SwePub
Sök i SwePub databas

  Extended search

Träfflista för sökning "WFRF:(Fridén Bo) "

Search: WFRF:(Fridén Bo)

  • Result 1-11 of 11
Sort/group result
   
EnumerationReferenceCoverFind
1.
  •  
2.
  • Bargholtz, Chr., et al. (author)
  • The WASA detector facility at CELSIUS
  • 2008
  • In: Nuclear Instruments and Methods in Physics Research Section A. - : Elsevier BV. - 0168-9002 .- 1872-9576. ; 594:3, s. 339-350
  • Journal article (peer-reviewed)abstract
    • The WASA 4 pi multidetector system, aimed at investigating light meson production in light ion collisions and eta meson rare decays at the CELSIUS storage ring in Uppsala is presented. A unique feature of the system is the use of hydrogen pellets as internal targets for the first time. A detailed description of the design, together with the anticipated and achieved performance parameters are given. (C) 2008 Elsevier B.V. All rights reserved.
  •  
3.
  • Carlén, Lars, et al. (author)
  • Dynamical. and statistical fragment emission properties in 200 A MeV Ne-20+Ar-40 collisions
  • 2006
  • In: Nuclear Physics, Section A. - : Elsevier BV. - 0375-9474. ; 764, s. 15-23
  • Journal article (peer-reviewed)abstract
    • Dynamical and statistical fragment emission processes in 200 A MeV Ne-20 + Ar-40 collisions are well probed by measurements of charge (Z), mass (A) and momentum vector ((p) over right arrow) of all fragments in large parts of the available momentum space. We present such data obtained at the cluster-jet target of the CELSIUS storage ring, for the first time with an internal, ultra-high vacuum (UHV) compatible detector system (CHICSi). Energy and angular dependence in Z and A distributions are not reproduced by a single-step model, e.g., those based on molecular dynamics (MD), but require a complete three-step model. We use here the intranuclear cascade+ statistical multifragmentation + secondary evaporation model (CFEM). The angular dependence of isobaric ratios, like He-6/Li-6 at low emission velocities and temperatures extracted from isotopic (double) ratios, do exhibit differences, even from this model. These differences, which call for adjustment of model parameters, are discussed. (c) 2005 Elsevier B.V. All rights reserved.
  •  
4.
  •  
5.
  • Fridén, Ulrika, et al. (author)
  • Photolytic clean-up of biological samples for gas chromatographic analysis of chlorinated paraffins
  • 2004
  • In: Chemosphere. - : Elsevier BV. - 0045-6535 .- 1879-1298. ; 54:8, s. 1079-1083
  • Journal article (peer-reviewed)abstract
    • A method based on gas chromatography electron capture detection (GC-ECD) for the analysis of chlorinatedparaffins (CPs) in biological samples has been investigated. The method includes photolytic destruction of halogenatedaromatic compounds, such as PCBs, to eliminate some of the interferences in the analysis of CPs in environmental samples. Gel permeation chromatography was used to isolate CPs from the interfering components of Toxaphene andchlordane after the photolysis. GC-ECD gave a detection limit of 20 ng CPs/g fresh muscle tissue. The recovery of CPsfrom a spiked moose liver sample was estimated to 94%.
  •  
6.
  •  
7.
  • Langer, Sarka, 1960, et al. (author)
  • Impacts of fuel quality on indoor environment onboard a ship: From policy to practice
  • 2020
  • In: Transportation Research Part D-Transport and Environment. - : Elsevier BV. - 1361-9209 .- 1879-2340. ; 83
  • Journal article (peer-reviewed)abstract
    • Environmental considerations, concerning the negative impacts of ship exhaust gases and particles on ambient air quality, are behind the requirements of cleaner marine fuels currently applied in designated emission control areas (ECAs). We investigated the impact of a ship operating on two types of fuel on the indoor air quality onboard. Gaseous and particulate air pollutants were measured in the engine room and the accommodation sections on-board an icebreaker operating first on Heavy Fuel Oil (HFO, 1%-S), and later Marine Diesel Oil (MDO, 0.1%-S). Statistically significant decrease of SO2, NOx, PM2.5 and particle number concentration were observed when the ship was operating on MDO. Due to the higher content of alkylated PAHs in MDO compared to HFO, the concentration of PAHs increased during operation on MDO. The particulate PAHs classified as carcinogens, were similar to or lower in the MDO campaign. Chemical analysis of PM2.5 revealed that the particles consisted mainly of organic carbon and sulfate, although the fraction of metals was quite large in particles from the engine room. Principal Component Analysis of all measured parameters showed a clear difference between HFO and MDO fuel on the indoor environmental quality on-board the ship. This empirical study poses a first example on how environmental policy-making impacts not only the primary target at a global level, but also brings unexpected localized benefits at workplace level. The study emphasizes the need of further investigations on the impact of new marine fuels and technologies on the indoor air environments on board.
  •  
8.
  • Langer, Sarka, et al. (author)
  • Riskbedömning av svenska sjömäns yrkesmässiga exponering för toxiska luftföroreningar : Mätningar och enkätundersökning
  • 2018
  • Reports (peer-reviewed)abstract
    • Ett fartyg utgör både en arbetsmiljö och en boendemiljö och besättningen vistas ofta långa tider ombord. Ombordtjänstgöringen kan vara i veckor eller månader och kan ibland passera flera klimat­zoner. Eftersom vi tillbringar den största delen av vår tid inomhus är det där vi främst exponeras. På ett fartyg kan det vara svårt att påverka sin exponering för kemiska ämnen eftersom möjligheten att byta miljö är liten. Det är därför extra viktigt att innemiljön är god.Luften ombord präglas till stor del av de kemiska ämnen som har sitt ursprung i fartygets bränsle, smörjoljor och motoravgaser. Det är en komplicerad blandning som innehåller mest koldioxid, kol­monoxid, svaveldioxid, kväveoxider men också kolväten såsom bensen, toluen, xylener, och poly­cykliska aromatiska kolväten. Flera av dessa ämnen är cancerframkallande eller hälsoskadliga på annat sätt. Det finns dock få vetenskapliga studier som undersökt den personliga exponeringen för farliga luftföroreningar som de sjömän som arbetar ombord utsätts för.Syftet med projektet som presenteras i denna rapport var att kartlägga den personliga exponeringen för de toxiska luftföroreningarna bensen, kvävedioxid (NO2) och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) som alla kan spåras till fartygs-bränslet och bränsleavgaser. Den uppmätta exponeringen har analyserats för att kunna identifiera eventuella skillnader mellan typ av fartyg och mellan olika avdelningar och befattningar ombord. De uppmätta halterna har jämförts med svenska lagkrav men också med internationella, icke bindande riktlinjer för innemiljöer, för att få en uppfattning om halternas storlek. Dessutom har vi undersökt hur besättningen själva upplever sin luftkvalitet ombord. Projektets övergripande mål var att utveckla en metod för riskbedömning av exponeringen som kan användas av branschen, samt att formulera praktiska råd och rekommendationer.Den personliga exponeringen har mätts med passiva diffusionsprovtagare som burits i andnings­zonen av personer som arbetar ombord. Totalt har vi resultat från 124 personer på 11 olika fartyg med olika typ av framdrivningsmaskineri och som går på olika bränslen. En enkät med frågor om upplevd luftkvalitet på arbetsplatsen och i hytten har delats ut till alla personer i besättningen på de besökta fartygen. Enkäten har besvarats av totalt 308 personer viket motsvarar en svarsfrekvens på 78%.Resultaten visar att samtliga uppmätta personliga exponeringar låg långt under Arbetsmiljöverkets hygieniska gränsvärden som också gäller svenskflaggade fartyg genom Transportstyrelsens föreskrifter. En del personer har exponerats för halter i nivå med och i vissa fall något över Världshälsoorganisationens hälsobaserade rekommenderade riktvärden för innemiljöer. Dessa riktvärden är dock satta för innemiljöer utan industriell verksamhet och med tanke på att barn, sjuka och äldre kan vistas i sådana innemiljöer under en längre tid. Även om fartyget utgör en boendemiljö för de som arbetar ombord, så kan besättningen förväntas ut­göras av friska personer i arbetsför ålder. Däremot pekar resultatet på vikten av att arbeta system­atiskt med att minimera exponeringen för farliga luftföroreningar så långt som det är möjligt. Världshälsoorganisationen menar att det inte finns säkra halter av bensen och benso(a)pyren. Därför kan de arbetsuppgifter som innebär en något högre exponering för dessa farliga ämnen behöva riskbedömas särskilt, till exempel sådana som innebär kontakt med bränslen, smörjoljor, hydrauloljor eller andra kemikalier, eller exponering för fordonsavgaser eller stekos.En jämförelse av hela besättningens exponering på de olika fartygen visade att det fanns skillnader både mellan fartyg och inom fartyg. Här har multivariata analyser av resultaten gett en sammansatt bild av exponeringen och bekräftar individuella ämnen. Fartygets funktion och bränsle är indikativa determinanter för exponeringens storlek. Fartyg som fraktar marint bränsle och de som drivs på tjockolja uppvisar högre exponeringsgrad än andra typer av fartyg.Vid en jämförelse mellan befattning och avdelning ser vi att maskinmanskap generellt har högst upp­mätta halter, följt av personal inom däcksavdelningen och intendenturen som har lägst halter. Vid en jämförelse av resultaten för befäl och manskap på alla fartyg ser vi ingen skillnad i exponering.Resultaten av enkätundersökningen visar att luftkvaliteten i stort upplevs som acceptabel. När vi bryter ner resultaten per avdelning ser vi att driftpersonalen, däck- och maskinavdelningarna, är mer nöjda med sin luftkvalitet än intendenturen. Skillnaden mellan avdelningarna syns också när det gäller luktens intensitet, där däck- och maskinavdelningarna upplever liten till måttlig lukt på sin arbetsplats och i sin hytt och intendenturpersonalen upplever en starkare lukt på sin arbetsplats, från måttlig till stark lukt.Exponering för mer än ett ämne med liknande effekt innebär en så kallad additiv, hygienisk effekt. Ett kumulativt riskindex har därför tagits fram utifrån summan av kvoterna mellan uppmätt halt för ämnena NO2, bensen, benso(a)pyren och naftalen och deras respektive hälsobaserade riktvärde fram­taget av Världshälsoorganisationen. Detta riskindex har använts för att jämföra exponeringen med normalbefolkningen i Sverige, samt för att identifiera skillnader mellan fartyg, befattningar och avdelningar. Kumulativt riskindex kan användas för riskbedömningar av arbeten och arbetsuppgifter med syfte att eliminera och minimera kända exponeringar så långt som möjligt.Åtgärder för att minska den personliga exponeringen kan vara både tekniska och organisatoriska. Det är viktigt att säkerställa en god allmänventilation för såväl arbetsplatser som hytter. Vissa utrymmen kan behöva särskilda utsug, såsom arbetsplatser för svetsning och maskinbearbetning, rengöring av motordelar, blandning av färg, över stekbord i köket och liknande, för att fånga upp luftföroreningar nära källan. Alternativt kan befintliga utsug behöva förbättras. Det är också viktigt att ha bra rutiner för rengöring och underhåll av arbetsutrustning och ventilationsanläggningar. Organisatoriska åtgärder kan vara att planera och fördela arbetet för att minska exponeringen för den enskilde individen genom arbetsrotation, arbetsväxling och möjligheter till paus i utrymme med lägre exponering.De skillnader i upplevelsen av luftens kvalitet som ses mellan avdelningarna kan dels förklaras av olika typer av arbetsuppgifter och exponeringar som personalen inom de respektive avdelningarna har men upplevelsen styrs också av psykosociala arbetsmiljöfaktorer som hög arbetsbelastning, höga krav i arbetet och liten möjlighet att själv kunna påverka sin arbetssituation, samt lågt socialt stöd och låg arbetstillfredsställelse. Här kan helt andra typer av arbetsmiljöåtgärder behöva diskuteras för att öka upplevelsen av inflytande, delaktighet och stöd i arbetet.
  •  
9.
  • Loryan, Irena, Associate Professor (Docent), 1977-, et al. (author)
  • Unbound Brain-to-Plasma Partition Coefficient, K-p,K-uu,K-brain-a Game Changing Parameter for CNS Drug Discovery and Development
  • 2022
  • In: Pharmaceutical research. - : Springer Nature. - 0724-8741 .- 1573-904X. ; 39:7, s. 1321-1341
  • Journal article (peer-reviewed)abstract
    • Purpose More than 15 years have passed since the first description of the unbound brain-to-plasma partition coefficient (K-p,K-uu,K-brain) by Prof. Margareta Hammarlund-Udenaes, which was enabled by advancements in experimental methodologies including cerebral microdialysis. Since then, growing knowledge and data continue to support the notion that the unbound (free) concentration of a drug at the site of action, such as the brain, is the driving force for pharmacological responses. Towards this end, K-p,K-uu,K-brain is the key parameter to obtain unbound brain concentrations from unbound plasma concentrations. Methods To understand the importance and impact of the K-p,K-uu,K-brain concept in contemporary drug discovery and development, a survey has been conducted amongst major pharmaceutical companies based in Europe and the USA. Here, we present the results from this survey which consisted of 47 questions addressing: 1) Background information of the companies, 2) Implementation, 3) Application areas, 4) Methodology, 5) Impact and 6) Future perspectives. Results and conclusions From the responses, it is clear that the majority of the companies (93%) has established a common understanding across disciplines of the concept and utility of K-p,K-uu,K-brain as compared to other parameters related to brain exposure. Adoption of the K-p,K-uu,K-brain concept has been mainly driven by individual scientists advocating its application in the various companies rather than by a top-down approach. Remarkably, 79% of all responders describe the portfolio impact of K-p,K-uu,K-brain implementation in their companies as 'game-changing'. Although most companies (74%) consider the current toolbox for K-p,K-uu,K-brain assessment and its validation satisfactory for drug discovery and early development, areas of improvement and future research to better understand human brain pharmacokinetics/pharmacodynamics translation have been identified.
  •  
10.
  • Patomella, Ann-Helen, et al. (author)
  • General practitioners' reasoning on risk screening and primary prevention of stroke : a focus group study
  • 2018
  • In: BMC Family Practice. - : BioMed Central (BMC). - 1471-2296. ; 19:1
  • Journal article (peer-reviewed)abstract
    • BackgroundBy screening and modifying risk factors, stroke incidence can be reduced. Clinical guidelines states that primary prevention of stroke is a responsibility and task of primary health care, but research shows that this not always the case. The aim of the study was to explore and describe what characterizes GPs' reasoning around risk screening and primary prevention among persons at risk for stroke in primary health care.MethodsA qualitative design based in a grounded theory approach was chosen in order to investigate this unexplored research area. Data collection was done using focus group interviews and data was analysed using a constant comparative method. Twenty-two GPs were interviewed in four focus groups.ResultsFindings showed that GPs perceived difficulties in prioritizing patients with an unhealthy lifestyle and described a lack of systematicity in their procedures, which complicated their clinical decisions concerning patients with stroke risk factors. The results showed a lack of systematic risk screening methods. Time constraints and the reimbursement system were described as hindering the preventive work.ConclusionThere is a need for a more proactive, transparent and systematic approach in the distribution of GPs' time and reimbursement of prevention in primary health care. The findings suggest, by developing new methods and approaches such as digital clinical decision-making tools and by implementing inter-professional team-work, the quality of the primary prevention of stroke could be improved.
  •  
11.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Result 1-11 of 11
Type of publication
journal article (9)
reports (1)
conference paper (1)
Type of content
peer-reviewed (10)
pop. science, debate, etc. (1)
Author/Editor
Persson, H (2)
Pettersson, H (1)
Chilingarov, A. (1)
Kimura, N. (1)
Yamamoto, A. (1)
Kupsc, Andrzej (1)
show more...
Sukhanov, A. (1)
Larsson, L (1)
Gustafsson, Leif (1)
Nilsson, O (1)
Kuzmin, A (1)
Demiroers, L. (1)
Hjalmarsson, A. (1)
Johansson, A (1)
Nilsson, G (1)
Ryden, S (1)
Calén, Hans (1)
Marciniewski, Pawel (1)
Wolke, M. (1)
Johansson, C. (1)
Golubev, P. (1)
Gurov, Y. (1)
Johansson, Tord (1)
Schönning, Karin (1)
Khoukaz, A. (1)
Wiedner, Ulrich (1)
Nilsson, Anders (1)
Wallentin, L (1)
Buckley, Stephen T. (1)
Bruchfeld, Annette (1)
Kuznetsov, A. (1)
Pauly, C. (1)
Swahn, E (1)
Aleklett, K (1)
Karlsson, E (1)
Bashkanov, M. (1)
Berlowski, M. (1)
Clement, H. (1)
Ekstrom, C. (1)
Fransson, Kjell (1)
Höistad, Bo (1)
Jacewicz, Marek (1)
Khakimova, O. (1)
Kren, F. (1)
Kullander, Sven (1)
Petukhov, Y. (1)
Ruber, Roger J. M. Y ... (1)
Sefzick, T. (1)
Skorodko, T. (1)
Sopov, V. (1)
show less...
University
Lund University (4)
Uppsala University (3)
University of Gothenburg (2)
Chalmers University of Technology (2)
Linnaeus University (2)
Karolinska Institutet (2)
show more...
IVL Swedish Environmental Research Institute (2)
Stockholm University (1)
Malmö University (1)
show less...
Language
English (9)
Swedish (2)
Research subject (UKÄ/SCB)
Natural sciences (6)
Medical and Health Sciences (3)
Engineering and Technology (2)

Year

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Close

Copy and save the link in order to return to this view