| 1. |
- Anderström, Helena, et al.
(författare)
-
Lärarstudenters utsagor om kvalitetsaspekter i handledning under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen
- 2020
-
Ingår i: Utbildning & Lärande. - : Högskolan i dalarna. - 2001-4554. ; 14:1, s. 45-64
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Student teachers consider teacher training as an important part of teacher education. Despite this, students’ explicit descriptions of quality in mentoring have not been paid much attention in the Swedish context. This study aims to contribute with knowledge of student teachers’ expressions of quality in mentoring during the teacher training program. Two focus group interviews and seven individual interviews were conducted with student teachers specializing in teaching grades F–3 and 4–6, in teacher training schools that participated in the trial activities in Sweden. Their statements have been analysed based on the theory of social representations. The result shows that three social representations appear: Qualitative mentoring is characterized by a) student’s professional development, b) collegial cooperation, and c) trust. These social representations influence students’ expectations of mentoring and its design. Although the students want to be seen as colleagues, they expect mentors to decide when, where and how mentoring should be carried out, and to have a distinct feeling to use the right type of mentoring at the right time. The mixed professional roles, which is highlighted by the students but seem to be implicit, calls for different forms of mentoring strategies that need to be explicit for both the mentor and the student.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bjursell, Cecilia, 1970-, et al.
(författare)
-
Lifelong Learning Through Context Collapse : Higher education Teachers’ Narratives About Online education During The Pandemic
- 2022
-
Ingår i: Proceedings of INTED2022 Conference 7th-8th March 2022. - : IATED. - 9788409377589 ; , s. 2632-2641
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The COVID-19 pandemic has elicited a shift from campus classrooms to distance education in higher education worldwide, shaping not only students’ experiences, but also those of teachers, especially those who never have taught online. In addition, the pandemic created a meta-context that has positioned distance education as something different from previous efforts. This study aimed to investigate higher education teachers’ experiences during the transition from classroom to online teaching by using a collective auto-ethnography method based on 13 personal stories from Swedish faculty. For the abductive approach in the analysis, a framework that combines lifelong learning theory with the context collapse concept has been applied. The disjuncture that the pandemic has elicited created a situation in which teachers had to make sense of the fact that their previous experiences did not completely fit the new situation. Context collapse, a term used to describe encounters with many audiences in social media, has been introduced to highlight the clash between professional and private contexts in online educational platforms. Based on lifelong learning theories, we suggest that context collapse should be examined in terms of how it can help improve higher education, as it holds the potential to include the entire person – body and mind – in education.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Bjursell, Cecilia, 1970-, et al.
(författare)
-
Mentorship programs in the manufacturing industry
- 2018
-
Ingår i: European Journal of Training and Development. - : Emerald Group Publishing Limited. - 2046-9012 .- 2046-9020. ; 42:7/8, s. 455-469
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- PurposeThis paper aims to present a literature review of studies of mentorship programs in the manufacturing industry so as to lay a theoretical basis for learning at work.Design/methodology/approachA literature review with focus on mentorship programs in the manufacturing industry was used. A search for relevant peer-reviewed articles, in four databases, rendered 315 hits, but only one article dealt with mentorship programs in an industry similar to the manufacturing industry. Thus, it is concluded that there is a lack of research on this area. The selection criteria were broadened so as to include 16 articles on mentorship programs for learning at work.FindingsThree dominant areas emerged from this review: definitions of mentorship, characteristics of a good mentor and mentorship program structures. The establishment of a mentorship program requires a clear purpose; contextual knowledge; and adaption to the profession, the organization and to individual needs. In addition to their findings, the authors discuss relationships in mentoring programs, what can be understood by “reading between the lines” and the ongoing digitalization of mentorship programs.Originality/valueMentorship has proven itself to be a superior way to learn on the job. This paper provides practical information about establishing mentorship programs in the manufacturing industry, with a particular focus on the moulding industry.
|
|
| 6. |
- Bjursell, Cecilia, 1970-, et al.
(författare)
-
Strategiskt mentorskap : Mentorskapsprogram för arbetsplatsförlagt lärande
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mentorskap erbjuder ett överlägset sätt att lära sig yrkeskunskap och för attsocialiseras in på arbetsplatsen enligt flera studier som vi har tagit del av. Den här rapporten presenterar en modell för ett strategiskt mentorskap som utvecklades i ett ESF-projekt och jämför den med forskningslitteratur om mentorskapsmodeller för arbetsplatslärande.SMILE-modellen utvecklades baserat på tidigare kunskaper och erfarenheter från Ingjuta-projektet. SMILE är en akronym för strategiskt mentorskap för inklude- ring, lärande och jämlikhet. Modellen består av följande fyra delar:• Ledningens stöd. På vilket sätt är mentorskap en strategisk fråga i organi- sationen och hur stödjer ledningen detta med konkreta insatser?• Inkludering. Hur samverkar företaget med andra aktörer så att individens livssituation som helhet fungerar?• Lärande. Vilka verktyg och metoder har de anställda tillgång till för att stödja sitt eget och andras lärande?• Jämlikhet. Hur uppmuntras och tillvaratas variation och olikheter på ett jämlikt sätt och till företagets bästa?Ledningens stöd är avgörande för att de övriga tre ska fungera.I litteraturstudien återkom följande områden:• Innebörden av mentorskap. Det finns flera sätt att definiera mentorskap men i grunden handlar det om överföring av kunskap från en erfaren person till en annan person med mindre erfarenhet. För att betona vikten av att både mentor och adept fortsätter utvecklas har vi i den här rapporten definierat mentorskap som en lärandesituation då två individer möts för att ge varandra inspiration och vägledning för att vidareutvecklas, ofta i relation till ett yrke.• Mentorns egenskaper. Mentorskapsprogram är inte starkare än de mentorer som ingår och i rapporten går vi igenom en rad egenskaper och förmågor som en effektiv mentor ska ha. Centralt är att fungera som en förebild och att kunna ge både positiv och negativ återkoppling för att stödja denyrkesmässiga och den psykosociala utvecklingen. En viktig bit är att arbeta med utveckling av en mentor eftersom mentorskap är något annat än yrkes- kunskap. Med andra ord, en erfaren och kunnig medarbetare är inte samma sak som en erfaren och kunnig mentor.• Mentorskapsprogram. Utbildning och träning som sker på arbetsplatsen har flera fördelar: det är ofta kostnadseffektivt, det kan anpassas till individens och organisationens kompetensbehov och det kan vara ett sätt att ta tillvara medarbetarnas kompetens. De programstrukturer som beskrivs i den här rapporten poängterar en bredare ansats där yrkeskunskaper sätts i relation till andra kompetenser. Ledningens stöd uttrycks genom att erbjuda organisatoriska förutsättningar som främjar lärande och förändring.• Effekter av mentorskap. Effekter avser den förändring som sker efter en viss insats men eftersom forskning kan ha olika karaktär och ansatser valde vi en bredare definition. Med effekter menar vi de slutsatser som visar på effekter eller som kan förväntas få effekter när de tillämpas i en konkret situation. Utifrån artiklarnas slutsatser framträder programstrukturer, mentorns egenskaper och förmågor, e-mentorskap, IT-system och kvinnors karriär som centrala områden.Rapporten avslutas med ett avsnitt där vi presenterar några konkreta rekommendationer för den som ska starta ett mentorskapsprogram i sin organisation.för den som ska starta ett mentorskapsprogram i sin organisation.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Bäcklund, Johan, 1977-, et al.
(författare)
-
Vi handleder mer! : Erfarenheter av att vara handledare i en övningsskola
- 2022
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Delstudien ingick som en del av att utvärdera och beforska övningsskoleprojektet. Studien finansierades av Jönköping University och studien är publicerad i en vetenskaplig tidskrift på engelska. Forskarteamet bestod av Johan Bäcklund, Rebecka Florin Sädbom, Lena Manderstedt och Helena Anderström. Att delge utfallet av studien på svenska är viktigt då många handledare på kommunala skolor berörs. Inom lärarutbildningen är VFU och därmed handledning av VFU-studenter en av de centrala delarna av utbildningen. Handledarrollen blir därmed viktig och central för att utveckla denna del av lärarutbildningen och utgör en brygga mellan teori och praktik.Studiens syfte var att identifiera handledares erfarenheter av handledarskapet inom en övningsskola genom en interpretativ fenomenologisk analys (IPA). Fokus ligger således på handledares erfarenheter genom den övergripande forskningsfrågan Vilka möjligheter och utmaningar beskrivs av handledare om handledarskapet inom ramen för en övningsskola?Metod/genomförande Empirin har samlats in genom fokusgruppsintervjuer och semistrukturerade intervjuer. Dessförinnan har enkäter genomförts för att inför intervjuerna identifiera generella utgångspunkter för vad handledning är och innebär för handledare i en övningsskola. Enkäterna har inte ingått i studiens empiri men tjänat som syfte att utforma intervjuguider för de två olika intervjuformerna som använts i studien. Metoden syftar till att kategorisera samt analysera, genom IPA, vad som uttrycks av handledarna utifrån den kontext de talar, i detta fall att vara handledare i en övningsskola. Metoden är induktiv och bygger på att utifrån handledarens perspektiv, genom dennes tankar och känslor, tolka den kontext där denne befinner sig. I den fenomenologiska andan är metoden, som syftar till att nå handledares erfarenheter av övningsskolan, kopplade till världen de lever och verkar i. Det empiriska materialet har analyserats både på en manifest och latent nivå.Resultat Två större övergripande teman kan urskiljas: Möjligheter att handleda i en övningsskola samt Utmaningar att handleda i en övningsskola. Under möjligheter visar sig sedan tre underteman: kollegialt lärande, struktur samt kompetensutveckling. Under temat utmaningar visar sig fyra underteman av upplevelser: bedömning, planering (kopplat till handledarrollen), arbetsbelastning samt mångfald.Slutsatserna i studien visar att handledarna överlag är positiva till upplevelsen av att vara handledare i en övningsskola där de får möjligheter till kompetensutveckling, kollegialt lärande och utbytet med studenterna. Handledarna upplever att de utvecklat en samverkan mellan handledarkollegor och bedömningspraktiken. I övningsskolan upplever man även att man handleder mer än i tidigare handledningsformer. Man kan också, om man tittar övergripande på projektets mål se att projektet lyckas med de uppsatta målen: koncentration, kompetens samt samarbete/samverkan med högskolan. Utmaningarna visar emellertid att projektet även har synliggjort flera aspekter av utvecklingspotential. Handledarna upplever en ökad stress samt en ökad arbetsbörda på grund av att man möter fler studenter och därmed handleder mer (och fler). En annan dimension rör handledarskapets interpersonnella karaktär i att möta studenterna där de befinner sig.Dessa ingångar ger upphov till vidare tankar, möjliga diskussionsfrågor:• Vad innebär kvalitet i handledarskapet – att vara en god/skicklig/utmärkt/bra handledare?• Hur påverkas eleverna av att ständigt möta nya lärarstudenter?• På vilket/vilka sätt kan handledarrollen utvecklas och utmanas?• Hur tillgodoses mångfaldsperspektivet – vem blir övningsskola och vem blir inte?
|
|
| 9. |
- Bäcklund, Johan, et al.
(författare)
-
We are mentoring more often: experiences of being a mentor in a training school project
- 2024
-
Ingår i: Education Inquiry. - : Taylor & Francis. - 2000-4508. ; 15:2, s. 203-226
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In teacher education mentoring pre-service teachers is a critical factor. With background in research around mentoring pre-service teachers in connection to a training school project, this study aims to contribute knowledge about and identify mentors’ experiences of mentorship in the setting of a training school. Through focus group interviews and semi-structured interviews, foregone by a survey aiming at identifying general views of mentoring, helping to create interview guides, data has been collected for 11 months. Through an interpretative phenomenological analysis, the results show two key themes emerging from mentoring in a training school where the first is strengthening the role as a mentor through three distinct experiences: collegiate learning, structure, and competence development. The second theme, challenging in the role as a mentor, involves four distincttdslevelions of experiences: assessment, planning (linked to the mentoring situation), workload and diversity. The conclusions show that the general experience is positive, but that there are some factors concerning stress and workload; a reworked structure that need to be put into consideration.
|
|
| 10. |
- Bäckström, Pontus, 1983-
(författare)
-
Kamrateffekter i skolundervisning – En ramfaktorteoretisk analys
- 2020
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In the educational literature on peer effects, attention has been brought to the fact that the mechanisms creating peer effects are still to a large extent hidden in obscurity. The hypothesis in this study is that the Frame Factor Theory can be used to explain these mechanisms.At heart of the theory is the concept of “time needed” for students to learn a certain curricula unit. The relations between class-aggregated time needed and the actual time available, steers and hinders the actions possible for the teacher. Further, the theory predicts that the timing and pacing of the teachers’ instruction is governed by a “steering criterion group” (SCG), namely the pupils in the 10th-25th percentile of the aptitude distribution in class. The class composition hereby set the possibilities and limitations for instruction, creating peer effects on individual outcomes.To test if the theory can be applied to the issue of peer effects, the study employs multilevel structural equation modelling (M-SEM) on Swedish TIMSS 2015-data (Trends in International Mathematics and Science Study; students N=3761, teachers N=179). Using confirmatory factor analysis (CFA) in the SEM-framework, latent variables are specified according to the theory, such as “limitations of instruction” from TIMSS survey items. The results indicate a good model fit to data of the measurement model.The SEM-model verify a strong relation between the mean level of the SCG and the latent variable of limitations on instruction, a variable which in turn has a great impact on individual students’ test results.Thus, the analysis indicates a confirmation of the predictions derived from the frame factor theory and reveals that one of the important mechanisms creating peer effects in student outcomes is the effect the class composition has upon the teachers’ instruction in class.
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Florin Sädbom, Rebecka, 1976-
(författare)
-
Demokratiträning i skolan och inom lärarutbildning
- 2020
-
Ingår i: Utbildningens organisation och villkor. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127825222 ; , s. 146-164
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 14. |
- Florin Sädbom, Rebecka, 1976-
(författare)
-
Det är inte bara att gå in i ett klassrum och lära ut något! En studie om hur ämneslärarstudenter utvecklar ämnesdidaktiskt kunnande
- 2021
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Presentationen handlar om resultatet av en studie som är genomförd inom ramen för ämneslärarutbildningen. Syftet med studien var att ta reda på hur och om ämneslärarstudenterna utvecklade en förändrad hållning kring undervisningens genomförande efter ett specifikt ämnesdidaktiskt upplägg i samhällskunskap. Den teoretiska ramen byggde på variationsteori och studenterna genomförde fältuppgifter, lektionssekvenser samt skrev reflektionsuppgifter. I studien analyseras den metareflektion som studenterna slutligen genomförde inom ramen för kursen. Resultatet visar att studenterna visar en problematiserande hållning till såväl elevernas ämnesförståelse som sin egen roll i undervisningssituationen.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Florin Sädbom, Rebecka, 1976-, et al.
(författare)
-
En skenbar tydlighet? : En studie om VFU-handledares och lärarstudenters beskrivningar av hur bedömningsmatrisen används i handledningssamtal
- 2019
-
Ingår i: Högre Utbildning. - : Cappelen Damm AS. - 2000-7558. ; 9:1, s. 48-60
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I den här studien presenteras resultatet från en delstudie som ingår i ett större forskningsprojekt om kvalitetsaspekter rörande den verksamhetsförlagda utbildningen inom grundlärarutbildningens försöksverksamhet. Det övergripande syftet med försöksverksamheten är att höja kvaliteten på den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen, och att på olika sätt förbättra studenternas möjligheter till god handledning inom ramen för projektet. Syftet med föreliggande studie är att bilda kunskap om på vilka sätt som VFU-handledare och lärarstudenter beskriver användandet av bedömningsmatrisen i handledningssamtal. Studien är genomförd på lärarutbildningens inriktningar år F–3 och 4–6. Materialet består av sju skuggningar av genomförda handledningssamtal, fjorton enskilda intervjuer med VFU-handledare och lärarstudenter samt två fokusgruppsintervjuer med studenter. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och analyserades sedan med utgångspunkt i en sociokulturell ansats. Resultatet visar att bedömningsmatrisen både tolkas och används på olika sätt under VFU:n och i handledningssamtal. Studenterna efterfrågar en tydligare formativ funktion för användning av matrisen i de handledningssamtal som genomförs inom ramen för övningsskolorna medan VFU-handledarna tenderar att uppehålla sig vid att problematisera innehållsliga aspekter av bedömningsdokumentet.
|
|
| 18. |
- Florin Sädbom, Rebecka, 1976-
(författare)
-
Etik och intuition i vardagen
- 2008
-
Ingår i: Grundskoletidningen. - 1652-7844. ; 18:1, s. 56-62
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 19. |
- Florin Sädbom, Rebecka, 1976-, et al.
(författare)
-
Forskningscirkeln som kollaborativ ansats för lärares kompetensutveckling
- 2018
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Seminariepass 1b 1:Forskningscirkeln som kollaborativ ansats för lärares kompetensutvecklingI den här studien presenteras samlad kunskap från ett projekt där lärare, genom forskningscirkeln som kollaborativ ansats, har genomfört undersökningar i praktiken. Forskningscirkeln som ansats har sin tradition i folkbildningen och bygger på emancipatoriska ideal, vilket innebär att lärare och pedagoger driver och utvecklar kunskap om frågor som de själva är intresserade av att undersöka. Ansatsens teoretiska hemvist är aktionsforskning och i synnerhet den inriktning som benämns som deltagarbaserad aktionsforskning (Participatory Action Research, PAR). PAR är ett samlingsbegrepp för de forskningsmetoder där människor som ingår i ett specifikt sammanhang, såsom skola, observerar, studerar och utvecklar praktiken tillsammans. Utforskandet av praktiken sker kollaborativt vilket innebär att forskningscirkeln sker i skärningspunkten mellan högskolan och skola och där kunskap samproduceras mellan lärare och forskare (Persson, 2008), (Lahdenperä, 2014). Handledarens roll är att vara gruppens facilitator och att bidra med att teori och praktik möts.Syftet med presentationen är att visa vad det kan innebära att utveckla systematisk kunskap med forskningscirkeln som ansats men också att diskutera forskningscirkelns potential som möjlig kompetensutvecklingsmodell för lärare och pedagoger. Detta görs utifrån presentatörernas erfarenheter från att vara handledare i forskningscirklar. Att delta i en forskningscirkel innebär att ständig bli utmanad av andras erfarenheter för att få syn på för-givet-tagna tankar om pedagogiska frågor. Detta sker i dialogisk form där både deltagare och handledare lär av varandra. Frågan som adresseras är:vilken funktion fyller forskningscirkeln som potentiell ansats för lärares kompetensutveckling på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Manderstedt, Lena, 1966-, et al.
(författare)
-
Consensus and discrepancies on quality: Mentor and student teacher statements on work placement mentoring
- 2022
-
Ingår i: Teaching and Teacher Education. - : Elsevier. - 0742-051X .- 1879-2480. ; 116
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Although work placement mentoring has been examined extensively in research, there are no studies drawing on critical discourse analysis combined with discourse theory, aiming to examine the discursive construction of quality aspects. Seven mentor pairs in Swedish teacher training schools were interviewed individually during student work placement. Focus group interviews were conducted with eleven student teachers. The results reveal a consensus on a general level. The significant discrepancies are intertwined to different subject positions among student teachers and mentors, thus linked to different role expectations. A likely explanation can be found in the differences between professional and academic knowledge traditions.
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
|
|
