| 1. |
|
|
| 2. |
- Alatalo, Tarja, et al.
(författare)
-
Information sharing on children’s literacy learning in the transition from Swedish preschool to school
- 2017
-
Ingår i: Journal of Research in Childhood Education. - : Taylor & Francis Group. - 0256-8543 .- 2150-2641. ; 31:2, s. 240-254
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Collaboration and continuity between school types are important factors that favour long-term learning and that need to be given attention in the transition between early childhood school institutions. This study highlights teachers’ experiences of information-sharing during the transition from Swedish preschool to preschool class (i.e., from the daycare to school) with regards to children’s literacy learning. To find out and evaluate the individual child’s development, both the child’s actual and proximal development zone need to be taken into account in the transition. It appears that some preschool teachers wish to share information on children’s literacy learning but that it is mainly about the children’s interest in literacy activities. Also the preschool class teachers’ wishes to know more about the children’s literacy learning are too much on a general level as to be able to provide a good enough basis for planning literacy activities that fit every individual child. A large part of the outcomes derive from the preschool tradition that has viewed care as being core to its work, and considered learning and achievement as domains associated with compulsory school. This article discusses whether the training of teachers in early childhood education needs stronger focus on literacy learning.
|
|
| 3. |
- Alatalo, Tarja, 1961-, et al.
(författare)
-
Transition between Swedish preschool and preschool class : a question about interweaving care and knowledge
- 2016
-
Ingår i: Early Childhood Education Journal. - : Springer Netherlands. - 1082-3301 .- 1573-1707. ; 44:2, s. 155-167
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study highlights teachers’ experiences with transition from Swedish preschool to preschool class, i. e. from the daycare centre to the formal school. One assumption was that transition activities, to favour continuity in the long-term, need to focus on children’s learning within the target areas that the policy documents specify for preschool. Empirical data were collected through a combination of a questionnaire and interviews. The study shows that transition activities occur between institutions. These are in place to allow for a safe transition for children rather than to allow for continuous and long-term learning in the target areas in the curriculum. Care for children and beliefs about the types of school activities have an impact on the activities and standpoints in the transition processes. Professional assessment of children’s learning and the need for greater consensus within various types of schools in terms of the learning of the individual child in different fields are discussed.
|
|
| 4. |
- Alatalo, Tarja, et al.
(författare)
-
Överlämningar från förskola till förskoleklass
- 2014
-
Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - : Lärarstiftelsen och Lärarförbundets vetenskapliga råd. - 2000-9674 .- 2001-6131. ; 13, s. 30-52
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Syftet med studien var att synliggöra verksamma förskollärares erfarenheter av överlämning från förskola till förskoleklass. Ett antagande var att överlämningen, för att gynna kontinuitet och långsiktighet, behöver fokusera barns lärande inom målområden som styrdokumenten anger för förskolans verksamhet. Empirisk data samlades in genom en kombination av frågeformulärmetod och intervjumetod. 36 förskollärare i förskolan och 38 förskollärare i förskoleklassen besvarade en enkät, medan 4 förskollärare i respektive verksamhet intervjuades. Analysen genomfördes abduktivt genom att studiens teoretiska utgångspunkter och frågeställningar utgjorde grund för teman som identifierades i det empiriska materialet. Studien visar att det genomförs överlämningar mellan verksamheterna. Dessa görs för att ge barnen en trygg övergång snarare än för att gynna kontinuerligt och långsiktigt lärande inom angivna målområden. Omsorg om barnen och föreställningar om skolformernas verksamhet ger avtryck på agerande och ställningstagande i överlämningarna. I artikeln diskuteras professionell bedömning av barns lärande samt behovet av ökad samsyn inom förskola och förskoleklass vad gäller enskilda barns lärande inom olika områden.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Frank, Elisabeth, 1958-, et al.
(författare)
-
Avkodning
- 2016
-
Ingår i: Läsundervisningens grunder. - : Gleerups Utbildning AB. - 9789140692092 ; , s. 55-70
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Frank, Elisabeth, 1958-
(författare)
-
Förord - Att erövra skriftspråket : en utmaning för barn och lärare
- 2012
-
Ingår i: Vips Lärarhandbok. - : Liber. - 9789147110230 ; , s. 4-5
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I mitten på 1960-talet skulle jag börja på lekis. Så spännande det skulle bli! Dock blev den allra första dagen en besvikelse, och det beroende på en bild. Ytterkläderna och påsen med sockiplast skulle jag hänga på den krok som blev min ett år framöver. Hängaren var märkt med en jordgubbe. En röd. Så blev jag Jordgubben i lekisgruppen. Avundsjukt sneglade jag på pojken som hade fått den för mig så hett eftertraktade Hästkroken. Att han också hade ett namn och hette Peter visade det sig så småningom. I lekis höll jag mest till i snicken och bygghörnan när jag inte virkade tömmar eller gjorde äggkoppar av hårt virade serpentiner. Att klappa stavelser eller lyssna ut språkljud i ord var det inte tal om och inte heller att skriva bokstäver eller mitt namn. I slutet av lekis fick hela förmiddagsgruppen som jag tillhörde gå till den stora skolan och göra ett skolmognadsprov. Om man inte var mogen fick man gå ett extra år på lekis. Jag tror att det blev så för Peter. Vi andra började ettan och fick klippa ut bokstäver ur tidningar och läsa om Li och Lo.Allt hände för så länge sedan och mycket har naturligtvis förändrats sedan dess. Skolmognadsproven är borta och symbolerna över klädkrokarna har som regel bytts till skyltar med barnens namn vilka de många gånger också fått skriva själva. Och att språklekar som en förberedelse för att ”knäcka” läs- och skrivkoden numera förekommer på bred front i landets förskoleklasser går väl heller inte att ta miste på.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Frank, Elisabeth, 1958-, et al.
(författare)
-
One-to-one computer and language development in a multilingual classroom
- 2015
-
Ingår i: US-China Education Review A. - : David Publishing Company. - 2161-623X. ; 5:2, s. 77-91
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of this study is to provide knowledge about the impact of using one-to-one computers in educational practice, which in this case is language development in a multilingual classroom. The questions investigated are if and how the pupils’ learning is promoted and how the teacher’s instruction is influenced when each pupil has access to a personal computer. A 4th grade class, where all pupils speak Swedish as a second language, has been observed. Analyses are carried out by Activity Theory (AT). Language development and learning is in focus, as well as socio-cultural theories of mental tools. Having one-to-one computers in the studied classroom practice indicates that the computer is the actual mediating artifact in the students’ language development. The teacher becomes invisible and acts as technical support. The computer with its spellcheck function has taken over the teaching role. The interaction among the classroom actors appears as minor
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Frank, Elisabeth, 1958-, et al.
(författare)
-
Skrivandets hantverk
- 2020. - 1
-
Ingår i: Skrivundervisningens grunder. - Stockholm : Gleerups Utbildning AB. - 9789151102788 ; , s. 153-168
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
- Hedlin, Maria, Professor, 1961-, et al.
(författare)
-
’They want a reply immediately!’ : Teachers talk about contact between home and school.
- 2022
-
Ingår i: Journal of Teacher Education and Educators. - : Bursa Uludag University. - 2147-0456 .- 2147-5407. ; 11:2, s. 269-288
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In many countries today, there is emphasis on teachers’ interaction with parents. Also, parents are expected to be involved in their children’s schooling. Teacher education, however,has been criticized for not preparing the prospective teachers sufficiently for the task. International studies have found on the one hand that digital technology facilitates teachers’communication with guardians, and on the other hand that communication via email risksleading to negative consequences. The aim of this study is to explore how the contact betweenhome and school is perceived from a group of Swedish teachers’ perspective. The empiricalmaterial consists of questionnaires directed to schoolteachers. In this paper, we analyse howteachers have answered open-ended questions posed in the questionnaire. The teachers reportthat it has become much more common for parents to contact them, in particular via email,and parents expect teachers to be available for them and respond quickly. The teachers try toestablish their own individual guidelines for how to handle parental contacts. Our conclusionis that collegial cooperation could facilitate the teachers’ tasks involving parents, and thatteacher education should address the issue of how to combine good working conditions witha professional approach and good relations with the parents
|
|
| 22. |
- Herrlin, Katarina, et al.
(författare)
-
Fonologisk medvetenhet
- 2016
-
Ingår i: Läsundervisningens grunder. - : Gleerups Utbildning AB. - 9789140692092 ; , s. 41-54
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
- Herrlin, Katarina, 1960-, et al.
(författare)
-
Konsten att få tänk på pränt
- 2018
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I modulens inledande del beskrivs elevens skrivutveckling genom olika faser, från pseudo-skrivning till ortografisk-morfemisk skrivning. Två strategier för skrivandet diskuteras – den direkta (ortografiska) och den indirekta (fonologiska).Syftet med att lyfta olika komponenter av skrivandet är att ge fördjupad kunskap om elevens skrivprocess och väcka tankar om hur motivation, idéskapande, inkodning och textbyggande utgör delar av skrivundervisningen. I undervisningsaktiviteten kan ni på ett lekfullt sätt arbeta med skiljetecken på olika nivåer genom att låta eleverna formulera gåtor om sig själva.
|
|
| 26. |
- Herrlin, Katarina, 1960-, et al.
(författare)
-
Språkutvecklande aktiviteter : – en idébank
- 2018
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I fritidshemmets verksamhet finns det stora möjligheter för dig som pedagog att konkretisera och arbeta med elevernas språkutveckling på olika sätt. I den här boken får du tips på språkutvecklande och planerade aktiviteter som går att genomföra i den dagliga fritidsverksamheten.
|
|
| 27. |
- Jansen, Willemijn J, et al.
(författare)
-
Prevalence Estimates of Amyloid Abnormality Across the Alzheimer Disease Clinical Spectrum.
- 2022
-
Ingår i: JAMA neurology. - : American Medical Association (AMA). - 2168-6157 .- 2168-6149. ; 79:3, s. 228-243
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- One characteristic histopathological event in Alzheimer disease (AD) is cerebral amyloid aggregation, which can be detected by biomarkers in cerebrospinal fluid (CSF) and on positron emission tomography (PET) scans. Prevalence estimates of amyloid pathology are important for health care planning and clinical trial design.To estimate the prevalence of amyloid abnormality in persons with normal cognition, subjective cognitive decline, mild cognitive impairment, or clinical AD dementia and to examine the potential implications of cutoff methods, biomarker modality (CSF or PET), age, sex, APOE genotype, educational level, geographical region, and dementia severity for these estimates.This cross-sectional, individual-participant pooled study included participants from 85 Amyloid Biomarker Study cohorts. Data collection was performed from January 1, 2013, to December 31, 2020. Participants had normal cognition, subjective cognitive decline, mild cognitive impairment, or clinical AD dementia. Normal cognition and subjective cognitive decline were defined by normal scores on cognitive tests, with the presence of cognitive complaints defining subjective cognitive decline. Mild cognitive impairment and clinical AD dementia were diagnosed according to published criteria.Alzheimer disease biomarkers detected on PET or in CSF.Amyloid measurements were dichotomized as normal or abnormal using cohort-provided cutoffs for CSF or PET or by visual reading for PET. Adjusted data-driven cutoffs for abnormal amyloid were calculated using gaussian mixture modeling. Prevalence of amyloid abnormality was estimated according to age, sex, cognitive status, biomarker modality, APOE carrier status, educational level, geographical location, and dementia severity using generalized estimating equations.Among the 19097 participants (mean [SD] age, 69.1 [9.8] years; 10148 women [53.1%]) included, 10139 (53.1%) underwent an amyloid PET scan and 8958 (46.9%) had an amyloid CSF measurement. Using cohort-provided cutoffs, amyloid abnormality prevalences were similar to 2015 estimates for individuals without dementia and were similar across PET- and CSF-based estimates (24%; 95% CI, 21%-28%) in participants with normal cognition, 27% (95% CI, 21%-33%) in participants with subjective cognitive decline, and 51% (95% CI, 46%-56%) in participants with mild cognitive impairment, whereas for clinical AD dementia the estimates were higher for PET than CSF (87% vs 79%; mean difference, 8%; 95% CI, 0%-16%; P=.04). Gaussian mixture modeling-based cutoffs for amyloid measures on PET scans were similar to cohort-provided cutoffs and were not adjusted. Adjusted CSF cutoffs resulted in a 10% higher amyloid abnormality prevalence than PET-based estimates in persons with normal cognition (mean difference, 9%; 95% CI, 3%-15%; P=.004), subjective cognitive decline (9%; 95% CI, 3%-15%; P=.005), and mild cognitive impairment (10%; 95% CI, 3%-17%; P=.004), whereas the estimates were comparable in persons with clinical AD dementia (mean difference, 4%; 95% CI, -2% to 9%; P=.18).This study found that CSF-based estimates using adjusted data-driven cutoffs were up to 10% higher than PET-based estimates in people without dementia, whereas the results were similar among people with dementia. This finding suggests that preclinical and prodromal AD may be more prevalent than previously estimated, which has important implications for clinical trial recruitment strategies and health care planning policies.
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
|
|
