppskatta trofinivå i abborre (Perca fluviatilis) från Svenska sjöar
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Water Framework Directive (WFD) requires member states to implement a strategy to meet the environmental quality standards (EQS) set by the WFD for a number of priority substances. Since the EQSs listed in the WFD are derived to protect the most sensitive species in the ecosystem, often top predators or humans, it has been decided that for certain priority substances the quality standards should be compared to a monitoring species with a trophic position (TP) similar to the diet of the most sensitive species. To enable such adjustment require both knowledge about the monitoring species TP in the food web as well as the relationship between contaminant concentration and trophic position. In this study, we focus on finding a suitable method for TP estimates of perch in Swedish lakes by evaluating both traditional stable isotope analysis in bulk samples (BSIA) using different baseline matrices and the more recent development of compound-specific stable isotope analysis in amino acids (CSIA-AA). For this, three representative monitoring lakes were selected in which perch together with potential baseline matrices (bivalves, gastropods and sediment) were sampled. We applied triple-isotope analyses, δ15N, δ13C and δ34S, of bulk material of all sampled matrices, and in addition δ15N in perch using CSIA-AA. Results showed that TP estimates derived from CSIA-AA were significantly (p<0.001) lower compared to all the BSIA-derived methods and further that the BSIA-derived TP estimates using gastropods as a baseline were significantly higher (p<0.001) than all other TP estimates. Since no statistical differences could be detected between TP estimates based on bivalves, sediment or a ‘mixture’ baseline these were assumed to produce similar results and therefore all valid baseline matrices for TP estimates of perch in these three lakes. In the present study we also attempted to adjust mercury contaminant data to a specific TP of 3.5 according to the WFD. The adjustment resulted in significantly different concentration for one of the two tested lakes but did not influence the chemical status classification as all lakes were well above the threshold for mercury in freshwater lakes.
|
|
| 29. |
- Ericson och vid Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet;, Ylva, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:1 : Fjällbacka (Västerhavet) 1989-2014
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka har pågått under oktobermånad sedan år 1989 och under augusti sedan 1998 (med uppehåll 1999). Övervakningen visar följande tillstånd och förändringar för fiskens status och miljögiftsbelastning:• Omgivningsfaktorer såsom siktdjup och temperatur har inte förändrats i Fjällbacka sedan undersökningarna startade. Däremot ses en ökning i de temperaturmätningar som gjorts i området under maj-oktober sedan 1989.• Fisksamhället domineras av torsk, rötsimpa, gråsej och vitling. Antalet arter i fångsten har ökat i oktoberfisket sedan provfisket startade. Bland de fångade arterna klassas gulål, lyrtorsk, sjurygg, torsk, tånglake och vitling som rödlistade av ArtDatabanken.• Signifikanta nedgångar har noterats för den kallvattengynnade arten tånglake och även för gulål och rödspotta under oktoberfisket. Oxsimpa och svart smörbult ökar på lång sikt i fångsterna under oktober. I oktoberfisket är den enda signifikanta förändringen att berggyltan ökat sedan provfisket startade.• Det har inte setts någon förändring i diversiteten i fisksamhället varken under augusti eller oktober. Den trofiska medelnivån är lägre i oktober än i augusti, men inte vid något av fiskena ses någon signifikant trend. Fångsten av stora fiskar (större än 30 cm) i oktober har minskat sedan provfisket startade.• Fångsten av tånglake var år 2014 bland de lägsta sedan provfisket startade, både under fisket i augusti och i oktober. Detta är en stor nedgång sedan året innan, då båda månadernas fisken noterade bland de högsta fångsterna av tånglake.• Tånglaken är en stationär art som föder levande yngel. Dess ekologi gör den därmed lämplig som miljöindikator. De fångade tånglakehonorna har med tiden blivit kortare, lättare och fått sämre kondition. Andelen honor med yngel som dött har ökat med tiden. Resultaten av undersökningarna indikerar att den kallvattenslevande tånglaken i Fjällbacka utsätts för stress på grund av ökande vattentemperatur.• Allt fler hälsovariabler hos tånglake i Fjällbacka uppvisar signifikanta tidstrender som tyder på att de exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, stimulerat immunförsvar, en tendens till ökad oxidativ stress, samt en påverkad jonreglering hos fisken.• Förändringarna hos tånglake i Fjällbacka stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Torhamn och Kvädöfjärden). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen och andra faktorer.Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser. Öregrund 2015.• Halterna av bly, kvicksilver och HCH:er i tånglake har minskat signifikant under övervakningsperioden. Flera av de andra organiska miljögifterna (PCB, HCB och DDT) håller sig däremot på en stabil nivå hos tånglake i Fjällbacka medan halterna i Östersjön generellt har minskat till följd av totalförbud av ämnena. Halterna av kadmium uppvisar ingen trend över tidsperioden men ligger generellt lägre jämfört med tånglake från Östersjön. Samtliga av de undersökta ämnena ligger under deras respektive satta gränsvärden, dock ligger halten kvicksilver väldigt nära gränsvärdet.
|
|
| 30. |
- Ericson, Ylva, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:2 : Holmön (Bottniska viken)1989-2014
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kustområdet vid Holmön i Västerbotten är sedan slutet av 1980-talet ett nationellt referensområde för Bottenviken. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen vid Holmön under tidsperioden 1989-2014:• Omgivningsfaktorer såsom siktdjup och temperatur har inte förändrats vid Holmön sedan undersökningarna startades, även om 2000-talet inleddes med några varma somrar.• Fisksamhället, som domineras av abborre och mört, tycks gå mot ett mer karpfiskdominerat stadium. Den mest sannolika förklaringen till ökningen av karpfiskar är en ökad vattentemperatur, minskad salthalt och möjligen en påverkan av övergödning.• Den kraftiga ökningen i individtillväxt hos abborre som varit konsekvensen av gynnsamma vattentemperaturer under 2000-talets början har nu avtagit.• Tånglake och lake, som återfunnits i fångsten, är rödlistade av ArtDatabanken.• Vid Holmön uppnår de yngelbärande tånglakehonorna relativt sett högre ålder, men har en långsammare tillväxttakt än i andra referensområden i Egentliga Östersjön och i Västerhavet.• Missbildade eller döda tånglakeyngel förkommer mycket sällan vid Holmön och inga tidstrender har noterats, vare sig för frekvensen av yngel eller andelen honor med missbildade eller döda yngel. Trots att parametrarna gonadvikt och embryosomatiskt index uppvisar vikande trender, så tyder den goda yngelstatusen på goda förutsättningar för tånglaken vid Holmön.• Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos honabborrar vid Holmön signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de sannolikt exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg och ökad GR-aktivitet i levern, vilket tyder på ökad oxidativ stress. Dessutom noteras en påverkad kalciumreglering och förändrad rödablodcellsbild. Hos hanfiskar noteras en signifikant ökning av leverstorleken (LSI) och en minskning av hematokritvärdet, samt minskad kloridkoncentration i blodet.• Förändringarna hos abborrar vid Holmön stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Kvädöfjärden, Torhamn och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.• De flesta organiska miljögifter och metaller som övervakas uppvisar dock minskande halter i abborre och tånglake över hela tidsperioden. Undantag är kadmium som ökat mellan 1995 och 2007 i tånglake, och kadmium och kvicksilver, som inte visar någon minskande trend hos abborre samt PCB och HCB i abborre, som planat ut respektive ökar under de senaste tio åren. I tånglake ses ingen tydlig minskning av organiska miljögifter som DDT och PCB, medan α-HCH minskar sedan 1995.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk vid HolmönDen integrerade kustfiskövervakningen visar för varje år ett alltmer påverkat hälsotillstånd hos abborre trots att de flesta analyserade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Den tydliga och successiva påverkan som ses på hälsotillståndet på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Den individuella tillväxttakten hos abborre har ökat, något som tyder på i övrigt gynnsamma förhållanden för abborrar i området. Hos tånglake fluktuerar halterna av miljögifter mellan åren, men artens tillstånd vid Holmön bedöms som stabilt.Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskars hälsotillstånd, och om eventuella följdeffekter kan spåras på populationsnivå.
|
|
| 31. |
- Ericson, Ylva, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:3 : Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön) 1988-2014
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kvädöfjärden i södra Östergötland är sedan slutet av 1980-talet ett nationellt referensområde för Egentliga Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Kvädöfjärden under tidsperioden 1988-2014:• Det har setts en svag minskning av det siktdjup som uppmätts i samband med provfisket i Kvädöfjärden under perioden 1988-2014. Denna förändring ses tydligare i en längre tidsserie från 1965. Temperaturmätningarna under fisket visar ingen förändring under 1988-2014. Däremot ses en ökning av vattentemperaturen i området i den längre tidsserien.• Fisksamhället domineras av abborre och mört. Mängden karpfiskar (mört, sarv och andra karpfiskar) har minskat över tiden och en allmän trend är att det totala antalet fiskar i fångsten minskar. Diversiteten i området har ökat något sedan provfisket startade.• Den kraftiga ökningen i individtillväxt hos abborre, som konsekvensen av gynnsamma vattentemperaturer under 2000-talets början, har avstannat något under senare år.• Inga tidstrender för längd, vikt, kondition eller levervikt hos yngelbärande tånglakehonor kan skönjas. Inte heller har olika mått på honornas fertilitet eller ynglens längd förändrats. Andelen honor med missbildade eller döda yngel är väsentligt lägre än i referensområdet Fjällbacka på västkusten, men samtidigt högre än i Holmön i Bottniska viken.• Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborre och tånglake i Kvädöfjärden signifikanta tidstrender, vilket tyder på att de exponerats för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Effekterna är mest påtagliga hos abborre. Liknande symptombild ses hos abborrar och tånglakar i andra kustreferensområden.• Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg (endast abborre), påverkat immunförsvar, förhöjt hematokritvärde och minskad bildning av nya röda blodceller (endast abborre), störd reglering av klorid och kalcium i blodet, samt påverkad ämnesomsättning. Dessutom signalerar en starkt ökad aktivitet av leverenzymerna GR och katalas att det föreligger en ökad oxidativ stress hos abborre av båda könen. Dessa effekter och en minskad aktivitet av leverenzymet GST är tecken på att fiskarna sannolikt är exponerade för miljögifter. Den komplexa symptombilden pekar på att det kan vara fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen som tillförs kustvattenmiljön.• De flesta övervakade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter i abborre och tånglake. Kvicksilver, HCB och DDE i abborre visar dock en signifikant uppåtgående trend under de senaste 10 åren och även halterna av PCB-kongenern CB-153 visar en tendens till ökning under senare år. Halterna av kvicksilver ligger över gränsvärdet för både abborre och tånglake medan halterna av de andra undersökta ämnena ligger under respektive gränsvärde.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i KvädöfjärdenDen integrerade kustfiskövervakningen visar på minskade karpfiskbestånd, minskad totalfångst av fisk, minskade fångster av tånglake, och ett alltmer påverkat hälsotillstånd hos kustfisk, trots att de flesta analyserade miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Det är oroande att dessa förändringar sker i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd och den begynnande negativa utvecklingen som ses på populationsnivå.
|
|
| 32. |
- Ericson, Ylva, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2015:4 : Torhamn (södra Egentliga Östersjön) 2002-2014
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Torhamnsfjärden i Blekinge skärgård är sedan 2002 ett nationellt referensområde för Södra Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Torhamnsområdet under tidsperioden 2002-2014:• Omgivningsfaktorer såsom siktdjup och säsongstemperatur har inte förändrats i Torhamn sedan undersökningarna startades. Noterbart är dock att temperaturen vid redskap under augusti månad vid provfiske minskat under tidsperioden.• Fisksamhället domineras av abborre och mört. Ål, torsk och vimma har återfunnits i fångsten, samtliga rödlistade av ArtDatabanken.• Den invasiva arten svartmunnad smörbult fångades 2013 under provfisket. Det är viktigt att följa utvecklingen över tid av arten om den visar sig vara etablerad i området.• Den totala fångsten uppvisade en avtagande trend till 2011 men efter 2012 års fiske syns inte den trenden längre. Fångsterna av både sik och gers har ökat under provfiskeperioden.• Abborrarnas tillväxttakt är hög i området och de försvinner ur fångsten redan vid tidig ålder. Varför de försvinner har ännu inte kunnat förklaras, men det kan bero på ett högt fisketryck.• Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborrar vid Torhamn signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner.• Tydliga förändringar är ökad oxidativ stress, ökning av blodets hematokritvärde och minskad bildning av nya röda blodceller. Dessutom noteras en tendens till minskad aktivitet av leverenzymet glutation-S-transferas (GST), en ökad aktivitet av leverenzymet katalas, samt en påverkan på ämnesomsättning. Aktiviteten av avgiftningsenzymet EROD i levern, som tidigare visat en signifikant ökande tidstrend, har minskat under åren 2011-2014. Könskörtlarnas storlek hos honabborrar visar en svag men signifikant ökning från den låga nivå som rådde vid periodens start 2002. Storleken ligger dock fortfarande på samma låga nivå som hos honabborrar i andra kustreferensområden.• Signifikanta förändringar för vissa hälsovariabler liksom tendenser till förändringar för andra variabler hos abborrar vid Torhamn stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Kvädöfjärden och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.• Det finns ännu inga analysresultat för metaller eller organiska miljögifter i fisk från området. Årligen sker en insamling av abborre som läggs i provbank vid Naturhistoriska Riksmuseet för att möjliggöra senare tidsserieanalys.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i TorhamnResultaten av tretton års undersökningar visar en alltmer tydlig påverkan på hälsotillståndet hos abborre liknande den som observeras hos abborre och tånglake i andra kustreferensområden. Denna tydliga och successiva påverkan som ses på abborrens hälsa på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Någon koppling till miljögiftsbelastning kan inte göras idag. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfisken
|
|
| 33. |
- Ericson, Ylva, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2016:1 Fjällbacka (Västerhavet) 1989-2015
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka har pågått under oktobermånad sedan år 1989 och under augusti sedan 1998 (med uppehåll 1999). Övervakningen visar följande tillstånd och förändringar för fiskens status och miljögiftsbelastning:Temperatur och siktdjup• Det ses inga förändringar av siktdjup och temperatur i de mätningar som görs varje år under provfiskena i oktober i Fjällbacka. I provfiskemätningarna i augusti har däremot siktdjupet ökat sedan undersökningarna startade. Det ses också svag ökning i de säsongsmätningar av temperatur som görs regelbundet vid mätstationen Byttelocket under maj-oktober sedan 1989.Fisksamhällets struktur och funktion• Fisksamhället domineras i oktober av torsk, rötsimpa, gråsej och vitling. Antalet arter i fångsten har ökat i oktoberfisket sedan provfisket startade. Bland de fångade arterna klassas gulål, lyrtorsk, sjurygg, torsk och vitling som rödlistade av ArtDatabanken.• Signifikanta nedgångar har noterats för den kallvattengynnade arten tånglake samt rödspätta under oktoberfisket. Oxsimpa och svart smörbult har ökat i fångsterna under oktober.• Fångsterna i augusti domineras av skär- och stensnultror. Ingen art visar någon signifikant förändring sedan provfisket i augusti startade.• Det har inte setts någon förändring under någon säsong varken i diversiteten i fisksamhället eller i den trofiska medelnivån. Den trofiska medelnivån är lägre i augusti än i oktober. Fångsten av stora fiskar (större än 30 cm) i oktober har minskat sedan provfisket startade, framför allt på grund av lägre fångster av gulål.• Fångsterna av tånglake har de senaste två åren varit bland de lägsta sedan provfisket startade, både under fisket i augusti och i oktober.Yngelprovtagning tånglake• De fångade tånglakehonorna i Fjällbacka har sedan undersökningarna 1992 fått sämre kondition. Fram tills år 2014 sågs även en ökande trend för andelen honor med döda yngel. År 2015 bröts dock den trenden, då nivån var lägre än den varit i området sedan mitten av 1990-talet. Missbildade och döda yngel har under den tid yngelundersökningar pågått i Fjällbacka varit mycket vanligare här än i referensområdena Holmön i Västerbotten och Kvädöfjärden i Östergötland.Hälsotillstånd• Allt fler hälsovariabler hos tånglake i Fjällbacka uppvisar signifikanta tidstrender som tyder på att fisken exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är induceratavgiftningssystem, stimulerat immunförsvar, en tendens till ökad oxidativ stress, samt en påverkad jonreglering.• Förändringarna hos tånglake i Fjällbacka stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Torhamn och Kvädöfjärden). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen och andra faktorer.Metaller och organiska miljögifter• Halterna av bly, kvicksilver och HCH:er i tånglake har minskat signifikant under övervakningsperioden. Flera av de andra organiska miljögifterna (PCB, HCB och DDT) håller sig däremot på en stabil och låg nivå hos tånglake i Fjällbacka, medan halterna i Östersjön generellt har minskat till följd av totalförbud av ämnena. Halterna av kadmium uppvisar ingen trend över tidsperioden men ligger generellt lägre jämfört med tånglake från Östersjön. Samtliga undersökta ämnen ligger under deras respektive satta gränsvärden, dock ligger halten kvicksilver väldigt nära gränsvärdet.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i FjällbackaSituationen för tånglaken i Fjällbacka är ansträngd. En återhämtning kan dock skönjas de allra sista åren. Tidigare vikande fångster och en försämring av flera individuella indikatorer samt yngelstatus antyder att arten påverkas negativt av omgivningsfaktorer såsom den ökande vattentemperaturen, syrenivåer och exponering för kemikalier. En negativ utveckling ses också för gulål, trots positiva tendenser de senaste åren. Orsaken till tillbakagången för ål speglar en storskalig nedgång för rekrytering av yngel till hela det europeiska ålbeståndet. Åltätheten i Fjällbacka i augusti bedöms ändå vara relativt hög i förhållande till andra undersökta områden på västkusten och betydligt högre än i Östersjöns kustområden. När det gäller tånglakens hälsostatus kan en av flera möjliga förklaringar vara en ständig och ökande tillförsel av kända och/eller okända kemiska ämnen till kustvattnen. Eftersom effekterna hos tånglake bedöms som relativt omfattande och berör flera viktiga fysiologiska funktioner är det angeläget att kartlägga bakomliggande orsaker innan eventuella effekter uppkommer eller förstärker den negativa utvecklingen som nu kan ses på populationsnivå.
|
|
| 34. |
- Ericson, Ylva, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2016:2 Holmön (Bottniska viken)1989-2015
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kustområdet vid Holmön i Västerbotten är sedan slutet av 1980-talet ett nationellt referensområde för Bottenviken. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen vid Holmön under tidsperioden 1989-2015:Temperatur och siktdjup• Omgivningsfaktorer såsom siktdjup och temperatur har inte förändrats vid Holmön sedan undersökningarna startades, även om 2000-talet inleddes med några varma somrar.Fisksamhällets struktur och funktion• Fisksamhället, som domineras av abborre och mört, tycks gå mot ett mer karpfiskdominerat tillstånd, då mängden karpfisk, främst mört, ökat kraftigt. Förklaringar till en ökning av karpfiskar i ett område kan vara ökad vattentemperatur, minskad salthalt och en påverkan av övergödning. Vid Holmön har det som nämnts ovan inte setts någon signifikant trend över tid för temperaturen som mätts under provfisket i augusti.• Mört är den enda arten som ökat signifikant i den tidsserie för Nordiska kustöversiktsnät som startade år 2002 i området. Åren 1989-2014 fiskades det även med traditionella kustöversiktsnät. Under denna tidsperiod sågs förutom ökningen av mört, också en positiv trend för löja, samt en negativ trend för sik. Fångsterna av sik har dock under senare år ökat.• I tidsserien för de Nordiska kustöversiktsnäten ses en ökning av stora fiskar sedan starten år 2002. Den här ökningen beror framför allt på att det har fångats fler stora mörtar och sikar under senare år. Samma trend finns även i den längre tidsserien under perioden 2002-2014.• Den trofiska medelnivån i fångsten av minskat i båda provfiskeserierna, vilket troligtvis beror på den ökade fångsten av mört.• Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Helcom-samarbetet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Holmön nå upp till god miljöstatus för alla dessa indikatorer utom karpfisk, som ligger på en för hög nivå.• Några varma somrar i början av 2000-talet har gynnat tillväxten hos abborre, och medellängden hos två-, tre- och fyraåringar har ökat under mätperioden.Yngelprovtagning tånglake• Vid Holmön uppnår de yngelbärande tånglakehonorna relativt sett högre ålder, men har en långsammare tillväxttakt än i de sydligare referensområdena i Egentliga Östersjön och i Västerhavet.• Det ses en ökande trend för andelen tånglakehonor med missbildade yngel. Trots detta tyder övriga resultat på relativt goda förutsättningar för tånglaken vid Holmön. Missbildade eller döda tånglakeyngel förkommer mycket sällan vid Holmön jämfört med i referensområdena Kvädöfjärden i Östergötland och Fjällbacka i Bohuslän.Hälsotillstånd• Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos honabborrar vid Holmön signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de sannolikt exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem och förminskade könskörtlar med färre ägg. Ökade aktiviteter av enzymen glutationreduktas (GR) och katalas i levern tyder på ökad oxidativ stress. Dessutom noteras en påverkad kalciumreglering och förändrad röda blodcellsbild. Hos hanfiskar noteras en signifikant minskning av hemoglobinhalten i blodet och ett minskat antal omogna röda blodceller.• Förändringarna hos abborrar vid Holmön stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Kvädöfjärden, Torhamn och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.Metaller och organiska miljögifter• De flesta organiska miljögifter och metaller som övervakas uppvisar dock minskande halter i abborre och tånglake över hela tidsperioden. Undantag är kadmium som ökat mellan 1995 och 2007 i tånglake, och kadmium och kvicksilver, som inte visar någon minskande trend hos abborre samt PCB och HCB i abborre som planat ut under de senaste tio åren. I tånglake ses ingen tydlig minskning av organiska miljögifter som DDT och PCB, medan α-HCH minskar sedan 1995.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk vid HolmönDen integrerade kustfiskövervakningen visar för varje år ett alltmer påverkat hälsotillstånd hos abborre trots att de flesta analyserade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Den tydliga och successiva påverkan som ses på hälsotillståndet på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Den individuella tillväxttakten hos abborre har ökat, något som tyder på i övrigt gynnsamma förhållanden för abborrar i området. Hos tånglake fluktuerar halterna av miljögifter mellan åren, men artens tillstånd vid Holmön bedöms som stabilt.Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskars hälsotillstånd, och om eventuella följdeffekter kan spåras på beståndsnivå.
|
|
| 35. |
- Ericson, Ylva, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2016:3 Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön)1989-2015
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kvädöfjärden i södra Östergötland är sedan slutet av 1980-talet ett nationellt referensområde för Egentliga Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Kvädöfjärden under tidsperioden 1989-2015:Temperatur och siktdjup• Det har skett en minskning av det siktdjup som uppmätts i samband med provfisket i Kvädöfjärden under perioden 1989-2015. Denna förändring ses även i en längre tidsserie från 1965. Temperaturmätningarna under fisket visar ingen förändring under 1989-2015. Däremot ses en ökning av vattentemperaturen i området i den längre tidsserien från 1965.Fisksamhällets struktur och funktion• Fisksamhället domineras av abborre och mört. Mängden karpfiskar har minskat över tiden och en allmän trend är att det totala antalet fiskar i fångsten minskar, framför allt på grund av den minskade karpfiskfångsten. Diversiteten i området har ökat något sedan provfisket startade.• Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Helcom-samarbetet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Kvädöfjärden nå upp till god miljöstatus för alla dessa indikatorer.• Den kraftiga ökningen i individtillväxt hos abborre, som konsekvensen av gynnsamma vattentemperaturer under 2000-talets början, har avstannat något under senare år.Yngelprovtagning tånglake• Det har skett en ökning av andelen tånglakehonor med döda yngel i undersökningarna i området. År 2015 var nivån högre i Kvädöfjärden än i referensområdet Fjällbacka i Västerhavet, ett område som tidigare år som regel alltid legat över Kvädöfjärdens nivåer. Det har även skett en minskning i de undersökta honornas kondition åren 1994-2015.Hälsotillstånd• Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborre och tånglake i Kvädöfjärden signifikanta tidstrender, vilket tyder på att de exponerats för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Effekterna är mest påtagliga hos abborre. Liknande symptombild ses hos abborrar och tånglakar i andra kustreferensområden.• Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg (endast abborre), påverkat immunförsvar, förhöjt hematokritvärde och minskad bildning av nya röda blodceller (endast abborre), störd reglering av klorid, natrium och kalcium i blodet samt påverkad ämnesomsättning. Dessutom signalerar en starkt ökad aktivitet av leverenzymerna GR och katalas att det föreligger en ökad oxidativ stress hos abborre av båda könen. Dessa effekter är tecken på att fiskarna sannolikt är exponerade för miljögifter. Den komplexa symptombilden pekar på att det kan vara fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen som tillförs kustvattenmiljön.Metaller och organiska miljögifter• De flesta övervakade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter i abborre och tånglake. Kvicksilver, HCB och DDE i abborre visade signifikanta uppåtgående trender mellan 2004 och 2013 men data från 2014 indikerar att dessa ökningar har avstannat. Halterna av kvicksilver ligger över gränsvärdet för både abborre och tånglake medan halterna av de andra undersökta ämnena ligger under respektive gränsvärde.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i KvädöfjärdenDen integrerade kustfiskövervakningen visar på minskade karpfiskbestånd, minskad totalfångst av fisk och ett påverkat hälsotillstånd hos kustfisk, samtidigt som de flesta analyserade miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Det är oroande att dessa förändringar sker i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd och den begynnande negativa utvecklingen som ses på populationsnivå.
|
|
| 36. |
- Ericson, Ylva, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2016:4 Torhamn (södra Egentliga Östersjön) 2002-2015
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Torhamnsfjärden i Blekinge skärgård är sedan 2002 ett nationellt referensområde för Södra Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Torhamnsområdet under tidsperioden 2002-2015:Temperatur och siktdjup• Medeltemperaturen vid provfiskestationerna har minskat signifikant sedan fisket startade i Torhamn. För siktdjupet ses ingen förändring, och inte heller för den säsongstemperatur som mäts augusti-oktober varje år.Fisksamhällets struktur och funktion• Fisksamhället domineras av abborre och mört. Ål, torsk och vimma är de arter i fångsten som är upptagna i ArtDatabankens rödlista.• Den invasiva arten svartmunnad smörbult har fångats i provfisket i Torhamn sedan 2013. År 2015 fångades 12 individer, vilket är fler än de tidigare åren. Det är viktigt att följa utvecklingen över tid och dess eventuella effekt i den lokala näringsväven.• Den totala fångsten av fisk uppvisade en avtagande trend till 2011 men efter 2012 års fiske syns inte den trenden längre. Fångsterna av både sik och gers har ökat under provfiskeperioden.• Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Helcom-samarbetet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Torhamn nå upp till god miljöstatus för samtliga indikatorer.• Abborrarnas tillväxttakt är hög i området och fångsterna av äldre individer är relativt låg.Hälsotillstånd• Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborrar vid Torhamn signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner.• Tydliga förändringar är en ökning av blodets hematokritvärde och minskad nybildning av röda blodceller. Dessutom noteras en ökad aktivitet av leverenzymen glutationsreduktas (GR) och katalas, samt en påverkan på ämnesomsättning. Aktiviteten av avgiftningsenzymet EROD i levern, som tidigare visat en signifikant ökande tidstrend, har minskat under åren 2011-2014 men visar på nytt höga värden år 2015. Könskörtlarnas storlek (GSI) hos honabborrar visar under mätperioden en svag ökning från den låga nivå som rådde vid starten 2002. 2014 och 2015 sker dock en tydlig minskning av GSI. Under hela mätperioden ligger GSI i medeltal på samma låga nivå som hos honabborrar i andra kustreferensområden.• Signifikanta förändringar för vissa hälsovariabler liksom tendenser till förändringar för andra variabler hos abborrar vid Torhamn stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Kvädöfjärden och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.Metaller och organiska miljögifter• Det finns ännu inga analysresultat för metaller eller organiska miljögifter i fisk från området. Årligen sker en insamling av abborre som läggs i provbank vid Naturhistoriska Riksmuseet för att möjliggöra senare tidsserieanalys.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i TorhamnResultaten av fjorton års undersökningar visar en alltmer tydlig påverkan på hälsotillståndet hos abborre liknande den som observeras hos abborre och tånglake i andra kustreferensområden. Denna tydliga och successiva påverkan som ses på abborrens hälsa på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Avsaknad av miljögiftsanalyser i området gör att någon koppling till miljögiftsbelastning inte kan göras idag. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd, och om följdeffekter kan spåras på populationsnivå.
|
|
| 37. |
- Ericson, Ylva, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2017:1
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka har pågått under oktobermånad sedan år 1989 och under augusti sedan 1998 (med uppehåll 1999). Övervakningen visar följande tillstånd och förändringar för fiskens status och miljögiftsbelastning:Temperatur och siktdjup• Det ses inga förändringar av siktdjup och temperatur i de mätningar som görs varje år under provfiskena i oktober i Fjällbacka. I provfiskemätningarna i augusti har däremot siktdjupet ökat sedan undersökningarna startade. Det ses också svag ökning i de säsongsmätningar av temperatur som görs regelbundet vid mätstationen Byttelocket under maj-oktober sedan 1989.Fisksamhällets struktur och funktion• Fisksamhället domineras i oktober av torsk, rötsimpa, gråsej och vitling. Antalet arter i fångsten har ökat i oktoberfisket sedan provfisket startade. Bland de fångade arterna klassas gulål, lyrtorsk, sjurygg, torsk och vitling som rödlistade av ArtDatabanken.• Signifikanta nedgångar har noterats för den kallvattengynnade arten tånglake samt rödspätta och gulål under oktoberfisket. Skärsnultra, oxsimpa och svart smörbult har ökat i fångsterna under oktober.• Fångsterna i augusti domineras av skär- och stensnultror. Ingen art visar någon signifikant förändring sedan provfisket i augusti startade.• Det har inte setts någon förändring under någon säsong i diversiteten i fisksamhället. Den trofiska medelnivån under augustifisket har varit oförändrad över tid, men i oktober ses en signifikant ökning av indikatorn. Den trofiska medelnivån är också lägre i augusti än i oktober. Fångsten av stora fiskar (större än 30 cm) i oktober har minskat sedan provfisket startade, framför allt på grund av lägre fångster av gulål.• Fångsterna av tånglake har de senaste åren varit bland de lägsta sedan provfisket startade, både under fisket i augusti och i oktober.Yngelprovtagning tånglake• De fångade tånglakehonorna i Fjällbacka har sedan undersökningarna 1992 fått sämre kondition. Missbildade och döda yngel har under den tid yngelundersökningar pågått i Fjällbacka varit mycket vanligare här än i referensområdena Holmön i Västerbotten och Kvädöfjärden i Östergötland.Hälsotillstånd• Allt fler hälsovariabler hos tånglake i Fjällbacka uppvisar signifikanta tidstrender som tyder på att fisken exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, stimulerat immunförsvar, en tendens till ökad oxidativ stress, samt en påverkad jonreglering. 3Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser. Öregrund 2017.• Förändringarna hos tånglake i Fjällbacka stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Torhamn och Kvädöfjärden). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen och andra faktorer.Metaller och organiska miljögifter• Halterna av bly och HCH:er i tånglake har minskat signifikant under övervakningsperioden medan det för kvicksilver ses en signifikant nedåtgång endast för de senaste 10 åren. Flera av de andra organiska miljögifterna (PCB, HCB och DDT) håller sig däremot på en stabil och låg nivå hos tånglake i Fjällbacka, medan halterna i Östersjön generellt har minskat till följd av totalförbud av ämnena. Halterna av kadmium indikerar en uppåtgåendetrend över hela tidsperioden men ligger generellt lägre jämfört med tånglake från Östersjön (där även en signifikant uppåtgående trend uppvisas för de senaste 10 åren). Nämnvärt är även den indikerade ökning av koppar över hela tidsperioden och signifikanta ökning av zink de 10 senaste åren som observerats för tånglake i Fjällbacka och som överensstämmer med de signifikanta uppåtgående trender som uppmättats för tånglake i Östersjön de 10 senaste åren. Samtliga undersökta ämnen ligger under deras respektive satta gränsvärden, förutom halten kvicksilver som ligger strax över gränsvärdet.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i FjällbackaSituationen för tånglaken i Fjällbacka är ansträngd. Vikande fångster och en försämring av flera individuella indikatorer samt yngelstatus antyder att arten påverkas negativt av omgivningsfaktorer såsom den ökande vattentemperaturen, syrenivåer och exponering för kemikalier. Överlag är fångsterna av de flesta arterna i fisksamhället stabila, men svart smörbult och skärsnultra har ökat i förekomst medan fångsterna av tånglake, rödspätta och gulål minskat över tid. Detta trots positiva tendenser för ålen under de senaste åren. Orsaken till tillbakagången för ål speglar en storskalig nedgång för rekrytering av yngel till hela det europeiska ålbeståndet. Åltätheten i Fjällbacka i augusti bedöms ändå vara relativt hög i förhållande till andra undersökta områden på västkusten och betydligt högre än i Östersjöns kustområden. När det gäller tånglakens hälsostatus kan en av flera möjliga förklaringar vara en ständig och ökande tillförsel av kända och/eller okända kemiska ämnen till kustvattnen. Halterna av majoriteten av de metaller och organiska miljögifter som mäts ligger dock på en relativt låg och stabil nivå. Eftersom dessa effekter hos tånglake bedöms som omfattande och berör flera viktiga fysiologiska funktioner kan det inte uteslutas att de speglar den negativa utvecklingen som ses på populationsnivå.
|
|
| 38. |
- Ericson, Ylva, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2017:2 : Holmöarna (Bottniska viken)1989-2016
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kustområdet vid Holmöarna i Västerbotten utgör sedan slutet av 1980-talet ett referensområde för Bottenviken inom den nationella miljöövervakningen. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen vid Holmöarna under tidsperioden 1989- 2016:Temperatur och siktdjup• Det har inte skett någon signifikant förändring i siktdjup och temperatur vid Holmöarna sedan undersökningarna startade.Fisksamhällets struktur och funktion• Fisksamhället, som domineras av abborre och mört, tycks gå mot ett mer karpfiskdominerat tillstånd, då mängden karpfisk, främst mört, ökat kraftigt under åren. Förklaringar till en ökning av karpfiskar i ett område kan vara ökad vattentemperatur, minskad salthalt och en påverkan av övergödning. Vid Holmöarna har det som nämnts ovan inte setts någon signifikant trend över tid för temperaturen eller siktdjupet som mätts under provfisket i augusti.• Mört och sik är de enda arterna som ökat signifikant i den tidsserie för Nordiska kustöversiktsnät som startade år 2002 i området. Åren 1989- 2014 fiskades det även med traditionella kustöversiktsnät. Under denna tidsperiod sågs förutom ökningen av mört, också en positiv trend för löja, samt en negativ trend för sik.• I tidsserien för de Nordiska kustöversiktsnäten ses en ökning av stora fiskar sedan starten år 2002. Den här ökningen beror framför allt på att det har fångats fler stora mörtar och sikar under senare år.• Den trofiska medelnivån i fångsten av minskat i båda provfiskeserierna, vilket troligtvis beror på den ökade fångsten av mört.• Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Havsmiljödirektivet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen i Sverige och Östersjön. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Holmöarna nå upp till god miljöstatus för abborre och rovfisk, men inte för karpfisk, som ligger på en för hög nivå.• Några varma somrar i början av 2000-talet har gynnat tillväxten hos abborre, och medellängden hos två-, tre- och fyraåringar har ökat under mätperioden.Yngelprovtagning tånglake• Vid Holmöarna uppnår de yngelbärande tånglakehonorna relativt sett högre ålder, men har en långsammare tillväxttakt än i de sydligare referensområdena i Egentliga Östersjön och i Västerhavet. 3• Andelen honor med döda yngel var rekordhög i Holmöarna år 2016. Trots detta tyder övriga resultat på relativt goda förutsättningar för tånglaken vid Holmöarna. Missbildade eller döda tånglakeyngel förekommer mer sällan vid Holmöarna jämfört med i referensområdena Kvädöfjärden i Östergötland och Fjällbacka i Bohuslän.Hälsotillstånd• Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos honabborrar vid Holmöarna signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de sannolikt exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg och minskande halter guleprotein i blodet. Ökade aktiviteter av enzymen glutationreduktas (GR) och katalas i levern tyder på ökad oxidativ stress. Dessutom noteras en påverkad kalciumreglering och förändrad röda blodcellsbild. Hos hanfiskar noteras en signifikant ökad aktivitet av enzymet glutationtransferas (GST) i levern, en signifikant minskning av hematokritvärdet i blodet och ett minskat antal omogna röda blodceller.• Förändringarna hos abborrar vid Holmöarna stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Kvädöfjärden, Torhamn och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.Metaller och organiska miljögifter• De flesta organiska miljögifter och metaller som övervakas uppvisar dock minskande halter i abborre över hela tidsperioden. Undantag är koppar som ökat under hela tidsperioden samt PCB och HCB som planat ut de senaste tio åren• Till skillnad från i abborre ses i tånglake ingen tydlig minskning av organiska miljögifter som DDT och PCB samt metallen bly sett över hela tidsperioden, men övervakningen påbörjades senare (1995) och avslutades 2007. α-HCH och HCB minskar, medan kadmium ökar över hela tidsperioden.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk vid HolmöarnaDen integrerade kustfiskövervakningen visar för varje år ett alltmer påverkat hälsotillstånd hos abborre trots att de flesta analyserade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Den tydliga och successiva påverkan som ses på hälsotillståndet på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Här ses ökad individuell tillväxt för abborre, ökande bestånd av karpfisk och ökning av stora fiskar sedan början av 2000-talet. Den ökade tillväxttakten hos abborre tyder på i övrigt gynnsamma förhållanden för abborrar i området, medan utveckling för karpfisk är oönskad. Hos tånglake fluktuerar halterna av miljögifter mellan åren, men artens tillstånd vid Holmöarna bedöms som stabilt.4Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskars hälsotillstånd, och om eventuella följdeffekter kan spåras på beståndsnivå.
|
|
| 39. |
- Ericson, Ylva, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2017:3 : Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön)1988-2016
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kvädöfjärden i södra Östergötland är sedan slutet av 1980-talet ett nationellt referensområde för Egentliga Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Kvädöfjärden under tidsperioden 1989-2016:Temperatur och siktdjup• En minskande trend för siktdjup och en ökande trend för temperatur ses i en tidsserie för säsongsmätningar i undersökningsområdet sedan 1965. Däremot ses ingen förändring för siktdjup eller temperatur i samband med mätningarna som utförts under provfisket 1989-2016.Fisksamhällets struktur och funktion• Fisksamhället domineras av abborre och mört. Mängden karpfiskar har minskat över tiden medan diversiteten i området har ökat något sedan provfisket startade.• Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Havsmiljödirektivet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen i Sverige och Östersjön. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Kvädöfjärden nå upp till god miljöstatus för karpfisk men inte för abborre och rovfisk.• Den kraftiga ökningen i individtillväxt hos abborre, som en konsekvens av gynnsamma vattentemperaturer under 2000-talets början, har avstannat något under senare år.Yngelprovtagning tånglake• Det har skett en ökning av andelen tånglakehonor med döda yngel i undersökningarna i området.Hälsotillstånd• Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborre och tånglake i Kvädöfjärden signifikanta tidstrender, vilket tyder på att de exponerats för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Effekterna är mest påtagliga hos abborre. Liknande symptombild ses hos abborrar och tånglakar i andra kustreferensområden.• Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg, minskade halter av guleprotein i blodet (endast abborre), påverkat immunförsvar, förhöjt hematokritvärde och minskad bildning av nya röda blodceller (endast abborre), störd reglering av klorid, natrium och kalcium i blodet, samt påverkad ämnesomsättning. Dessutom signalerar en starkt ökad aktivitet av leverenzymerna GR och katalas att det föreligger en ökad oxidativ stress hos abborre av båda könen. Dessa effekter är tecken på att fiskarna sannolikt är exponerade för miljögifter. Den komplexa symptombilden 3pekar på att det kan vara fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen som tillförs kustvattenmiljön.Metaller och organiska miljögifter• De flesta övervakade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter i abborre och tånglake. Kvicksilver, HCB och DDE i abborre visade signifikanta uppåtgående trender mellan 2004 och 2013 men data från 2014/2015 indikerar att dessa ökningar har avstannat. För kadmium, koppar och zink ses dock en signifikant ökning de senaste 10 åren för tånglake men inte för abborre. Halterna av kvicksilver ligger över gränsvärdet för både abborre och tånglake medan halterna av de andra undersökta ämnena ligger under respektive gränsvärde.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i KvädöfjärdenDen integrerade kustfiskövervakningen visar på god status för karpfiskar trots minskade fångster under senare år, icke önskvärd status för abborre och rovfisk, och ett påverkat hälsotillstånd hos kustfisk, samtidigt som de flesta analyserade miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Det är oroande att dessa förändringar sker i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd och den begynnande negativa utvecklingen som ses på populationsnivå hos abborre, rovfisk och karpfisk.
|
|
| 40. |
- Ericson, Ylva, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2017:4 : Torhamn (södra Egentliga Östersjön) 2002-2016
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Torhamnsfjärden i Blekinge skärgård är sedan 2002 ett referensområde inom den nationella miljöövervakningen för Södra Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Torhamnsområdet under tidsperioden 2002-2016:Temperatur och siktdjup• Medeltemperaturen vid provfiskestationerna har minskat signifikant sedan fisket startade i Torhamn. För siktdjupet ses ingen förändring, och inte heller för den säsongstemperatur som mäts augusti-oktober varje år.Fisksamhällets struktur och funktion• Fisksamhället domineras av abborre och mört. Ål, torsk och vimma är de arter i fångsten som är upptagna i ArtDatabankens rödlista.• Den invasiva arten svartmunnad smörbult har fångats i provfisket i Torhamn sedan 2013. År 2016 fångades 55 individer, vilket är en stor ökning jämfört med tidigare år. Det är viktigt att följa utvecklingen över tid och dess eventuella effekt i den lokala näringsväven.• Den totala fångsten av fisk uppvisade en avtagande trend till 2011 men efter 2012 års fiske ses inte den trenden längre. Fångsterna av både sill, sik och gers har ökat under provfiskeperioden. Detta kan bero på den minskade temperaturen, vilket gynnar dessa arter. Fångsterna av sarv har minskat.• Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Havsmiljödirektivet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen i Sverige och i Östersjön. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Torhamn nå upp till god miljöstatus för samtliga indikatorer utom karpfisk, där nivåerna har minskat under den bedömningsperiod som använts (2005-2016).• Abborrarnas tillväxttakt är hög i området, men fångsterna av äldre individer är relativt låg.Hälsotillstånd• Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborrar vid Torhamn signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner.• Tydliga förändringar är en ökning av blodets hematokritvärde och minskad nybildning av röda blodceller. Dessutom noteras en ökad aktivitet av leverenzymen glutationsreduktas (GR) och katalas. Aktiviteten av avgiftningsenzymet EROD i levern, som tidigare visat en signifikant ökande tidstrend, har minskat under åren 2011-2016 frånsett ett mycket högt värde år 2015. Könskörtlarnas storlek (GSI) hos honabborrar visar fram till år 2013 en signifikant ökning från den låga 3nivå som rådde vid starten 2002. Åren 2014-2016 noteras dock något lägre GSI-värden. Under hela mätperioden ligger GSI i medeltal på samma låga nivå som hos honabborrar i andra kustreferensområden.• Signifikanta förändringar för vissa hälsovariabler liksom tendenser till förändringar för andra variabler hos abborrar vid Torhamn stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Kvädöfjärden och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen.Metaller och organiska miljögifter• Det finns ännu inga analysresultat för metaller eller organiska miljögifter i fisk från området. Årligen sker en insamling av abborre som läggs i provbank vid Naturhistoriska Riksmuseet för att möjliggöra senare tidsserieanalys.Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i TorhamnResultaten av fjorton års undersökningar visar en alltmer tydlig påverkan på hälsotillståndet hos abborre liknande den som observeras hos abborre och tånglake i andra kustreferensområden. Denna tydliga och successiva påverkan som ses på abborrens hälsa på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Fisksamhället i Torhamn har varit relativt stabilt under undersökningsperioden där de flesta indikatorer visar en stabil utveckling. Därtill har fångsterna av sik, gers och sill ökat. En något oönskad utveckling är att förekomsten av den invasiva fiskarten svartmunnad smörbult ökat kraftigt under senare år och att karpfisken minskar till för låga nivåer. Avsaknad av miljögiftsanalyser i området gör att någon koppling till miljögiftsbelastning inte kan göras idag. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd, och om följdeffekter kan spåras på populationsnivå.
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
- Faxneld, Suzanne, 1978-
(författare)
-
Coral reefs in the Anthropocene : The effects of stress on coral metabolism and symbiont composition
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Coral reefs constitute some of the most prolific and diverse ecosystems on our planet, but also among the most threatened. This thesis investigates the effects of environmental stressors on corals’ metabolism and symbiont diversity. Paper I shows that the coral Turbinaria mesenterina withstood a single stressor while a combination of two stressors (decreased salinity and increased seawater temperature) lead to decreased metabolism. Increased seawater temperature in combination with two stressors (enhanced nutrients and decreased salinity) lead to rapid mortality of all specimens. Paper II shows that chronic stress in combination with increased seawater temperature affects coral species differently. Porites lutea did not show any difference in response to temperature increase, regardless of environmental disturbance history, while Galaxea fascicularis’ metabolism was negatively affected in chronically disturbed corals but not in corals from less disturbed areas. The main explanation for the difference in response between the two species is different compositions of endosymbionts as found in paper III. P. lutea only harboured the symbiont C15, regardless of environment, whilst D1a dominated the nearshore G. fascicularis and C1 dominated offshore corals. In paper IV there was a clear inshore-offshore pattern of D1a along the whole coast of Vietnam, where D1a dominated inshore. In contrast, the five symbionts belonging to group C displayed a strong latitudinal gradient, with diversity increasing from north to south. The coral host showed higher diversity offshore than inshore. The thesis emphasizes the importance of improving water quality (paper I and II) and protecting marginal areas since tolerant coral hosts and symbionts can be found there (paper III and IV), as well as safeguarding areas with high symbiont diversity (paper IV) to increase the ability of corals to withstand future environmental changes.
|
|
| 44. |
- Faxneld, Suzanne, et al.
(författare)
-
Differences in physiological response to increased seawater temperature in nearshore and offshore corals in northern Vietnam
- 2011
-
Ingår i: Marine Environmental Research. - : Elsevier BV. - 0141-1136 .- 1879-0291. ; 71:3, s. 225-233
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Effects of elevated seawater temperature show high spatial heterogeneity and variation within and among coral species. The objective of this study was to investigate how two coral species, Porites lutea and Galaxea fascicularis, from two high latitude reefs differently exposed to chronic disturbance, respond to elevated seawater temperatures. Corals were collected from reefs nearshore (i.e. subjected to high sediment load, higher chlorophyll α concentrations, turbidity etc.) and offshore (i.e. less exposed). The corals were exposed in the lab to gradually increasing temperatures (25.5–33.5 °C) for 72 h after which they were allowed to recover to ambient temperature (25.5 °C) for 24 h. Production and respiration were measured after 24, 48, 72 and 96 h. The results show that P. lutea from nearshore reefs suffered an initial decrease in gross primary production/respiration (GP/R) ratio after 24 h, after only a moderate temperature increase (+2 °C, from 25.5 to 27.5 °C), while there was no difference in GP/R ratio between heat-exposed and controls the other days, indicating that the chronic disturbance in the nearshore reef had no effect on their thermotolerance. Furthermore, P. lutea from the offshore reef showed a decrease in GP/R ratio both after 24 h and 72 h (33.5 °C) of exposure.In comparison, G. fascicularis showed a decrease in GP/R ratio after 48 h, 72 h and 96 h of exposure for the nearshore corals. Also, after 72 h these corals had withdrawn their polyps. There were no differences between heat-treated and controls for the offshore G. fascicularis. This implies that the chronically disturbed G. fascicularis had lower thermotolerance when exposed to a temperature increase.This study, hence, shows that the response of corals to elevated seawater temperature varies with species and environmental background history.
|
|
| 45. |
|
|
| 46. |
- Faxneld, Suzanne, et al.
(författare)
-
Effects of elevated water temperature, reduced salinity and nutrient enrichment on the metabolism of the coral Turbinaria mesenterina
- 2010
-
Ingår i: Estuarine, Coastal and Shelf Science. - : Elsevier BV. - 0272-7714 .- 1096-0015. ; 88:4, s. 482-487
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Water quality is declining in many coastal areas, which has caused coral degradation worldwide. In addition, reduced water quality may aggravate the impacts of seawater temperature. In this study the effects of increased temperature (31 degrees C), nitrate enrichment (+5 mu M NO3-), low salinity (20) and combinations of these stressors were investigated compared to ambient water (25 degrees C, 30, 0.3 mu M NO3-) on the metabolism and survival of the coral Turbinaria mesenterina from the Tonkin Gulf, Vietnam. The results showed that all specimens exposed to a combination of all three stressors (i.e. high temperature + high nitrate + low salinity) died after 24 h exposure, while those that had been exposed to high nitrate + low salinity at ambient temperature did not show any effects on the metabolism or survival. Furthermore, corals exposed to low salinity + high temperature displayed a decrease in gross primary production/respiration (GP/R) ratio and the mortality rate was 50%. In addition, all corals exposed to increased temperature, alone or in combination with another stressor, displayed a GP/R-24h ratio below 1.0, suggesting that they depend on stored energy to cover their metabolic requirements. The results showed that corals may tolerate short-term exposure to stressors such as low salinity + high nitrate concentration in ambient temperature, while additional increased temperature lead to rapid mortality, hence suggesting a synergistic effect. Thus, the effect of climate change might be more severe in nearshore coastal areas where corals already are exposed to several disturbances.
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
- Faxneld, Suzanne, et al.
(författare)
-
Lab intercalibration for chlorinated, brominated, and perfluorinated substances in biota – freshwater and marine monitoring programmes
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Within the National Monitoring of Contaminants in Biota, Stockholm University has analysed chlorinated pesticides and PCBs (CLC), brominated compounds (BFR) and perfluoroalkyl substances (PFAS) since the start of the time period (the earliest samples from the end of 1960s). However, from 2021 and 2022 the analyses will instead be performed by the Swedish Food Agency (CLC, BFR) and Swedish University of Agricultural Sciences (PFAS). Therefore, there is a need for comparisons between the laboratories in order to investigate if conversion factors will be needed for any of the substances. Thus, the aim of this report was to compare concentrations of CLC, BFR and PFAS analysed at different laboratories.Samples from fish (marine and freshwater), blue mussels and guillemot eggs were analysed at the different laboratories. Thereafter concentrations were compared using t-tests and conversion factors were calculated.Results for CLCs and BFRs showed, with the exception of BDE-100 and BDE-154, that differences were small between Stockholm University and Swedish Food Agency.We therefore recommend that no conversions should be used for the CLCs or BFRs, but suggest a re-evaluation of BDE-100 and -154 at a later stage.For most PFASs too many data points were below LOQ for reliable conversion factors to be calculated. Differences were seen between Stockholm University and Swedish University of Agricultural Sciences for l-PFOS, b-PFOS, and PFOS (sum of l-PFOS and b-PFOS) when considering all samples. However, the samples were run in two batches at Stockholm University (separated time-wise, but also from two different environments – freshwater and marine). When splitting the data into these two batches, only one showed a significant statistical difference between the labs. Due to the few number of samples, the possible batch effect and the relative small difference between labs (l-PFOS: 23% for all samples combined), it is not recommended to apply conversion factors.In this report, we conclude that no conversion factors will be used to adjust the data from the national monitoring programmes for contaminants in marine and freshwater biota.
|
|
| 50. |
|
|
