| 1. |
- Fernqvist, Stina, 1977-, et al.
(författare)
-
Barnfattigdom : Barnfamiljers och professionellas perspektiv
- 2020. - 2
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nästan vart tionde barn i Sverige bor i en familj med så låga inkomster att det inte täcker boendet och de nödvändigaste levnadsomkostnaderna. Det innebär både materiell fattigdom och risk för socialt utanförskap. Hur påverkas barnen och hur agerar välfärdsstatens aktörer när barnfattigdom hamnar på deras bord?Att tillämpa ett barnperspektiv och ta hänsyn till barns bästa när olika regelverk krockar är ett återkommande dilemma för myndigheterna i arbetet med barnfamiljer som har ont om pengar. Den här boken ger exempel på det svåra i att uppfylla lagens krav, men också på hur barns rättigheter kan stärkas när familjer behöver ekonomiskt stöd. Författarna belyser barnfamiljers möten med skolan, Försäkringskassan, socialtjänsten, förvaltningsrätten och Kronofogdemyndigheten. Varje kapitel i boken avslutas med diskussionsfrågor för att uppmuntra till reflektion över hur myndigheters beslut påverkar barn som lever i fattigdom. Barnkonventionen är nu svensk lag. Får barns bästa mer tyngd i ärenden om ekonomiskt bistånd? Lyssnar socialtjänsten mer på barnen i sina utredningar och beslut?Denna andra upplaga av boken är helt omarbetad och uppdaterad med ny forskning. Nya författare bidrar med nya ämnesområden och infallsvinklar.Boken vänder sig till universitets- och högskolestudenter, liksom till alla som i sin yrkesroll möter barnfamiljer som lever i ekonomisk utsatthet. Den är också en kunskapskälla till var och en som är politiskt eller ideellt engagerad i samhällsfrågor. Författarna har lång erfarenhet av utbildning och forskning inom sociologi och socialt arbete. En stor del av boken bygger på deras forskningsprojekt.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Fernqvist, Stina, 1977-, et al.
(författare)
-
""He won’t pay": The entanglement of financial abuse and negligence in Swedish child maintenance processes
- 2023
-
Ingår i: Violence Against Women.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Since 2016, separated parents in Sweden are expected to pay child maintenance directly to each other unless special reasons, such as intimate partner violence (IPV), can be invoked. Problems with maintenance payments, which may involve expressions of financial abuse, have become a common topic in interactions between parents and the Swedish Social Insurance Agency (SSIA) that handles these cases.This article examines 132 phone calls to the SSIA and the results show that payment problems are typically framed as relating to inability or negligence, and not as possible indications of abuse. This highlights the need for training and capacity building regarding IPV in the Swedish welfare state.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Flinkfeldt, Marie
(författare)
-
Att rentvå svagheten
- 2007
-
Ingår i: Kvalitativa analyser med grundad teori. - Uppsala : Sociologiska institutionen, Uppsala universitet. - 9789150619218 ; , s. 139-
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Flinkfeldt, Marie, 1982-, et al.
(författare)
-
Conversation analysis in social work research : A scoping review
- 2022
-
Ingår i: Qualitative Social Work. - : Sage Publications. - 1473-3250 .- 1741-3117. ; 21:6, s. 1011-1042
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Given the emphasis on communication in social work, the empirical study of social work interactions is an important area for research. By examining recordings of naturally occurring social interaction and analysing participants’ practices in close detail, conversation analysis (CA) provides rigorous resources for understanding the practical challenges and opportunities of professional intervention. Since the origins of CA in the 1970s, this approach has been used for investigating interactions in a wide range of institutional domains. Based on articles published in peer-reviewed journals in English, this scoping review maps the development of CA in social work research. The review gives an overview of the institutional contexts, professional groups and client groups that have been investigated using CA methods, as well as how their interactional practices have been examined. We show contributions of CA to understanding social work in terms of specific interactional practices, how practitioners accomplish challenging institutional activities in interactions and how theories and ideals about interactions relate to social work practice. The review highlights research gaps concerning clients’ resources for pursuing agendas, embodied conduct in social work, contributions to the cumulative body of CA research and implications for practice. We discuss these findings in relation to CA as a relatively new approach in social work research and the challenges which CA may need to address to become a more integrated part of social work research and practice.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Flinkfeldt, Marie
(författare)
-
'Filling one's days' : managing sick leave legitimacy in an online forum
- 2011
-
Ingår i: Sociology of Health and Illness. - : Wiley. - 0141-9889 .- 1467-9566. ; 33:5, s. 761-776
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- An inherent part of the general understanding of illness is that it is incapacitating, making those who are ill unable to do things that they would normally do. Staying at home from work is a common consequence, and what 'ill' people do while at home then becomes accountable. This article explores online discourse about the kinds of activities people engage in when on sick leave. It employs a discursive psychological framework for analysis, drawing heavily on conversation analysis. A Swedish internet forum thread on sick leave is examined, focusing on how the participants describe and account for the things they do when staying home from work due to illness. The analysis suggests that the participants' accounts of their activities delicately manage the legitimacy of their sick leave. In examining how this is done in practice, the analysis makes visible the balancing act between being ill enough to stay home from work and well enough for other activities. In the context of recent debates in Sweden and elsewhere about the legitimacy of sick leave in different situations, the analysis of how legitimacy is actually negotiated is an important concern, making visible the moral work of being on sick leave.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Flinkfeldt, Marie, 1982-, et al.
(författare)
-
Gender and policy-in-action in social insurance encounters
- 2022
-
Ingår i: 4th Street-Level Bureaucracy Conference, Copenhagen, June 14-16, 2022..
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- While the ethnographic turn in street-level bureaucratic research has brought attention to the connection between macrolevel phenomena and experiences on the microlevel, little attention has been given to the details of what actually happens in interactions between clients and professionals (Bartels 2013; Caswell 2020). This paper uses conversation analysis (CA) to examine 1150 recorded phone calls from parents to the Swedish Social Insurance Agency’s (SSIA) national front office. This approach enables a fine-grained account of how welfare service encounters systematically unfold in real-time (Bruhn & Ekström 2017) and an analysis of practical language use that is crucial for understanding the work of street-level bureaucrats, as “communicative skills are at the heart of policy implementation” (Caswell 2020:35). The paper investigates how social insurance case officers balance contradictory values inherent to policy in areas of parental leave and child maintenance, specifically in relation to gender inclusivity and gender equality, where they are expected to encourage more gender equal parenting and at the same time treat mothers and fathers equally and neutrally. The analysis focuses on case officers’ explanations of social insurance regulations to clients, showing how such explanations involve orientations to ideals of gender neutrality, for instance when case officers use the non-gendered language of formal regulations rather than adapting their terminology to the client’s (which tends to be gendered to a larger extent). Meanwhile, the case officers work to design their talk in ways that display sensitivity and responsiveness to who the client is, treating categories such as gender and sexuality as relevant in the encounter. In sum, the paper emphasizes the argument that “social equity is realized when put to practice, not when discussed in principle” (Maynard-Moody & Musheno 2012:21), and provides insight into how communicative action in micro-level interactions on the street-level reflect and contribute to macro-level structures.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Flinkfeldt, Marie, 1982-, et al.
(författare)
-
How categorization impacts the design of requests : Asking for email addresses in call-centre interactions
- 2022
-
Ingår i: Language in society (London. Print). - Cambridge : Cambridge University Press. - 0047-4045 .- 1469-8013. ; 51:4, s. 693-716
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Marketing research shows that organizations tailor communication for particular customer ‘segments’, but little is known about the live design of interaction for different categories. To investigate this, we examine telephone calls to a holiday sales call-centre (for ‘seniors’) and a university admissions call-centre (for ‘young’ students). While topically different, call-takers in both datasets requested callers’ email addresses in order to progress service. Using conversation analysis, we examine how these requests were designed, where and how ‘age’ was made relevant, and how subsequent service provision was handled in a way that matched callers’ presumed age categories. Contrastive to the static notion of ‘segments’, we show how recipient design is bound up with categorial considerations while being responsive to the live unfolding of actual interaction. The article demonstrates how a comparative collection-based approach can be used to analyse the relevance of social categories in situations where this is implicit or ambiguous.
|
|
| 17. |
- Flinkfeldt, Marie, 1982-, et al.
(författare)
-
How is conversation analysis used in social work research?
- 2020
-
Ingår i: Conversation analysis and social work conference, online, 15/12 2020.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this talk we give an overview of the development of conversation analytic research of social work over the last three decades – from scattered studies in the 1990s to the forming of a viable subfield that can inform professional practice. We map which areas that have received the most attention so far and point to what remains unchartered terrain for conversation analysts.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Flinkfeldt, Marie, 1982-
(författare)
-
I just can’t live there : Housing, identity and the costs of living in institutional talk about housing allowance
- 2018
-
Ingår i: International Sociological Association’s (ISA) 19th World Congress, Toronto, July 15-21, 2018.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper investigates the situated meaning-making of housing and identity in the context of economic hardship, as these matters are brought to life in the details of language in naturally occurring institutional interaction. The study examines 366 audio-recorded phone calls to the Swedish Social Insurance Agency’s customer service about housing allowance, which is a benefit targeting economically vulnerable families with children, covering some of their costs for housing. Using conversation analysis and membership categorization analysis, we investigate how housing is discussed in these phone calls as part of clients’ identity work and requests for information and help from the Social Insurance Agency. This implies laying out in detail how language is used to assemble spatial identities and how the terms for receiving economic assistance with housing costs are negotiated in situ. For instance, we discuss how clients and social insurance officials together work out, in real-time, how much space a family actually needs, what kinds of neighborhoods that are desirable to live in, and what standards of accommodation that are acceptable, in short, what is fair and what sort of responsibilities the welfare state has for families’ living situations. The paper’s focus on language use in a large amount of naturally occurring situations offers a novel way of exploring housing norms, not as set standards that influence people’s lives, but as something achieving practical meaning in and for the context where they become an issue.
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Flinkfeldt, Marie, 1982-, et al.
(författare)
-
Jämställd föräldraledighet : Hur normer och policy om att ‘dela lika’ praktiskt realiseras i interaktion i Försäkringskassans ‘frontlinje’
- 2023
-
Ingår i: 11:e nordiska konferensen om Språk, kön och identitet, Uppsala, 12-13 oktober, 2023.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I den här presentationen använder vi samtalsanalys och medlemskategorianalys för att diskutera hur policy och normer i Sverige om att föräldrar bör dela lika på ansvaret för små barn (specifikt när det gäller föräldraledighet) ‘görs’ i praktiskt språkande. Materialet som undersöks är kundtjänstinteraktion i tre av Försäkringskassans kanaler för klientkontakter: 296 inkommande samtal till telefonkundtjänsten, 378 mejlväxlingar mellan föräldrar och handläggare, samt 642 Facebooktrådar där föräldrar och handläggare interagerar med varandra. Medan intervju- och policystudier indikerat att diskursen om att ‘dela lika’ är stark i Sverige är detta relativt osynligt i vårt material. Det är alltså inte något som på en språklig nivå genomsyrar myndighetskontakter med Försäkringskassan. Vidare visar analysen av hur handläggare och föräldrar orienterar sig mot jämställdhet i bemärkelsen att ‘dela lika’ att medan föräldrar beskriver delad föräldraledighet i termer av föräldraansvar kopplar handläggare framför allt detta till det regelverk som i sig är utformat för att uppmuntra till jämställd fördelning. Att ‘dela lika’ fungerar också som en resurs för att förhandla relationen mellan medborgare och stat, då föräldrar klagar på hur staten lägger sig i familjens angelägenheter, medan handläggare i sin respons måste balansera personligt utformat stöd med uppdraget att främja jämställdhet. Studien belyser därmed det komplexa arbete som handläggare i den ‘feministiska välfärdsstaten’ utför och nyanserar diskussionen om jämställdhetsfrämjande insatser genom att peka på hur språkanvändandet i möten med mammor och pappor kan både främja och undergräva sådana ideal.
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
- Flinkfeldt, Marie, 1982-
(författare)
-
Legitimacy Work : Managing Sick Leave Legitimacy in Interaction
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis studies how sick leave legitimacy is managed in interaction and develops an empirically driven conceptualization of ‘legitimacy work’. The thesis applies an ethnomethodological framework that draws on conversation analysis, discursive psychology, and membership categorization analysis. Naturally occurring interaction is examined in two settings: (1) multi-party meetings at the Swedish Social Insurance Agency, in which participants assess and discuss the ‘status’ of the sick leave and plan for work rehabilitation; (2) peer-based online text-in-interaction in a Swedish forum thread that gathers people on sick leave.The thesis shows how mental states, activities and alternative categories function as resources for legitimacy work. However, such invocations are no straight-forward matter, but impose additional contingencies. It is thus crucial how they are invoked. By detailed analyses of the interaction, with attention to aspects such as lexicality and delivery, the thesis identifies a range of discursive features that manage sick leave legitimacy. Deployed resources are also subtle enough to be deniable as legitimacy work, that is, they also manage the risk of an utterance being seen as invested or biased.While legitimate sick leave is a core concern for Swedish policy-making, administration, and public debate on sick leave, previous research has for the most part been explanatory in orientation, minding legitimacy rather than studying it in its own right. By providing detailed knowledge about the legitimacy work that people on long-term sick leave do as part of both institutional and mundane encounters, the thesis contributes not only new empirical knowledge, but a new kind of empirical knowledge, shedding light on how the complexities of sick leave play out in real-life situations.Traditional sociological approaches have to a significant extent treated legitimacy as an entity with beginnings and ends that in more or less direct ways relate to external norms and cognitive states, or that focus on institutions, authority or government. By contrast, the herein emerging concept ‘legitimacy work’ understands legitimacy as a locally contingent practicality – a collaborative categorially oriented accomplishment that is integral to the interactional situation.
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Flinkfeldt, Marie, 1982-
(författare)
-
Making equality relevant : Gender, housework, and sick leave legitimacy in online interaction
- 2014
-
Ingår i: Feminism and Psychology. - : Sage. - 0959-3535 .- 1461-7161. ; 24:3, s. 295-313
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article uses discursive psychology and conversation analysis to examine a Swedish online forum thread in which participants, who present as women on long-term sick leave, make gender equality relevant when discussing housework. Doing housework can challenge the legitimacy of the sick leave, and as a woman, one risks being categorized as a "housewife." Such a categorization can work to undermine sick leave legitimacy and is also problematic given norms of gender equality in Sweden. In the studied data, such inferences are managed by invoking a (male) partner in accounts for housework or by humorous and ironic gendered categorizations. The analysis focuses on how this is done in the fine details of the interaction, showing how sick leave legitimacy is managed within a normative framework of gender equality. The study provides a practically oriented approach to the gendered aspects of sick leave legitimacy and sheds light on the delicate interplay between gender equality and sick leave in everyday life.
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
- Flinkfeldt, Marie, 1982-, et al.
(författare)
-
På tal om pengar : Problembeskrivningar, hjälp och bemötande när barnfamiljer ringer till Försäkringskassan
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten redovisar resultat från forskningsstudien “På tal om pengar: Problembeskrivningar, hjälp och bemötande när ekonomiskt utsatta barnfamiljer ringer till Försäkringskassan”. I studien har samtalsanalys och tematisk analys använts för att kvalitativt undersöka inspelade telefonsamtal till Försäkringskassans kundtjänst. Samtalen rör familjeförmånerna bostadsbidrag, underhållsstöd, föräldrapenning och barnbidrag. Försäkringskassans förmåner är viktiga för familjer som lever i ekonomisk utsatthet, men de ofta komplicerade regelverken och processerna gör att socialförsäkringen kan upplevas som svår att navigera i. När kunder i sådana lägen kontaktar Försäkringskassans kundtjänst för information eller vägledning är det viktigt att de både får relevant hjälp och bemöts på ett bra sätt. Kunders tillit och förtroende för Försäkringskassan har också i tidigare studier kopplats till handläggares bemötande.Forskningsstudien bidrar med ny kunskap i framför allt två avseenden.1. För det första visar den att kunder i de flesta fall inte behandlar ekonomisk utsatthet som relevant att berätta om för handläggaren, trots att socialförsäkringens olika förmåner generellt sett är viktiga för att komma tillrätta med sådana svårigheter. Att människor befinner sig i en ekonomiskt utsatt position räcker med andra ord inte för att de ska lyfta fram detta när de ringer till Försäkringskassan. I samtal som rör bostadsbidrag och underhållsstöd förekommer dock tal om ekonomisk utsatthet i ungefär en fjärdedel respektive en tredjedel av samtalen. Den ekonomiska utsattheten fungerar i dessa fall som en samtalsresurs och kunder förhåller sig till den ekonomiska utsatthetens moraliska dimensioner.Tidigare forskning har visat att när personer som lever i ekonomisk utsatthet söker hjälp hos socialtjänsten är moral, förtjänthet och hur stort behovet är aspekter som står på spel. Det visar sig bland annat i hur klienter pratar om sin situation i samtal med socialtjänsten. Försäkringskassans verksamhet framhålls gärna som annorlunda i detta avseende, bland annat eftersom socialförsäkringsförmånerna är mindre stigmatiserade och handläggarnas utrymme för individualiserad bedömning är mer begränsat. Den här forskningsstudien visar dock hur ekonomisk utsatthet trots detta synliggörs, förklaras och problematiseras i samtal till Försäkringskassan. Även om de flesta samtal till Försäkringskassans kundtjänst är rutinartade serviceutbyten, innebär detta att handläggare regelbundet ställs inför svåra berättelser om ekonomiskt utsatta situationer. Det gäller särskilt handläggare som tar emot samtal som rör förmåner som riktar sig till eller i stor utsträckning berör ekonomiskt utsatta barnhushåll, såsom bostadsbidrag och underhållsstöd. Det kan till exempel handla om att föräldrar säger att deras inkomster är otillräckliga, att de inte har råd att betala sin hyra, att barnen drabbas om pengarna inte räcker till mat, och att det finns litet utrymme för oförutsedda utgifter. Det förekommer också att kunder är känslosamma, oroliga och uppgivna när de beskriver sin situation.Genom att lyfta fram en ekonomiskt utsatt situation när de ringer till Försäkringskassan behandlar kunder utsattheten som relevant och meningsfull information för myndigheten, oberoende av om utsattheten faktiskt har någon reell inverkan på beslut. Analysen i den här rapporten visar också att kunder i dessa beskrivningar förhåller sig till liknande moraliska dimensioner som tidigare visats genomsyra kontakter med socialtjänsten. Bland annat handlar det om att visa att den ekonomiska situationen inte är deras fel, att de är ekonomiskt ansvarsfulla och att de prioriterar nödvändiga kostnader och sätter barnens behov främst. Det kan med andra ord finnas anledning att nyansera distinktionen mellan socialförsäkringens mer byråkratiska processer och det sociala arbetets praktik.2. För det andra identifierar studien mönster i handläggares bemötande och kartlägger hur väl olika strategier fungerar, både när det gäller att hantera kunders tal om ekonomisk utsatthet och att förklara beslut som innebär en ekonomisk påfrestning.När handläggare ställs inför beskrivningar av svåra ekonomiska situationer är den vanligaste responsen att fokusera på att ge relevant service. I de flesta fall bemöts därför inte den ekonomiska utsattheten i sig. Hur handläggare hanterar tal om ekonomisk utsatthet – och hur väl deras strategier i sin tur fungerar – är emellertid något som varierar beroende på vilken funktion som den ekonomiska utsattheten har i samtalen. I de flesta fall fungerar ekonomisk utsatthet som en resurs för att hantera det legitima i att söka Försäkringskassans hjälp och service. Det gäller särskilt när ekonomisk utsatthet tas upp i början av samtalen. Handläggarnas typiska respons i detta läge är att påbörja service (till exempel svara på en fråga som ställts eller kontrollera en uppgift). Genom att göra detta bekräftar handläggarna på ett effektivt sätt att kundens ärende är legitimt.Läget är dock ett annat när kunden redan fått den efterfrågade servicen, särskilt i de fall där serviceutfallet är negativt för kunden (till exempel om kunden får veta att han eller hon inte kommer att få några fler utbetalningar). Beskrivningen av ekonomisk utsatthet är då ett sätt att göra motstånd mot beskedet. När handläggarna i de analyserade samtalen bemöter kundens tal om ekonomisk utsatthet i detta läge är strategin att ge vidare service (till exempel att upprepa eller utveckla förklaringar) utan att på något sätt uttrycka empati något som snarare leder till problem i samtalet. Problemen visar sig bland annat i verbaliserat motstånd från kunden, långa tystnader och höjda röster. I de fall när handläggare enbart uttrycker empati, utan att ge vidare service, behandlar kunder dock detta som otillräckligt. Den strategi som visar sig fungerar bäst i det här sammanhanget är istället att ge fortsatt service, men ‘bädda in’ den i empatiska uttryck. På så sätt visar handläggaren att han eller hon förstår kundens perspektiv och den fortsatta servicen framstår som att den har kundens bästa för ögonen. Detta kan göra upprepade negativa besked lättare att acceptera, då de ges en mindre konfrontativ karaktär. Sammantaget är en empatisk ”inbäddning” av service en strategi för att bemöta kunders tal om ekonomisk utsatthet som är förknippad med mer välfungerande samtal.Ett annat vägval som handläggare i Försäkringskassans kundtjänst ställs inför är hur de bäst förklarar beslut, regelverk eller handläggningsprocesser. En särskilt viktig situation är när personer som har haft bostadsbidrag får ett återkrav, eftersom detta ofta är förenat med ekonomiska påfrestningar. Om de inte förstår varför de ska betala tillbaka pengar kan de ringa kundtjänsten. Analysen indikerar att handläggares strategier för att förklara dessa beslut fungerar olika väl. Medan en regelorienterad förklaring redogör för regelverket på ett generellt sätt, förhåller sig en kundorienterad förklaring till det specifika ärendet och de uppgifter som finns där används som en resurs i förklaringen. Inom den kundorienterade modellen sker förklaringen också stegvis, vilket underlättar för kunden att följa med och även invända om någon detalj skulle vara felaktig eller svår att förstå. Utfallet för de båda förklaringsmodellerna skiljer sig åt på ett tydligt sätt. Den regelorienterade förklaringen möts överlag av motstånd och svaga uppvisade tecken på förståelse, medan kunder i respons till den kundorienterade förklaringen snarare uppvisar att ny förståelse nåtts.Genom att visa hur handläggarnas strategier i de analyserade kundtjänstsamtalen i olika utsträckning är förenade med tecken på ett välfungerande samspel mellan handläggaren och kunden, bidrar studien med kunskap som kan användas för att utveckla Försäkringskassans kundtjänstverksamhet.
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
- Flinkfeldt, Marie, 1982-
(författare)
-
Respecifying 'worry' : Service and emotion in welfare encounters
- 2020
-
Ingår i: Qualitative Research in Psychology. - : Routledge. - 1478-0887 .- 1478-0895. ; 17:3, s. 372-395
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper uses Discursive Psychology (DP) to investigate formulations of worry as an interactional resource. DP conceptualizes emotion as something people display or formulate in interaction with other people, and draws on conversation analysis (CA) to examine its social functions across settings. Data consist of 366 recorded phone calls to the Swedish Social Insurance Agency’s customer service for housing allowance – a benefit targeting financially vulnerable youth and families. The article examines how clients’ worry is formulated (e.g., ‘I’m really worried now’), what functions such formulations serve, and how they are responded to. In line with the broader DP goal of uncovering how institutions are characterized by psychological business, the study shows how worry is linked to lack of knowledge, building worry as warranted and as warranting further institutional activity (or not). Speakers thus treat worry as morally and institutionally constrained. The analysis shows how orientations to worry in the context of state welfare customer service both corresponds and contrasts with what research on worry formulations in other institutional settings has found. This highlights the way that psychology is locally specific and bound up with institutionality, and reinforces the need for close empirical analysis of psychology-relevant matters across settings.
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
- Flinkfeldt, Marie, 1982-, et al.
(författare)
-
Samtal i socialt arbete : En introduktion
- 2022. - 1
-
Ingår i: Samtal i socialt arbete. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789151107288 ; , s. 15-24
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
|
|
| 45. |
- Flinkfeldt, Marie, 1982-
(författare)
-
Wanting to work : Managing the sick role in high-stake sickness insurance meetings
- 2017
-
Ingår i: Sociology of Health and Illness. - : Wiley. - 0141-9889 .- 1467-9566. ; 39:7, s. 1149-1165
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article respecifies and develops Parsons's sick role theory, focusing on the postulate that the sick person must want' to get well. Using conversation analysis and discursive psychology to study how the psychological term want' is used in high-stake, multi-professional meetings with sickness benefit claimants in Sweden, the article shows how establishing that one wants' to get well requires extensive interactional work. In the examined meetings, the sick person's want' formulations make explicit the relationship between wants' and illness or inabilities, thus allowing for motivational character to be established without committing to its implications, and without appearing strategic or biased. By contrast, professional parties in the meetings invoke the sick person's wants' either to hold them accountable, or for establishing a desired course of recovery, confirming the centrality of such wants' in this setting as well as the risks associated with expressing them. The article suggests that analysing psychological matters as they are oriented to by participants renders sick role theory relevant for a wide range of settings and respecifies criticism of the model.
|
|
| 46. |
- Flinkfeldt, Marie, 1982-
(författare)
-
What mothers do : Motherhood as a resource for negotiating sick-leave legitimacy in Swedish sickness insurance interactions
- 2017
-
Ingår i: NORA. - : Informa UK Limited. - 0803-8740 .- 1502-394X. ; 25:3, s. 179-194
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sick leave in the Nordic countries is a gendered issue. Alongside other explanations, women’s higher levels of sick leave have been linked to their far-reaching family responsibilities. Meanwhile, studies have shown how such responsibilities induce questioning of the legitimacy of sick leave, indicating that normative aspects linking these categories cannot solely be approached in terms of causal explanations. The current study suggests an alternative way of studying this relationship, approaching motherhood as something being “done” in situated ways, to particular ends; a resource for interaction. By analysing naturally occurring interactions—meetings held by the Swedish Social Insurance Agency—the study renders visible the collaborative production of sick leave as a gendered matter, and motherhood as part of the negotiation of sickness insurance. The analysis shows the meaning and import of motherhood for sick leave to be a live issue for participants, drawing attention to how these categories are neither culturally predefined, nor dispositional, but flexibly assembled for certain purposes. Motherhood functions as a resource in two ways: (1) displaying restricted ability to care for children supports claims of impairment; (2) invoking motherhood works to account for slow or inactive rehabilitation. However, occasioning motherhood in the examined context is also risky: (3) displaying extensive mothering may be treated as indicating low commitment to rehabilitation, and (4) displaying limited mothering may be taken as indicating unfitness as a parent.
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
- Höglund, Frida, et al.
(författare)
-
Att ge information i skriven interaktion : Personanpassning i den digitala välfärdsstatens frontlinje
- 2024
-
Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift. - 1104-1420 .- 2003-5624. ; 31:1, s. 155-174
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Digitalization has created opportunities for people to have contact with representatives of human service organizations through various text-based channels (e.g., online chat, social media, email). Despite the fact that such text-based interaction is common in social work practice today, there is remarkably little knowledge about how the interaction is structured in practice and what characteristics different forms have. Such knowledge is central for designing appropriate contacts that respond to clients’ needs. This study uses conversation analysis to study two forms of digital text-based interaction between clients and representatives of the Swedish Social Insurance Agency (SSIA). The data consist of circa 900 exchanges by email and on the SSIA’s official Facebook page for parents. Identified patterns are also compared with 300 recorded phone calls to the SSIA to make visible how participants orient to limitations and affordances that the textual arenas provide in practice and which functions they thereby fulfill with regard to client relations. The analysis focuses on how practitioners manage responsiveness in replies to client questions. We show how practitioners’ replies tend to deviate from conversational norms by not being designed in line with the design or content of the questions. For example, practitioners often provide information that is conditioned (e.g., “if…then…”), rather than yes/no answers (even when replying to yes/no questions). Through this, the analysis also demonstrates how practitioners realize policy and organizational goals in digital text-based interaction. The study contributes knowledge about how help and service is provided in digital text-based interaction and highlights the problem of generally held replies that are not adapted to the recipient, as the interaction risks not fulfilling the expected function for the clients. We also problematize how textual interaction on social media platforms poses risks for clients’ privacy from an ethical perspective.
|
|
| 49. |
- Höglund, Frida, et al.
(författare)
-
De-gendering parents : Gender inclusion and standardised language in screen-level bureaucracy
- 2024
-
Ingår i: International Journal of Social Welfare. - : John Wiley & Sons. - 1369-6866 .- 1468-2397. ; 33:1, s. 188-201
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Swedish welfare organisations have a long history of promoting gender equality and inclusivity, involving implementation of more gender-inclusive language (e.g., non-gendered terminology). This study analysed the use of non/gendered expressions at the Swedish Social Insurance Agency, as state policy is realised in conjunction with personalised service in textual interaction in screen-level bureaucracy. We drew on conversation analysis and membership categorisation analysis to analyse 378 email interactions between clients and social insurance officers, focusing on gendered institutional terminology and gendered person references. The findings suggest that social insurance officers avoided a heteronormative language, in line with Swedish official public language policy, but that a gender-neutral language may come at the cost of formality, standardisation, and de-personalisation. The study brings new knowledge on the ways in which street-level bureaucrats manage responsiveness and standardisation in digital text-based interaction with clients.
|
|
| 50. |
- Höglund, Frida, et al.
(författare)
-
De-gendering parents: Welfare professionals' use of non-gendered references in interaction with clients
- 2021
-
Ingår i: 2nd Conversation Analysis and Social Work Conference (CASW), Online, December 14, 2021..
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This study uses conversation analysis to examine the use of non/gendered third-person references in 378 email exchanges between social insurance officers and parents in Sweden. Swedish equality-promoting strategies include developing a gender-inclusive institutional language. This is visible in published documents and brochures, but little is known about its application in interaction with clients. The analysis in this study shows that social insurance officers pervasively use non-gendered references (e.g., ‘the other parent’ or ‘the parent giving birth’ rather than ‘the mother’) where gender is unknown and in instances where parents themselves have already used a gendered reference. In contrast to Kitzinger (2005), we thus find that institutional representatives work to avoid heteronormative presuppositions. However, opting for less specific terms than clients themselves use diverges from how reference in conversation typically works and we suggest that gender-neutral language in this form may come at the cost of formality and de-personalization. We discuss what effect the textual format of email interaction may have and point to the importance of comparative studies between talk- and text-in-interaction.
|
|
