| 1. |
|
|
| 2. |
- Björling, Nils, 1979, et al.
(författare)
-
Relationer mellan stad och land i det regionala stadslandskapet
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Swedish regional development is characterised by increasing differences between income, education, health, work opportunities and welfare service. Furthermore, contemporary linear flows of resources between urban and rural areas contributes to increasing exploitation of natural resources and increasing environmental effects. In parallel, planning is to a large extent dominated by a model of thought with linear flows from rural to urban areas and where the big cities are regarded as driving forces for regional development. There are crucial knowledge gaps both within research and within planning practice regarding how to understand and handle the relationship between urban and rural on a regional scale. This knowledge gap increases because urban and rural issues are handled by different political areas, professions and academic disciplines. Against this background, the aim of this report is to highlight relevant research and perspectives concerning the relationship between urban and rural and between local and regional planning, and to highlight knowledge gaps within these areas. Focus for the investigation is research and official reports relevant for the Swedish planning context. The studied publications are within different fields, focused on urban planning and design research, rural research and research within human and economic geography. The intention is to highlight these research areas broadly from different research perspectives. Based on the studied research this report highlights a need to increase the interplay between urban and rural areas and a need to create more balanced cycles between urban and rural areas and between society and nature. Research and the studied official reports highlights a need to create arenas where common local- regional strategies can be formulated. There is also a need to challenge stereotypes that can delimit? possibilities to increase cooperation between networks and landscapes. To meet contemporary challenges regarding exploration of natural resources, decreasing of biological diversity and increasing spatial inequality there is a need to develop planning tools that can balance common and private interests, can make visible the possibilities of different landscapes and can make visible and handle conflicts of goals. Furthermore, there is a need to increase focus on if and how contemporary planning creates and increases spatial inequality, as well there is a need to develop planning tools that can more consciously handle the spatial aspects of power and justice.
|
|
| 3. |
- Dyrssen, Catharina, 1949, et al.
(författare)
-
Trafikala stadslandskap: Analyser och undersökande arkitektur av aktuella stadsutvecklingsprojekt
- 2007
-
Ingår i: Landskab og landskabsarkitektur, Nordisk Arkitekturforskning, Århus, 19 – 21 april 2007.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- När motorledernas vägorienterade bebyggelser inte längre befinner sig i externa lägen utan successivt inlemmas i stadsregionerna, förändras deras roll och därmed kraven på hur de formas och knyts till staden i övrigt. Projektet Trafikala stadslandskap undersöker mobilitet, bebyggelsemönster och stadsfunktioner i vägorienterade miljöer i syfte att klargöra villkor och möjligheter för förändringar på stadsplanenivå förenliga med hållbar stadsutveckling. Medelstora städer är särskilt intressanta här eftersom de ofta utgör viktiga noder i regional och interregional mobilitet och samverkan. De har också vanligtvis en gammal stadskärna med närliggande bostadsområden och med direkt anknytning till flera olika transportsystem som skall koordineras med de nya vägmiljöerna.Konferensinlägget presenterar projektets upplägg och inledande undersökningar. Med stöd av internationell teoribildning inom stadsbyggnad, mobilitet och hållbar utveckling och i dialog med eget arkitekt- och utvecklingsarbete analyseras ett antal trafikala stadslandskap i mellanstora svenska städer. Fyra aspekter prövas: 1) Områdenas kopplingar till stadens trafiksystem som helhet; 2) deras relation till stadskärnan och större noder; 3) bebyggelsens rumsliga konfigurationer, markutnyttjande kring vägar/motorleder och kontakt med omgivande bebyggelser; 4) de anslutande trafikledernas kvaliteter och utvecklingsmöjligheter som stadsrum. Målet är att leverera ett antal analyser, jämförande exempel och illustrativa, tentativa typlösningar som kan tjäna som underlag för idédiskussioner inför planering på lokal och regional nivå.I Sverige sker idag en ökad samverkan mellan olika parter i planerings- och genomförandeskedet, t ex mellan Vägverket, Banverket och Boverket eller mellan olika kommuner. Däremot finns alltför lite forskning kring sammanhållna, gestaltningsrelaterade utvecklingsfrågor och analyser av referensexempel när det gäller stadslandskapens vägmiljöer. Här förväntar vi oss att forskningsprojektet kan bidra med såväl teoriutveckling som väsentlig, praktiskt tillämpbar kunskap.Samverkan sker i projektet mellan Chalmers Arkitektur, KTH Samhällsbyggnad och miljö, Helsingborgs stad och Skaraborgsstad (samverkan mellan flera orter). Linköping, Jönköping och efter hand fler städer avses också att anslutas till projektet som dialogpartners.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Fredriksson, Julia, 1978
(författare)
-
Constructions of urban hierarchies: Spatial power relations of the post-industrial city
- 2014
-
Ingår i: World in Denmark- Nordic Encounters. 12-13 june 2014, Copenhagen, Denmark.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Given the increased interest in city centres, both in Swedish and European planning practice and discussions on cities, this project provides a critical elucidation of Swedish town centre development, seen in a European context. Focusing on the relationship between urban space and power, the project deepens central themes from my doctoral thesis Constructions of a City Centre: Spatial power relations of the post-industrial city (Swedish title: Konstruktioner av en stadskärna. Den postindustriella stadens rumsliga makthierarkier), especially examining mechanisms of spatial inclusions and exclusions. The aim is to analyse what discursive constructions of the city centre means in respect to how spatial power relations are created and consolidated in contemporary Swedish town centre development.The theoretical and methodological framework is based on a discourse theory approach which is combined with a relational perspective on space. This perspective emphasises how discursive constructions of the city influence urban space and the relationship between urban space and power, as well as the production of urban space as a political process where the meaning of space is constantly constructed and reconstructed through concrete action. The study demonstrates that the form of town centre development studied can be regarded as a planning strategy which brings about spatial inequality by creating and consolidating differences and hierarchies between centres and peripheries. This occurs when the city centre is constructed as a bearer of future opportunities in the post-industrial era and as a generic place which can represent universal ideals, while the periphery is constructed as an exception which is located at a societal and spatial "outside". At the same time, the planning is characterized by a post-political tendency, where power dimension in the shaping of the urban space is rendered invisible by neutralising political choices.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Fredriksson, Julia, 1978
(författare)
-
Konstruktioner av en stadskärna: Den postindustriella stadens rumsliga maktrelationer
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis highlights the standpoints of Swedish planning practice towards city centres and emphasises a critical power perspective in respect of the town centre development. The aim is to analyse critically how city centres are discursively constructed in contemporary Swedish urban planning and design and to enhance the understanding of what this means in respect of how spatial power relations in cities are created and consolidated. Given the increase in interest in urban cores and town centres, in both Swedish and European planning practice and discussions on cities, the intention, therefore, is to provide planning practice and research with a critical elucidation of contemporary Swedish town centre development and to supplement current research into town centre development, which is dominated by research based on economic perspectives and studies of best practice. A further intention is to present examples of how the production of urban spaces can be studied on the basis of power perspectives in the field of urban planning and design.The theoretical and methodological framework of this thesis is based on a discourse theory approach which is combined with a relational perspective on space. This perspective emphasises the relationship between urban space and power and the production of urban space as a political process where the meaning of space is historically and contextually dependent and constantly constructed and reconstructed through concrete action. Discourse theory also offers a number of concepts and logics that have been used in the analysis of the empirical material.The thesis is based on an empirical study of the transformation of Jönköping city centre, of which the analysis has involved qualitative processing of texts, images and maps relating to the transformation of Jönköping’s central areas as a municipal planning project. The analysis can be likened to a deconstructive reading, the discourse being made visible by breaking up the chain of arguments and inserting them into new contexts. To enhance the understanding of what this means to how spatial power relations in cities are created and consolidated, the empirical analysis is then discussed on the basis of alternative logics which highlight the systems of meaning that do not fit into the given discourse and which emphasise how power operates in the production of space in the planning and design of city centres.The thesis demonstrates that the form of town centre development studied here can be regarded as a planning strategy which brings about spatial inequality by creating and consolidating differences and hierarchies between centres and peripheries. This occurs when the city centre is constructed as a bearer of future opportunities of the city in the post-industrial era and as a generic place which can represent universal ideals, while the periphery is constructed as an exception which is located at a societal and spatial “outside”. At the same time, the power dimension in the shaping of the urban space is rendered invisible by neutralising political choices so that selected planning strategies appear to be obvious and impossible to question. In contrast to this post-political tendency, the thesis emphasises the need to view the political in the shaping of urban space, where the construction of such space not only reflects social norms and power relations, but also plays an active part in the shaping of society.
|
|
| 9. |
- Fredriksson, Julia, 1978
(författare)
-
Konstruktioner av stadens kärna - En undersökning av en stadsomvandlingsprocess i Jönköping
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Relationen mellan centrum och periferi i den nutida staden är omdiskuterad, såväl inom planeringen som inom urbanteorin. Å ena sidan har det ifrågasatts om det överhuvudtaget är meningsfullt att gör någon uppdelning mellan centrum och periferi, då den nutida staden snarare karaktäriseras av en mängd olika noder och attraktionspunkter. Å andra sidan finns en vilja att återupprätta den traditionella staden, med en tydlig skillnad mellan centrum och periferi, och ett ökat intresse har riktats mot de historiska stadskärnorna. Stadsbyggandet ska inte förstås som en neutral process, utan är del av en process som upprättar och upprätthåller rumsliga värde– och makthierarkier. Ur dessa aspekter är relationen mellan centrum och periferi särskilt intressant och flera kritiker har pekat på stigmatiseringen och exkluderingen av periferin och framförallt förorten. Centrum och stadskärnans roll i konstruktionen av värde – och makthierarkier i staden är däremot inte undersökt i samma utsträckning. Mot denna bakgrund intresserar jag mig i denna studie för vilken roll centrum, eller stadens kärna, spelar i den nutida planeringspraktiken. Syftet med studien är att undersöka och kritiskt analysera hur stadens kärna konstrueras diskursivt, inom en specifik stadsomvandlingsprocess. Därigenom är avsikten att undersöka de mekanismer som producerar stadens rum, hur och på vilka villkor hierarkier mellan centrum och periferi upprättas och tydliggöra hur maktrelationer och hierarkier i staden konstrueras. Utgångspunkten för undersökningen utgörs av en stadsomvandlingsprocess i Jönköping, där stadens centrala delar genomgår en omfattande omvandling. Underökningen är gjord utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv, där diskursteorin dels innebär vissa grundläggande antaganden om den sociala verkligheten och om synen på kunskapsproduktion, dels är en metodologisk ansats och en specifik ingång till fallet. Dessutom erbjuder diskursteorin ett antal sammanhängande begrepp och logiker för analys av det empiriska materialet. Studien pekar på att skillnaden mellan centrum och periferi fortfarande spelar en avgörande roll inom planeringen. Stadens kärna ges en särskild betydelse och ses som en angelägenhet för hela regionen. Samtidigt konstrueras relationen mellan centrum och periferi som en hierarkisk struktur mellan kärna och omland. Det är dock inte frågan om en återupprepning eller tillbakagång till historien. Istället konstrueras skillnaden mellan centrum och periferi utifrån nutida förhållanden, där stadens kärna upprättas och återupprättas som stadens starka centrum. Detta sker dels genom att kärnan görs till bärare av generella värden, bland annat som bärare av stadens och regionens attraktivitet och konkurrenskraft, dels genom att hela omvandlingsområdet genom omvandlingsprocessen ska tranformeras från dess nuvarande situation, delvis bestående av en trafik- och industridominerad stadsstruktur, till en blandad stadsbebyggelse med innerstadskaraktär. Dessutom ska stadens kärna, genom omvandlingsprocessen, utvidgas till en ny, större regionkärna, som konstrueras som en sammanhängande enhet i staden, med ett gemensamt inre och med gränser mot omgivningen. Om stadsbyggandet förstås som en process som upprättar och upprätthåller rumsliga värde– och makthierarkier i staden kan det fokus som riktas mot stadens kärna inte ses som en neutral process. Istället är det en process som befäster hierarkier genom att rikta fokus mot ett maktcentrum med innerstaden som norm. Detta sker genom en koncentrering av värde och resurser, samtidigt som möjligheten att stärka andra rumsliga relationer och strukturella samband i staden utesluts.
|
|
| 10. |
- Fredriksson, Julia, 1978
(författare)
-
Konstruktioner av stadens kärna - exemplet Jönköping
- 2010
-
Ingår i: Plan tidskrift för samhällsplanering. - 0032-0560. ; 4, s. 8-15
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artikeln bygger på en undersökning av de centrala delarna av Jönköping inom pågående avhandlingsarbete. I artikeln konstateras att stadsbyggandet upprättar och befäster rumsliga värde- och makthierarkier i staden genom att rikta fokus mot ett maktcentrum med innerstaden som norm. Istället efterfrågas ett stadsbyggande som utgår från staden som komplex struktur där hela staden ses som drivande för utvecklingen. Synen på stadsbyggandet som ett medel för att stärka stadens konkurrenskraft behöver utmanas genom att fler och konkurrerande mål inkluderas i planeringsprocessen.
|
|
| 11. |
- Fredriksson, Julia, 1978, et al.
(författare)
-
Kunskapsagenda för hållbar stadsutveckling
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2015 har Stockholm, Göteborg och Malmö samlats kring att ta fram en gemensam beskrivning av utmaningar och kunskapsbehov inom stadsutveckling. Syftet är att stödja och stärka städernas dialog med nationella och regionala forskningsaktörer, såväl myndigheter och forskningsfinansiärer som universitet, högskolor och institut. De behöver med samlad kraft kunna möta den nationella nivån avseende storstädernas behov och utmaningar inom stadsutveckling. Kunskapsagendan ligger tillgrund för forskningspolitiska inspel och främja gemensamma satsningar och prioriteringar mellan städerna. Arbetet är ett bidrag till att etablera ett svenskt styrkeområde inom urbanforskning och stadsutveckling.För att ta fram bakgrundsmaterial till en kunskapsagenda för hållbar stadsutveckling har en studie genomförts av vilka samhällsförändringar som de tre svenska storstadskommunerna ser i förhållande till hållbar stadsutveckling och vilka strategier de arbetar med för att möta dessa utmaningar. Underlaget har tagits fram genom studier av kommunala strategi- ochpolicydokument och bearbetats i workshopar i de tre städerna. Arbetet med agendan har samlat högre tjänstemän i samtliga tre städer och forskare som är engagerade i samverkan med dessa kommuner.Den inledande delen av agendan beskriver stadens roll som kunskapsaktör och lyfter ett antal erfarenheter och rekommendationer för forskning i samverkan.Därefter presenteras fyra samhällsförändringar. För att kunna möta dem, efterfrågar städerna kunskap och nyttiggörande av befintlig forskning som tydliggör relevansen för det svenska och kommunala sammanhanget. Dessa samhällsförändringar är 1) urbanisering, migration ochsegregation, 2) ekonomins omvandling, 3) social polarisering och sammanhållning samt 4)klimatförändringar.Sista delen belyser städernas strategiska arbete för hållbar stadsutveckling utifrån ett utvidgat kommunalt utvecklingsuppdrag. Det är till detta strategiska arbete som städerna i första hand själva vill fördela resurser för forskning och utveckling. Det strategiska arbetet beskrivs under följande rubriker 1) resurseffektivt och robust stadsbyggnad, med fokus på att bygga och planera staden, 2) stadens sociala och kulturella resurser, med fokus på att förvalta och främja den sociala dimensionen, och 3)governance – styrning i samverkan, med fokus på att hanteraoch utveckla gränssnittet mellan kommunen och andra aktörer.
|
|
| 12. |
- Fredriksson, Julia, 1978, et al.
(författare)
-
Kunskapsagendan för hållbar stadsutveckling - Nationella perspektivet
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report presents an overview of national strategic knowledge- and research agendas and discusses them in relationship to the Knowledge Agenda for Sustainable Urban Development, developed by Mistra Urban Futures in cooperation with the tree largest citiesSweden (Fredriksson and Elias, 2015). The report aims to emphasize similarities and differences between the Knowledge Agenda for Sustainable Urban Development and strategic national policy documents, research agendas and calls in sustainable urban development.The structure of this report is based on the main themes highlighted in the Knowledge Agenda for Sustainable Urban Development. The first part discusses the role of themunicipality as an actor of knowledge, and cooperation between academy and municipal.The second part of the report discusses societal issues and strategies for transformation concerning sustainable urban development. This part is divided into four themes, in line with the themes highlighted in the Knowledge Agenda.The first theme, Urbanisation, Migration and Segregation. Urbanisation is stated as an important societal issue for the cities and national actors. But the national actors emphasize more on the dynamic relationship between urban and rural compared to the Knowledge Agenda, which has more city oriented perspective. At the same time migration is seen as an important issue for the municipals, the national actors do not.The second theme, Transformation of the economic system handles the transformation froman industrial society to a knowledge based society, and what this transformation means forsustainable urban development. Both Knowledge Agenda and the national documents discuss issues concerning governance, highlighting that the preconditions for governing the city have changed. However, different national actors have different focus concerning theseissues, where some highlight a need for more cooperation between different actors, others emphasize the risk that more collaborative governance can cause a democratic shortage.The third theme, Social polarisation and unity, social polarisation is mainly discussed inrelationship to housing segregation in the national documents, while the municipal actors have a broader perspective on these issues. Societal unity and new social movements is highlighted as an important issue by the municipal actors, but is not explicitly discussed bythe national actors. The last theme, Climate change, focuses on both strategies for reducing the effects on the climate, climate adaptation and resilience to handle climate related incidents. Concerning these issues, the consensus between different actors is rathersubstantial, and both the national and the municipal actors highlight climate change as a fundamental societal issue. However, the municipal actors have a partly different focus,highlighting distribution of responsibility as a more fundamental issue than the nationalactors.
|
|
| 13. |
- Fredriksson, Julia, 1978, et al.
(författare)
-
Nyanländas flyttmönster. Orsaker och drivkrafter till geografisk rörlighet efter etableringstiden i Västra Götalands län
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport belyser orsaker och drivkrafter till geografisk rörlighet efter etableringstiden i Västra Götalands län. Under 2020 fick Chalmers tekniska högskola i uppdrag av Länsstyrelsen Västra Götaland att utföra en forskningsstudie kring bakgrunden till nyanländas flyttmönster. Syftet med studien är att bidra med fördjupande kunskap kring orsaker och drivkrafter till nyanländas flyttmönster samt belysa konsekvenserna av dessa flyttmönster, både ur kommunernas perspektiv och ur de nyanländas perspektiv. Mer specifik är studiens syfte att belysa vilka faktorer som bidrar till att nyanlända flyttar alternativt bor kvar i sin mottagningskommun samt belysa vilka faktorer som påverkar vart nyanlända flyttar. Vidare avser studien att belysa hur dessa flyttmönster speglar olika kommuners förutsättningar, möjligheter och utmaningar samt vad flyttmönstren innebär för kommunerna och för de nyanlända. Studien baseras på en översiktlig genomgång av relevant bakgrundsmaterial, en analys av kvantitativa data över flyttmönster i Västra Götalands län och en fördjupad analys av tre utvalda kommuner; Härryda, Vänersborg och Bengtsfors. I dessa kommuner har en fördjupad analys av statistik samt en kvalitativ fallstudie kring orsaker och drivkrafter till nyanländas flyttmönster genomförts. Den kvalitativa studien har innefattat ett antal intervjuer samt en enkätundersökning. Intervjuer och enkätundersökningen genomfördes under hösten 2020. Genomgången av det statistiska underlaget visar att nyanländas flyttar följer tydliga geografiska mönster, där flyttmönstren för nyanlända ser olika ut för storstadsregionen, medelstora städer och glesbygdskommuner. Sammantaget visar genomgången att de flesta anvisade nyanlända verkar kunna bo kvar i sin mottagningskommun, åtminstone under den treårsperiod som det statistiska underlaget omfattar. Dock tyder mönstret på att när anvisade nyanlända flyttar så flyttar de till mindre och medelstora kommuner och att relativt många andrahandsflyttar går till socioekonomiskt svagare kommuner. Detta tyder på att flyttmönstren över tid kan riskera att ta ut bosättningslagens intentioner, då bosättningslagen bland annat syftar till att styra fler nyanlända till större kommuner med en stark arbetsmarknad. Sannolikt är nyanländas flyttmönster resultatet av flera samverkande faktorer: vad kommunen som plats erbjuder, såsom till exempel boendemöjligheter, arbetsmarknaden och samhällsservice, hur kommunen som organisation arbetar med nyanlända och det övriga samhället samt vad den nyanlända själv har för förväntningar och preferenser. Som grupp är nyanlända heterogen i fråga om bakgrund, erfarenheter och preferenser. Intervju- och enkätsvaren ger en bild av att en del nyanlända flyttar frivilligt av samma orsaker som andra grupper i samhället, men att det också finns orsaker och drivkrafter till nyanländas flyttmönster som skiljer sig från övrig befolkning. Framförallt kan man se att nyanlända flyttar mellan kommuner på grund av att de befinner sig i akut bostadsbrist. Vidare kan man se att en del nyanlända flyttar för att det saknas större lägenheter som passar familjens behov i kommunens hyresbostadsbestånd. Detta belyser att många nyanlända befinner sig i en utsatt position på bostadsmarknaden, vilket resulterar i att nyanlända ofta är hänvisade till bostäder med låg standard och osäkra kontrakt hos privata hyresvärdar. Studien visar också att orsakerna till flytt skiljer sig åt mellan olika kommuner. Medan Härryda, som är en växande kommun i en storstadsregion med stark arbetsmarknad, har få personer som flyttar till kommunen efter etableringstiden, förmodligen för att det är relativt svårt att få en bostad där, har Vänersborg och Bengtsfors fler som söker sig till kommunen, både som självbosatta och genom andrahandsflyttar efter etableringstiden. Vänersborgs kommun pekar på att nyanlända främst flyttar till kommunen på grund av familje- och vänskapsrelationer och på grund av arbete, medan Bengtsfors kommun, som har en krympande befolkning och en relativt hög arbetslöshet, pekar på att många nyanlända flyttar till kommunen enbart på grund av att de hittat en bostad i kommunen. I linje med andra studier ser vi en risk för negativa effekter både för den mottagande kommunen och för den nyanlända om personer tvingas flytta till en annan kommun enbart på grund av att de är i akut behov av en bostad. Både genomgången av det statistiska materialet och våra kvalitativa resultat visar således att det finns tydliga skillnader beroende på kommunens förutsättningar och läge i den regionala geografin, där växande kommuner i storstadsregionen och krympande glesbygdskommuner har olika utmaningar och möjligheter vad gäller mottagande av nyanlända. För att skapa långsiktiga och hållbara lösningar för nyanländas boendesituation är det avgörande att ha ett helhetsperspektiv där man både arbetar med långsiktiga bostadslösningar för anvisade nyanlända och med bostadsrelaterade insatser riktade mot självbosatta. Detta är avgörande både för att skapa så bra och stabila förutsättningar för nyanlända som möjligt, och för att skapa rimliga och rättvisa förutsättningar för kommunerna att ha ett bra och långsiktigt mottagande. Det är också avgörande för att bosättningslagens intentioner om en rättvis fördelning av nyanlända inte ska gå förlorad över tid.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Grange, Kristina, 1970, et al.
(författare)
-
Deconstructing the urban viewpoint : Exploring uneven regional development with Nancy Fraser’s notion of justice
- 2024
-
Ingår i: Urban Studies. - : Sage Publications. - 0042-0980 .- 1360-063X. ; , s. 1-19
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Uneven regional development fomented by city-centric growth agendas generates significant challenges for regional peripheries. Placing regional margins and other plural geographies at the centre, in this article we apply a normative framework based on justice theory to uncover the dominance of urban viewpoints in urban regional development policy. Departing from Nancy Fraser’s three-dimensional justice theory, we provide a deconstruction of city-centrism by illustrating how regional disparities in two regions in Sweden are not only reproduced by economic maldistribution but also by political misrepresentation and cultural misrecognition. By doing so, we illustrate the fruitfulness of applying a normative justice framework to create a broader understanding of factors that contribute to the political production of uneven regional development and need to be addressed if a transformative and progressive change is to occur.
|
|
| 17. |
- Jahnke, Marcus, 1969, et al.
(författare)
-
Guide till normmedveten visualisering
- 2019
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Visualisering är ett viktigt verktyg för att kommunicera planer och visioner för hur enskilda byggnader, stadsdelar, samhällen och städer ska utvecklas. Men om visualiseringarna är skapade utifrån begränsande föreställningar om till exempel ålder, kön, funktionsvariation, etnicitet och klass riskerar de att bidra till att människor osynliggörs och diskrimineras. Därför krävs det normmedvetna visualiseringar som kan utmana diskriminerande normer och bidra till mer inkluderande städer och samhällen. Den här guiden hjälper dig som arbetar med arkitekturvisualisering att skapa normmedvetna visualiseringar.
|
|
| 18. |
- Jahnke, Marcus, 1969, et al.
(författare)
-
Normviz: Normkritisk visualisering i arkitektur och stadsuvteckling
- 2019
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Visualisations are important tools in urban development processes and are frequently used by public and private actors to present, communicate or sell an area or a development process. Our previous studies show that these visualisations often reproduce stereotypes and reinforce limiting ideas related to age, gender, functional diversity, ethnicity and class. However, there is also a potential to use visualisations as tools to highlight critical issues in urban development processes. Building on this knowledge, the aim has been to develop visually based methods for urban development based on norm-critique, where norm-critique means the questioning of societal norms, power relationships and power structures linked to different forms of discrimination, and the revealing of what or who the norms include or exclude. Based on the concept of norm-critical visualisations, this guide presents 8 tactics of norm-critical visualisation that can be used as a tool to highlight norm-critical perspectives in urban development processes and presents how such processes can be carried out in practice. Like critical design, norm-critical visualisation has the potential to be used as a tool to challenge predominant worldviews. The approach has been developed and tested by a transdisciplinary group of researchers, clients and visualisers. Critical visualisations were developed and tested in ongoing urban development processes through participatory methods.
|
|
| 19. |
- Jakobsson, Martin, et al.
(författare)
-
Ryder Glacier in northwest Greenland is shielded from warm Atlantic water by a bathymetric sill
- 2020
-
Ingår i: Communications Earth & Environment. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2662-4435. ; 1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The processes controlling advance and retreat of outlet glaciers in fjords draining the Greenland Ice Sheet remain poorly known, undermining assessments of their dynamics and associated sea-level rise in a warming climate. Mass loss of the Greenland Ice Sheet has increased six-fold over the last four decades, with discharge and melt from outlet glaciers comprising key components of this loss. Here we acquired oceanographic data and multibeam bathymetry in the previously uncharted Sherard Osborn Fjord in northwest Greenland where Ryder Glacier drains into the Arctic Ocean. Our data show that warmer subsurface water of Atlantic origin enters the fjord, but Ryder Glacier’s floating tongue at its present location is partly protected from the inflow by a bathymetric sill located in the innermost fjord. This reduces under-ice melting of the glacier, providing insight into Ryder Glacier’s dynamics and its vulnerability to inflow of Atlantic warmer water.
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
- Moksnes, Per-Olav, et al.
(författare)
-
Fritidsbåtars påverkan på grunda kustekosystem i sverige
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sveriges natursköna kust med vidsträckta skärgårdar erbjuder fantastiska förhållanden för fritidsbåtliv. Idag finns uppskattningsvis mer än 700 000 fritidsbåtar i Sverige, vilket är en av de högsta siffrorna i världen sett till befolkningsmängden. Kustens vågskyddade skärgård ger också goda förutsättningar att förvara fritidsbåtar vid bryggor, och idag täcks stora områden av bryggor och småbåtshamnar. Det stora antalet båtar och bryggor kan ge betydande effekter på miljön, men kunskapen om fritidsbåtlivets sammanlagda påverkan på Sveriges kustmiljöer har hittills varit bristfällig. Havsmiljöinstitutets mål med denna rapport har varit att sammanställa kunskapsläget kring hur fritidsbåtar påverkar grunda kustekosystem i Sverige, samt bedöma omfattningen av denna påverkan och om utveckling är hållbar. Syftet med rapporten är att bidra till utvecklingen av en mer hållbar förvaltning av fritidsbåtlivet genom att sammanställa vetenskaplig kunskap inom detta område på ett lättillgängligt sätt. Sammanställningen visar att det finns ett starkt stöd i den vetenskapliga litteraturen för att fritidsbåtar ger upphov till många negativa effekter på kustmiljön. Med fritidsbåtslivet följer en rad olika fysiska strukturer och aktiviteter som var och en ger upphov till flera olika typer av miljöpåverkan. En ökad utbredning av småbåtshamnar, bryggor och muddrade områden medför förluster av viktiga bottenmiljöer och leder ofta till en långvarig försämring av miljöförhållanden lokalt. Muddrings- och dumpningsaktiviteter leder till ökad uppgrumling och spridning av sediment, näringsämnen och miljögifter över stora områden, vilket bland annat påverkar bottenvegetation, fiskar och musslor negativt. Båttrafik och ankring leder till uppgrumling och erosion av sediment samt till skador på bottenmiljön. Undervattensbuller från båtarnas motorer stör också fiskar och däggdjur. Vidare medför användning av fritidsbåtar betydande utsläpp av giftiga ämnen och föroreningar från båtbottenfärger och förbränningsmotorer. Drygt 60 % av alla bryggor och småbåtshamnar återfinns i grunda (<3 m), vågskyddade områden med mjukbottnar, trots att de endast utgör en fjärdedel av kustens totala grundområden. Dessa områden lämpar sig väl för båtförvaring, men är också en av kustens mest produktiva och värdefulla miljöer. Grunda mjukbottnar är en viktig miljö för olika kärlväxter och kransalger, som i sin tur utgör viktiga uppväxthabitat för många olika fiskarter och kräftdjur. Rapporten visar att dessa miljöer är extra känsliga för en majoritet av de störningar som fritidsbåtlivet ger upphov till. Sammantaget medför detta att fritidsbåtslivet i förhållande till sin omfattning genererar stora skador på miljöer med höga naturvärden.
|
|
| 22. |
- Moksnes, Per-Olav, et al.
(författare)
-
Fritidsbåtars påverkan på grunda kustekosystem i Sverige
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sweden has a long and beautiful coastline with extensive archipelagos that offer exceptional conditions for recreational boating. There are more than 700 000 recreational boats in Sweden, which is one of the highest numbers in the world in relation to the population size. Small tidal differences and many sheltered bays also provide good conditions for storing boats at docks and piers and jetties. As a result, large areas of the Swedish coast are today covered with docks and marinas for recreational boats. The large number of boats and docks could have substantial negative effects on the environment. However, the understanding of the cumulative impact of recreational boating on Swedish coastal ecosystem has so far been incomplete. The goal with this report from the Swedish Institute for the Marine Environment has been to compile and summarize the present state of knowledge regarding how recreational boating affect shallow coastal ecosystems in Sweden, to determine the extent of the impact and if the development is sustainable. The aim has been to present scientific knowledge on these topics in an accessible way in order to facilitate the development of a more sustainable management of recreational boating in Sweden.The scientific literature strongly support that recreational boating generates many negative effects on the marine environment. Recreational boating requires a number of physical structures and generate a number activities that each results in several different pressures on the environment. An increased number of marinas, docks and dredged canals results in losses of important habitats, as well as long-term deterioration of the environmental conditions locally. Dredging and dumping of dredge material results in increased turbidity and dispersal of sediment, nutrients and pollutants over large areas with negative effects on many aquatic organisms, e.g. vegetation, fishes and mussels. Traffic from recreational boats and anchoring result in increased turbidity and sediment erosion as well as damage to habitats. Motor boats also create underwater noise that can disturb e.g. fishes, seals and porpoises. In addition, recreational boating result in substantial emissions of toxic substances and pollution from e.g. antifouling paint and combustion engines.More than 60% of all docks and marinas are found in wave sheltered, shallow (<3 m) areas with soft bottoms, despite that this environment only constitute 25% of shallow coastal areas in Sweden. These sheltered areas are well suited for storing boats, but also constitute one of the most productive and valuable environments along the coast. They are important environments for vegetation such as seagrass, pondweed and stoneworts, which in turn constitute important spawning and nursery areas for a large number of fish and invertebrates. The report shows that these shallow soft bottom environments are very sensitive to a majority of the stressors that recreational boating generate. Boating therefore create a disproportionally large impact on environments with high values.Although the impact from a single recreational boat or dock is limited, the cumulative effect is substantial because of the sheer number. According to recent inventories, there are today almost 110 000 docks along the Swedish coast covering almost 2 000 km of bottom. In comparison with the 1960s, the amount of docks has increased with almost 160%, which today constitutes an increase of 1 700 new docks per year. Recent studies show that vegetation is degraded as the number of docks and boats increase within shallow, wave sheltered areas. It is estimated that almost 20% of this important environment is negatively affected by recreational boating today; in the County of Stockholm and Västra Götaland around 30% of shallow, wave sheltered areas are estimated to be impacted. Despite several management measures in the last decades to decrease coastal exploitation, there are no signs that the rate of exploitation is decreasing.The large number of recreational boats with combustion engines, the trend of increasing engine size, and the fact that engines lack all forms of emission control result in substantial emissions of pollutants and greenhouse gases. Recent estimates suggest that the emissions from recreational boats are very high and comparable with other types of transport in Sweden. Emission of toxic copper from antifouling paint on recreational boats is also substantial and contributes to the high levels of copper in coastal waters, which is above the limit for good ecological status in 85% of the assessed coastal water bodies.Although most boat owners likely spend time at sea because they enjoy and care about the environment, the results presented in this report show that recreational boating have a substantial negative impact on the coastal environment, particularly in shallow, wave protected areas. In these areas, today’s use and development of recreational boating cannot be considered sustainable. However, the report also shows that there are ways to decrease the environmental impact from recreational boating. By changing the way we use and store recreational boats, and by improving management we can still allow coming generations to enjoy unexploited coastal environments with clear water and a rich plant and animal life.The report ends by discussing new, possible measures and solutions for a more sustainable use of recreational boats in Sweden, which could be a starting point for continuing such work. These include e.g. to identify vulnerable coastal environments in order to steer away exploitation and recreational boat traffic from these areas. By storing boats on land, the need for docks, dredging and toxic antifouling paint could decrease. Reduced speed limits and access limitations for recreational motorboats in certain areas could decrease negative impact on the most vulnerable habitats. Finally, new, environmentally friendly technology, and new financial instruments could be used to decrease negative impacts and create a more sustainable development of recreational boating.
|
|
| 23. |
- Nilsson, Julia, 1986, et al.
(författare)
-
If, When, and How to Perform Lane Change Maneuvers on Highways
- 2016
-
Ingår i: IEEE Intelligent Transportation Systems Magazine. - 1939-1390 .- 1941-1197. ; 8:4, s. 68-78
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Advanced driver assistance systems or highlyautomated driving systems for lane change maneuvers areexpected to enhance highway traffic safety, transport efficiency,and driver comfort. To extend the capability of current advanceddriver assistance systems, and eventually progress tohighly automated highway driving, the task of automatically determineif, when, and how to perform a lane change maneuver,is essential. This paper thereby presents a low-complexity lanechange maneuver algorithm which determines whether a lanechange maneuver is desirable, and if so, selects an appropriateinter-vehicle traffic gap and time instance to perform themaneuver, and calculates the corresponding longitudinal andlateral control trajectory. The ability of the proposed lanechange maneuver algorithm to make appropriate maneuverdecisions and generate smooth and safe lane change trajectoriesin various traffic situations is demonstrated by simulation andexperimental results.
|
|
| 24. |
- Nilsson, Julia, 1986, et al.
(författare)
-
Lane Change Maneuvers for Automated Vehicles
- 2017
-
Ingår i: IEEE Transactions on Intelligent Transportation Systems. - 1524-9050 .- 1558-0016. ; 18:5, s. 1087-1096
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- By considering a lane change maneuver as primarily a longitudinalmotion planning problem, this paper presents a lane change maneuveralgorithm with a pragmatic approach to determine an inter-vehicletraffic gap and time instance to perform the maneuver. The proposedapproach selects an appropriate inter-vehicle traffic gap and time instanceto perform the lane change maneuver by simply estimatingwhether there might exist a longitudinal trajectory which allows theautomated vehicle to safely perform the maneuver. The lane changemaneuver algorithm then proceeds to solve two loosely coupled convexquadratic programs to obtain the longitudinal trajectory to positionthe automated vehicle in the selected inter-vehicle traffic gap at thedesired time instance and the corresponding lateral trajectory. Simulationresults demonstrate the capability of the proposed approach toselect an appropriate inter-vehicle traffic gap and time instance to initializethe lateral motion of a lane change maneuver in various trafficscenarios. The real-time ability of the lane change maneuver algorithmto generate safe and smooth trajectories, is shown by experimental resultsof a Volvo V60 performing automated lane change maneuvers ona test track.
|
|
| 25. |
- Nilsson, Julia, 1986, et al.
(författare)
-
Longitudinal and lateral control for automated lane change maneuvers
- 2015
-
Ingår i: American Control Conference. - 0743-1619. - 9781479986842 ; 2015-July, s. 1399-1404
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper considers the trajectory planning problem of a vehicle system for automated lane change maneuvers. By considering a lane change maneuver as primarily a longitudinal planning problem, the proposed trajectory planning algorithm determines whether there exists a longitudinal trajectory which allows the ego vehicle to safely position itself in a gap between surrounding vehicles in the target lane. If such a longitudinal trajectory exists, the algorithm plans the corresponding lateral trajectory. The lane change trajectory planning problem is thereby reduced to solving low-complexitymodel predictive control problems resulting in loosely coupled longitudinal and lateral motion trajectories. Simulation results demonstrate the ability of the proposed algorithm to generate smooth collision-free trajectories for lane change maneuvers.
|
|
| 26. |
- Nilsson, Julia, 1986, et al.
(författare)
-
Longitudinal and Lateral Control for Automated Yielding Maneuvers
- 2016
-
Ingår i: IEEE Transactions on Intelligent Transportation Systems. - : Institute of Electrical and Electronics Engineers (IEEE). - 1524-9050 .- 1558-0016. ; 17:5, s. 1404-1414
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Automated driving is predicted to enhance traffic safety, transport efficiency, and driver comfort. To extend the capability of current advanced driver assistance systems, and eventually realize fully automated driving, the intelligent vehicle system must have the ability to plan different maneuvers while adapting to the surrounding traffic environment. This paper presents an algorithm for longitudinal and lateral trajectory planning for automated driving maneuvers where the vehicle does not have right of way, i.e., yielding maneuvers. Such maneuvers include, e.g., lane change, roundabout entry, and intersection crossing. In the proposed approach, the traffic environment which the vehicle must traverse is incorporated as constraints on its longitudinal and lateral positions. The trajectory planning problem can thereby be formulated as two loosely coupled low-complexity model predictive control problems for longitudinal and lateral motion. Simulation results demonstrate the ability of the proposed trajectory planning algorithm to generate smooth collision-free maneuvers which are appropriate for various traffic situations.
|
|
| 27. |
- Nilsson, Julia, 1986, et al.
(författare)
-
Rule-based highway maneuver intention recognition
- 2015
-
Ingår i: IEEE Conference on Intelligent Transport Systems, ITSC 2015. - 2153-0009. - 9781467365963 ; , s. 950-955
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Future advanced driver assistance systems or fullyautomated driving systems require an increased ability toclassify and interpret traffic situations in order to appropriately account for, and react to, the behavior of surroundings vehicles. When driving on a highway, humans are able to recognize the maneuver intentions of surrounding vehicles by observing lateral and longitudinal motion cues. The main idea presented in this paper is to adapt this ability to technical systems by formulating simple logic rules for intention recognition of highway maneuvers. As such, the presented algorithm is able to recognize the intention of left and right lane change maneuvers with an accuracy of approximately 89% while maintaining the false positive rate low at approximately 3%. Further, due to the algorithm’s low computational complexity, flexibility, and straight-forward design based on easily comprehensible logic rules, the proposed method fulfills the requirements of future advanced driver assistance systems or fully automated driving systems.
|
|
| 28. |
- Nilsson, Julia, 1986, et al.
(författare)
-
Trajectory planning with miscellaneous safety critical zones
- 2017
-
Ingår i: IFAC-PapersOnLine. - : Elsevier BV. - 2405-8963. ; 50:1, s. 9083-9088
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Highly automated vehicles have the potential to provide a variety of benefits e.g., decreasing traffic injuries and fatalities by offering people the freedom to choose how to spend their time in their vehicle without jeopardizing the safety of themselves or other traffic participants. Since smooth and safe trajectory planning is essential for successfully commercialization of automated vehicles, this paper presents a low-complexity trajectory planning algorithm in the Model Predictive Control (MPC) framework. In particular, the proposed algorithm accounts for safety critical zones of miscellaneous shape defined by both the planned longitudinal and lateral motion of the automated vehicle. The automated vehicle is thereby able to efficiently utilize the free road space and traverse dense traffic situation in a self-assertive manner rather than exhibit an excessively conservative behavior. The proposed algorithm is thereby considered to be a building block for Advanced Driver Assistance Systems (ADAS) and eventually highly automated vehicles which are safe, smooth, and self-assertive.
|
|
| 29. |
- Oliveira, Helena Rodrigues, et al.
(författare)
-
Biogas potential of biowaste: A case study in the state of Rio de Janeiro, Brazil
- 2024
-
Ingår i: Renewable energy. - : PERGAMON-ELSEVIER SCIENCE LTD. - 0960-1481 .- 1879-0682. ; 221
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Anaerobic digestion has been widely applied for waste treatment, renewable energy generation , biofertilizer production. The biogas potential in Brazil is sizable, but the state of Rio de Janeiro is largely dependent on fossil fuels , there is a lack of biogas potential assessments in the state. Thus, this study evaluated biomethane, electricity and biofertilizer potentials in the region. Three different scenarios of biomass supply were considered for four major biowaste streams: sewage sludge; cattle manure; sugarcane processing waste; and food waste. Biomethane generation from the assessed sources could reach 0.6-1.3 billion Nm(3) year(-1), corresponding to 1,768-3,961 GWh year(-1) of electricity , 1.6-3.3 million Mg year- 1 of biofertilizer. Cattle manure was responsible for 73-84% of the projected biomethane production, presenting an opportunity to reduce the sig-nificant emissions from livestock farming. The estimated biofertilizer production could meet the demands of the state , the produced electricity could offset up to 10% of the demand. The gas grid could facilitate the dis-tribution of upgraded biomethane, and 10-22% of the natural gas demand could be met. The findings of this work highlight the high potential for biogas generation in Rio de Janeiro, which is up to seven times larger than the current production.
|
|
| 30. |
- Stranne, Christian, et al.
(författare)
-
The climate sensitivity of northern Greenland fjords is amplified through sea-ice damming
- 2021
-
Ingår i: Communications Earth & Environment. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2662-4435. ; 2:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Record-high air temperatures were observed over Greenland in the summer of 2019 and melting of the northern Greenland Ice Sheet was particularly extensive. Here we show, through direct measurements, that near surface ocean temperatures in Sherard Osborn Fjord, northern Greenland, reached 4 °C in August 2019, while in the neighboring Petermann Fjord, they never exceeded 0 °C. We show that this disparity in temperature between the two fjords occurred because thick multi-year sea ice at the entrance of Sherard Osborn Fjord trapped the surface waters inside the fjord, which led to the formation of a warm and fresh surface layer. These results suggest that the presence of multi-year sea ice increases the sensitivity of Greenland fjords abutting the Arctic Ocean to climate warming, with potential consequences for the long-term stability of the northern sector of the Greenland Ice Sheet.
|
|
| 31. |
- Varpula, Reetta, et al.
(författare)
-
Early suppression policies protected pregnant women from COVID-19 in 2020 : A population-based surveillance from the Nordic countries
- 2024
-
Ingår i: Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica. - 0001-6349. ; 103:6, s. 1063-1072
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction: The Coronavirus 2019 Disease (COVID-19) pandemic reached the Nordic countries in March 2020. Public health interventions to limit viral transmission varied across different countries both in timing and in magnitude. Interventions indicated by an Oxford Stringency Index ≥50 were implemented early (March 13–17, 2020) in Denmark, Finland, Norway and Iceland, and on March 26, 2020 in Sweden. The aim of the current study was to assess the incidence of COVID-19-related admissions of pregnant women in the Nordic countries in relation to the different national public health strategies during the first year of the pandemic. Material and methods: This is a meta-analysis of population-based cohort studies in the five Nordic countries with national or regional surveillance in the Nordic Obstetric Surveillance System (NOSS) collaboration: national data from Denmark, Finland, Iceland and Norway, and regional data covering 31% of births in Sweden. The source population consisted of women giving birth in the included areas March 1–December 31, 2020. Pregnant women with a positive SARS-CoV-2 PCR test ≤14 days before hospital admission were included, and admissions were stratified as either COVID-19-related or non-COVID (other obstetric healthcare). Information about public health policies was retrieved retrospectively. Results: In total, 392 382 maternities were considered. Of these, 600 women were diagnosed with SARS-CoV-2 infection and 137 (22.8%) were admitted for COVID-19 symptoms. The pooled incidence of COVID-19 admissions per 1000 maternities was 0.5 (95% confidence interval [CI] 0.2 to 1.2, I2 = 77.6, tau2 = 0.68, P = 0.0), ranging from no admissions in Iceland to 1.9 admissions in the Swedish regions. Interventions to restrict viral transmission were less stringent in Sweden than in the other Nordic countries. Conclusions: There was a clear variation in pregnant women's risk of COVID-19 admission across countries with similar healthcare systems but different public health interventions to limit viral transmission. The meta-analysis indicates that early suppression policies protected pregnant women from severe COVID-19 disease prior to the availability of individual protection with vaccines.
|
|
| 32. |
- Wiviott, Stephen D, et al.
(författare)
-
Dapagliflozin and Cardiovascular Outcomes in Type 2 Diabetes.
- 2019
-
Ingår i: The New England journal of medicine. - 1533-4406. ; 380:4, s. 347-357
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The cardiovascular safety profile of dapagliflozin, a selective inhibitor of sodium-glucose cotransporter 2 that promotes glucosuria in patients with type 2 diabetes, is undefined.We randomly assigned patients with type 2 diabetes who had or were at risk for atherosclerotic cardiovascular disease to receive either dapagliflozin or placebo. The primary safety outcome was a composite of major adverse cardiovascular events (MACE), defined as cardiovascular death, myocardial infarction, or ischemic stroke. The primary efficacy outcomes were MACE and a composite of cardiovascular death or hospitalization for heart failure. Secondary efficacy outcomes were a renal composite (≥40% decrease in estimated glomerular filtration rate to <60 ml per minute per 1.73 m2 of body-surface area, new end-stage renal disease, or death from renal or cardiovascular causes) and death from any cause.We evaluated 17,160 patients, including 10,186 without atherosclerotic cardiovascular disease, who were followed for a median of 4.2 years. In the primary safety outcome analysis, dapagliflozin met the prespecified criterion for noninferiority to placebo with respect to MACE (upper boundary of the 95% confidence interval [CI], <1.3; P<0.001 for noninferiority). In the two primary efficacy analyses, dapagliflozin did not result in a lower rate of MACE (8.8% in the dapagliflozin group and 9.4% in the placebo group; hazard ratio, 0.93; 95% CI, 0.84 to 1.03; P=0.17) but did result in a lower rate of cardiovascular death or hospitalization for heart failure (4.9% vs. 5.8%; hazard ratio, 0.83; 95% CI, 0.73 to 0.95; P=0.005), which reflected a lower rate of hospitalization for heart failure (hazard ratio, 0.73; 95% CI, 0.61 to 0.88); there was no between-group difference in cardiovascular death (hazard ratio, 0.98; 95% CI, 0.82 to 1.17). A renal event occurred in 4.3% in the dapagliflozin group and in 5.6% in the placebo group (hazard ratio, 0.76; 95% CI, 0.67 to 0.87), and death from any cause occurred in 6.2% and 6.6%, respectively (hazard ratio, 0.93; 95% CI, 0.82 to 1.04). Diabetic ketoacidosis was more common with dapagliflozin than with placebo (0.3% vs. 0.1%, P=0.02), as was the rate of genital infections that led to discontinuation of the regimen or that were considered to be serious adverse events (0.9% vs. 0.1%, P<0.001).In patients with type 2 diabetes who had or were at risk for atherosclerotic cardiovascular disease, treatment with dapagliflozin did not result in a higher or lower rate of MACE than placebo but did result in a lower rate of cardiovascular death or hospitalization for heart failure, a finding that reflects a lower rate of hospitalization for heart failure. (Funded by AstraZeneca; DECLARE-TIMI 58 ClinicalTrials.gov number, NCT01730534 .).
|
|
