| 1. |
|
|
| 2. |
- Cooper, David, et al.
(författare)
-
Emission factors, fuel consumtion and emission estimates for Sweden´s fishing fleet 1990-2004
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fuel consumption for the Swedish fishing fleet 1990-2004 has been estimated using statistics from the Swedish National Board of Fisheries on installed engine power. An additional estimation method was also described. Data on installed power was available for the years 1995-2004, and estimates 1990-1994 have been calculated by extrapolation. Thermal values and emission factors are based on a study conducted by SMED on behalf of the Swedish EPA in 2004. In order to fit the national fuel sales statistics, the diesel oil consumption was adjusted according to the national allocation model for international reporting. The adjusted fuel consumption accounted for about 68 700 – 93 900 m3, corresponding to about 187 – 256 ktons CO2.
|
|
| 3. |
- Flodström, Eje, et al.
(författare)
-
Uppdatering av utsläpp till luft från arbetsfordon och arbetsredskap för Sveriges internationella rapportering
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sveriges rapportering av utsläpp till luft till Klimatkonventionen (UNFCCC) samt till Konventionen om gränsöverskridande luftföroreningar (CLRTAP) har under de ca fem senaste åren i fallet arbetsfordon och arbetsredskap till stora delar vilat på en genomgripande "bottom-up" inventering utförd av IVL under 1999 avseende 1997 års utsläpp. Till viss del är därmed svenska officiella utsläppsdata för denna sektor föråldrade. Föreliggande projekts syfte har varit att, med utgångspunkt från den förra inventeringen från 1999, göra en uppdatering av de nationella utsläppen från arbetsfordon och arbetsredskap, där hänsyn tas till bl a:• förändringar i bestånd och andra aktivitetsrelaterade data (t ex driftstider) sedan den förra inventeringen, reella sådana eller genom att ny kunskap på området tagits fram• införandet av avgaskrav inom EU på dieselmotorer i arbetsfordon stegvis från 1999• ny kunskap om emissionsfaktorer för arbetsfordon och arbetsredskapBaserat på den förra inventeringen från 1999 har inom föreliggande projekt nya "bottom-up"-beräkningar av de nationella utsläppen från arbetsfordon och arbetsmaskiner utförts för åren 1998 och 2002. Utifrån dessa har sedan de årsvisa utsläppen från arbetsfordon och arbetsmaskiner för hela perioden 1990-2002 räknats om för samtliga de ämnen som idag redovisas avseende utsläpp relaterade till diesel- och bensinanvändning inom den mobila sektorn i Sveriges internationella rapportering (CO2 inkl bränsleförbrukning CH4, N2O, NOx, SO2, NMVOC, CO, NH3,samt partiklarform av TSP, PM10och PM2.5). För de nya "bottom up"-beräkningarna har för aktuella uppgifter på bestånd av arbetsfordon uppdelade på näringsgren i hög grad utnyttjats statistik tillgänglig via trafikregistret kombinerat med företagsregistret. För uppgifter om fordonsbestånd och aktivitetsdata avseende arbetsredskap (gräsklippare och trimmers) har för första gången utnyttjats SCB's OMNIBUS-undersökning - som riktas mot svenska hushåll - med gott resultat.Jämfört med inventeringen från 1999 har i den nya inventeringen utsläppen av CO2 minskat marginellt (ca 3%), utsläppen av NOx, CH4 och N2O minskat i betydande omfattning, främst till följd av ändrad (förbättrad) beräkningsmetodik, medan utsläppen av NMVOC och partiklar ökat till följd av nya emissionsfaktorer.Kunskapen om - såväl som modeller och verktyg för beräkningar av - utsläppen från arbetsmaskiner och arbetsredskap är jämförelsevis fortfarande begränsad, och osäkerheterna i de beräknade utsläppen får bedömas som relativt stora. Det föreligger ett stort behov av förbättrad statistik avseende bestånd och aktivitetsdata, men också ett forskningsbehov, för att kunna uppnå bättre precision i nationella utsläppsberäkningar. Oaktat detta ger rapporten förslag på hur man utan större insatser kan uppdatera de framtida utsläppsberäkningarna avsedda för Sveriges internationella rapportering, så att de speglar framtida förändringar i såväl bestånd som i emissionsprestanda.
|
|
| 4. |
- Flodström, Eje, et al.
(författare)
-
Uppdatering av utsläpp till luft frånarbetsfordon och arbetsredskap för Sveriges internationella rapportering
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sveriges rapportering av utsläpp till luft till Klimatkonventionen (UNFCCC) samt till Konventionen om gränsöverskridande luftföroreningar (CLRTAP) har under de ca fem senaste åren i fallet arbetsfordon och arbetsredskap till stora delar vilat på en genomgripande "bottom-up" inventering utförd av IVL under 1999 avseende 1997 års utsläpp. Till viss del är därmed svenska officiella utsläppsdata för denna sektor föråldrade. Föreliggande projekts syfte har varit att, med utgångspunkt från den förra inventeringen från 1999, göra en uppdatering av de nationella utsläppen från arbetsfordon och arbetsredskap, där hänsyn tas till bl a:• förändringar i bestånd och andra aktivitetsrelaterade data (t ex driftstider) sedan den förra inventeringen, reella sådana eller genom att ny kunskap på området tagits fram• införandet av avgaskrav inom EU på dieselmotorer i arbetsfordon stegvis från 1999• ny kunskap om emissionsfaktorer för arbetsfordon och arbetsredskapBaserat på den förra inventeringen från 1999 har inom föreliggande projekt nya "bottom-up"-beräkningar av de nationella utsläppen från arbetsfordon och arbetsmaskiner utförts för åren 1998 och 2002. Utifrån dessa har sedan de årsvisa utsläppen från arbetsfordon och arbetsmaskiner för hela perioden 1990-2002 räknats om för samtliga de ämnen som idag redovisas avseende utsläpp relaterade till diesel- och bensinanvändning inom den mobila sektorn i Sveriges internationella rapportering (CO2 inkl bränsleförbrukning, CH4, N2O, NOx, SO2, NMVOC, CO, NH3, samt partiklar i form av TSP, PM10 och PM2.5). För de nya "bottom-up"-beräkningarna har för aktuella uppgifter på bestånd av arbetsfordon uppdelade på näringsgren i hög grad utnyttjats statistik tillgänglig via trafikregistret kombinerat med företagsregistret. För uppgifter om fordonsbestånd och aktivitetsdata avseende arbetsredskap (gräsklippare och trimmers) har för första gången utnyttjats SCB's s k OMNIBUS-undersökning - som riktas mot svenska hushåll - med gott resultat.Jämfört med inventeringen från 1999 har i den nya inventeringen utsläppen av CO2 minskat marginellt (ca 3%), utsläppen av NOx, CH4 och N2O minskat i betydande omfattning, främst till följd av ändrad (förbättrad) beräkningsmetodik, medan utsläppen av NMVOC och partiklar ökat till följd av nya emissionsfaktorer.Kunskapen om - såväl som modeller och verktyg för beräkningar av - utsläppen från arbetsmaskiner och arbetsredskap är jämförelsevis fortfarande begränsad, och osäkerheterna i de beräknade utsläppen får bedömas som relativt stora. Det föreligger ett stort behov av förbättrad statistik avseende bestånd och aktivitetsdata, men också ett forskningsbehov, för att kunna uppnå bättre precision i nationella utsläppsberäkningar. Oaktat detta ger rapporten förslag på hur man utan större insatser kan uppdatera de framtida utsläppsberäkningarna avsedda för Sveriges internationella rapportering, så att de speglar framtida förändringar i såväl bestånd som i emissionsprestanda.
|
|
| 5. |
- Norrman, Jonas, et al.
(författare)
-
Biogas som drivmedel för bussar i kollektivtrafik
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Idag har ett femtontal svenska kommuner metangasbussar. Endast 8% av totalt 13 000 bussar i Sverige drivs med metangas. Denna rapport om förnybara drivmedel för bussar visar dock att många huvudmän för kollektivtrafik skruvar upp miljömålen och år 2020 skall största delen av energin de använder vara förnybar. Biogas är ett av flera förnybara alternativ. Med biogas minskar utsläpp av koldioxid till atmosfären och även det svenska oljeberoendet. Sedan tidigare är det känt att de förnybara bränslen behöver större volymer av både drivmedel och fordon för att priserna skall sjunka och bli konkurrenskraftiga. I rapporten presenteras ett räkneexempel för årlig driftskostnad för en biogasbuss och en dieselbuss. Resultatet visar att en biogasbuss är knappt 10% dyrare per år i drift än en modern dieselbuss, främst beroende av ett högre inköpspris. Om man dock enbart tittar på den miljöekonomiska värderingen så medför biogas lägre kostnader även jämför med dieselbussar av miljöklass Euro5. Ansvaret för utformning av kollektivttrafik ligger hos politikerna. Tidigare var kollektivtrafiken kommunal men idag är upphandling den vanligaste driftsformen för kommunal kollektivtrafik. Upphandling innebär en delegering av politiskt ansvar från väljare till entreprenörer och för att få med miljökraven använder många kommuner rekommendationer från Sveriges lokaltrafikförening (SLTF). Enligt detta underlag är det möjligt både ställa krav på andel förnybara drivmedel samt att specificera drivmedel, t ex biogas
|
|
| 6. |
- Sjödin, Åke, et al.
(författare)
-
Nationell emissionsstatistik för vägtrafiksektorn - ökad kvalitet, trovärdighet och konsensus. Förstudie
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande projekts syfte har varit att peka ut möjliga vägar för hur kvaliteten hos och konsensus kring den svenska nationella emissionsstatistiken för vägtrafiken skulle kunna förbättras. I rapporten presenteras en handlingsplan som en tänkbar plattform för hur det framtida arbetet med framtagningen av den svenska emissionsstatistiken för vägtrafiksektorn kan utformas, så att ökad kvalitet, ökad trovärdighet samt ökad konsensus bland alla involverade aktörer stegvis uppnås. The aim of this study was to identify possible ways to improve the quality and the consensus of the Swedish national emission statistics for the road transport sector, used for e.g. the reporting to international bodies such as the UNFCCC and CLRTAP. An action plan is presented, which may act as a platform for the future work process to compile the Swedish national emission statistics for the road transport sector, in a manner that favours the quality and credibility of the statistics and consensus among all actors involved in this field.
|
|
