| 1. |
- Beck, Anna Severine, et al.
(författare)
-
Will there be a next Nordic TAG? Reflections on theoretical archaeology in the Nordic countries today
- 2019
-
Ingår i: Arkæologisk Forum. - 1399-5545. ; :41, s. 17-19
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The first meeting in Nordic Theoretical Archaeology Group (Nordic TAG) was held in 1985. The – so far – last meeting in Nordic TAG was held in Copenhagen in 2015. At this meeting, the theme was “the Next 30 years in Theoretical Archaeology” – or in other words the aim wasto discussin which direction theories in the archaeological discipline will develop and especially what new theories, methodologies and perspectives might influence the field in the future. Tragicomically – or prophetically – no meetings have been organized since then. Now almost five years later we must ask: what is the future of Nordic TAG, and what does the lack of it tell us about the development of theoretical archaeology in the Nordic countries today?
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Goldhahn, Joakim, 1966-, et al.
(författare)
-
Changing pictures : an introduction
- 2010
-
Ingår i: Changing pictures. - Oxford : Oxbow Books. - 9781842174050 ; , s. 1-22
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 4. |
- Goldhahn, Joakim, 1966-, et al.
(författare)
-
Engendering North European rock art : bodies and cosmologies in Stone and Bronze Age imagery
- 2012
-
Ingår i: A companion to Rock Art. - London : Wiley-Blackwell. - 9781444334241 ; , s. 237-260
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This chapter explores how sex, gender, and embodiment are expressed in North Euro- pean rock art. Contributions that approach rock art with engendered perspectives are described, along with an appraisal of the present state of gendered rock art research. We regard rock art as part of the prevailing cosmologies of Stone and Bronze Age societies in northern Europe, and investigate how sex and gender are significant components of these.
|
|
| 5. |
- Günther, Helena, 1965-
(författare)
-
The rhythm of rock art animals : Picturing reindeer, elk and bear around the seasonal cycle in Stone Age Alta
- 2022
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Stone Age rock art of Fennoscandia is dominated by pictures of animals. Yet it is its role in the social and cognitive processes within human society that has been the major focus for research. In the thesis, rock art is explored in the lives of people as being part of a larger ecological community. It deals with Alta, Finnmark, Norway in particular but other sites are part of the discussions. The purpose is to study the role of rock art in the interface between people and the animals most often depicted - reindeer, elk and bear - in the two oldest phases of Alta; phase I 5200-4200 and phase II 4200-3000 BC. This is achieved by working from the ground up with animals, depictions of them and with experience and knowledge of human - animal and human - environmental relations found among small-scale hunting groups of the north. A method inspired by ethology is developed and a study of ca 1000 reindeer, 200 elk and 100 bears based on their physiognomy, behaviour, sociality and interactions is presented. The study shows that picturing animals as encountered in physical reality was an intrinsic part of rock art imagery. Animals act and interact in structured ways that differ between species, suggesting different roles for different animals, and that change over time. Around 4200 BC the seasonal focus goes through changes. In phase I, a majority of the groups of reindeer can be associated with autumn while most groups of elk belong in winter. In phase II, most groups of elk and reindeer are pictured in spring, waterfowl is a new motif, and boats, which have increased are more often associated with reindeer than with fishing or hunting at sea. In contrast to phase I, very little hunting or control of animals is depicted in phase II.The shift in imagery is framed within the conditions of life in the northern environment. Building on traditional knowledge and applying a zoo semiotic theoretical framework, it is argued that rock art can not be reduced to an entirely inter-human affair. It is suggested that people were contacting animals as simultaneously embodied and spiritual beings where the images operated in the fluidity between the real and imagery and the real and the potential. Taking imagery at face value, in phase I a major theme was the meeting between people and reindeer in the autumn hunt. In phase II this could no longer be expected and the images of females in spring point to a concern for reproduction and the return of animal life. The lack of human interference in phase II suggests a change of attitude towards the roles of humans in a life intertwined with animals, especially reindeer, where this role is weakened.A conclusion rendered by the method is that animals meanings are contextualised and situated. They are not confined to large abstractions or primarily displaying symbolic systems or cosmological models. This does not mean that there are no culturally patterned meanings to different animal species, there are, but these are deeply embedded in embodied animals and their lifecycles over the year.
|
|
| 6. |
- Ljunge, Magnus, 1978-
(författare)
-
Bortom avbilden : Sydskandinaviska hällbilders materialitet
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingen kretsar kring frågan om hur ett förhistoriskt bildskapande var av betydelse. Studien är riktad mot den materiella bilden och syftet är att diskutera betydelser av hällbilders materialitet och hur relationen mellan människor, hällbilder och platser var meningsfull. Utgångspunkten för undersökningen definieras som konceptuell, där en definition av begreppen bild och materialitet ligger till grund för studiens teoretiska och metodiska utformning. Studiematerialet utgörs av den sydskandinaviska hällbildstraditionen, med ett fördjupat fokus på området kring Motala Ström utanför dagens Norrköping. Undersökningen består av tre delar. I den första delen genomförs en diskursanalys, där frågan om hur hällbilders betydelse skall förstås diskuterats i relation till tidigare forsknings syften och resultat. Ett samband visas mellan hällbildsforskningens vetenskapliga illustrationspraktik och sätten hällbilder ansetts vara av betydelse. Ambitionen att avbilda hällbilder så exakt som möjligt är bunden till tolkningen av hällbilder som avbilder. Upptagenheten med avbilden har resulterat i att betydelsen av hällbilders materialitet generellt har varit åsidosatta. En utblick mot hur andra historiska och förhistoriska bildtraditioner varit av betydelse visar att avbildens symboliska betydelse inte alltid kan förutsättas vara den primära. Tvärtom tycks bildens betydelse vara flexibel och föränderlig, särskilt när dess materialitet möjliggör en upplevelse under lång tid.I den andra delen fördjupas studien genom en undersökning av Motala Ström-områdets hällbilder. Hällbildernas materiella kvaliteter definieras i relation till tre skalnivåer, landskapet, platsen och hällen. De materiella kvaliteterna har generella likheter, men varierar även från plats till plats. Upplevelsen av likformighet och variation präglar hällbildernas alla delar. Materialiteten är essentiell för upplevelsen av hällbilder som föreställande. Den nutida upplevelsen av bilder ligger till grund för en kategorisering av hällbilder i föreställande bilder och icke-föreställande former. Kategorierna form och bild ligger till grund för en kvantitativ sammanställning av inventerade hällbilder i socknarna Östra Eneby och Borg. Områdets hällbildsförekomster är strukturerade på ett tydligt sätt i landskapet. De allra flesta lokaler består av ett fåtal hällbilder (färre än 30) och präglas av formmässighet. Ett tjugotal lokaler består av fler än 79 hällbilder, och de präglas av variation och bildlighet. Den nutida upplevelsen av föreställandegraden hos hällbilder har relevans för betydelser under den aktiva hällbildstiden, då hällbilderna brukades på olika sätt i landskapet. På de stora platserna fungerade bilden som ett instrument att tänka med och en konceptualisering av tillvaron, medan de små formaliserade platserna uttrycker en praktik som markerade närvaro i landskapet. Hällbilders placering studeras vidare genom en fenomenologiskt inspirerad undersökningsmetod, där platsbesök bearbetas genom sytematisk fotografering och rendering av 3D-modeller. Tolv lokaler undersöks och det visas att hällbilders materialitet på ett direkt sätt strukturerar upplevelsen, där de antingen skapar en visuell tillgänglighet eller saknar visuell potential. Ett intentionellt bruk diskuteras, där möjligheten att upptäcka bilderna eftersträvats på stora platser och varit mindre viktig på små platser. Det har skapats visuella noder i landskapet, kreativa punkter där världen konceptualiserades. Kring noderna finns en större mängd mindre koncentrationer där estetiska teman upprepats som en del i ett inmutande och markerande i av landskapet där visuella normer upprätthölls. Avhandlingen avslutas med att hällbildernas sociala och kronologiska sammanhang diskuteras. De sydskandinaviska hällbilderna dateras vanligen till bronsåldern (1 700-500 f.kr.), och produktionen anses ha pågått från början av perioden fram till inledningen av äldre järnålder. Slutet av den aktiva hällbildstiden föreslås som den mest arkeologiskt relevanta eftersom den motsvarar landskapets lämningar. Den aktiva hällbildstidens slut präglas av relationen mellan en materialiserad bildtradition och ett omfattande bildskapande i olika material. Till skillnad från den äldre bronsålderns bildskapande, som var ikonografiskt och repetitivt, så expanderar bildens möjligheter i slutet av aktiv hällbildstid. Bildens format, material och betydelse förändras och varieras. Bilden utvecklas inte enbart i sten utan också i brons och keramik och dess betydelse går från att vara strikt ikonografisk till att bli instrumentell. Hällbilderna spelar en stor roll i utvecklingen av en ”pictoral turn” som uttrycker sociala förändringar i samhället då bronsåldern övergår i äldre järnålder. Bildskapande blir i en del i utvecklingen av ett mer heterogent och regionaliserat samhälle.
|
|
