| 1. |
- Bergman, Mats, 1964-, et al.
(författare)
-
Handeln i svåra tider
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Braunerhjelm, Pontus, 1953-, et al.
(författare)
-
Ekonomi i omvandling
- 2008
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Braunerhjelm, Pontus, et al.
(författare)
-
Krisstämpeln på det svenska avtalssystemet – en överdrift
- 2008
-
Ingår i: Ekonomisk Debatt. - 0345-2646. ; 36:5, s. 15-30
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det behövs samordning och normer i lönebildningen. Om detta är de flesta eniga. Frågan är hur normerna ska sättas och av vem. Framför allt har den rådande ordningen med industrin som normsättare ifrågasatts, bl a av Lars Calmfors i Ekonomisk Debatt. I stället hävdas att tjänstebranscherna bör få ett större inflytande. Vi anser att det finns stora risker med att byta en regim som fungerat. Argumenten för en förändring måste nyanseras på väsentliga punkter. Parterna inom industrin har erfarenhet av normsättning, har vana vid internationell exponering och har ett samarbetsavtal. Motsvarande finns inte i tjänstenäringarna.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Djerf, Olle, et al.
(författare)
-
Köpkraft och konkurrenskraft – tredje avtalsrörelsen med Industriavtalet
- 2003
-
Ingår i: Ekonomisk Debatt. - 0345-2646. ; 31:8, s. 16-26
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Parterna inom industrin slöt ett samarbets- och förhandlingsavtal 1997. Under Industriavtalets första period 1998–2000 ökade reallönerna med 3 procent per år medan det relativa kostnadsläget förbättrades med 4 procent årligen. Industrisysselsättningen ökade. Industriavtalets andra period 2001–2003 har präglats av en betydligt sämre konjunktur. Reallönerna har dock ökat med ca 1 1⁄2 procent per år. Det relativa kostnadsläget har varit oförändrat medan sysselsättningen minskat med 3 procent årligen. Viktigt för den nya avtalsperioden är att Sverige har en trovärdig inflationsnorm och att de viktigaste konkurrenternas arbetskraftskostnader kommer att öka långsamt. Fortsatt återhållsamma ökningar av nominallönerna är av stor betydelse för produktions- och sysselsättningsutvecklingen i Sverige.
|
|
| 20. |
|
|
