| 1. |
- Adelswärd, Viveka, et al.
(författare)
-
Samtal i samhället : på vems villkor
- 1997
-
Ingår i: Rhetorica Scandinavica. - 1397-0534 .- 2002-7974. ; :1, s. 38-43
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Det offentliga samtalets dynamik och förändring står i blickpunkten för projektet Samtal i samhället. På vems villkor? Forfattarnas intresse är att med dialogteoretiska och samtalsanalytiska begrepp och metoder studera dynamiken inom och mellan olika offentliga arenor. Delprojekten inriktar sig på diskurser där frågor om ansvar, säkerhet och risk, moral och politik står i fokus. Artikeln avslutas med en jämförelse mellan retorik och kommunikationsforskning.
|
|
| 2. |
- Forstorp, Per-Anders, et al.
(författare)
-
Hur de nya moderaterna blev nya
- 2006
-
Ingår i: Tidsignal : tidskrift för politik, kultur och samhällsdebatt. - 1652-9081. ; 2:3-4
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Forstorp, Per-Anders, et al.
(författare)
-
Moderaternas magnifika makeover
- 2006
-
Ingår i: Ordfront. ; :9, s. 14-18
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 4. |
- Forstorp, Per-Anders, et al.
(författare)
-
”Samtal i samhället: På vems villkor?”
- 1997
-
Ingår i: Rhetorica Scandinavica. - 1397-0534 .- 2002-7974. ; 1:97
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Kommunikation och rätt är ett ständigt aktuellt ämnesområde i såväl den vardagliga som den offentliga debatten och det är ett ämne där många har mycket bestämda synpunkter. Det kan exempelvis gälla frågor om vad man får och inte får säga i vissa rättsliga, politiska eller sociala sammanhang, hur man får säga vissa saker och framförallt hur man inte får säga dessa, samt frågor om vem eller vilka som har rätt att uttrycka någonting överhuvudtaget. Det handlar om rätten till det egna uttrycket och om normer för kommunikation men även om hur normer för interaktion i allmänhet kommuniceras. Inte minst syns detta intresse inom populärkulturen med det massiva publikstöd som finns för nästan allting som har med kriminalitet och rätt att göra, vare sig det tar formen av litteratur, film och TV eller dataspel. I denna samling essäer adresseras flera av dessa frågor på ett teoretiskt och empiriskt sätt. De teorier som berörs sträcker sig från Austin och talaktsteorin, till Bourdieu, Foucault och vidare till Lévinas. De empiriska områden som behandlas är olika situationer där paradoxer lyfts fram: t ex rättsliga situationer där ord står mot ord eller politiska situationer där man kan fråga sig rättvisan i att använda vissa ord. Den tänkta publiken för denna bok är människor som i sina studier, sin forskning eller i sin yrkesutövning kommer i kontakt med frågor om kommunikation och rätt och som vill ta del av några aktuella teoretiska och empiriska reflektioner. Essäerna presenterar inte forskningsresultat i den meningen att de leder till konkreta slutsatser och handfasta råd om hur man bör göra i vissa situationer, utan syftar snarare till att gå in i några olika debatter för att ställa frågor, presentera tolkningar och utveckla vilka problem som aktualiseras i dem. Värdet av ett sådant tillvägagångssätt blir troligen tydligast för den som vill bilda sig och fördjupa sin kunskap inom området.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Cupitt, Rebekah
(författare)
-
Make difference : Deafness and video technology at work
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Video meetings are a regular part of work at Swedish television’s editorial for programming in Swedish Sign Language (SVT Teckenspråk). In the process of creating television programming in Swedish Sign Language, SVT employees communicate with and through technologies. This ethnographic exploration of video meetings at SVT Teckenspråk presents how deafness is reconfigured between hearing, interpreters, and video meeting technology within the context of a public service organisation. Concepts such as technology, meetings, organisations, and visuality are re-formulated from within the context of SVT Teckenspråk and interpreted using feminist and queer theory frameworks. These re-examined concepts are embedded in the history of SVT Teckenspråk and presented as part of the everyday way of holding video meetings. Technologies and people become intertwined and co-constitutive as moments of video meetings are subsequently understood not as human-technology ‘interactions’ but as intra-actions. Using empirical examples of video meetings collected during fieldwork, this thesis evinces how the materialities of video meeting technology relate to the ways in which deafness is or is not enacted, embodied, and co-constituted. Deafness is accordingly framed not as disability, but as a way of being - one that is founded on a different language, culture, and way of seeing. This emically-derived notion of being deaf impacts understandings and acts of video meetings at SVT Teckenspråk. Yet it is through people’s material intra-actions with technologies that notions of deafness emerge which run counter to ways of being deaf which SVT Teckenspråk employees’ (hearing and deaf alike) work hard to establish. Once technologies and the meanings co-created through people’s intra-actions with them are made visible, these same technologies disable rather than enable; making difference rather than making a difference.
|
|
| 7. |
- Cupitt, Rebekah, et al.
(författare)
-
Visuality Without Form: Video-Mediated Communication and Research Practice Across Disciplinary Contexts
- 2019
-
Ingår i: Qualitative Inquiry. - : Sage Publications. - 1077-8004 .- 1552-7565. ; 25:4, s. 417-431
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Visuality is a concept that crosses boundaries of practice and meaning, making it an ideal subject for interdisciplinary research. In this article, we discuss visuality using a fragment from a video meeting of television producers at Swedish Television’s group for programming in Swedish Sign Language. This example argues for the importance of recognizing the diversity of analytical and practice-derived visualities and their effect on the ways in which we interpret cultures. These different visualities have consequences for the methods and means with which we present scholarly research. The role of methods, methodology, and analysis of visual practices in an organizational and bilingual setting are key. We explore the challenges of incorporating deaf visualities, hearing visualities, and different paradigms of interdisciplinary research as necessary when visibility, invisibility, and their materialities are of concern. We conclude that in certain contexts, breaking with disciplinary traditions makes visible that which is otherwise invisible.
|
|
| 8. |
- Economou, Konstantin, 1962-, et al.
(författare)
-
Bourdieus moraliska panik
- 1998
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - Uppsala : Sveriges Sociologförbund. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 35:3-4, s. 195-210
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Eliasson, Björn
(författare)
-
Diskurser om informationssamhället : Analys av några offentliga texter
- 2005
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The interest of this thesis is how the information society will be expressed in some public texts. The focus is especially on how such concepts as learning, knowledge, identity and IT as a tool will be constructed discursively. In a social constructionist meaning the future will be created through communication and interaction between people. Some Swedish Government Official Reports (SGOR) and journals have been analyzed with critical discourse analysis. On a wide level four strong discourses will constitute the discourse order of the information society. These four are the discourses of the market economy, the discourse of globalisation, the discourse of individualisation and the discourse of IT. Further IT has been the cause to a “new” dynamic society that is “in advance”, under “change” and “refinement”. This society is at the same time global and local, which means “glocal”. It is populated by the “new” human who is a “nomad” who will have a great own responsibility to adapt to the “loose structures” of the new society. The individual will be held before the collective. IT will “deliver” and reinforce the human abilities. Knowledge has been a commodity, which can be bought and sold worldwide. Knowledge will grow old very fast and because of that we need access to “fast knowledge” “just-in-time”. To describe the qualities of IT the analysed texts use metaphors. The metaphor “ghost” will fulfil our wishes in an unexplained way, the metaphor “wings” is about freedom and the metaphor “lever” explains that our abilities will be enhanced, in this specific case our cognitive abilities. The analysed texts both confirm earlier pictures of the information society and develop them further. Three positions can be distinguished. The first of them is that the IT will be expressed as ”force of nature” which as a revolution will change our society. The second one is how the force in IT is expressed almost like science fiction stories. The texts tell about the future as it already was here. The third position says that the new society is full of paradoxes. The problems in the world, even those that have been caused by the technology, can and should be solved, not only with more technology, but with the same technology which have caused the problems. The discursive paradoxes, which will be highlighted in the results, make the development of IT to an unavoidable part of the social practice of the future. There are no choices or alternatives.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Forstorp, Per-Anders
(författare)
-
Att leva och läsa Bibeln : Textpraktiker i två kristna församlingar
- 1992
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis is based on two years of participant observation in two Christian congregations in a Swedish town. The Book-congregation represents the core of Swedish Free Churches (baptism), the Life-congregation (faith community) belongs to a movement inspired by North American Fundamentalism. During the 1980s, a cult controversy has emerged in Sweden, concerning the legitimacy of the new congregations, to which the latter belongs. "Ways of taking" from the Bible, that haveimportance for ideologizing processes, is part of the agenda of the controversy.The aim of the thesis is to Study the ethnography of Bible reading, is similar to that in other studies within ethnography and sociology of culture, aiming at exploring the "ideological" and sociocultural embeddedness of communication. Other analytical concepts used, such as interpretive communities,strategies and narratives, are derived from literary theory and reception analysis.Analyzing Bible reading from this perspective leads to a rich portrayal of the literacy practices of the members. Various literacy events in the communicative economy are highlighted, including interviews, Bible classes, healing classes and the members reading of certain texts from the New Testament (chapters 3-6). This leads to the decentering ofthe notion of "interpretation", which has been the major· focus in previous studies. The keywords of living and reading the Bible are illustrative of the literacy practices in the congregations.The literacy practices are discussed in relation to the members attitudes towards society and modernity. The poetics and politics of Bible reading involve different conceptions of the role of the Bible in contemporary moral discourse; as a "tool" or as a "weapon" in the competition for cultural legitimacy. Throughout the thesis, the practice of re-presentationin science and religion is discussed. It is argued that methodological reflexivity facilitates an understanding of modern and anti-modern communicative cultures as realities lived.
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Forstorp, Per-Anders
(författare)
-
Being a doctoral student at Tema
- 1989
-
Ingår i: Initiation, Growth and Consolidation. The Scientific Dynamics and Societal relevance of a non-Traditional Research Organization. - : The Swedish National Board of Universities and Colleges, Stockholm: Allmänna förlaget.
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 18. |
- Forstorp, Per-Anders, et al.
(författare)
-
”Bourdieus moraliska panik”
- 1999
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 3:4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Forstorp, Per-Anders, et al.
(författare)
-
Eduscapes : Interpreting Transnational Flows of Higher Education
- 2013
-
Ingår i: Globalisation, Societies and Education. - London : Routledge. - 1476-7724 .- 1476-7732. ; 11:3, s. 335-358
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- ‘Knowledge society’ and ‘knowledge economy’ are current buzzwords in the visions of the future made by nations, regions and federations on a global scale. A concrete outcome of this is the globalisation and intensification of higher education and research. The visions based on a knowledge component should be treated as expressions of an ideology. In this article we use the notion of ‘eduscapes’ and ‘imaginaries’ as analytics for an understanding of such visions as these are expressed by individuals and institutional actors involved in educational landscapes. The argument is made that this notion is less ideological and more apt for an analysis of globalisation of higher education.
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
- Forstorp, Per-Anders
(författare)
-
Fem essäer om kommunikation och rätt
- 2011
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kommunikation och rätt är ett ständigt aktuellt ämnesområde i såväl den vardagliga som den offentliga debatten och det är ett ämne där många har mycket bestämda synpunkter. Det kan exempelvis gälla frågor om vad man får och inte får säga i vissa rättsliga, politiska eller sociala sammanhang, hur man får säga vissa saker och framförallt hur man inte får säga dessa, samt frågor om vem eller vilka som har rätt att uttrycka någonting överhuvudtaget. Det handlar om rätten till det egna uttrycket och om normer för kommunikation men även om hur normer för interaktion i allmänhet kommuniceras. Inte minst syns detta intresse inom populärkulturen med det massiva publikstöd som finns för nästan allting som har med kriminalitet och rätt att göra, vare sig det tar formen av litteratur, film och TV eller dataspel. I denna samling essäer adresseras flera av dessa frågor på ett teoretiskt och empiriskt sätt. De teorier som berörs sträcker sig från Austin och talaktsteorin, till Bourdieu, Foucault och vidare till Lévinas. De empiriska områden som behandlas är olika situationer där paradoxer lyfts fram: t ex rättsliga situationer där ord står mot ord eller politiska situationer där man kan fråga sig rättvisan i att använda vissa ord. Den tänkta publiken för denna bok är människor som i sina studier, sin forskning eller i sin yrkesutövning kommer i kontakt med frågor om kommunikation och rätt och som vill ta del av några aktuella teoretiska och empiriska reflektioner. Essäerna presenterar inte forskningsresultat i den meningen att de leder till konkreta slutsatser och handfasta råd om hur man bör göra i vissa situationer, utan syftar snarare till att gå in i några olika debatter för att ställa frågor, presentera tolkningar och utveckla vilka problem som aktualiseras i dem. Värdet av ett sådant tillvägagångssätt blir troligen tydligast för den som vill bilda sig och fördjupa sin kunskap inom området.
|
|
| 23. |
- Forstorp, Per-Anders, 1954-
(författare)
-
Fem essäer om rätt och kommunikation
- 2011. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kommunikation och rätt är ett ständigt aktuellt ämnesområde i såväl den vardagliga som den offentliga debatten och det är ett ämne där många har mycket bestämda synpunkter. Det kan exempelvis gälla frågor om vad man får och inte får säga i vissa rättsliga, politiska eller sociala sammanhang, hur man får säga vissa saker och framförallt hur man inte får säga dessa, samt frågor om vem eller vilka som har rätt att uttrycka någonting överhuvudtaget. Det handlar om rätten till det egna uttrycket och om normer för kommunikation men även om hur normer för interaktion i allmänhet kommuniceras. Inte minst syns detta intresse inom populärkulturen med det massiva publikstöd som finns för nästan allting som har med kriminalitet och rätt att göra, vare sig det tar formen av litteratur, film och TV eller dataspel. I denna samling essäer adresseras flera av dessa frågor på ett teoretiskt och empiriskt sätt. De teorier som berörs sträcker sig från Austin och talaktsteorin, till Bourdieu, Foucault och vidare till Lévinas. De empiriska områden som behandlas är olika situationer där paradoxer lyfts fram: t ex rättsliga situationer där ord står mot ord eller politiska situationer där man kan fråga sig rättvisan i att använda vissa ord. Den tänkta publiken för denna bok är människor som i sina studier, sin forskning eller i sin yrkesutövning kommer i kontakt med frågor om kommunikation och rätt och som vill ta del av några aktuella teoretiska och empiriska reflektioner. Essäerna presenterar inte forskningsresultat i den meningen att de leder till konkreta slutsatser och handfasta råd om hur man bör göra i vissa situationer, utan syftar snarare till att gå in i några olika debatter för att ställa frågor, presentera tolkningar och utveckla vilka problem som aktualiseras i dem. Värdet av ett sådant tillvägagångssätt blir troligen tydligast för den som vill bilda sig och fördjupa sin kunskap inom området.
|
|
| 24. |
- Forstorp, Per-Anders
(författare)
-
Folkbildning som idé och livsform
- 1998
-
Ingår i: Mimer. Nationellt program för folkbildningsforskning. Linköpings universitet. - Linköping : Mimer. Nationellt program för folkbildningsforskning. Linköpings universitet.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Recension av Bosse Bergstedts doktorsavhandling (1998) Den livsupplysande texten. En läsning av NFS Grundtvigs pedagogiska texter.
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
- Forstorp, Per-Anders, et al.
(författare)
-
Från moral till moralisering
- 1997
-
Ingår i: Årsredovisning från Riksbankens Jubileumsfond 1996.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
- Forstorp, Per-Anders, et al.
(författare)
-
Gunnar Hanssons bibliografi
- 1988. - 1
-
Ingår i: <em>Litteraturen och läsarna. Festskrift till Gunnar Hansson</em>. - : Tema Kommunikation, Linköpings Univ. ; , s. 163-174
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 31. |
- Forstorp, Per-Anders, 1954-, et al.
(författare)
-
Higher Education, Globalization and Eduscapes : Towards a Critical Anthropology of a Global Knowledge Society
- 2018. - 1
-
Bok (refereegranskat)abstract
- This book examines transnational scapes and flows of higher education: arguing that the educational and political vision of a national, regional and global knowledge society needs to be perspectivized beyond its ethnocentric conditions and meanings. Using eduscapes as its most important concept, this book explores the educational landscapes of individual as well as institutional actors; particularly the agential aspects of how global eduscapes are imagined, experienced, negotiated and constructed. In addition, the authors highlight the critical potential of anthropology, using this perspective as a resource for cultural critique where the Western experience and assumed ‘ownership’ of the global knowledge economy will be put into question. This comprehensive book will appeal to students and scholars of educational policy, the sociology of education and the globalization of education.
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
- Forstorp, Per-Anders
(författare)
-
Liminala metaforer och gränsarbete i den högre skolan : Kulturstudier och gränsernas mening
- 2006
-
Ingår i: Utbildning och Demokrati. - 1102-6472 .- 2001-7316. ; 15:2, s. 41-61
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Boundaries and boundary crossing areimportant dimensions of contemporary science. Perhaps more than inany other area of study, these dimensions play a role in the field of culturalstudies. Being a fairly young and still developing field, cultural studies wasfounded on and to some extent still retain a spirit, at least rhetorically, ofresistance, rebellion and political engagement. Needless to say, any fieldthat aspires to a status within the world of academe has to accommodateto some of its conventions and expectations. In this article, the field ofcultural studies is the example put forward in an analysis of the meta-phors of liminality that are used within it. Three different proponents ofcultural studies are identified which roughly equate with a developmentwithin the field: political engagement rather than academic discipline;discursive formations; and communication central.
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
- Forstorp, Per-Anders
(författare)
-
Makten över Folkvettet : Skeptiker i svensk offentlighet
- 2011
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The mission of the world wide movement of skeptics is to combat pseudo science. Skeptics in Sweden are organized in the association Vetenskap och Folkbildning (Eng. Science and Popular Education) and around the journal Folkvett (Eng. Popular Wisdom). The active members of the organization intervene in the public sphere through revealing and ”debunking” claims to scientificness that do not match the standards of scientific epistemology and methods set up by the organization. These revelations are often pronounced in dramatic and moralizing terms where distinctions are made between science that is good or bad, true or false. The revelations and debunkings are made with the motivation that they perform an important function in order to maintain belief and legitimacy in science and democracy. The organization has received ideological support both from the scientific community and from the media. In this study skeptics in Swedish society are focused in order to understand their conceptions of science and of science communication. Analytical focus is on their epistemology, their methods for revealing and debunking pseudo science, and the narrative structure that such revelations are following. Furthermore, focus is also on their conceptions of the public and of the public sphere. This critical study is grounded in science communication and science and technology studies. The critique is that skeptics are monopolizing science as well as popular education and that they thereby show intolerance for varieties and differences in both these realms. They are also criticized for assuming a role of acting as the epistemological police unit in the public sphere.
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
- Forstorp, Per-Anders
(författare)
-
Participation in the state of the ordinary. Being ”yourself”
- 1997
-
Ingår i: Javnost - The Public. - 1318-3222. ; 4:3, s. 69-79
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The relationship between the media and politics is often negatively described as being in a state of confusion and turmoil in which new standards of public media performance are eroded by viewer ratings, commercialism and trans-nationalism. In this article, I will give examples from the Swedish setting to show how the relationship between media and politics is generally conceived, by indicating how media-workers and politicians become idealised in stereotypical roles of bad vs. good. ''The State of the Ordinary'' is what we refer to as a tendency toward everyday practices of ''ordinariness'' in language use and in the general rule of authenticity in the media, making room for a new kind of politician who claims to be not a ''politician'' but simply ''him or herself'' as a politician. Being ''yourself'' as a representative is a perennial feature of the attempt to legitimise dominant roles at the top of the hierarchy of power distribution.
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
- Forstorp, Per-Anders
(författare)
-
Reporting on M/S Estonia: Media-on-media events and interprofessional boundary work
- 1998
-
Ingår i: Text - an interdisciplinary journal for the study of discourse. - 0165-4888. ; 18:2, s. 291-299
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The media coverage following MS Estonia catastrophy was criticized for its instrusiveness and its tendency towards the exploitation of individual human suffering. As with any media coverage, access to the debate is crucial to any potential participant. When the debate concerns criticism directed against media behavior, we are confronted with media-on-media events. The analysis of metacommunication and interproffesional discourse in these media-on-media shows that these are almost exclusively dominated by the voices of the news workers. Potentional external voices, if heard at all, are marginalized, and attempts at a critique from others professionals are effectively displaced by various strategies. The notion of recontextualization helps us to understand how both discursive and ideological strategies are utilized in inter-professional boundary work.
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
|
|
| 45. |
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
- Forstorp, Per-Anders, et al.
(författare)
-
The Contents and Organization fo Cross Boundary Learning : Main Findings
- 2011
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Boundary crossing in undergraduate and graduate learning environments is still a relatively unstudied phenomenon, at least in comparison with the attention given to studies of interdisciplinary research. The research reported here focuses on learning environments in the context of Swedish higher education and is based on interviews and fieldwork at two interdisciplinary programs at two universities. The main findings are summarized in twelve themes which represent different ways of understanding the complexity of boundary crossing in pedagogical practice. We identify the shifting conjunctures of higher education in which key notions such as boundary crossing can demonstrate a strong attraction as well as its opposites in the form of strong rejection.
|
|
| 48. |
- Forstorp, Per-Anders
(författare)
-
Vad menar du med moral? : Om teoretiska och metodologiska problem i studiet av moral och moralisering som kommunikativa handlingar
- 1995
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid ett flertal tillfällen under ett pågående projektarbete om moralisk diskurs, avseende empiriska studier av Samtal om moral och samtal som moral (Adelswärd & Forstorp 1992), har vi med stor nyfikenhet närmat oss olika sociokulturella kontexter för insamling av data och fördjupat studium av sådana samtal. Projektets uppläggning har varit av sådan art att tillgången till empiriska fält varit avgörande för den kommunikativa och kontextuella inriktning som valts vid studiet av kommunikation och moral. Vår bedömning var att det i det moderna samhället med dess institutioner och ritualer återfinns mängder av sådana situationer, exempelvis där känsliga ämnen omtalas, där värderingar är en viktig del av den kommunikativa agendan eller där människor moraliserar kring användningen av kommunikativa handlingar.
|
|
| 49. |
- Forstorp, Per-Anders, 1954-
(författare)
-
Vad vi vet (och inte vet) om ignorans
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Den okunnige läraren. Fem lektioner i intellektuell frigörelse beskriver Jacques Rancière (2011 [1987]) hur en lärare vid 1800-talets början kunde resonera om sin undervisning. Det viktigaste, tycks denne lärare mena, är att förmedla sin egen kunskap till sina elever. Det gäller för dem att gradvis uppnå samma nivå som läraren: ”… lärarens väsentliga handling var att förklara: att frilägga kunskapens enklaste element och få deras principiella enkelhet att stämma överens med den faktiska enkelhet som kännetecknar unga och okunniga människors medvetanden” (9). Denna imaginäre lärares pedagogiska grundsyn har ekon in i vår egen tid och det som denne säger framstår troligen som rimligt även för många idag. Enligt denna grundsyn handlar undervisningen om att förmedla kunskap och att forma medvetanden, att successivt leda eleverna från det till synes enkla till det mer sammansatta genom en process som kännetecknas av kunskapsprogression. Rancière kallar detta för ”förklararens ordning” eftersom det anses vara nödvändigt att just förklara. Det räcker inte med undervisningsmaterialet vilket vanligen är boken, utan det anses även krävas en muntlig intervention. Förklararens egenartade konst, skriver Rancière, är samtidigt avståndets konst: ”Lärarens hemlighet är att han vet hur man identifierar avståndet mellan det undervisade materialet och det subjekt som instrueras, samt avståndet mellan att lära sig och att förstå. Förklararen är den som upprättar och upphäver avstånd, som mäter upp det och sedan låter det sugas upp i sina egna ord.” (11–12)...
|
|
| 50. |
- Forstorp, Per-Anders
(författare)
-
What is Ethics?"
- 1996
-
Ingår i: Anthropology Newsletter. ; 37:3, s. 36-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
