| 1. |
|
|
| 2. |
- Söderqvist, Tore, et al.
(författare)
-
Cost–benefit analysis of beach-cast harvest : Closing land-marine nutrient loops in the Baltic Sea region
- 2022
-
Ingår i: Ambio. - : Springer Nature. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 51:5, s. 1302-1313
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Harvesting beach-cast can help mitigate marine eutrophication by closing land-marine nutrient loops and provide a blue biomass raw material for the bioeconomy. Cost–benefit analysis was applied to harvest activities during 2009–2018 on the island of Gotland in the Baltic Sea, highlighting benefits such as nutrient removal from the marine system and improved recreational opportunities as well as costs of using inputs necessary for harvest. The results indicate that the activities entailed a net gain to society, lending substance to continued funding for harvests on Gotland and assessments of upscaling of harvest activities to other areas in Sweden and elsewhere. The lessons learnt from the considerable harvest experience on Gotland should be utilized for developing concrete guidelines for carrying out sustainable harvest practice, paying due attention to local conditions but also to what can be generalized to a wider national and international context.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- André, Frida, et al.
(författare)
-
Relapse prevention therapy for internet gaming disorder in Swedish child and adolescent psychiatric clinics : a randomized controlled trial
- 2023
-
Ingår i: Frontiers in Psychiatry. - 1664-0640. ; 14
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives: To evaluate the effectiveness of relapse prevention (RP) as a treatment for internet gaming disorder (IGD).Design: Randomized controlled trial.Setting: Three child and adolescent psychiatry (CAP) units in Region Skåne, Sweden.Participants: Children aged 13-18 years, coming for their first visit to CAP during 2022, were screened for gaming behavior. Those who met the proposed DSM-5 criteria for IGD were offered participation in the trial, if they had the capacity to provide written informed consent and if they spoke Swedish. A total of 111 CAP patients agreed to participate. Out of those, 11 patients were excluded due to incorrect inclusion such as young age (n = 1), or due to the absence of responses to follow-up measures (n = 9). After exclusion, 102 participants remained (intervention = 47, control = 55).Interventions: The intervention, RP, is based on cognitive behavioral treatment (CBT) and was provided individually, comprising of five to seven 45-min sessions over a period of 5 to 7 weeks versus treatment as usual.Outcome measures: Participants were assessed with Game Addiction Scale for Adolescents pre-treatment (GASA) (baseline), post-treatment (treatment group only), and 3 months after baseline (follow-up).Results: The repeated measures ANOVA showed a significant interaction effect between treatment and time. Both the control group and treatment group lowered their mean GASA score from baseline to follow-up significantly, but the improvement was greater in the treatment group (mean difference in control group -5.1, p < 0.001, 95% CI = - 3.390 to -6.755, mean difference in treatment group -9.9, p < 0.001, 95% CI = -11.746 to -8.105).Conclusion: RP was found to be superior to treatment as usual in terms of reduction of IGD symptoms. Future research should address which aspects within a given treatment are effective, who benefits from treatment, in what aspects, and why.
|
|
| 5. |
- Franzén, Frida
(författare)
-
Creating pathways for stakeholder participation in water management
- 2012
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The role of stakeholder participation has been increasingly recognized as important in water management. The EU Water Framework Directive (WFD), adopted in 2000 requires Member States to fulfill three levels of participation; information, consultation and active involvement. This thesis focuses on the third level of participation; where concernd groups, organizations or individuals are involved in co-designing or co-thinking of water management. This thesis uses case studies in Sweden to explore pathways for stakeholder participation in catchment-based water management, focusing on how the opportunity for stakeholder participation is created; social mechanisms important for responding to change; and how institutional arrangements can generate stakeholder participation. The result of the study shows that opportunities for changing track towards more participatory water management could be triggered by either social and ecological changes or surprises. However, in order to take the opportunity to change, social mechanisms such as leadership and social capital, is crucial. The legacy of institutional arrangements affects how water management adapts to new requirements and surprises. Some old patterns might clash with new approaches of participatory and adaptive water management. The results show the importance of creating links crucial to generate stakeholder participation. Municipalities are important actors in catchment-based water management, as well as bridging organizations that can be seen as independent by participating stakeholders. Based on these results, the solution to realize active involvement of stakeholders suggested by the Swedish Water Authorities is discussed. The result suggests that there are some important challenges to overcome, regarding institutional arrangements that could encourage stakeholder participation in water management.
|
|
| 6. |
- Franzén, Frida, 1979-, et al.
(författare)
-
Factors affecting farmers' willingness to participate in eutrophication mitigation : a case study of preferences for wetland creation in Sweden
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Local stakeholder participation in water management is emphasized in the EU Water Framework Directive (WFD). Wetland creation to mitigate nutrient leakage from agriculture is one example where participation of local farmers is needed. In this case study of the Himmerfjärden coastal catchment area, south of Stockholm, Sweden, we assessed both the importance of several demo-graphic factors, and of the main subsidy factors in the present Agri-Environmental Scheme (AES) for their effects on farmers’ willingness to create wetlands on their farms. The farm and farmer characteristics analyzed were age, gender, knowledge of the WFD, education, farm size, land ownership, current measures to reduce nutrient leakage and trust for other actors. The main factors from the AES were defined as five attributes in a discrete choice experiment approach related to the current agri-environmental policy instrument for wetland creation applied in the area. The results showed that approximately 30 % of the farmers were interested in wetland creation at their farms. The most common reason for not wanting to create a wetland was economic cost. Males were significantly more willing than females to create wetlands. Younger farmers were significantly more willing than older. Prior knowledge of the WFD increased willingness almost threefold, and land owners were significantly more willing than leaseholders. The choice experiment showed that higher cost ceiling for subsidies, higher compensation percentage and higher annual subsidies can significantly increase the willingness to create wetlands. However to attract also the remaining 70% of all farmers to join the AES we must look at other options than only using action based AES.
|
|
| 7. |
- Franzén, Frida, 1979-, et al.
(författare)
-
Factors affecting farmers' willingness to participate in eutrophication mitigation : a case study of preferences for wetland creation in Sweden
- 2016
-
Ingår i: Ecological Economics. - : Elsevier. - 0921-8009 .- 1873-6106. ; 130, s. 8-15
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Local stakeholder participation in water management is emphasized in the EU Water Framework Directive (WFD). Wetland creation to mitigate nutrient leakage from agriculture is one example where participation of local farmers is needed. In this case study of the Himmerfjärden coastal catchment area, south of Stockholm, Sweden, we assessed both the importance of several demo-graphic factors, and of the main subsidy factors in the present Agri-Environmental Scheme (AES) for their effects on farmers’ willingness to create wetlands on their farms. The farm and farmer characteristics analyzed were age, gender, knowledge of the WFD, education, farm size, land ownership, current measures to reduce nutrient leakage and trust for other actors. The main factors from the AES were defined as five attributes in a discrete choice experiment approach related to the current agri-environmental policy instrument for wetland creation applied in the area. The results showed that approximately 30 % of the farmers were interested in wetland creation at their farms. The most common reason for not wanting to create a wetland was economic cost. Males were significantly more willing than females to create wetlands. Younger farmers were significantly more willing than older. Prior knowledge of the WFD increased willingness almost threefold, and land owners were significantly more willing than leaseholders. The choice experiment showed that higher cost ceiling for subsidies, higher compensation percentage and higher annual subsidies can significantly increase the willingness to create wetlands. However to attract also the remaining 70% of all farmers to join the AES we must look at other options than only using action based AES.
|
|
| 8. |
- Franzén, Frida, 1979-
(författare)
-
From words to action : Lessons from active stakeholder participation in water management
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Water governance worldwide is going through a shift towards more holistic and participatory approaches. In Europe, the EU Water Framework Directive (WFD) adopted in 2000, aims at protecting surface water and groundwater. The WFD emphasizes the importance of stakeholder participation in planning and implementation of the directive, and in order to reach environmental objectives. However, the empirical findings are insufficient regarding how stakeholder participation can lead to improved decisions and implemented plans. In Sweden, a major water quality problem is eutrophication caused to a large extend by diffuse nutrient leakage from agriculture. Therefore, it is important to involve farmers in water management, since their participation can lead the commitment of mitigation measures for reduced nutrient leakage. The overall aim of this study is to contribute the knowledge and understanding of active stakeholder participation in water management, in particular how it can lead to implementation of water quality objectives. The thesis addresses stakeholder participation in eutrophication management in local Swedish catchments, with a particular focus on farmers’ participation in the commitment of mitigation measures. The results are based on case study research, involving four catchment areas in Sweden with severe eutrophication problems. The thesis identified socio-demographic factors, farmers’ knowledge, and the level of existing information and economic support for wetland creation, as factors affecting farmers’ willingness to participate in wetland creation to mitigate nutrient leakage. In the local catchment groups studied, farmers and other local stakeholders participated to discuss potential mitigation activities. In these, farmers emphasized other emitting actors’ responsibility and commitment in local action plans. Where this was realized, social capital within the group increased and led to further collaboration. The thesis also analyzed large-scale wetland programmes at catchment scale, where the organizational and institutional arrangements were central to realize farmers’ participation: inter-municipal agreements entailed sufficient resources, the organization involved the most relevant actors; and leadership resources were important. The thesis argues that organizing water management at a catchment level can be important to cope with challenges related to stake-holder participation for mitigating diffuse nutrient leakage. In particular for dissemination and collection of information, suggesting potential measures for all concerned actors, provide resources needed to realize actions, and to build trust and collaboration. The thesis also emphasized that stakeholder participation has to be underpinned by a genuine meaning, both for the initiators and the participants.
|
|
| 9. |
- Franzén, Frida, et al.
(författare)
-
Förstudie om beställarnätverk för cement, betong och alternativ
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här förstudien syftade till att undersöka behoven av ett beställarnätverk förcement, betong och alternativ, samt hur ett sådant skulle kunna organiserats. Idagfinns klimatförbättrad betong på marknaden, men efterfrågan är svag. Ett beställarnätverk kan tänkas höja kompetensen hos beställarna för att ställa högre klimatkrav i upphandling av betong.Förstudien har utgått från ett antal frågeställningar och använt en intervjustudie som den centrala delen i informationsinhämtningen. En för projektet sammansatt expertgrupp har stöttat förstudien med kunskap inom relaterade branscher och sakfrågor såsom offentlig upphandling, beställarnätverk, bygg- och anläggningsbranschen samt betongbranschen. För urval av informanter utfördes en schematisk bild av leverantörs- och beställarled för cement, betong och alternativ. Den visar på en komplex väv av aktörer som på olika sätt påverkar hela värdekedjan. Vem som kan ses som ”beställare” i relation till upphandling av cement, betong och alternativ i denna väv är inte helt enkelt. Förstudien valde att inte hantera beställare av cement, då detta är betongleverantörer/producenter. Studien fokuserar således på beställare av betong, och till viss del alternativ (alternativa material till betong). Även med denna avgränsning är det potentiella antalet beställare som skulle kunna vara tilltänkta för ett beställarnätverk stort, varför förstudiens resultat behöver beaktas i det hänseendet och med den osäkerhet det innebär framför allt gällande beställares behov av ett beställarnätverk.I förstudien genomfördes 14 intervjuer med offentliga beställare, myndigheter, privata beställare, samt akademi och innovationsprogram. Beställarna var överlag positiva till bildandet av ett beställarnätverk. De flesta har idag utmaningar med att ta till sig ny kunskap då utvecklingen i betongbranschen går snabbt, att förstå upphandlingstekniska aspekter såsom kravställning på klimatförbättrad betong, samt hur man kan räkna och följa upp klimataspekter i byggprojekt. De övriga informanterna var till viss del tveksamma till att ett beställarnätverk är den rätta lösningen för att förflytta branschen och skapa större efterfrågan för klimatförbättrad betong. Dock ansåg samtliga informanter att det krävs ett stortkunskapslyft, i samtliga led i beställarledet, från planerare till projektör.Angående organisering ansåg de offentliga beställarna (kommuner) samt expertgruppen att det bör vara ett beställarnätverk endast för offentliga beställare, på grund av de särskilda förutsättningar som dessa har. De flesta ansåg inte att ett beställarnätverk behöver delas upp på byggsektor respektive anläggningssektor, men att det finns en utmaning med att få frågorna i nätverket relevanta för samtligaaktörer. Vidare ansåg de flesta att ett beställarnätverk behöver vara finansierat och styrt av en eller flera myndigheter. Då krävs det dock ett tydligt regeringsuppdrag, med öronmärkt finansiering för detta samordningsuppdrag.Många informanter menar att det krävs initiativ och samordning för att täppa kunskapsluckan som finns i beställarled, med den kunskap som finns genom aktuella forsknings- och innovationssatsningar samt befintliga vägledningar. Här menade de flesta att det dock inte handlar om ett beställarnätverk, utan snarare om att bygga på de nätverk och andra konstellationer för samverkan som redan finns och facilitera kunskapsspridning i olika branscher.Förstudien presenterar avslutningsvis ett antal rekommendationer för fortsatt arbete, som kan delas upp i två huvudsakliga spår: ett spår gällande fortsatt utredning för ett offentligt beställarnätverk eller liknande, och ett spår för fortsatt utredning kring en nationell plattform som samlar fler aktörer. Här nedan följer rekommendationerna i korthet:Som en miniminivå rekommenderar förstudien att det görs en vidare analysi hur offentliga beställare helst tar del av ny information och stöd om upphandling av betong och alternativ med mindre klimatpåverkan.Som en maximinivå rekommenderar förstudien att det görs utredningar kring möjligheter att ge ett regeringsuppdrag till en myndighet att etableraett forum för samverkan kring klimatförbättrad betong och alternativ.Utred hur det arbete som Upphandlingsmyndigheten gör, kring upphandlingsstöd av klimatförbättrad betong bäst förvaltas för genomslag hos beställare.Involvera branschorganisationer för att nå stora delar av branscherna och privata beställare.Bygg på det som finns! Med detta avses kunskap och erfarenheter i berörda branscher samt befintliga samverkansinitiativ, dock inte på befintliga beställarnätverk.
|
|
| 10. |
- Franzen, Frida, et al.
(författare)
-
Governance hurdles for expansion of low trophic mariculture production in Sweden
- 2024
-
Ingår i: Ambio. - : Springer Nature. - 0044-7447 .- 1654-7209.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The study examines the governance of low trophic species mariculture (LTM) using Sweden as a case study. LTM, involving species such as seaweeds and mollusks, offers ecosystem services and nutritious foods. Despite its potential to contribute to blue growth and Sustainable Development Goals, LTM development in the EU and OECD countries has stagnated. A framework for mapping governance elements (institutions, structures, and processes) and analyzing governance objective (effective, equitable, responsive, and robust) was combined with surveys addressed to the private entrepreneurs in the sector. Analysis reveals ineffective institutions due to lack of updated legislation and guidance, resulting in ambiguous interpretations. Governance structures include multiple decision-making bodies without a clear coordination agency. Licensing processes were lengthy and costly for the private entrepreneurs, and the outcomes were uncertain. To support Sweden’s blue bioeconomy, LTM governance requires policy integration, clearer direction, coordinated decision-making, and mechanisms for conflict resolution and learning.
|
|
| 11. |
- Franzén, Frida, et al.
(författare)
-
Guide för utvärdering av projekt : ”De 5 stora”
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna vägledning för projektutvärdering är tänkt att användas tillsammans med huvudrapporten Utvärdering projektverksamhet – De fem stora, Havs- och vattenmyndighetens rapport 2016:5 och en Excel-mall för projektutvärdering. Utvärdering projektverksamhet - utvärderingsmall, Enveco rapport 2015:9. Varje delmoment i vägledningen innehåller hänvisningar till huvudrapporten där användaren kan finna mer och utförligare information om kriterier, poängskalor för bedömningar samt beräkningar av hållbarhetsindex. I huvudrapporten beskrivs även den teoretiska bakgrunden till metoden. I anslutning till de praktiska stegen för projektutvärdering som presenteras i guiden görs hänvisningar utvärderingsmallen i bilagan.
|
|
| 12. |
- Franzén, Frida, et al.
(författare)
-
Institutional arrangements for stakeholder participation in water management : an analysis of two Swedish catchment areas
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stakeholder participation has recently become an important part of natural resource management. Several policy documents and legislation acts such as the EU Water Framework Directive (WFD) emphasize the importance of participation for successful implementation. However, only few studies deal with the link between stakeholder participation and institutional arrangements. Therefore, the aim of this paper is to explore the role of changes in institutional arrangements, in order to meet new requirements on stakeholder participation in water management. We use a case study application to explore two neighboring catchment areas in southern Sweden. These areas are interesting since similar management plans of wetland creation by farmers, were suggested in the 1990s, which resulted in different solutions of institutional arrangement and level of stakeholder participation. We study these areas with three checkpoints in time; (i) the initial stage covering the period for the management plans proposal; (ii) approximately ten years after the proposal, meaning that also the WFD had been adopted; and (iii) current development of the institutional arrangement, when the real implementation of the WFD has proceeded. The data collection was based on literature review, interviews and a questionnaire covering questions of collaboration patterns between different stakeholder groups in the catchment areas. The study shows how a new institutional arrangement emerged in one of the catchment areas, where also the proposed management plan was realized. Whereas, in the other area the traditional institutional arrangement continued unchanged, and the management plan was not realized. The comparison of the collaboration patterns in the catchment areas showed great differences; especially concerning municipal collaboration and the role of bridging organizations. The result indicated that bridging organizations could be important in linking farmers and other stakeholder groups, to realize the wetland creation. These results show the importance of institutional change in terms of adapting to ecological or social changes. Also, the results indicate that old water institutions can be an obstacle when new requirements are introduced, such as those following the WFD.
|
|
| 13. |
- Franzén, Frida, et al.
(författare)
-
Institutional development for stakeholder participation in local water management-An analysis of two Swedish catchments
- 2015
-
Ingår i: Land use policy. - : Elsevier BV. - 0264-8377 .- 1873-5754. ; 43, s. 217-227
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The EU Water Framework Directive (WFD) promotes a change of European water governance towards increased stakeholder participation and water management according to river basins. To implement the WFD, new institutional arrangements are needed. In Sweden, water councils have been established on the local level to meet the requirements of the WFD of a broad stakeholder involvement in water management. The aim of this paper is to contribute to the knowledge on institutional arrangements for meeting the WFD requirements on stakeholder participation in local water management. A case study of two adjacent catchments in southern Sweden is presented to analyze how institutional legacy affect organizational arrangements and stakeholder participation. Based on literature studies and semi-structure interviews, the case study is analyzed with special emphasis on the scope, the organization and the activities in practical water management in catchments. The result shows different institutional arrangements for water management, despite similarities of the catchments' characteristics and the regulatory framework on national and regional level.The study identifies four important factors regarding institutional arrangements for water councils and local stakeholder participation in water management. Firstly, an organization involving key stakeholders that are committed to the scope and goals of the water council and willing to provide resources for the implementation of the planned activities. Secondly, institutional arrangements that include a willingness for flexibility and awareness of the need to include the most relevant stakeholders. Thirdly, a clear leadership to drive the process to realize the specific goals and assess the outcome. Fourthly, voluntary involvement of farmers to take part in the implementation of the measures and contribute with knowledge and experiences regarding local conditions.
|
|
| 14. |
- Franzén, Frida, 1979-, et al.
(författare)
-
Involving farmers in local water eutrophication management : lessons learnt from two Swedish catchments
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stakeholder participation is increasingly important in water governance worldwide. In Europe, the EU Water Framework Directive (WFD) requires Member states to encourage the active involvement of stakeholders in planning and implementation of the WFD. In Sweden, eutrophication is one of the major water quality problems, which is primarily caused by diffuse nutrient leakage from agriculture. Farmers are, therefore, increasingly invited to participate in local water groups to discuss potential local action to mitigate nutrient leakage. This paper presents the lessons learnt from two Swedish catchments, where farmers and other local stakeholders participated in local water groups. Both catchments have severe eutrophication problems, and have been pointed out as “hot-spots” for wetland creation as mitigation measure. The overall aim of this study was to identify farmers’ primary concerns regarding local water management and wetland creation in particular. The results were based on data from meeting observation, interviews and a questionnaire. The paper identified four major aspects: (i) farmers’ concern about the commitment of other actors in local action plans; (ii) farmers desired improved information on local water management, monitoring of water quality, as well as improved information on wetland creation; (iii) farmers were concerned about phosphorus scarcity, and were interested in wetlands as phosphor traps; and, (iv) farmers requested developments in catchment-based platforms. Therefore, the paper suggests that organization of water management at catchment level could play an important role to cope with farmers’ primary concerns: Catchment platforms should disseminate information on local water management, identify information and data gaps, distribute responsibilities and commitment, enhance incentives for farmers’ commitment and enable trust-building. Consideration of these aspects could lead towards more robust forms for participation, inducing action and, consequently, improved water quality.
|
|
| 15. |
- Franzén, Frida, 1979-, et al.
(författare)
-
Involving farmers in local water eutrophication management : lessons learnt from two Swedish catchments
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stakeholder participation is increasingly important in water governance worldwide. In Europe, the EU Water Framework Directive (WFD) requires Member states to encourage the active involvement of stakeholders in planning and implementation of the WFD. In Sweden, eutrophication is one of the major water quality problems, which is primarily caused by diffuse nutrient leakage from agriculture. Farmers are, therefore, increasingly invited to participate in local water groups to discuss potential local action to mitigate nutrient leakage. This paper presents the lessons learnt from two Swedish catchments, where farmers and other local stakeholders participated in local water groups. Both catchments have severe eutrophication problems, and have been pointed out as “hot-spots” for wetland creation as mitigation measure. The overall aim of this study was to identify farmers’ primary concerns regarding local water management and wetland creation in particular. The results were based on data from meeting observation, interviews and a questionnaire. The paper identified four major aspects: (i) farmers’ concern about the commitment of other actors in local action plans; (ii) farmers desired improved information on local water management, monitoring of water quality, as well as improved information on wetland creation; (iii) farmers were concerned about phosphorus scarcity, and were interested in wetlands as phosphor traps; and, (iv) farmers requested developments in catchment-based platforms. Therefore, the paper suggests that organization of water management at catchment level could play an important role to cope with farmers’ primary concerns: Catchment platforms should disseminate information on local water management, identify information and data gaps, distribute responsibilities and commitment, enhance incentives for farmers’ commitment and enable trust-building. Consideration of these aspects could lead towards more robust forms for participation, inducing action and, consequently, improved water quality.
|
|
| 16. |
- Franzen, Frida, et al.
(författare)
-
Participatory Social-Ecological Modeling in Eutrophication Management : the Case of Himmerfjarden, Sweden
- 2011
-
Ingår i: Ecology and Society. - : Resilience Alliance Publications. - 1708-3087. ; 16:4, s. 27-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Stakeholder participation is increasingly seen as central in natural resource management. It is also required by the European Union Water Framework Directive, which identifies three levels of participation; information, consultation, and active involvement. In this paper we discuss the active involvement of stakeholders, using our experience from a case study in the Himmerfjarden region, which is a coastal area southwest of Stockholm, Sweden. Our study used the systems approach proposed by the European Union research project called Science and Policy Integration for Coastal System Assessment (SPICOSA), in which local stakeholders and a study site team constructed an integrated simulation model of a crucial coastal management issue. In this case the issue was nitrogen enrichment. We showed how stakeholder participation in the modeling process helped identify interesting and currently relevant management scenarios, and how the modeling process facilitated communication of the likely ecological, economic, and social effects of these scenarios to the stakeholders. In addition, stakeholders also reported social gains in terms of network building. We managed to actively involve local stakeholders in water issues, and the research process clearly strengthened the social capital in the Himmerfjarden region, and created a basis for future collaboration regarding water management. Our experience indicates that the approach we tried is a useful tool for promoting active stakeholder involvement in water management projects. Also, the results of our science and policy integration approach indicated that the study site team assumed a leadership role, which is a commonly recognized factor in successful natural resource management.
|
|
| 17. |
- Franzén, Frida, et al.
(författare)
-
Utvärdering projektverksamhet : ”De 5 stora”
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den huvudsakliga uppgiften i denna rapport har varit att utifrån ett hållbarhetsperspektiv utvärdera ett antal projekt som syftat till att minska näringsläckaget från jordbruksmark i olika områden i Sverige. Projekten är dels de ”5 stora”, som finansierats genom havsmiljöanslaget, samt tre stycken mindre LOVAfinansierade projekt. För att möjliggöra jämförbara och robusta utvärderingar av projekt har ett analysverktyg utvecklats parallellt med insamling av data för de olika projekten. I analysverktyget utvärderas hur projekt bidragit till miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. Den slutliga bedömningen av ett projekt utgörs av ett sammanvägt hållbarhetsindex tillsammans med ett antal deskriptiva kriterier. Utvärderingen av de ”5 stora” visar bl.a. att: De mest framgångsrika projektet inom de ”5 stora” är Greppa Fosforn och Tullstorpsån. Utvärderingarna visar att de tre hållbarhetsdimensionerna är korrelerade (generellt höga) i de flesta framgångsrika projekt. Detta speglar exempelvis att möjligheten att uppnå målsättningar om åtgärder inom ett projekt (ekologisk hållbarhet) ökas av en hög grad av acceptans och deltagande från lokala aktörer och markägare (socialt hållbarhet). I några projekt är det sociala indexet högt, medan de ekologiska och ekonomiska är relativt låga. Detta kan innebära att projektet resulterat i ökad acceptans, deltagande och kunskap så att fortsatt engagemang också leder till fortsatta åtgärder. Ett exempel är Slätbaken där stor vikt lagts på samverkan och nya institutionella arrangemang. Förklaringar till utfallet i projektutvärderingarna kan till stor del sökas bland de deskriptiva kriterierna där fokus ligger på att beskriva hur projekten genomförts och på vilka behov som föregått projektet. Till exempel om projektet initierats lokalt, regionalt eller nationellt, av enskilda aktörer eller av myndigheter. För att kartlägga framgångsfaktorer och projektrisker med statistisk säkerhet/signifikans behöver att större antal projekt utvärderas med analysverktyget. Analys av ett större antal projekt skulle ge ett dataunderlag med goda möjligheter till statistiska analyser för att kartlägga vad som leder till höga hållbarhetsindex inom olika typer av projekt. En jämförelse mellan utvärderingarna av de ”5 stora” och de tre fristående LOVAprojekten visar bl.a. att: Budget för respektive projekt är ungefär 5-10% av motsvarande budget för projekten i de ”5 stora”, som vägledande jämförelse. LOVA-projekten är således mycket mindre och de föreslagna åtgärderna likaså, men uppnår likartade hållbarhetsindex som projekten inom de ”5 stora”. Vidare är en stor skillnad att de tre LOVA-projekten är initierade lokalt, i två av fallen av kommuner. De mindre LOVA-projekten kan ha fördelar genom att vara anpassade och utformade efter lokala behov, och på så sätt även ha lättare att skapa lokal acceptans. UTVÄRDERING PROJEKTVERKSAMHET – ”DE 5 STORA” 10 En annan betydelsefull framgångsfaktor är att projekten är väl avgränsade, och att myndigheter och projektägare är överens om åtgärdsfokus. Däremot saknar de mindre projekten i större grad möjligheten att dra nytta av de synergieffekter som de större projekten i de ”5 stora” har haft till följd av större organisation, befintlig infrastruktur, angränsande forskningsprojekt etc. Med utgångspunkt från slutsatserna lämnas tre rekommendationer: Ställ högre krav på rapporteringen av genomförda projekt Arbetet med att samla in information och att utvärdera projekten inom de ”5 stora” och de tre fristående LOVA-projekten har tydligt visat på behovet av en förbättrad projektrapportering. För att underlätta Havs- och vattenmyndigheten framtida arbete med projektutvärderingar och prioriteringar mellan framtida projekt, behöver återrapporteringen bli bättre på att beskriva vad som görs inom projekten, hur framgångsrika åtgärderna är och vad de kostar. Krav måste åtminstone ställas på att rapporteringen görs på ett sätt som möjliggör utvärdering av genomförda projekt utifrån måluppfyllelse, ekonomi och sociala aspekter. Ställ högre krav i ansökan på genomförande och organisation. En viktig aspekt, åtminstone i projekt av större dignitet, är att skapa acceptans och delaktighet i åtgärder som bygger på frivillighet. Medfinansiering genom medel från Havs- och vattenmiljöanslaget, eller LOVA, för projekt som omfattar flera års genomförande med betydande budget bör således grunda sig på en tydlig presentation redan i ansökan över hur projektet kommer att organiseras för att skapa samverkan i såväl vertikal som horisontell ledd. Ansökan bör också tydligt beskriva vilka metoder som kommer att användas för att stimulera deltagande, samverkan och kunskapsspridning. Utvärdera ett större antal bidragsfinansierade projekt med analysverktyget Det krävs att analysen tillämpas på ett större antal projekt för att mer långtgående slutsatser ska kunna dras om framgångsfaktorer och riskkällor i de genomförda projekten. Ett större dataunderlag skulle möjliggöra en mer ingående statistisk analys, exempelvis av betydelsen av enskilda kriterier för projektutfall i olika sammanhang. Underlaget kan sedan användas vid prioritering mellan förslag till framtida bidragsfinansierade projekt. Ett större dataunderlag kan också belysa förhållandet mellan osäkerhet i projektrapporteringen och uppnådda hållbarhetsindex inom olika projekt. Informationen kan ge stöd för beslut om vilka krav som ska ställas på förbättrad rapportering i framtida bidragsfinansierade projekt.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Jönsson, K. Ingemar, 1959-, et al.
(författare)
-
Ekologisk kompensation som styrmedel i kommunal planering
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet har undersökt erfarenheter av och förutsättningar för att tillämpa ekologisk kompensation inom ramen för den kommunala planeringen. Inom olika delstudier har projektet undersökt ekologisk kompensation som styrmedel, tillämpningen av skadelindringshierarkin, utformningen av kompensationsmodeller och rutiner, användningen av olika modeller för beräkning av förluster och vinster inom kompensationsprojekt, samt allmänhetens preferenser för olika kompensationsalternativ. Projektet har genomförts i nära samarbete med Helsingborgs och Lomma kommun, och Kommunförbundet Skåne har varit projektets kommunikationspartner och arrangör av flera större möten och workshopar med tjänstemän från många kommuner i Skåne. ...
|
|
| 21. |
- Jönsson, K. Ingemar, et al.
(författare)
-
Ekologisk kompensation som styrmedel i kommunal planering
- 2021
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Projektet har undersökt erfarenheter av och förutsättningar för att tillämpa ekologisk kompensation inom ramen för den kommunala planeringen. Inom olika delstudier har projektet undersökt ekologisk kompensation som styrmedel, tillämpningen av skadelindringshierarkin, utformningen av kompensationsmodeller och rutiner, användningen av olika modeller för beräkning av förluster och vinster inom kompensationsprojekt, samt allmänhetens preferenser för olika kompensationsalternativ. Projektet har genomförts i nära samarbete med Helsingborgs och Lomma kommun, och Kommunförbundet Skåne har varit projektets kommunikationspartner och arrangör av flera större möten och workshopar med tjänstemän från många kommuner i Skåne. ...
|
|
| 22. |
- Jönsson, K. Ingemar, 1959-, et al.
(författare)
-
Environmental compensation as a policy tool in Swedish municipal planning
- 2019
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In the struggle to reach the national environmental policy objectives, environmental compensation has emerged as a possible policy tool that may contribute to achieving the objectives. In Sweden, environmental compensation is legally mandated mainly in cases of exploitation within Natura 2000 areas and nature reserves, which is handled through the Swedish Environmental Code. In contrast, regulatory support is weak when it comes to compensation for impacts arising from municipal development (e.g., housing, schools, hospitals, local roads, etc), even though detailed development planning is required through the Planning and Building Act. Despite this, some municipalities have voluntarily mainstreamed environmental compensation into their planning processes. In the research project ”MuniComp” (2018-2020) we investigate the more progressive use of environmental compensation in planning in two Southern Swedish municipalities, Lomma and Helsingborg (in the province of Skåne). We analyze the models and processes of compensation used, and planning cases where compensation have been applied, in terms of general aspects and criteria for environmental compensation and in light of the constraints of the Swedish legislative context. In the presentation, the compensation models and some of the results from the compensation cases will be presented.
|
|
| 23. |
- Kjeller, Elsie, et al.
(författare)
-
Analys av modellerna för kompensation i Helsingborgs och Lomma kommun : Delrapport 4:1 från forskningsprojektet Ekologisk kompensation som styrmedel – ett kommunperspektiv (MuniComp)
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom ramen för forskningsprojektet MuniComps analys av kommunernas tillämpning av ekologisk kompensation i samhällsplaneringen analyseradeskompensationsmodellerna i Helsingborgs och Lommas kommun. Båda kommuner bygger sina modeller på balanseringsprincipen från Tyskland som introducerades till Sverige under 1990-talet (Skärbäck, 1997). Balanseringsprincipen innehåller en skadelindringshierarki med fyra steg som innebär att negativ påverkan på naturvärden till följd av exploatering i första hand ska undvikas och i andra hand minimeras. Kan påverkan inte undvikas eller minimeras så ska värdenakompenseras antingen genom utjämning eller ersättning. Utjämning betyder att kompensation görs inom planområdet med ett liknande värde. Ersättning betyder att kompensation antingen görs med ett annat värde och/eller med samma värde på annan plats än planområdet. [...]
|
|
| 24. |
- Kjeller, Elsie, et al.
(författare)
-
Analys av modellerna för kompensation i Helsingborgs och Lomma kommun : Delrapport 4:1 från forskningsprojektet Ekologisk kompensation som styrmedel – ett kommunperspektiv (MuniComp)
- 2021
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom ramen för forskningsprojektet MuniComps analys av kommunernas tillämpning av ekologisk kompensation i samhällsplaneringen analyseradeskompensationsmodellerna i Helsingborgs och Lommas kommun. Båda kommuner bygger sina modeller på balanseringsprincipen från Tyskland som introducerades till Sverige under 1990-talet (Skärbäck, 1997). Balanseringsprincipen innehåller en skadelindringshierarki med fyra steg som innebär att negativ påverkan på naturvärden till följd av exploatering i första hand ska undvikas och i andra hand minimeras. Kan påverkan inte undvikas eller minimeras så ska värdenakompenseras antingen genom utjämning eller ersättning. Utjämning betyder att kompensation görs inom planområdet med ett liknande värde. Ersättning betyder att kompensation antingen görs med ett annat värde och/eller med samma värde på annan plats än planområdet. [...]
|
|
| 25. |
- Norrman, Jenny, 1971, et al.
(författare)
-
Riskvärdering med SCORE-metoden för f.d. sågverksområdet vid Köja i Kramfors kommun - Fallstudierapport
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie har gjorts inom ramen för forskningsprojektet SAFIRE (Sustainability Assessment For Improved Remediation Efficiency). SAFIRE-projektets övergripande syfte är att utvärdera hur hållbarhetsbedömningar kan förbättra effektiviteten i efterbehandlingar (EBH) av förorenade områden i Sverige. Som metod för att utföra hållbarhetsbedömningar av EBH-åtgärder används SCORE (Sustainable Choice Of REmediation), vilken utvecklats vid Chalmers tekniska högskola. SCORE är en metod för s.k. multi-kriterieanalys (MKA) där EBH-åtgärder utvärderas med avseende på en uppsättning miljömässiga, sociala och ekonomiska hållbarhetskriterier. SCORE är avsett att tillämpas i den s.k. riskvärderingen i EBH-projekt, där olika åtgärdsalternativ utvärderas för att avgöra vilken åtgärd som är lämpligast att utföra för att uppnå projektets mål. I SAFIRE-projektet genomförs ett antal fallstudier och det f.d. sågverksområdet vid Köja utgör en av dessa. Syftet med fallstudierna är dels att genomföra hållbarhetsbedömningar med SCORE i pågående verkliga projekt i avsikt att få ett relevant underlag för forskningsprojektet, dels att ge EBH-projekten ett fördjupat underlag för riskvärderingen av åtgärdsalternativ. De övergripande åtgärdsmålen för det f.d. sågverksområdet i Köja är att: Människor skall kunna vistas inom området samt konsumera bär och svamp, utan risk för hälsan kopplat till markföroreningar från det f.d. sågverksområdet. Föroreningar från det f.d. sågverksområdet ska inte utgöra en risk för boende inom de bostadsfastigheter som finns idag. Ångermanälven skall kunna användas för bad, fiske och friluftsliv utan risk för människors hälsa avseende föroreningar från f.d. sågverksområdet. Föroreningar från det f.d. sågverksområdet ska inte utgöra en risk för vattenmiljön i Ångermanälven, idag och i framtiden. Mängden dioxiner ska reduceras så långt det är kostnadseffektivt och motiverat i enlighet med miljömålet ”giftfri miljö”. I SCORE-analysen har följande alternativ studerats: Alt 1. Planrestriktioner avseende markanvändning och markarbeten samt erosionsskydd. För detta alternativ genomförs egentligen inga åtgärder men för att åtgärden skall fungera krävs långsiktig övervakning, omfattande uppföljning och kontroll samt regelbundet återkommande informationsinsatser för människor som vistas inom området. Ur föroreningssynpunkt skall ett erosionsskydd förhindra partikulär spridning av dioxin till Ångermanfjorden. En fullständig kostnadsberäkning av ett erosionsskydd är ännu inte genomförd, delvis beroende på att fullständiga geotekniska undersökningar inte är genomförda, samt att det kan finnas delar av strandlinjen där erosionsskyddet inte behövs p.g.a. låga föroreningshalter i strandlinjen kombinerat med en tillräckligt intakt kajkonstruktion. Detta gäller för samtliga alternativ. Alt 2. Schakt i doppningsområdet och bostadsområdet (delområden 1 och 5), rivning av maskinhus i Sågverksområdet (delområde 2), kombinerat med erosionsskydd. Inom doppområdet schaktas förorenade massor ut till ett ungefärligt djup av 1 m och det finns ca 15 stycken fundament inom området som omhändertas som farligt avfall. Sanering inom bostadsområdet innefattar urschaktning, utläggning av geotextil (inom trädgårdarna), återfyllning med rena massor, borttransport av förorenade massor samt viss trädröjning. Det kan krävas tillfällig spont vid schaktning i strandlinjen och för sådan behövs tillstånd för vattenverksamhet. Alt 3. Som alternativ 2 och dessutom schakt i sågverksområdet (delområde 2) samt erosionsskydd. Sanering i sågverksområdet omfattar trädröjning, stubbrytning, rivning av maskinhus, urschaktning, återfyllning med rena massor och borttransport av avfall. Sanering sker ner till ungefär 0,5 m, med viss variation inom området. Det finns risk för grundvatteninträngning i schaktgropar varför behandling av länsvatten blir aktuellt, samt även temporär spont i älven för att förhindra spridning av förorenade massor till älven. Alt 4. Schakt i alla delområden, rivning av maskinhus i sågverksområdet, samt erosionsskydd p.g.a. tekniska skäl. Terrängen i de båda upplagsområdena i öst och väst är ojämn och blockig med berg i dagen samt innehåller flera gamla fundament, och har en lång strandlinje. Saneringen kommer troligtvis att kräva temporär spont runt delytor och/eller i älven samt behandling av länsvatten. Den partikulära spridningen hindras till älven, men det kommer att krävas ett erosionsskydd av tekniska skäl. Referensalternativet. Med referensalternativet (eller nollalternativet) menas det alternativ som övriga åtgärdsalternativ jämförs med i SCORE-analysen. I detta fall är referensalternativet detsamma som att inte genomföra någon åtgärd alls, d.v.s. lämna området som det är idag. Detta innebär att de konstaterade hälso- och miljöriskerna kvarstår. Alt 5. Återställning av området till innan tiden för sågverket. Detta är ett alternativ som har lagts till analysen efter att diskussioner uppkommit under den miljömässiga och sociala workshoppen. I princip innebär alternativet att man gräver bort utfyllnadsmassor men återfyller inte området, och anlägger inte heller ett erosionsskydd. De huvudsakliga slutsatserna och rekommendationerna baserade på studien är: För de fyra ursprungliga alternativen gäller att alternativ 2 eller 3 får högst totalt sammanvägt index, d.v.s. rankas högst i analysen. Alternativ 3 får högre index än 2 om de miljömässiga effekterna relaterat till förbrukning av naturresurser och generering av avfall skulle viktas lägre än vad som gjordes vid den genomförda workshoppen, eller om man skulle ha ett stort lokalt motstånd mot att ”göra för lite”. Om man lägger till ett femte alternativ, här kallat ”Återställande”, visar SCORE-analysen att detta alternativ får betydligt högre totalt sammanvägt index än övriga alternativ. Alternativet innebär lika stora positiva miljöeffekter av att omhänderta föroreningarna som för alternativ 4, men med den stora fördelen att inte medföra så stora negativa sekundära miljöeffekter framförallt m.a.p. förbrukning av naturresurser, men också kopplat till att man slipper den stora och osäkra kostnaden för ett erosionsskydd. Skulle ett erosionsskydd kosta betydligt mindre än de 200 Mkr som uppskattats i åtgärdsrapporten, blir istället alternativ 2 rankat högst i analysen. Var brytpunkten går är kopplat till osäkerheterna i uppskattningen av åtgärdskostnaderna och erosionsskyddet. Vid en halvering av kostnaden för erosionsskyddet kan alternativ 2 bli rankat högre än alternativ 5, om osäkerheterna är låga. Eftersom alternativ 5 vid en första analys står sig väldigt bra i jämförelse med de övriga fyra alternativen bör detta alternativ utredas mera ingående än vad som varit möjligt inom ramen för detta arbete. Framförallt bör man utreda bättre vilka volymer som behöver grävas upp, var eventuellt låg-förorenade eller helt rena massor kan deponeras samt även hur de boende i området skulle ställa sig till en sådan åtgärd. Det senare eftersom området skulle ändra karaktär i mycket hög grad, även om detta inte nödvändigtvis skulle uppfattas som något negativt. Gällande hälsorisker bör man utreda vidare huruvida alternativ 1, 2 och 3 verkligen klarar av att reducera hälsorisker till acceptable nivåer. Riktvärdesmodellen gör flera ganska konservativa antaganden gällande exponering, men utifrån dessa antaganden så är det tveksamt om dessa alternativ klarar av att reducera de kroniska hälsoriskerna ned till acceptabla nivåer. Om alternativ 2 eller 3 övervägs, bör man utreda hälsoriskerna mer i detalj. Anledningen till att de simulerade nettonuvärden är så mycket mer negativa än det förväntade nettonuvärdet är de stora osäkerheter som angetts i kostnadsuppskattningen för erosionsskyddet. I SCORE-analysen ansätts standardfördelningar som tar hänsyn till storleken på kostnads- eller nyttoposten samt om användaren angett Låg, Medel eller Hög osäkerhet. Resultaten i analysen för Köja påvisar ett behov av att justera metodiken i SCORE-verktyget så att osäkerhetsbedömningen i den ekonomiska analysen görs på ett mindre schablonartat sätt. Detta påverkar inte rangordningen av alternativen i den ekonomiska dimensionen och inte de huvudsakliga slutsatserna från studien, men däremot påverkar det brytpunkten för vid vilken kostnad för erosionsskyddet som alternativ 2 blir rankat högre än alternativ 5. Åtgärderna, som finansieras med skattemedel, kommer till största del bekostas av allmänheten. Markägaren påverkas något negativt för alternativ 3-5 p.g.a. minskade inkomster från sin skogsproduktion. Nyttorna av åtgärden tillfaller främst närboende och besökare av platsen.
|
|
| 26. |
- Rosen, Lars, 1962, et al.
(författare)
-
Riskvärdering med SCORE-metoden för Järpens industriområde i Åre kommun - Fallstudierapport
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- (Detta är ett utdrag ur sammanfattningen i pdf:en)Denna studie har gjorts inom ramen för forskningsprojektet SAFIRE ((SustainabilityAssessment For Improved Remediation Efficiency). SAFIRE-projektets övergripandesyfte är att utvärdera hur hållbarhetsbedömningar kan förbättra effektiviteten iefterbehandlingar (EBH) av förorenade områden i Sverige.Som metod för att utföra hållbarhetsbedömningar av EBH-åtgärder används SCORE(Sustainable Choice Of REmediation), vilken utvecklats vid Chalmers tekniskahögskola. SCORE är en metod för s.k. multi-kriterieanalys (MKA) där EBH-åtgärderutvärderas med avseende på en uppsättning miljömässiga, sociala och ekonomiskahållbarhetskriterier. SCORE är avsett att tillämpas i den s.k. riskvärderingen i EBHprojekt,där olika åtgärdsalternativ utvärderas för att avgöra vilken åtgärd som ärlämpligast att utföra för att uppnå projektets mål.I SAFIRE-projektet genomförs ett antal fallstudier och Järpens industriområde utgören av dessa. Syftet med fallstudierna är dels att genomföra hållbarhetsbedömningarmed SCORE i pågående verkliga projekt i avsikt att få ett relevant underlag förforskningsprojektet, dels att ge EBH-projekten ett fördjupat underlag förriskvärderingen av åtgärdsalternativ.Järpens industriområde är påverkat av industriverksamheter sedan 1880-talet. Dagensföroreningskällor inom området är fyllnadsmassor av bland annat kisaska, somföreligger både ytligt och på större djup. Förhöjda föroreningshalter över riktvärdenhar uppmätts i jord, grundvatten, ytvatten och sediment. Metaller som förekommer ijord med förhöjda halter är: arsenik, kadmium, koppar, bly och zink. Spridningsvägarsom identifierats är via grundvatten, ytavrinning, erosion/ras/skred, samt damning.Skyddsobjekt är ytvatten (Järpströmmen och sjön Liten), sediment- ochytvattenlevande organismer, samt människor (arbetande och tillfälliga besökande).Markmiljön har bedömts ha ett begränsat skyddsvärde, alternativt helt saknaskyddsvärde, p.g.a. mycket begränsade förutsättningar i marken för marklevandeorganismer i den framtida användningen av området som industrimark.Huvudman för efterbehandlingsåtgärderna i Järpens industriområde är SverigesGeologiska Undersökning (SGU). I projektledningen ingår representanter för SGUoch Åre kommun.
|
|
| 27. |
- Sundberg, Frida, et al.
(författare)
-
A decade of improved glycemic control in young children with type 1 diabetes: A population-based cohort study
- 2021
-
Ingår i: Pediatric Diabetes. - : Hindawi Limited. - 1399-543X .- 1399-5448. ; 22:5, s. 742-748
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Early-onset type 1 diabetes (T1D) is associated with high risk of early cardiovascular complications and premature death. The strongest modifiable risk factor is HbA1c. Other modifiable factors, such as overweight, also increase the risk of complications. During the last decade, the introduction of continuous glucose monitoring (CGM) has offered new options in the treatment of T1D. Objective: To compare treatment outcomes in children younger than 7 years with T1D in Sweden in two separate cohorts: one in 2008 and one in 2018. Methods: All children in the national pediatric diabetes registry (SWEDIABKIDS) younger than 7 years with T1D were included. Data from 2008 and 2018 were analyzed. Results: Data were available on 666 children (45% girls) in 2008 and 779 children (45% girls) in 2018. Mean age was 5.6 (1.4) versus 5.5 (1.4) years and mean diabetes duration 2.3 (1.4) versus 2.2 (1.4) years. The use of CGM increased from 0% to 98% and the use of an insulin pump from 40% in 2008 to 82% (p < 0.01)in 2018.Mean HbA1c was 58 mmol/mol (7.4%) in 2008 and 50 mmol/mol (6.7%) in 2018 (p < 0.01). The frequency of overweight and obesity was the same in 2008 and 2018(26% vs. 29%). Conclusion: During this decade, usage of CGM and insulin pump increased and HbA1c decreased. However, HbA1c remained higher than the physiological level and thus continued to represent a cardiovascular risk, especially in combination with overweight or obesity. The frequency of overweight and obesity remained unchanged. © 2021 The Authors. Pediatric Diabetes published by John Wiley & Sons Ltd.
|
|
| 28. |
- Söderqvist, Tore, et al.
(författare)
-
Metrics for environmental compensation: A comparative analysis of Swedish municipalities
- 2021
-
Ingår i: Journal of Environmental Management. - : Elsevier. - 0301-4797 .- 1095-8630. ; 299, s. 113622-113622
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Environmental compensation (EC) aims at addressing environmental losses due to development projects and involves a need to compare development losses with compensation gains using relevant metrics. A conceptual procedure for computing no net loss is formulated and used as a point of departure for a comparative analysis of metrics used by five Swedish municipalities as a part of their EC implementation in the spatial planning context of detailed development plans. While Swedish law does not require EC in this context, these municipalities have still decided to introduce EC requirements for development projects that occur on municipality-owned land and to promote voluntary EC among private actors in development projects on private land.There is substantial variation across the municipalities studied with respect to both metrics and attributes subject to measurement, but there are also similarities: The attributes considered when assessing the need for EC in conjunction with development are not only about nature per se, but also about recreational opportunities and other types ecosystem services; semi-quantitative metrics such as scores are common while quantitative or monetary metrics are rare; and metrics are rarely applied to assess compensatory gains, focusing instead on losses from development. Streamlining across municipalities might be warranted for increasing predictability and transparency for developers and citizens, but it also introduces considerable challenges such as a need for developing consistent guidelines for semi-quantitative metrics, and to handle substitutability issues if metrics are not only applied on individual attributes but also on groups of attributes.The broad scope of attributes used by the municipalities is in line with an international tendency to broaden EC to include not only biodiversity aspects but also ecosystem services. Moreover, the EC systems applied by the municipalities are of particular importance for highlighting the crucial role of environmental management for maintaining and enhancing biodiversity and ecosystem services not only in areas having formal protection status but also in the everyday landscape. The municipalities’ experience and strengths and weaknesses associated with their EC systems are therefore relevant also in an international perspective.
|
|
| 29. |
- Thomas, Jean-Baptiste, et al.
(författare)
-
Marine biomass for a circular blue‐green bioeconomy?: A life cycle perspective on closing nitrogen and phosphorus land‐marine loops
- 2021
-
Ingår i: Journal of Industrial Ecology. - : Wiley. - 1088-1980 .- 1530-9290.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A blue-green bioeconomy revolution is underway in Europe, with particular attention being paid to the development of new or underutilized marine biomass resources. The wild harvest and mariculture of low-trophic non-fed species of marine biomass may be contributing to circular economies, the mitigation of environmental problems such as eutrophication and climate change through the uptake of nutrients and carbon, while also recovering finite phosphorus from marine coastal environments, thus contributing to food security. The present study provides a cradle-to-gate life cycle perspective on seven established or innovative/emerging marine biomass utilization cases in Sweden: mariculture of sugar kelp, blue mussels, and ascidians and the harvest of invasive Pacific oysters along the Skagerrak coast, the mariculture of blue mussels in the Baltic sea, the harvest of common reed in the Stockholm archipelago, and the harvest of beach-cast seaweed in Gotland. Results showed that the mariculture cases were found to con tribute to eutrophication and climate impact mitigation (at gate).All cases were found to contribute to closing the loop on phosphorus by enabling recovery from marine or coastal environments, bridging marine–land flows, all while performing well from an environmental perspective with a relatively low cumulative energy demand and low carbon and nutrient footprints. This highlights the potential of low-trophic biomass to contribute to phosphorus security in the future, and demonstrates the value of industrial ecology tools such as LCA in support of this imminent Decade of Ocean Science for Sustainable Development
|
|
| 30. |
- Volchko, Yevheniya, 1979, et al.
(författare)
-
Riskvärdering med SCORE-metoden för BT Kemi Södra området i Svalövs kommun - Fallstudierapport
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- (Detta är ett utdrag ur sammanfattningen)Denna studie har gjorts inom ramen för forskningsprojektet SAFIRE (SustainabilityAssessment For Improved Remediation Efficiency). SAFIRE-projektets övergripandesyfte är att utvärdera hur hållbarhetsbedömningar kan förbättra effektiviteten iefterbehandlingar (EBH) av förorenade områden i Sverige.Som metod för att utföra hållbarhetsbedömningar av EBH-åtgärder används SCORE(Sustainable Choice Of REmediation), vilken utvecklats vid Chalmers tekniskahögskola. SCORE är en metod för s.k. multi-kriterieanalys (MKA) där EBH-åtgärderutvärderas med avseende på en uppsättning miljömässiga, sociala och ekonomiskahållbarhetskriterier. SCORE är avsett att tillämpas i den s.k. riskvärderingen i EBHprojekt,där olika åtgärdsalternativ utvärderas för att avgöra vilken åtgärd som ärlämpligast att utföra för att uppnå projektets mål.I SAFIRE-projektet genomförs ett antal fallstudier och BT Kemi Södra området utgören av dessa. Syftet med fallstudierna är dels att genomföra hållbarhetsbedömningarmed SCORE i pågående verkliga projekt i avsikt att få ett relevant underlag förforskningsprojektet, dels att ge EBH-projekten ett fördjupat underlag förriskvärderingen av åtgärdsalternativ.Det södra BT Kemi-området har nyttjats för industriverksamhet under lång tid. Denbefintliga betsaftfabriken förvärvades 1964 av Bönnelyche & Thuröe AB, med syfteatt förlägga produktion och lagerhållning av växtbekämpningsmedel vidanläggningen. Den nya verksamheten BT Kemi medförde omfattandeföroreningspåverkan på mark, grundvatten och ytvatten i området. I slutet av 1970-talet, efter att bolaget gick i konkurs, övertog staten ansvaret för området och utfördesaneringsinsatser. Efter saneringen övertogs marken av Svalövs kommun ochnyttjades av nya verksamheter innan det visade sig att ytterligare sanering behövs.Undersökningar som utfördes efter 2002 visar att såväl kvarlämnad betong somjordlagren under betsvämmorna och i övriga delområden är påverkade avföroreningar, främst fenoxisyror, klorkresoler och klorfenoler. Området medbetsvämmorna utgör ett källområde med en stor andel av den totala mängdenföroreningar i området. Riskbedömning visar att föroreningshalter utgör en potentiellfara för markmiljön men ringa risker för människors hälsa. Spridning av föroreningargenom grundvattenmagasinet till Braån utgör en betydelsefull del av riskbilden förområdet. Ungefär hälften av läckaget från det södra området till Braån kommer frånde översta 3 m av jordlagren vid betsvämmorna. I dagsläget pumpas förorenatgrundvatten till reningsverket i Landskrona för att minska belastningen på Braån.Idag är Svalövs kommun huvudman för efterbehandlingsåtgärderna i BT Kemi Södraområdet och åtgärderna bekostas med statliga medel.
|
|
