| 1. |
|
|
| 2. |
- Bengtsson, Ola, et al.
(författare)
-
Epifytiska lavar och mossor i bokskog : Utvärdering av miljöövervakning i södra Sverige 2011-2014
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under åren 2011-2014 inventerades 20 arter av lavar och 6 arter av mossor samt trädstrukturer i bokskog i de fyra sydlänen Halland, Kronoberg, Blekinge och Skåne. Metodik och urval av arter samt objekt följer Naturvårdsverkets särskilda undersökningstyp "Epifytiska lavar och mossor i bokskog". Det slumpade urvalet av objekt innefattar såväl skyddade som oskyddade naturvådsintressanta objekt, dock ej vanlig produktionsskog. Målsättningen med miljöövervakningen är att dessa ytor ska återinventeras för att följa tillståd och förädringar i artsammansättningen av epifyter i bokskog.I de olika länen inventerades sammanlagt 120 bokskogar (30 per län) med en total yta av 270 ha. Totalt registrerades 45 611 träd.Samtliga 26 utpekade indikatorarter påträffades. Artrikedomen föefaller vara högst i bokskogar i Halland och västra delen av Kronobergs län, medan sydvästra Skåne utmärker sig som den artfattigaste delen. Detta kan ha klimatologiska orsaker.Det finns ett negativt samband mellan grov bokskog och ett högt artinnehåll i Skåne, dvs. de bokskogar i Skåne som har de i medeltal grövsta bokarna hade det lägsta artantalet. Endast glansfläck Arthonia spadicea och i viss mån stiftklotterlav Opegrapha vermicellifera avviker från dessa generella mönster. Glansfläck uppvisar också ett negativt samband med förekomst av andra inventerade epifyter, dvs. där det finns många träd med glansfläck är det lägre sannolikhet att hitta de andra arterna. Även detta kan vara en följdeffekt av att glansfläck förekommer som rikligast i en trakt där de flesta andra studerade arter (kanske) inte har förutsättningar att finnas. Vidare verkar träd med förekomst av lavar med cyanobakterier som fotobiont ("cyanolavar") vara de som är artrikast.Högstubbar, levande som döda, är de trästrukturer som oftast hyser någon av de eftersökta arterna föjlt av rötade bokar. Objekt med många vitala så kallade normalträd hyser oftast en lägre mångfald av eftersökta epifyter.I denna studie finns ingen statistiskt signifikant skillnad vad gäller förekomst av de undersökta arterna i värdekärnor med eller utan formellt skydd.Metoden tillåter att man inom ramen för inventeringarna följer ytterligare arter vid kommande inventeringar. Man kan utifrån insamlat data göra ytterligare fördjupande analyser över samband mellan artförekomster och olika omvärldsvariabler.Sammantaget görs bedömningen att metodiken fungerar väl. Åtminstone en uppföljande inventering utan metodjusteringar bör utföras för att göra en bedömning av vilka variabler som ger utslag i förädringsanalyser. Förslagsvis görs omdrev med ett intervall på 6 år eller 12 år för att följa perioderna för rapportering till EU gällande utvecklingen för olika Natura 2000-habitat.
|
|
| 3. |
- Birkedal, Sven, et al.
(författare)
-
Dagfjärilar en fältguide
- 2019
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna nya fältguide till svenska dagfjärilar beskrivs drygt 180 arter, underarter, former och tillfälliga besökare. Boken är rikt illustrerad och fjärilarna åtföljs av fotografier på hane, hona och undersida jämte grafiska bilder över utbredningar och flygtider. Boken är den tredje i Naturcentrums serie om växter och djur i Sverige. Tidigare har "Lavar - en fältguide" och "Mossor en fältguide" utgivits.Ett kort inledande avsnitt beskriver bokens tillkomst, hur den är uppbyggd, terminologi, litteratur samt lite om fjärilsskådning. Därefter följer bokens huvuddel som utgörs av artbeskrivningarna och ca 1.000 illustrationer ledsagar läsaren. Boken, som omfattar 200 sidor, är framtagen av Sven Birkedal, naturälskare och fotograf från Åhus. Fjärilsforskaren Nils Ryrholm har stått för kompletterade texter och beskrivningar, vetenskaplig granskning, utbredningskartor, flygtider, m. m.
|
|
| 4. |
- Bjelke, Ulf, et al.
(författare)
-
Rödlistade arter och naturvård i sand- och grustäkter
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturligt störningspräglade sandmarker hyser en artrik och konkurrenskänslig flora och fauna. Sådana livsmiljöer har minskat drastiskt under 1900-talet. Under samma period ökade antalet sand- och grustäkter. Trots att täkterna ofta innebär stora ingrepp i naturen kan de utgöra viktiga ersättningshabitat för arter knutna till sandiga miljöer. Sedan några decennier så minskar även sand- och grustäkter starkt, beroende på att samhället vill bevara naturliga sand- och grusresurser. Produktionen har medvetet flyttats till bergkrossanläggningar och det ges idag mycket få tillstånd för utökad verksamhet eller nya sandtäkter. Från fler än 5 000 aktiva täkter på 1990-talet har antalet sjunkit till färre än 1 000. Täkter som avslutas har ofta föreskrifter om att planas ut och övertäckas vilket gör att deras naturvärden spolieras. Drygt 300 rödlistade arter har gynnats av sandtäkter när ursprungshabitaten minskat. Steklar och skalbaggar utgör de största grupperna med närmare två tredjedelar av arterna. Södra Sverige hyser störst rikedom av dessa arter men såväl täkter som arternas mer naturliga miljöer är bristfälligt undersökta, särskilt i glest befolkade delar av landet. För att bevara dessa täktlevande arter krävs att naturvården arbetar för att förhindra att avslutade täkter planas ut eller täcks över. Det är av stor betydelse att naturvårdande myndigheter ges tillräckliga styrmedel och ekonomiska resurser att arbeta med täkter. Genom enkla åtgärder kan de skapade livsmiljöerna i täkter bevaras till en låg kostnad jämfört med andra alternativa biotopvårdande åtgärder. Rapporten belyser artsamhällena som kan finnas i täkter samt viktiga strategier och åtgärder för naturvård i dessa miljöer. Rapporten har finansierats av Naturvårdsverket och av SLU:s medel för fortlöpande miljöanalys.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Dahlberg, Anders, et al.
(författare)
-
Effects of ecological continuity on species richness and composition in forests and woodlands: A review
- 2014
-
Ingår i: Écoscience. - : Informa UK Limited. - 1195-6860 .- 2376-7626. ; 21, s. 34-45
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Forests and woodlands with a long, uninterrupted presence (continuity) are often associated with high biodiversity and many habitat specialist species. But the mechanisms by which, and the scales in time and space at which, populations are dependent on continuity remain debated. We examine the spatial and temporal scales at which occurrences of plants, fungi, and invertebrates are affected by continuity and consider whether they are restricted by time for colonization (continuity per se) or by habitat formation times. We give improved definitions of landscape and local levels of continuity anti evaluate the empirical literature with respect to these. By critically examining the reported effects of continuity on the occurrence of species in forests and woodlands, we explore the mechanisms behind the patterns at local and landscape scales. We conclude that many species are dispersal-limited in the current fragmented landscapes and occur mainly in landscapes with surplus continuity, meaning that the availability of habitats was greater in the past than it is currently. Our review indicates that local continuity per se is important at least for many forest herbs and for certain species of epiphytic lichens, insects, and land snails, but to a lesser extent for fungi. Several studies show that landscape-level continuity affects the current occurrence of species, in particular for vascular plants, but also for particular lichen, bryophyte, and invertebrate species. For continuity-dependent species, a successful conservation strategy should include both extending the period of habitat duration in relict patches and promoting habitat formation in the immediate surroundings of potential source patches. Conservation strategies need to acknowledge the continuity dependence of many species. Research on how to shorten habitat formation times by forest restoration is an urgent priority.
|
|
| 9. |
- Ekman, Stefan, et al.
(författare)
-
Raphidicyrtis trichosporella new to Sweden.
- 2013
-
Ingår i: Graphis Scripta. - 0901-7593. ; 25:1, s. 6-11
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Rhaphidicyrtis trichosporella (Nyl.) Vain. is reported here as new to Sweden from five sites in the southernmost part of the country, two in the province of Skåne and three in Småland. All sites are deciduous woodlands of different composition, but most likely with a long ecological continuity. Two records are from scaling bark of Alnus glutinosa in Alnus swamps, two from hard and smooth bark of Fagus sylvatica in shady and humid Fagus forests, and one from the shallow furrows of a young Quercus robur in a semi-open woodland dominated by Quercus and Tilia.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Felton, Adam, et al.
(författare)
-
Replacing coniferous monocultures with mixed-species production stands: An assessment of the potential benefits for forest biodiversity in northern Europe
- 2010
-
Ingår i: Forest Ecology and Management. - : Elsevier BV. - 0378-1127 .- 1872-7042. ; 260, s. 939-947
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Conifer dominated plantations in central and northern Europe are associated with relatively low ecological values, and in some cases, may be vulnerable to disturbances caused by anthropogenic climate change. This has prompted the consideration of alternative tree species compositions for use in production forestry in this region. Here we evaluate the likely biodiversity costs and benefits of supplanting Norway spruce (Picea abies) monocultures with polycultures of spruce and birch (Betula spp.) in southern Sweden. This polyculture alternative has previously been evaluated in terms of economic, recreational, and silvicultural benefits. By also assessing the ecological implications we fill a gap in our understanding of the range of socio-ecological benefits that can be achieved from a single polyculture alternative. We project likely broad scale changes to species richness and abundance within production stands for five taxonomic groups including ground vegetation, tree-living bryophytes, lichens, saproxylic beetles, and birds. Our research leads us to three key findings. First, the replacement of spruce monocultures with spruce–birch polycultures in the managed forest landscapes of southern Sweden can be expected to result in an increase in biological diversity for most but not all taxa assessed, but it is unlikely to improve conditions for many red-listed forest species. Second, modification of other aspects of forest management (i.e. rotation length, dead wood and green tree retention, thinning regimes) is likely to contribute to further biodiversity gains using spruce–birch polycultures than spruce monocultures. Third, the paucity of empirical research which directly compares the biodiversity of different types of managed production stands, limits the extent to which policy relevant conclusions can be extracted from the scientific literature. We discuss the wider implications of our findings, which indicate that some climate change adaptation strategies, such as risk-spreading, can be readily integrated with the economic, environmental and social goals of multi-use forestry
|
|
| 12. |
- Fritz, Örjan
(författare)
-
Bark- och vedlevande lavar i Väster- och Nordanskog på Särö i norra Halland
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den epifytiska lavfloran i den gamla tallekskogen (67,3 ha) på Särö, Kungsbacka kommun, undersöktes 1998-99. Totalt identifierades 231 arter. Med ytterligare ett par sentida fynd blir artantalet 233. Så många som 37 rödlistade lavar noterades. Tre tidigare funna rödlistade arter återfanns dock inte. Särskilt ekens lavflora är exceptionellt artrik (176 arter, varav 34 rödlistade). Det finns få svenska fynd av följande noterade arter; stiftkvistlav Bacidia vezdae, Bacidia viridifarinosa, grå jordlav Catapyrenium psoromoides och grynig gelélav Collema subflaccidum. Ädelkronlav Pachyphiale carneola förekommer här med den rikligaste kända förekomsten i Sverige. Åtminstone följande sju arter rapporteras som nya för landskapet Halland: Gyalecta truncigena, Lecanora aitema, L. leptyrodes, L. subintricata, Lecidella laureri, Marchandiomyces corallinus och Strangospora delitescens. Vidare har noterats det första säkerställda fyndet av pulver-ädellav Megalaria pulverea i landskapet.Den artrika och värdefulla lavfloran på Särö kan förklaras med förekomsten av en mångfald av olika substrat av såväl bark (ung och slät likaväl som gammal och skrovlig av många olika trädslag) som ved (i olika nedbrytningsstadier) i olika ljusexponeringar, ett gynnsamt lokalklimat och en lång kontinuitet som trädbärande mark för ek och tall. Ett stort antal rödlistade arter eller i övrigt intressanta arter förekommer även av kärlväxter, mossor, svampar, insekter, landmollusker och fåglar. Detta markerar ytterligare de mycket höga naturvärden som skogen på Särö representerar. Skogarna på Särö tillhör de få kvarvarande kustskogarna på Västkusten med en lång kontinuitet. Särö Västerskog är naturreservat, medan Särö Nordanskog, väl så värdefull som Västerskog, fortfarande är oskyddad. För att bevara den unika lavfloran är skydd inte nog. Det måste kombineras med viss skötsel, främst röjningar kring de gamla ekarna, så att mer ljus kan nå stammarna.
|
|
| 13. |
- Fritz, Örjan, et al.
(författare)
-
Bjurkärr – en småländsk bokskog med unika lavar och svampar.
- 2014
-
Ingår i: Svensk Botanisk Tidskrift. - 0039-646X. ; 108:3–4, s. 2-18
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The old beech forest (250–300 yr) at Bjurkärr (core area 30 ha) in the province of Småland, S Sweden, was surveyed for epiphytic lichens of conservation concern in 1993–94. Several rare red-listed lichens were recorded, many with large populations. In 2011 the most endangered lichens were resurveyed due to the incorporation of Bjurkärr in the forthcoming national park of Lake Åsnen. Most species of the 1993–94 survey were rediscovered, whereas some apparently had vanished as a result of substrate decomposition. In addition, ten more red-listed lichens were recorded in 2011, e.g., Arthonia arthonioides and Collema fragrans. We also recorded Biatora ligni-mollis, not previously reported from Sweden. In all, 39 red-listed lichens are currently known from the area. Few areas in Sweden host such a large number of red-listed epiphytic lichens. In addition, the wood-inhabiting fungi on beech logs and snags were surveyed in 2011. The content of dead wood was high. A large number of red-listed or otherwise interesting wood-inhabiting fungi were recorded, e.g., Hericium erinaceus. Eleven fungal indicator species for valuable beech forests in Europe were recorded, the highest number for any Swedish beech forest. Factors explaining the high number of species of conservation concern include the long continuity of old, often slow-growing and damaged trees, the favourable geographical position in south Sweden, the suitable microclimate caused by the large neighboring lake and the exemption from modern forestry.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Fritz, Örjan, et al.
(författare)
-
Interacting effects of tree characteristics on the occurrence of rare epiphytes in a Swedish beech forest area
- 2009
-
Ingår i: Bryologist. - : American Bryological and Lichenological Society. - 0007-2745. ; 112, s. 488-505
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Many epiphytes in Swedish beech forests are associated with old and damaged trees. In this study we examined the impact of bark, soil and stemflow pH, water-holding capacity and bark structures on this association. We also analyzed whether the influence of these factors differed between species of conservation concern (red-listed and indicator species of woodland key habitats) and species not of conservation concern. One hundred and one age-determined living beech trees (range 58-277 yrs) in 13 beech-dominated stands were surveyed in a forest landscape in southern Sweden. We recorded 119 species in total (76 lichens, 43 bryophytes) of which 21 were red-listed and 17 indicator species (26 lichens, 12 bryophytes). NMS ordination showed that the species composition of lichens changed primarily with tree age and along the gradient of smooth bark versus moss cover. Bark pH and tree vitality were the most important gradients for bryophyte composition. The combination of old damaged beech trees and high bark pH resulted in the highest mean number of species of conservation concern for both lichens and bryophytes. The link between these factors is partly explained by a positive effect of tree age on the stemflow pH. Species number of bryophytes not of conservation concern increased with bark pH, whereas the corresponding group of lichens was favored primarily by increased light availability. Neither the water-holding capacity of bark nor soil pH affected patterns of species number. The results from this study show that old beech trees infected by fungi, with a higher bark pH, are the most valuable trees for epiphytes of conservation concern.
|
|
| 17. |
- Fritz, Örjan
(författare)
-
Miljöövervakning av epifytiska lavar och mossor i bokskog - förslag till nytt delprogram
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I maj 2009 fick Naturcentrum uppdrag från Länsstyrelsen i Kronobergs län att ta fram förslag på nytt delprogram för övervakning av naturvårdsintressanta epifytiska lavar och mossor i bokskog. Efter initiala studier av litteratur, internet och kontakter med liknande övervakningsprojekt knöts kontakter via Länsstyrelsen i Kronobergs län med Anders Bignert, Naturhistoriska riksmuseet, expert på design av miljöövervakningsmetoder. Samarbetet innefattade fältstudier (Naturcentrum) och datasimuleringar (Anders Bignert) för att svara på tre viktiga frågor: 1) Hur stor är effektiviteten i artfångst för olika s.k. förenklade metoder jämfört med helyteinventeringar? 2) Fångar någon av metoderna upp förändringar bättre än någon annan? 3) Hur stort stickprov behövs per län för att med viss sannolikhet notera dessa förändringar?Under hösten har därför Naturcentrum inventerat fyra olika stora (1-4 ha) gamla bokskogar i Hallands län på naturvårdsintressanta arter. Dessa arter har i bestånden eftersökts på samtliga bokar med en större brösthöjdsdiameter än 20 cm.Dessutom har strukturdata som trädomkrets och trädtyp angetts för varje studerad bok. Samtliga träd, med och utan förekomst av arter, koordinatsattes för att möjliggöra simuleringar i dator. Anders Bignert har därefter testat effektiviteten i artfångst för tre olika s.k. förenklade metoder jämfört med de utförda helyteinventeringarna:A) Transekter B) Cirkelprovytor och C) Slumpade träd. Resultaten av hittills utförda simuleringar (fråga 1 ovan) visade att många träd behövde inventeras i bestånden för att hitta minst 80% av arterna i minst 80% av fallen. Orsaken till det beror på bl.a. få fynddata och aggregerade artförekomster i bestånden. Ingen metod var effektivare än den andra, utan i stort sett jämförbara. Tidsmätningar av metoderna i fält har dock inte utförts.Mot bakgrund av testerna och tidigare erfarenheter föreslår Naturcentrum preliminärt att delprogrammets metodval blir helytesinventering. Därigenom blir det möjligt att utvärdera artförekomster inte bara på större geografisk nivå utan även objektsvis, vilket skapar mervärden för t.ex. naturvården (ÅGP, Natura 2000, Vård- och Förvaltning i reservat ). Viss samordning kan göras med Skogsstyrelsen.Viktigaste förändring jämfört med tidigare använd metod (”Hallands-metoden) är urvalet av objekt. Dessa objekt avses att slumpas fram från gemensam databas av nyckelbiotoper i skogsmark och värdekärnor inom skyddade områden. Beräkningar behöver göras hur många sådana objekt som behöver göras, men antalet kommer sannolikt hamna mellan 20 och 40 per län. Ett rullande omdrev av objekt kan göras vart femte eller vart tionde år beroende på ambitionsnivå.Därutöver föreslås en rad förenklingar och effektiviseringar av metoden relativt ”Hallands-metoden”. På metodens basnivå inriktas datafångsten för arter enbart till förekomst/icke förekomst per träd (central målvariabel), inventerat trädurval begränsas till bokar ≥20 cm i brösthöjdsdiameter, enbart stående träd inventeras och en begränsad uppsättning naturvårdsintressanta arter (20 lavar, 6 mossor) används. Detta kan möjliggöra jämförelser mellan länen. Användare som har högre ambitionsnivå kan bortse från hela eller delar av restriktionerna. Metoden möjliggör också inventering av andra skogstyper än bokskog, men andra artlistor måste då tas fram för dessa och urvalet av objekt blir annorlunda.
|
|
| 18. |
- Fritz, Örjan
(författare)
-
Rot holes create key microhabitats for epiphytic lichens and bryophytes on beech (Fagus sylvatica)
- 2010
-
Ingår i: Biological Conservation. - : Elsevier BV. - 0006-3207 .- 1873-2917. ; 143, s. 1008-1016
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Identification of trees with key microhabitats as well as knowledge of their ecological formation is important for the conservation of epiphytic bryophytes and lichens on beech Based on the hypothesis that certain types of stem damage are crucial for the occurrence of epiphytes of conservation concern, we surveyed 145 beech trees (57-280 years) for different types of stem damage and analysed their relationship to other tree characteristics, epiphyte species and wood-inhabiting fungi in a forest landscape on acid soils.Three main types of stem damage were identified; canker, rot hole and surface rot. The incidence of rot holes was highest on trees with a low growth rate during the last 50 years, but was unrelated to tree size or age per se Bark pH was significantly higher below than above rot holes, whereas no such relationship was found for cankers Wood mould from rot holes had a very high pH, explaining the higher bark pH below this type of damage The number of epiphyte species of conservation concern was strongly positively related to rot holes and high bark pH. Cankers had a weaker, yet significant positive effect. The fungus Psathyrella cernua was associated with the rot holes and is suggested to be a key species involved in creating this microhabitat.We conclude that slow-growing trees with rot holes are important for the conservation of epiphytes and should be selected as retention trees in managed forests. The study also highlights a potential for habitat restoration by inducing artificial damage and inoculation of decay fungi in beech trees (C) 2010 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
- Fritz, Örjan, et al.
(författare)
-
Tree age is a key factor for the conservation of epiphytic lichens and bryophytes in beech forests
- 2009
-
Ingår i: Applied Vegetation Science. - 1402-2001. ; 12, s. 93-106
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Questions: What factors limit the distribution of epiphytic lichens and bryophytes at plot and tree level in beech forests? At what ages do epiphytic species, and species of conservation concern in particular, occur along a chronosequence of beech?Location: South-west Sweden.Method: Five hundred and seventy-one age-determined trees from 37 plots distributed among 29 beech-dominated stands were Surveyed along with a number of environmental (16) and substrate (seven) variables in a landscape of ca. 550ha. Non-metric multidimensional scaling (NMS) and indicator species analysis (ISA) were used for data analysis.Results: Plots containing old trees, confined to the base of slopes and with low impacts of recent forestry (thinning), generally had a high richness of species of conservation concern. Richness of common species and red-listed bryophytes were mostly related to the surveyed bark area. At tree level, primary factors explaining both species richness and composition were age, diameter at breast height and moss cover. There was a gradual replacement of tree age ranges for 58 lichens and 37 bryophytes along the chronosequence of beech. Red-listed lichens favoured damaged beech trees ( >= 180 years), whereas red-listed bryophytes were found on old and young steins in dense stands.Conclusions: Tree age exerts a profound influence on epiphytic lichens and bryophytes growing on beech. Many of the habitat specialists were found mainly on old beech because they inhabit specific substrates that occur on older trees. The association to high tree age commonly excludes red-listed lichens from conventionally managed beech forests with a 100- to 140-year rotation period.
|
|
| 22. |
- Fritz, Örjan
(författare)
-
Uppföljning av biologisk mångfald i Biskopstorp: inventeringar av nyckelbiotoper, provytor och rödlistade arter
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Biskopstorp är Hallands i särklass mest värdefulla skogsområde vad avser mängden av rödlistade och regionalt intressanta arter knutna till de artrika bok och ekskogarna. En reservatsbildning för ca 865 hektar av området är under utförande. Skötselåtgärder i syfte att avveckla granplanteringarna och restaurera och binda samman ädellövskogarna har redan påbörjats. För att undersöka utvecklingen och ge möjlighet till framtida utvärderingar om insatserna leder till gagn för den biologiska mångfalden, och då särskilt de ädellövskogsanknutna rödlistade arterna, påbörjades ett uppföljningsprojekt år 2000. Uppföljningen har skett på främst fyra sätt; 1) Provyteinventering där 115 utslumpade provytor inventerades inom Biskopstorp åren 2000-2003. Inom provytorna inventerades samtliga epifytiska, inklusive vedlevande, arter av lavar och mossor. 2) Kompletterande nyckelbiotopsinventering som utfördes under 2000-2003 och resulterade i en betydande ökning av såväl antalet som arealen av nyckelbiotoper. 3) Miljöövervakning av sju av de mest värdefulla nyckelbiotoperna i Biskopstorp. Inom varje område studeras samtliga trädstrukturer och rödlistade arter samt signalarter, så att de totala populationerna av arterna blir kända. Meningen är att följa utvecklingen ungefär vart tionde år. 4) En sammanställning över förekomsten av rödlistade och regionalt intressanta arter inom området. För närvarande är totalt 130 rödlistade och 87 regionalt intressanta arter kända inom Biskopstorp. Arter av vedlevande skalbaggar och epifytiska lavar är de klart mest förekommande av organismgrupperna.Skyddet och restaureringen av ett så pass stort skogsområde som Biskopstorp kommer för bl.a. de många rödlistade arterna med all sannolikhet att bli mycket positivt. Många kommer att öka i numerär och förhoppningsvis förekomma i livskraftiga bestånd. Biskopstorp kommer då fungera som ett källområde för många arter, vilka kan sprida och etablera sig i närliggande lämpliga lövskogsområden, som i sin tur ökar i naturvärde.
|
|
| 23. |
- Fritz, Örjan
(författare)
-
Vertical distribution of epiphytic bryophytes and lichens emphasizes the importance of old beeches in conservation
- 2009
-
Ingår i: Biodiversity and Conservation. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0960-3115 .- 1572-9710. ; 18, s. 289-304
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- During storms in 2005, a number of beech trees fell over at Biskopstorp, SW Sweden, offering the opportunity to study epiphytes along entire stems. In total 16 beech trees in four beech stands representing three different age classes were included. For each tree, 2 m segments from the base to the top were surveyed. In total 115 species were found (76 lichens, 39 bryophytes), of which 30 were considered to be of conservation concern (22 lichens, 8 bryophytes). For lichens significantly more species were recorded above 2 m in height, whereas more bryophytes were recorded below 2 m in height. Certain red-listed lichens were recorded only above 2 m in height on old trees. In a second data set from the same area 140 age-determined beech trees were surveyed for species of conservation concern at the heights 0-2 and 2-5 m, respectively. These species were found almost exclusively on old beech trees, and presence at 2-5 m was recorded, with one exception, only on those trees which also had species of conservation concern at 0-2 m. Records of these species correlated significantly to microhabitat variables, i.e. the presence of rough bark and moss cover higher up the stems on the old trees. This study indicates that surveying only the base in really old beech forests can underestimate both the number of species of conservation concern and their population sizes. However, surveys restricted to the base in rather even-aged beech stands catch a large proportion of the trees with species of conservation concern.
|
|
| 24. |
- Fritz, Örjan, et al.
(författare)
-
Översyn av Hallandsås nordsluttning: biologiskt värdefulla områden
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hallandsås nordsluttningar ligger i den allra sydligaste delen av Halland, och delas nära nog av E6:an mellan Hallands län (östra delen) och Skåne län (västra delen). Nordsluttningarna är kända för skogsområden med lövskogar på kalkrik mark, källor, bäckdalar och raviner. Många rödlistade arter och hotade eller sårbara biotoper finns i området. Sammantaget har de naturvärden som Hallandsåsen representerar få motsvarigheter och finns endast i en mycket begränsad del av landet. Orsakerna till den unika biologiska mångfalden består bl.a. i en kalkhaltig morän, fördelaktig hydrologi, lång kontinuitet av lövträd samt en topografisk hydrologi med t.ex. sprickdalar och raviner. Även för friluftsliv och kulturmiljövård är värdena mycket höga. HALLANDSÅS NORDSLUTTNING ÖSTER OM E6:AN (HALLANDS LÄN)Under 1999-2000 gjordes en översyn av Hallandsås nordsluttningar inom Hallands län. Huvudsyftet med översynen har varit att identifiera och avgränsa värdekärnor för biologisk mångfald, att använda som underlag för arbete med naturskydd. För att ge underlag till arbetet har kompletterande nyckelbiotopsinventeringar utförts till den nyckelbiotopsinventering som gjordes 1996 (Örjan Fritz på uppdrag av Skogsvårdsstyrelsen). I samband med inventeringsarbetena hittades många rödlistade arter från skilda organismgrupper, särskilt kärlväxter, svampar, mossor och landmollusker. Med inventeringsmaterialet som grund har totalt tre områden omfattande 437 hektar avgränsats som särskilt värdefulla ur biologisk synvinkel: Dömestorp 297 hektar, Hälleforsen 52 hektar och Vindrarp 87 hektar. När det gäller kulturmiljö och friluftsliv hyser särskilt Dömestorp betydande värden. Strövområdet i Dömestorp besöks redan idag i stor omfattning. Några tankar om friluftslivet inom denna värdekärna anges i rapporten.HALLANDSÅS NORDSLUTTNING VÄSTER OM E6:AN (SKÅNE LÄN)På Skåne-sidan täcker visserligen de två befintliga naturreservaten Hallandsås nordsluttning respektive Täppesås hela nordsluttningen. Naturreservaten har dock inte ändamålsenliga föreskrifter som skyddar biologisk mångfald. Reservaten måste därför omförhandlas med inköp/intrång av mark för att naturvärdena ska kunna bibehållas och utvecklas. För att klargöra naturvärdena inom naturreservaten på nordsluttningen väster om E6:an, inventerades skogsmarken på uppdrag av Bjäre Naturskyddsförening 1999. Med nyckelbiotopsinventeringen som underlag kan värdekärnan Petersberg, omfattande 117 hektar, avgränsas.Trots påverkan från bergtäkt och tunnelbygge (Skåne län), vattenuttag, almsjuka m.m. motiverar de särskilt höga värdena inom de i rapporten föreslagna värdekärnorna, sammantaget 554 hektar, ett varaktigt skydd.
|
|
| 25. |
-
Miljöövervakning i Hallands län 1996
- 1997
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Miljöövervakningen ska beskriva tillstånd, trender och effekter i miljön, så att uppföljning kan ske av uppställda miljömål. På så vis kan ett åtgärdsinriktat miljöskyddsarbete bedrivas. Miljöpolitiken har pekat ut följande grundläggande skyddsobjekt att övervaka.- Skydd av människors hälsa- Bevarande av biologisk mångfald- Hushållning med naturresurser - Skydd av natur- och kulturlandskap De utpekade skyddsobjekten påverkas av en rad miljöhot, t.ex. uttunning av ozonskiktet, försurning av mark och vatten, brutna kretslopp, avfall och miljöfarliga restprodukter.Miljöövervakningen sker på såväl nationell som regional nivå. Naturvårdsverket ansvarar för samordningen av den nationella miljöövervakningen, medan Länsstyrelsen ansvarar för den regionala. Den regionala miljöövervakningen bedrivs inte bara av länsstyrelsen och andra statliga myndigheter, utan också av kommuner, landsting, vattenvårdsförbund m.fl. Nationellt är miljöövervakningen uppdelad på tio programområden. För Hallands län skedde övervakning 1996 inom följande sex program:- Luft- Hav- Sjöar & vattendrag- Jordbruksmark- Skogsmark- VåtmarkTill detta kommer t.ex. artbaserad övervakning som löper över flera programområden. I denna rapport redovisas resultat från ett urval av den regionala miljöövervakningen i Hallands län 1996. De enskilda artiklarna har överlag skrivits av ansvariga för respektive övervakning. Rubrikerna för artiklarna är följande:- Tungmetaller i mossa - miljöarbetet ger resultat- Lustgas - ett kvävehaltigt ämne med effekter på den globala miljön- Makroalger längs med Hallandskusten 1996- Rekordlåg fosfortransport till havet- Övervakning av lax och havsöring i kustnära vattendrag samt skaldjur i havet- Skyddsvärd bottenfauna i rinnande vatten - underlag för miljöövervakning- Välfungerande kalkningsverksamhet 1996- Bottenfaunan i kalkade vattendrag 1996- Elfisken i kalkade vattendrag 1996- Provfisken i kalkade sjöar 1996- Test av metodik för miljöövervakning av våtmarker- IR-95 - Flygbildsbaserad inventering av skogsskador i sydvästra Sverige 1995- Fiskgjusen håller ställningarna i Hallands län- Miljöövervakning inom skogliga obsytor i Hallands län 1984-1995- Vad händer bakom sanddynerna?- Några rödlistade mossors utbredning i Hallands länFör de som vill läsa mer ges lästips och kontaktperson i anslutning till respektive artikel.
|
|
| 26. |
- Petersson, Lisa, et al.
(författare)
-
Conifer tree species and age as drivers of epiphytic lichen communities in northern European production forests
- 2022
-
Ingår i: Lichenologist. - 0024-2829 .- 1096-1135. ; 54, s. 213-225
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The epiphytic lichen species richness and community composition was compared for 600 living trees distributed within the interior of 60 Scots pine and Norway spruce monoculture stands in southern Sweden. A higher species richness, and more unique species, was found on trees of Scots pine than of Norway spruce, and distinctive communities were associated with the two tree species. Lichen species composition also shifted between the 30-, 55- and 80-year-old stands, although there was no significant difference in species richness between the different age classes. Tree species and age of the stand explained most of the variation in community composition (41%), with additional variance explained by lichen proximity to the ground (6%) and aspect (1%) (northern/southern side of trunk). Scots pine and Norway spruce share many attributes, such as both being conifers with acidic bark properties and having a similar geographical distribution in Fennoscandia. However, our study showed that species richness and community composition can nevertheless diverge in stands dominated by these two tree species. Since the occurrence of red-listed species was low in these stands, we suggest that 80-year rotations are not long enough for the occurrence of the many rare and specialized lichen species that require old forest structures and long forest continuity in this region.
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
- Väfors Fritz, Marie, et al.
(författare)
-
Quality of Life - Towards an understanding of individuals with psychopathic tendencies
- 2009
-
Ingår i: Personality and Mental Health. - : Wiley. - 1932-8621 .- 1932-863X. ; 3:3, s. 183-192
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The objectives are to explore: (1) the association between psychopathy and self-rated quality of life; and (2) the possible role of childhood hyperactivity on the relationships between Psychopathy Checklist (PCL) scores and self-rated domains of Quality of Life (QoL). Male subjects with a history of criminality at age 11-14 years (n = 108) and matched controls (n = 59) from a Swedish longitudinal project were studied. Self-rated QoL domains of psychological health, family relationships and work satisfaction were dichotomized and used as dependent variables in calculations of odds ratios (ORs) with dichotomized PCL scores as the independent variable, as assessed at age 38-41. The results showed that for each of the three QoL domains, the proportion of individuals that reported dissatisfaction was significantly higher in both criminals and controls characterized by psychopathic tendencies (PT) compared with the groups with no psychopathic tendencies. Furthermore, the results revealed higher strata-specific risk of dissatisfaction among the PT individuals for two of the domains: psychological health (OR = 6.58) and work satisfaction (OR = 7.98). Childhood hyperactivity individuals were overrepresented in the PT group. However, hyperactivity did not confound the association between PCL and QoL. The results are discussed in the light of possible treatment implications.
|
|
