| 1. |
- Anna-Lena, Lindström Olsson, et al.
(författare)
-
Intrångsskydd till järnvägen
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 285-286
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Antalet personpåkörningar på järnvägen är fortfarande hög med cirka 90 per år, där ungefär 85% av de omkomna beror på suicid (självmord). Av de olyckor som sker på spåren idag utgör självmord cirka 80 procent. Varje dödsfall eller olycka skapar förseningar och kostnader förutom det mänskliga lidandet. Trafikverket ska fram till 2030 nå regeringens etappmål om att antalet omkomna i bantrafiken ska halveras till 2030, även kallat halveringsmålet. Som del i suicidpreventionsarbetet har Trafikverket sedan 2015 monterat stålnätspanel längs befintlig järnväg på särskilt suicid- och olyckstäta platser, men önskad effekt har ej uppnåtts. Studien har genomförts av AFRY med stöd av Trafikverket för att se om det är möjligt att anpassa dagens viltstängsel till att även försvåra för människor att ta sig in spårområdet samtidigt som djur inte ska riskera att skada sig.För att undersöka hur stängslet bör utformas genomfördes klättringstester av totalt fem olika prototyper, där prototyp 1 var den första prototypen och prototyp 5 den slutgiltiga prototypen. Framtagandet av prototyperna var en iterativ process där varje prototyp modifierades utefter testresultaten från föregående prototyp. Utifrån resultatet från de genomförda klättringstesterna gjordes en bedömning av hur stor andel av en normalfördelad befolkning som respektive prototyp förhindrar. För de samhällsekonomiska beräkningarna baserades samtliga kalkylförutsättningar på ASEK 7.0. För att exemplifiera samhällsnyttan valdes sträckan Norrköping-Linköping som utgångspunkt för kalkylen. Sträckan har både högt antal förseningsminuter på grund av obehörigt spårbeträdanden och personpåkörningar samt ligger på ett viktigt stråk i järnvägsnätet vilket innebär att en händelse lätt påverkar andra delar av järnvägssystemet. Kalkylen har gjorts utifrån ett antagande kring sparade liv, allvarligt skadade och förseningsminutrar som orsakas av obehörigt spårbeträdande.Den första prototypen bedömdes förhindra cirka 75% av en normalfördelad befolkning. Den slutgiltiga prototypen bedöms stoppa cirka 80 % av de som vill klättra över och vara ett viktigt verktyg i arbetet med att nå regeringens etappmål om att halvera antalet omkomna i bantrafiken till 2030.
|
|
| 2. |
- Björklund, Gunilla, 1973-, et al.
(författare)
-
Säkerhet och trygghet på pendeltågsstationer
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 110-111-
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Obehöriga spårbeträdanden kan leda till allvarliga personskador och är dessutom mycket punktlighetsstörande för järnvägssystemet. En del stationer har omfattande problem med obehöriga i spår. Att rikta åtgärder mot stationsområden är därför viktigt för att minska antalet skadade och omkomna i järnvägssystemet och för att öka punktligheten. Inom det branschövergripande arbetet Tillsammans för Tåg i Tid pekade man ut pendeltågsstationerna Årstaberg, Upplands Väsby och Järna som belastade platser.Syften med den här studien var att:studera säkerheten på de tre stationerna ovan samt att studera resenärers och personals förslag på vad som kan förbättras på dessa stationer. Vi studerade även tryggheten på stationerna.Utvärdera de fysiska åtgärder som Trafikverket genomför på de tre stationerna under projektets tidsram. Även Södra station studerades.I denna presentation kommer endast resultat från det första syftet presenteras. I projektet har följande aktiviteter genomförts:Platsbesök på stationerna, inklusive samtal med personal på plats, för att dokumentera utformning av och brister på stationerna.Analys av data över antal obehöriga spårbeträdanden och påkörningar vid dessa stationer samt förseningar som en följd av dessa händelser.Analys av händelser som inkommit till Trygghetscentralen gällande de tre stationerna.Resenärsenkät kring upplevd trygghet, säkerhet samt information på de tre pendeltågsstationerna.Rekrytering skedde genom anslag på berörda stationer, annons på Facebook samt på Instagram.Personalenkät (med liknande innehåll som i resenärsenkäten) riktad till lokalvårdare, ordningsvakter och stationsvärdar (spärrvakter).Intervjuer med pendeltågsförare, stationschefer och entreprenörer.Omkring 90% av de deltagande resenärerna svarade att de visste att det är olagligt att befinna sig i spårområdet redan innan de deltog i studien. I Årstaberg upplevde resenärerna att stationen var mindre säker (med tanke på risken att ramla ner på spåret) än vad man gjorde i Järna. I övrigt var ingen skillnad i upplevd säkerhet mellan stationerna. När det gäller hur trygga stationerna upplevdes av resenärerna (med avseende på risken för rån och överfall) var det ingen skillnad mellan stationerna på dagtid. På kvällar/nätter upplevdes dock Upplands Väsby som mer otrygg än Årstaberg.
|
|
| 3. |
- Björklund, Gunilla, 1973-, et al.
(författare)
-
Utvärdering av åtgärder för säkerhet och trygghet på pendeltågsstationer
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Obehöriga spårbeträdanden är olagliga, vållar stora förseningar på järnvägen och innebär ett allvarligt arbetsmiljöproblem för tågförarna. En del obehöriga spårbeträdanden leder dessutom till personpåkörningar, vilket står för den största andelen dödsfall inom järnvägen. Vissa stationer har omfattande problem med obehöriga spårbeträdanden och personpåkörningar och därför är riktade åtgärder mot stationsområden viktiga.Syftet med projektet var att:• studera tryggheten och säkerheten på de tre pendeltågsstationerna Järna, Upplands Väsby och Årstaberg innan någon åtgärd genomförts och studera resenärers och personals förslag på vad som kan förbättras,• utvärdera de fysiska åtgärder som Trafikverket genomförde på dessa stationer, under förutsättning att åtgärderna implementerades under projektets tidsram (endast Järna station uppfyllde detta kriterium),• utvärdera de implementerade åtgärderna på Stockholms södra station.I projektet genomfördes strukturerade observationer, enkätstudier med resenärer och personal, intervjuer med personal, analys av händelser som inkommit till SL:s trygghetscentral, databasanalys över antal obehöriga spårbeträdanden och personpåkörningar samt videoanalys över antal obehöriga i spår.Resultaten visar att det skett en signifikant minskning av antal obehöriga spårbeträdanden/personpåkörningar på Järna station efter att de fysiska åtgärderna med staket, nya hajtänder, varningsskyltar och klistermärken implementerades. Vid Upplands Väsby och Årstaberg skedde ingen minskning av antal händelser under samma tidsperiod, vilket tyder på att minskningen i Järna beror på något annat än en allmän trend.Vi fann även en stor och signifikant minskning av antal obehöriga spårbeträdanden på Stockholms södra station, samt en signifikant minskning av antalet personpåkörningar på stationen och förseningar på grund av obehöriga i spår, personpåkörningar och suicidhändelser. Detta indikerar att åtgärden med längsgående staket i plattformsände (inklusive pyramidmattor, hajtänder och skyltar) har haft en effekt.De implementerade åtgärderna på Järna station och Stockholms södra station har varit enkla och relativt billiga samtidigt som resultaten tyder på att de haft effekt. Denna typ av åtgärder, som dessutom kan användas i kombination med varandra, är en viktig strategi för att skyndsamt minska antalet obehöriga spårbeträdanden och personpåkörningar.
|
|
| 4. |
- Fredin-Knutzén, Johan, et al.
(författare)
-
Suicidprevention på järnväg : Två pilotstudier av skalbara åtgärder
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 284-284
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige inträffar årligen cirka 75 suicid på den svenska järnvägen. Olika åtgärder kan användas för att förebygga dessa händelser. Två nya och skalbara interventioner byggda av Trafikverket på två stationer i Stockholmsområdet har utvärderats. ”Spärrstaket” som separerar enkel tillgång till snabbtåg som passerar stationer, samt ”längsgående staket i plattformsände” som används för att minska motivationen till spårbeträdande från plattformsändar.Två naturliga experiment har utvärderats gällande de suicid- och personpåkörningspreventiva effekterna av åtgärderna som har byggts. Studieperioden har varit åren 2002-2021/2022 för variabeln personpåkörningar. I studien av ”längsgående staket i plattformsände” har även antal obehöriga spårbeträdanden samt förseningar utvärderats.Innan ”spärrstaketet” byggdes visade interventions- och kontrollstationerna liknande trender i antalet självmord. Efter installationen av spärrstaketet minskade antalet självmord med 62,5% vid interventionsstationen. Jämfört med kontrollgruppen syntes en signifikant minskning av antalet självmord (OR = 0,14, 95%CI 0,013-0,95). Efter installation av ”längsgående staket i plattformsände” har inga personpåkörningar inträffat (IRR = 0.32, 95%CI 0-1.82; ensidigt exakt p =0.1216). Det har varit en ~90 % minskning av antal obehöriga spårbeträdanden (IRR = 0.10, 95%CI 0.04-0.23; ensidigt exact p <0.0001) och en signifikant minskning av antalet förseningar på grund av obehöriga spårbeträdanden och personpåkörningar (Mann Whitney U=0, ensidigt exakt p=0.0455). "Spärrstaketen" visade en signifikant effekt i minskat antal suicid som sker vid plattformar på järnvägen. "Längsgående staket i plattformsände" visar en tendens till att minska antal personpåkörningar, men har en signifikant effekt i minskat antal obehöriga spårbeträdanden och förseningar. Detta är pilotstudier från två enskilda platser varför det finns ett stort mått av osäkerhet i hur stora effekterna är. Åtgärderna är skalbara och kan vara metoder för att nå uppställda målsättningar i att minska antal suicid och omkomna på järnvägen.
|
|
| 5. |
- Fredin-Knutzén, Johan, et al.
(författare)
-
Train drivers' work-related stress and job satisfaction
- 2023
-
Ingår i: Journal of Occupational and Environmental Medicine. - : Lippincott Williams & Wilkins. - 1076-2752 .- 1536-5948. ; 65:9, s. 775-782
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives: This study investigated which work-related stressors are rated highest by train drivers and which are strongest correlated with consideration to change profession.Methods: In a questionnaire, a total of 251 Swedish train drivers rated 17 work-related stressors, to which extent they had considered quitting their profession, and if they had experienced a PUT (person under train) accident.Results: PUTs (when experienced) and irregular work hours are the main stressors, but the strongest predictors of consideration to change profession are those that are encountered often, and last over time (eg, irregular work hours, r = 0.61, and major organizational changes, r = 0.51).Conclusions: For effective reduction of stress and improved job satisfaction, focus should be on aspects that affect everyday life for drivers, such as better working shifts, less delays, and improved social climate.
|
|
| 6. |
- Fredin-Knutzén, Johan, et al.
(författare)
-
Train drivers' work-related stress and job satisfaction
- 2023
-
Ingår i: Journal of Occupational and Environmental Medicine. - : Wolters Kluwer. - 1076-2752 .- 1536-5948. ; 65:9, s. 775-782
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives This study investigated which work-related stressors are rated highest by train drivers, and which are strongest correlated with consideration to change profession.Methods In a questionnaire, a total of N = 251 Swedish train drivers rated 17 work-related stressors, to which extent they had considered quitting their profession, and if they had experienced a PUT (person under train) accident.Results PUTs (when experienced) and irregular work-hours are the main stressors, but the strongest predictors of consideration to change profession are those that are encountered often, and last over time (e.g., irregular work-hours, r = .61; and major organizational changes, r = .51).Conclusions For effective reduction of stress and improved job satisfaction, focus should be on aspects that affect everyday life for drivers, such as better working shifts, less delays, and improved social climate.
|
|
| 7. |
- Fredin-Knutzén, Johan, et al.
(författare)
-
Vad påverkar lokförares trivsel på jobbet och varför överväger somliga att sluta med yrket
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 116-116
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I en tid då lokförarbristen i Sverige är stor avsåg den här studien undersöka hur lokförare värderade olika arbetsrelaterade stressorer och vilka som korrelerade starkast med förarnas övervägande att sluta med yrket. Historiskt har man inom forskningen ofta fokuserat på stressorn personpåkörning när man undersökt lokförares arbetssituation medan den här studien syftade till att vidga perspektivet genom att innefatta även andra aspekter av yrket. 251 svenska lokförare från norr till söder besvarade en enkät där de värderade 17 olika arbetsrelaterade stressorer på en skala från 0-100, i vilken grad de övervägt att sluta som lokförare samt om de upplevt en personpåkörning. Resultatet visade att den högst rankade arbetsrelaterade stressoren var personpåkörning. De starkaste prediktorerna för om man övervägde att sluta med yrket var dock de som hände med tätare intervall och pågick över längre tid. Dessa var oregelbundna arbetstider (r = .61), stora organisationsförändringar på arbetsplatsen (r = .51), konflikter med arbetsgivare (r = .48), förseningar (r = .46) och dåligt socialt klimat på arbetsplatsen (r = .46) som alla hade signifikant starkare korrelation med huruvida man övervägde att sluta med yrket än personpåkörningar.För att öka trivseln på arbetsplatsen och minska stressen hos lokförarna bör arbetsgivarna fokusera på aspekter som påverkar yrkesvardagen, såsom arbetstiderna, ett förbättrat socialt klimat och minskade förseningar. Resultatet kan även vara värt att beakta för aktörer som är inblandade i andra delar av utbildningsprocessen, exempelvis i samband med urvalstesterna eller grundutbildningen till lokförare.
|
|
