| 1. |
- Andréasson, Sven, et al.
(författare)
-
Behandling av alkohol- och narkotikaproblem : En evidensbaserad kunskapssammanställning
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utvärderingens syfteMissbruk och beroende av alkohol är ett av de största folkhälsoproblemen. Narkotikamissbruk är mindre vanligt men har stora medicinska konsekvenser för de berörda. De sociala och juridiska aspekterna är betydande. En kritisk genomgång av litteraturen vad avser behandling av abstinens, protraherad abstinens, behandling i syfte att förhindra återfall, psykologiska och sociala behandlingar för att minska återfallsrisken, behandlingsprogram och institutionsvårdens roll, samt behandling av missbruk under graviditet. Dessutom en granskning av mini-intervention i primärvård och annan vård vars syfte är att minska konsumtionen hos högkonsumenter av alkohol. Nyligen gjorda meta-analyser inom området värderas och särskild vikt fästs vid interventioner som finns eller lätt kan introduceras i den svenska vårdorganisationen. Behandlingsprogram för patienter med samtidig annan psykisk störning värderas.Så kallat lågdosberoende av bensodiazepiner och andra lugnande medel eller sömnmedel behandlas inte. Inte heller belyses effekten av behandlingar vars primära mål är kroppsliga komplikationer av missbruket, och inte heller granskas metoder att minska tillgänglighet.TillvägagångssättStrukturerad översikt, kostnadsanalyser.Insamling av primärdataSystematisk sökning i relevanta databaser, litteraturlistor i påträffade studier samt i aktuella monografier. Ingen bakre tidsbegränsning och sökning i databaser till och med februari 1999.Utgångspunkt för urval av dataHuvudsakligen randomiserade, kontrollerade, dubbelblinda studier, samt metaanalyser som baseras på sådana studier. Vad gäller långtidsförlopp och ekonomiska analyser även kohortstudier och andra naturalistiska studier.Genomgång av publikationenSamtliga studier värderas med hjälp av en i gruppen utarbetad, och med övriga psykiatriprojekt gemensam, kvalitetsmall. Alla centrala studier läses av minst två i gruppen.Färdiga manuskript värderas av styrelse, expertgrupp samt externa granskare.
|
|
| 2. |
- Björklund, Fredrik, et al.
(författare)
-
Emotion and social motivation in university students´ real life moral dilemmas
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studied the relationship between motivation and approaches to moral decision-making, and the emotions experienced in moral dilemmas. 44 students were interviewed about a dilemma they had faced. Intimacy was related to a preference for making decisions after having consulted others and to being open to their values and norms, whereas achievement was related to consequence-oriented reasoning and concrete construal of moral problems. When asked to relive their moral dilemma, participants scored lower than their baseline level on a mood questionnaire, females scoring lower than the males. Possible implications of emotion on cognitive processes involved in solving moral dilemmas are discussed.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Fridell, Mats, et al.
(författare)
-
Psychosocial Treatment for Drug Dependence
- 2003
-
Ingår i: Treating Alcohol and Drug Abuse - An evidence based review. - : Treating Alcohol and Drug Abuse - An evidence based review John Wiley & Sons, Ltd. - 9783527306824 ; , s. 325-404
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- All randomized controlled studies published in international peer-reviewed journals up to July 1999 were meta-analysed with the aim of studying the effect of psychosocial interventions on patients with drug dependence. Systematic literature searches were administered by SBU. In all 104 studies were screened and rated according to the 12 dimension quality score of SBU. The analyses in the chapter studied the effects on drug abuse and retention and aimed at specific domains of research; 1) efficacy of treatment of opiate abuse/ depen¬dence (n=24) containing 5.721 patients, 2) of cocaine abuse/dependence, 26 studies with 5.956 patients), 3) cannabis abuse, (7 studies with 707 patients), 4) of treatment methods for patients with mental illness and (9 studies), 5) residential treatment containing 9 studies and 4.867 patients, 6) finally for structure interventions with other outcome measures than drug use, 5 studies with 461 patients. A clinical methodological model elaborated from Wolberg´s (1988) classification, divided the interventions into three groups: ranging in therapist skills, goals and costs from a) supportive, b) reeducational to c) psychotherapeutic intervenetions. Effect sizes were calcylated using Hedge´s d and groups of interventions were weighted with the root of the variance. In opiate abuse re-educational and psycho-therapeutic interventions had a significant but low Wd of .23 and .29 respectively. Re-educational interventions only gained a significant but low effect size of Wd = .24 in treatment of cocaine abuse. Family therapies finally were efficient in the treatment of teenage cannabis abusers in with an intact family network. Supportive interventions, generally, were not effective. For retention as outcome measure, finally, psychotherapies had a significant medium effect size in retention of opiate abuse (Wd= .56, n=3.380) and a low but significant positive effect size in retention of cocaine abuse (Wd= .30, n=3.381).
|
|
| 5. |
- Fridell, Mats, et al.
(författare)
-
Psykosocial behandling av drogberoende
- 2001
-
Ingår i: Behandling av alkohol- och narkotikaproblem - En evidensbaserad kunskapssammanställning. - 9187890739 ; 2, s. 11-122
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
-
BiB 2010 - bedömningsinstrument inom behandling och forskning för missbruks- och beroendevården
- 2010
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- BiB 2010 är en sammanställning av information om bedömningsinstrument med relevans för behandling och forskning inom missbruks- och beroendevården. Gemensamt för alla instrument i boken är att de är översata till eller utvecklade på svenska. Redan 1998 publicerades en första sammanställning, BIB 1998, som svar på ett uttryckt behov av en översikt över användbara mätmetoder och bedömningsinstrument inom fältet. Behovet har inte minskat med åren, tvärt om. Att antalet instrument som inkluderats i denna utgåva är betydligt större jämfört med BIB 1998 vittnar om både ett större utbud och en minst lika stor efterfrågan efter strukturerade mätmetoder och skattningsverktyg. Samtidigt har också bredden i de instrument som anses relevanta för missbruks- och beroendevården ökat. Därför innehåller BiB 2010 både instrument som tydligt inriktar sig på missbruk eller beroende och instrument som fokuserar på exempelvis personlighet, kognitiva funktioner eller sociala relationer. BiB 2010 innehåller information om knappt 90 instrument för bedömning av individer, beskrivningar av insatser och organisatoriska förhållanden, skattning av utfall samt uppföljning av vård och behandling. Vår förhoppning är att boken ska bidra till ytterligare använding och utveckling av befintliga instrument samt att fler instrument översätts och anpassas för svenska förhållanden.
|
|
| 10. |
- Billsten, Johan, 1971-, et al.
(författare)
-
Organizational Readiness for Change (ORC) test used in the implementation of assessment instruments and treatment methods in a Swedish National study
- 2018
-
Ingår i: Journal of Substance Abuse Treatment. - Amsterdam : Elsevier. - 0740-5472 .- 1873-6483. ; 84, s. 9-16
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Organizational climate and related factors are associated with outcome and are as such of vital interest for healthcare organizations. Organizational Readiness for Change (ORC) is the questionnaire used in the present study to assess the influence of organizational factors on implementation success. The respondents were employed in one of 203 Swedish municipalities within social work and psychiatric substance/abuse treatment services. They took part in a nationwide implementation project organized by the Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR), commissioned by the Swedish National Board of Health and Welfare. Aim The aims were: (a) to identify classes (clusters) of employees with different ORC profiles on the basis of data collected in 2011 and (b) to investigate ORC profiles which predicted the use of assessment instruments, therapy methods and collaborative activities in 2011 and 2013. Design and recruitment The evaluation study applied a naturalistic design with registration of outcome at consecutive assessments. The participants were contacted via official e-mail addresses in their respective healthcare units and were encouraged by their officials to participate on a voluntary basis. Statistics Descriptive statistics were obtained using SPSS version 23. A latent profile analysis (LPA) using Mplus 7.3 was performed with a robust maximum likelihood estimator (MLR) to identify subgroups (clusters) based on the 18 ORC indexes. Results A total of 2402 employees responded to the survey, of whom 1794 (74.7%) completed the ORC scores. Descriptive analysis indicated that the respondents were a homogenous group of employees, where women (72.0%) formed the majority. Cronbach's alpha for the 18 ORC indexes ranged from α = 0.67 to α = 0.78. A principal component analysis yielded a four-factor solution explaining 62% of the variance in total ORC scores. The factors were: motivational readiness (α = 0.64), institutional resources (α = 0.52), staff attributes (α = 0.76), and organizational climate (α = 0.74). An LPA analysis of the four factors with their three distinct profiles provided the best data fit: Profile 3 (n = 614), Profile 2 (n = 934), and Profile 1 (n = 246). Respondents with the most favorable ORC scores (Profile 3) used significantly more instruments and more treatment methods and had a better collaborating network in 2011 as well as in 2013 compared to members in Profile 1, the least successful profile. Conclusion In a large sample of social work and healthcare professionals, ORC scores reflecting higher institutional resources, staff attributes and organizational climate and lower motivational readiness for change were associated with a successful implementation of good practice guidelines for the care and treatment of substance users in Sweden. Low motivational readiness as a construct may indicate satisfaction with the present situation. As ORC proved to be an indicator of successful dissemination of evidence-based guidelines into routine and specialist healthcare, it can be used to tailor interventions to individual employees or services and to improve the dissemination of and compliance with guidelines for the treatment of substance users. © 2017
|
|
| 11. |
- Fridell, Mats, et al.
(författare)
-
15-årsuppföljning av drogberoende personer.
- 2006
-
Ingår i: Vad vet vi om narkotikaanvändarna i Sverige? Mobilisering mot narkotika: rapport. - : Vad vet vi om narkotikaanvändarna i Sverige? Mobilisering mot narkotika: rapport Mobilisering mot narkotika. ; 14, s. 14-21
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En representativ sample drogberoende patienter på sjukhus 1988 - 89 (n=125) följdes upp vid 5 år och vid 15 år. Kliniska ata och utfallsdata registrerades vid indevårdtillfället och vid uppföljningarna med en semistrukturerad intervju omfattande demografiska karakteristika, kliniska diagnoser kompletterade med kliniska test och skattningsskalor. Registerdata används för validering och jämförelse. Säkre utfallsdata vid 5 år finns registrerade för 112 personer av hela samplet (90 %) och för 110 (88 %) vid 15 år.
|
|
| 12. |
- Fridell, Mats, et al.
(författare)
-
Antisocial personality disorder as a predictor of criminal behaviour in a longitudinal study of a cohort of abusers of several classes of drugs: Relation to type of substance and type of crime.
- 2008
-
Ingår i: Addictive Behaviors. - : Elsevier BV. - 0306-4603. ; 33, s. 799-811
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Mixed findings have been made with regard to the long-term predictive validity of antisocial personality disorder (ASPD) on criminal behaviour in samples of substance abusers. A longitudinal record-linkage study of a cohort of 1052 drug abusers admitted 1977-1995 was undertaken. Subjects were recruited from a detoxification and short-term rehabilitation unit in Lund, Sweden, and followed through criminal justice registers from their first treatment episode to death or to the year 2004. In a ML multinomial random effects regression, subjects diagnosed with antisocial personality disorders were 2.16 times more likely to be charged with theft only (p<0.001), and 2.44 times more likely to be charged committing multiple types of crime during an observation year (p<0.001). The findings of the current study support the predictive validity of the DSM-III-R diagnosis of ASPD. ASPD should be taken seriously in drug abusers, and be targeted in treatment to prevent crime in society.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Fridell, Mats, et al.
(författare)
-
Clinical diagnosis and SCID-II assessment of DSM-III-R personality disorders
- 2006
-
Ingår i: European Journal of Psychological Assessment. - : Hogrefe Publishing Group. - 2151-2426 .- 1015-5759. ; 22:2, s. 104-108
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim: To assess the diagnostic concordance of SCID-II and clinicians' estimation of DSM-III-R personality disorders of substance abusers. Method: Clinical diagnoses of substance abusers in inpatient treatment were compared with SCID-II diagnoses (N = 138). Findings: The overall prevalence of personality disorder was 79% for clinical diagnosis and 80% for SCID-H diagnosis. Substantial agreement was found for borderline personality disorder, and moderate agreement was found for presence of any personality disorder, and antisocial personality disorder. All other disorders had slight to fair agreement. Antisocial personality disorder was overdiagnosed by clinical diagnosis but schizotypal, obsessive-compulsive, passive-aggressive, and masochistic personality disorders were reported more often by SCID-II. Selecting only the primary clinical diagnosis and omitting additional clinical diagnoses, reduced agreement with SCID-II diagnoses. Implications: Clinical diagnosis and structured interviews are not interchangeable, and produce somewhat different profiles of diagnoses for a group of substance abusers, but the two methods for diagnosing personality disorders converge for the two most common personality disorders in substance abusers. Rare and less-known diagnoses tend to be underreported whereas common and well-known disorders tend to be slightly overdiagnosed by clinical diagnosis as compared with a semistructured interview, especially if only one clinical diagnosis is noted.
|
|
| 17. |
- Fridell, Mats
(författare)
-
Co-morbidity and Drug Abuse. In Report to the EMCDDA by the Reitox National
- 2004
-
Ingår i: 2003 to the EMCDDA by the Reitox National Focal Point. Sweden – Drug Situation 2002. - : 2003 to the EMCDDA by the Reitox National Focal Point. Sweden – Drug Situation 2002 National Institute of Public Health, Sweden. ; R2004:25, s. 87-128
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The chapter by definition focuses on Swedish research and treatment practice in the area of comorbiditity. Three “ethiological” lines of comorbidity is outlined. it thus seems warranted to look upon patients with a precipitating psychiatric diagnosis and a consequent problem of alcohol and/or substance abuse as one specific model/type (1). A second type representting the drug and substance dependent person who´s psychiatric and psychological problems often remain unattended until a more thorough assessment is made. Here, personality disorders are by far the most common disorder. Model 3, finally, corresponds to a number of alcohol- and substance dependent persons who are not afflicted by any particular chronical psychiatric or psychological problem despite the severity of the alcohol/substance problem. The reason for differentiating specific comorbid patterns are, apart from diagnostic utility, also the need to gauge treatment carefully. The immediate ways of approaching the patient in a treatment encounter as well as for choosing an adequate treatment intervention differ and contain different possible combinations of psychosocial and pharmacological interventions. The national records of the Swedish National Board of Health and Welfare underreport systematically due to the fact the diagnostic procedures is lacking in clinical treatment and diagnoses consequently reported scarcely. The situations within the hospital system, in prisons and other treatment settings are presented, leaving a clear picture of a heavily afflicted group of patients, where their psychiatric ailments are only dealt with in a few clinics. In drug dependent individuals (type 2), personality disorders are be far the most common problem ranging from 60–85% in clinical settings.
|
|
| 18. |
- Fridell, Mats, et al.
(författare)
-
Comorbidity in heavy drug abuse
- 2004
-
Ingår i: Scientific Monograph series 3. - Lisabon : EMCDDA. ; , s. 1-4
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 19. |
- Fridell, Mats, et al.
(författare)
-
Criminal behavior in antisocial substance abusers between five and fifteen years follow-up
- 2007
-
Ingår i: American Journal on Addictions. - : Wiley. - 1521-0391 .- 1055-0496. ; 16:1, s. 10-14
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Antisocial personality disorder (ASPD) is one of the most common co-occurring disorders in substance abusers, characterized among other things by a high propensity for criminal actions. A cohort of 125 substance abusers were followed in a longitudinal design. Patients were diagnosed with ASPD at an index treatment episode, interviewed at five-year follow-up, and followed-up through the Swedish criminal justice register by 2005 for the years 1995-2003. ASPD and non-ASPD subjects were compared using Mann Whitney U test for ordinal variables (number of offenses and months in prison) and chi-square tests for categorical variables. A total of 107 were alive by 1995, when the period of observation began. ASPD diagnosed at baseline was related to criminal offenses and incarceration during the follow-up from 5 to 15 years. For most categories, ASPD diagnosis was associated with higher frequency of offense. An ASPD diagnosis based on SCID-H interview made at five-year follow-up was related to the number of offenses but unrelated to incarceration. In a sample of drug abusers, ASPD was associated with high levels of criminal behavior, even years after the diagnosis was given. A diagnosis based on clinical observation during treatment was at least as predictive of criminal behavior as a diagnosis based on a SCID-II interview.
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
- Fridell, Mats, et al.
(författare)
-
High prognostic specificity of antisocial personality disorder in patients with drug dependence: Results from a five-year follow-up
- 2006
-
Ingår i: American Journal on Addictions. - : Wiley. - 1521-0391 .- 1055-0496. ; 15:3, s. 227-232
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A sample of 125 consecutive patients from a Swedish detoxification unit were followed up at five years. Register data on criminal behavior were retrieved for 99% of all subjects, including those who were deceased at follow-up, and 76% of living subjects were interviewed. A diagnosis of antisocial personality disorder (ASPD) at intake was associated with incarceration, continuous drug use, dependence on welfare support, and fulfilling criteria of adult ASPD at follow-up. Regardless of ASPD status, a decline was seen in drug-related convictions, but subjects with ASPD were found to continue to commit other crimes.
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Fridell, Mats, et al.
(författare)
-
Implementeringen av Socialstyrelsens riktlinjer för missbruks- och beroendevården: Utvärdering av det nationella utvecklingsarbetet Kunskap till Praktik
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ABSTRACT Det nationella utvecklingsarbetet Kunskap till Praktik (KtP) inleddes under 2008. Rekryteringen av deltagande län gjordes i tre etapper: hösten 2008, våren 2009 och hösten 2009. Utvärderingen inleddes under 2009 och avslutades 2014. Urvalet var personal verksam inom landstings- och kommunal missbruks-/ beroendevård. Primärvårdspersonal deltog i ett fåtal län och inkludera-des därför inte. Urvalet i panelundersökningen omfattade personal i samtliga län. Det gjordes i två steg och bestod i den aktuella slut-rapporten av 3 063 respondenter i 203 kommuner i 20 av landets län. Stockholm inkluderades inte i panel-undersökningen men ingår i redovisningen av aktiviteter på länsnivå. Resultaten redovisas separat för respondenter, på kommunnivå samt länsnivå. Bortfallsanalyser visade små skillnader i bakgrundsvariabler mellan populationen och urval. Personalen var relativt homogen med ca 75% kvinnor, en medelålder av 46 år och 14 års yrkesverksamhet varav ca 7 år i missbruksarbete. Totalt fanns 8 yrkesgrupper representerade. Data för del-tagare från kriminalvård och privata behandlingsenheter samlades också in men redovisas inte. Bakgrundsdata i urvalet till panelen jämfördes med bakgrundsdata i det numerärt mycket större urvalet från baskurserna 2010-2011 och överensstämmer bra. Representativiteten och generaliserbarheten av resultaten bedöms god. Vid jämförelser mellan de fem mättillfällena: 2010-2014 hade respondenter som deltog i samtliga mätningar oftare funktioner inom KtP som nyckelperson, processledare, utbildare än de som ej ingick. Missing data fördelades jämnt över mättillfällena. På kommunnivå saknades uppgifter för 61 av de utvalda 264 kommunerna, mest de som inte gjort överenskommelser med KtP (jämförelsegruppen). Data analyserades för 154 kommuner och 74 landstingsenheter med 3 eller fler svarande. Inga kommuner föll bort p.g.a. missing data. Designen i den aktuella rapporten är en prospektiv uppföljning av en panel med deltagare med upprepade mätningar vid fem tillfällen. Samtliga bedömnings- och behandlingsmetoder har analyserats men i slutrapporten används sammanfattande mått för respektive typ av utfall. Variabler som kunde predicera högre användning analyserades på respektive nivå. Statistik: för analys av proportioner har χ2 använts. Principalkompo-nentanalyser användes för att gruppera variabler och variansanalys för att studera medelvärdesskillnader. Growth mixture modeling (GMM), en variant av SEM, användes som en grundmodell för att samtidigt urskilja kluster av respondenter eller kommuner som hade ett gemensamt beskriv-bart förlopp över de fem mätpunkterna. Modellen tar således hänsyn till vilka respondenter eller kommuner som ingår i ett visst kluster över tid. I beräkningarna väljs den modell som har bäst förklarings-nivå/effekt för respektive utfallsmått. Modellens styrka anges med sammanfattningsmåttet entropi. Därefter beräknades vilka variabler på respondent- respektive kommunnivå som ”predicerade” utfallet bäst. Path-analyser i Mplus användes för att beräkna prediktiviteten i ORC-indexvariablerna på utfallet i bedömnings- och behandlingsmetoder. Resultat: De första åren 2009-2011 kan betraktas som en dissemi-neringsfas, året 2012 som en stabiliseringsfas och åren 2013-2014 som en konsolideringsfas då det blev möjligt att studera vilka metoder och för vilka grupper som användningen av metoder fortsatte på en stabil nivå trots att finansieringen från KtP avbröts 2012. Analys av nivåer på genomförda utbildningsinsatser och ett kombinerat effektmått beräk-nades för fyra bedömningsmetoder och fyra behandlingsmetoder som ingick i KtPs utbildningssatsning. Den tidigare analysen av interventionsgrupp versus jämförelsegrupp (Rapport 2012) gav inga tydliga skillnader. Den aktuella analysen grupperade i stället nivåer av användning och förloppen i användning över fem år i olika ”kluster” och detta gav mer meningsfulla resultat. Det fanns således kluster som ökade användningen, de som planade ut liksom kluster som minskade användningen över tid. Hela 17% av socialtjänstförvaltningarna och 19% av landstingsenheterna använde inte några evidensbaserade metoder under hela studien. 1. Utbildningsinsatserna för både bedömnings- och behandlingsmetoder ökade flerfaldigt under de fem åren och en mycket stor del av urvalet i panelen (mellan 70% och 90%) uppgav att man utbildats inom ramen för KtP. Andelen utbildade i AUDIT och DUDIT och ASI ökade från 2010 till 2014 med respektive 63%, 54% och 58%. 2. Användningen av bedömningsmetoder ökade för AUDIT och DUDIT med 40% respektive 36%. ASI ökade inte efter 2011 och ADAD ökade inte alls. Användningen ökade mer för metoder som KtP utbildat i jämfört med metoder som inte ingick i KtP:s utbildningsuppdrag. T ex ökade användningen av DOK med bara 1% även om andelen utbildade ökade med 24%. Sambanden mellan utbildning som givits av KtP och användning av motsvarande metoder var signifikanta. Från 2012 tillkom också en del nya bedömningsmetoder inom ramen för de tre nya utvärderingsmodellerna (särskilt LOKE och UIV). 3. Användning av de fyra behandlingsmetoder som ingick i KtP ökade, men det var främst två av metoderna som stod för ökningen från 2010 till 2014: MI med 28% och Återfallsprevention (ÅP) med 19%, medan haschavvänjningsprogrammet (HAP) och Community Reinforcement (CRA) ökade i liten omfattning med 10% respektive 4%. Även för några av de metoder som inte ingick i KtP:s metodutbildningar ökade andelen utbildade men på en låg nivå: 5% till som högst 12% för en av metoderna (KbT). 4. Prediktionsanalyser på respondentnivå visade att högst effekter fanns i program med respondenter som var mer involverade i arbetet med KtP i olika funktioner. 5. På kommun/landstingsnivå fanns de mest framgångsrika organisatio-nerna i regioner med högre befolkningstäthet, större städer, och i betingelsen ”interventionskommuner” än i jämförelsekommuner och i lägst grad i den sist inkluderade ”omgången” i KtP. 6. För behandlingsmetoder fanns ett samband med 10 av 18 index i ORC medan för bedömningsmetoder bara ett av 18 index predicerade en hög användning år 2014. Organisationsfaktorer som ledarskap, förmåga att motivera medarbetarna, medinflytande, låg stress, tydliga mål och uppdragsformulering predicerade ökad användning. 7. Respondenternas uppfattning om betydelsen av samverkan mellan huvudmän var hela tiden positiv och som mest (2014) svarade 71% att samverkan fanns etablerad. Bedömningen fick stöd i en separat enkät-undersökning där 17 av 20 län upprättat integrerade mottagningar mellan socialtjänst och sjukvård/psykiatri år 2014 och samverkansavtal hade ingåtts i 14 län. Respondenter inom sjukvården uttryckte en måttlig men signifikant mer positiv syn på samverkan än respondenter inom socialtjänsten. 8. Brukarmedverkan bedömdes som en angelägen uppgift för socialtjänst och sjukvård under hela studien, men viktigare inom sjukvård än inom socialtjänst. Ökningen i brukarmedverkan validerades i två separata undersökningar till landets brukarråd och beroendemottagningarna i samtliga län. 9. Synen på Socialstyrelsen riktlinjer var positiv från 2010 och genom hela studien. Personal från sjukvård var mer positiv till riktlinjerna än personal inom socialtjänsten. 10. Kunskapsutvecklingen och behovet av ökade kunskaper betonades av samtliga respondenter under hela undersökningsperioden men personal inom socialtjänsten bedömde kunskapsökningen som större än sjukvården under hela undersökningsperioden. Ökningen av utbildningsnivån i respondentenkäterna validerades mot de årliga rapporterna från KtP. 11. Implementeringen av tre uppföljningsmetoder genomfördes mellan 2011 och 2014 och följdes kontinuerligt i 13 av initialt 15 län. Det var tre inbördes mycket olika metoder som användes och som fick ekonomiskt stöd från KtP under tre år. UIV var den mest traditionella uppföljningsmetodiken och implementerades i tre nya län förutom Göteborg där den användes reguljärt. Mångbesökarmodellen avsåg att kartlägga sökandeströmmen för brukare med multipla vårdbehov och stora insatser. (5 län). LOKE syftade till att skapa kontinuerlig och systematisk dokumentation av målgrupper, insatser och resultat och att generera kunskap om de egna arbetsmetoderna. Initiala intervjuer gjordes med ansvariga, enkäter till deltagarna och avslutande intervju till både brukare och personal. Resultat: Samtliga tre metoder disseminerades planenligt. UIV nådde 385 personalmedlemmar och 848 brukare/klienter. Mångbesökarmodellen prövades och genomfördes i 5 län med 110 personalmedlemmar och 57 brukare. Metoden bedömdes som ”ej fullt utvecklad” av dem som använde den och var komplicerad att implementera. LOKE användes i 5 län och hade nått 1700 personalmedlemmar och en population klienter inom socialtjänsten med 5.700 brukare från olika typer av socialtjänstverk-samheter. 12. Arbetet med brukarmedverkan och brukarinflytande markerade en uttalad ambition att stärka brukarnas inflytande inom missbruks- och beroendevården. KtP vände sig till brukarföreningarna i landet. Metodik i uppföljningen var observationer vid möten, enkäter till de ansvariga för brukarorganisationerna och en avslutande enkät som riktade sig såväl till brukarråd som till verksamhetsansvariga inom samtliga beroendecentra i landet. Resultat: Antalet brukarråd ökade från ett till två år 2009 till minst ett i vardera 20 län år 2014. Utbildningar i brukarrevisionsmetodik ökade så att vid årsskiftet 2013/2014 totalt 15 län utbildat brukar-revisorer och 10 län hade genomfört brukarstyrda brukarrevisioner fram till 2013/2014. Det fanns ett klart samband mellan de insatser som gjordes av KtP och
|
|
| 30. |
- Fridell, Mats, et al.
(författare)
-
Implementing guidelines for interventions in Swedish substance abuse treatment : A national evaluation of outcomes from 2010 to 2014
- 2020
-
Ingår i: Journal of Substance Abuse Treatment. - Philadelphia : Elsevier. - 0740-5472 .- 1873-6483. ; 119, s. 1-12
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In 2009, the Swedish government launched a nationwide dissemination and implementation project regarding substance abuse treatment, Knowledge to Practice (KTP), which was commissioned by the Swedish National Board of Health and Welfare (SoS). Aim: The study aimed to evaluate the effectiveness of a national project to disseminate and implement evidence-based assessment instruments and treatment methods, and to promote cross-sectional collaboration in substance abuse treatment. Design and recruitment: This study was a naturalistic prospective follow-up study of a sample of 3063 participants in 203 municipalities via five consecutive online surveys. Of the 21 Swedish regions, we included 20. All participants, representing 79.5% of the population, were employed in substance abuse treatment/care within social work and psychiatry. We used individual background variables and factors in the organizational readiness for change (ORC) questionnaire for prediction. Methods: We calculated descriptive statistics using SPSS 24.0. We applied latent profile analysis (LPA) to identify respondents with distinct growth profiles across five assessment points. Next, we calculated multilevel growth curve analyses using full information maximum likelihood analysis (FIML) in Mplus 8.3. In the analyses, we nested "within-person change" (level 1) in "between-persons analysis" (level 2). We, in turn, nested these in municipalities/regions (level 3). We included both respondents and organizational predictors in levels 2 and 3. We tested four statistical models in the multilevel analyses to predict the outcome. Results: The annual response rate was 59% on average across the five years. Respondents were a homogenous group with regard to education and years of employment, and two thirds were women. We identified four different trajectories nationwide, which showed different growth profiles for the use of methods and assessment instruments. Our results showed a larger between-region variation than within-region variation in outcome indicators. Some regions were more successful than others over the five years. At the respondent level, the years of employment in treatment work was associated with increased use of assessment instruments, while the ORC factor, institutional resources, predicted decreased use of assessment instruments. Specialist competence and the ORC factors staff attributes (job satisfaction, efficacy, and influence) and institutional resources predicted increased use of psychosocial treatment methods. The ORC factor organizational climate was positively associated with increased cross-sectional collaboration activities.
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
- Fridell, Mats
(författare)
-
Kvalitetsstyrning i psykiatrisk narkomanvård : Effekter på personal och patienter
- 1990
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Quasi-experimental study of effects of an organizational intervention on staff and patients over a 8 year perspective; Before, under and after an organizational change. Effects on staff are staff-turnover, fatigue and burnout (n=268) on Three wards including the intervention ward. Independent variables are staff demographics, education, experience, job status, sick-leave and responses on a burn-out inventory Effects on patients are dropout, goal-attainment Independent variables were demographics and psychiatric diagnoses, personality disorders and attitudes towards treatment (n=584).
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
- Fridell, Mats, et al.
(författare)
-
Kvinnor med narkotikamissbruk – Före, under och efter behandling
- 2002
-
Ingår i: Könsperspektiv på missbruk.. - : Könsperspektiv på missbruk. Bjurner & Bruno, Stockholm. - 9197410446 ; , s. 144-178
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Könsperspektiv på missbruk är en antologi, skriven av tolv forskare. D en vill inspirera till ett fördjupat synsätt på könets betydelse inom missbruksvård och -behandling. Det kan för läsaren innebära att en ny värld upptäcks. Självklart är könet en av de viktigaste aspekterna för att t.ex. åstadkomma en god 'matchning'. Boken är inte bara avsedd at t användas av dem som redan är förtrogna med missbruksarbete, utan av studerande på socialomsorgsprogrammet, socionomprogrammet, psykologpro grammet och läkarutbildningen. Förhoppningen är också att den ska stim ulera till fördjupad forskning inom området.
|
|
| 37. |
- Fridell, Mats, et al.
(författare)
-
Lögnen som pedagogiskt redskap i en behandlingsorganisation
- 2005
-
Ingår i: Handledning – perspektiv och erfarenheter. - : Handledning – perspektiv och erfarenheter Studentlitteratur. - 9789144038223 - 9144038224 ; , s. 95-110
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 38. |
- Fridell, Mats, et al.
(författare)
-
Narkotikamissbruk och psykopatologi
- 1989
-
Ingår i: Dödligheten bland narkotikamissbrukare i de nordiska länderna. - 0283-118X. ; 5, s. 71-106
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
- Fridell, Mats, et al.
(författare)
-
Paradontit och psyke.
- 2001
-
Ingår i: Odontologi 2001.. - Köpenhamn : Minksgaard. ; , s. 97-114
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
- Fridell, Mats, et al.
(författare)
-
Personality Disorders in Substance Abusers
- 2005
-
Ingår i: Evidence based practices? Challenges in Substance Abuse Treatment.. - : Evidence based practices? Challenges in Substance Abuse Treatment. NAD-publication, Helsingfors. - 0359-7024. - 9515326249 ; 47, s. 65-80
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 45. |
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
|
|
