| 1. |
|
|
| 2. |
- Edberg, Anna-Karin, et al.
(författare)
-
Existential loneliness in a lifespan perspective with focus on adolescents : Symposium
- 2023
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Background: Existential loneliness (EL) is a deeper form of loneliness that differs from, but is intertwined with, social, physical and emotional loneliness. Existential loneliness is connected to aspects of meaning and meaninglessness, often arising in relation to transitions. EL have mainly been studied in relation to loss, illness, and frailty, but as existential loneliness is a natural part of being a human, the transition from childhood to adulthood is a period that can trigger such experiences. Existential loneliness is also related to suffering but can contribute to maturation if being sufficiently addressed and met. Existential loneliness can, however, be difficult to identify from the professionals’ point of view and there is a risk that EL manifests itself in bodily expressions or is misinterpreted as e.g. depression. This symposium will provide an overview of EL as concept and phenomena with focus on experiences during the period of adolescence and discuss young people’s existential thoughts and its impact on mental health. Aim: The aim of the symposium is to raise awareness of existential loneliness as a part of being human and its impact on mental health with specific focus on adolescents. Method: The first presentation (by Anna-Karin Edberg) will give an overview of existential loneliness from the perspective of older people, family members, professionals and in relation to the documentation of EL in patient’ records. The second presentation (Tide Garnow) will focus on existential loneliness in adolescence and draw on results from a quantitative study focusing on sadness among adolescents, interviews with young people about their experience of EL and students’ retrospective narratives of EL during adolescence. Results: Our results show that EL is an experience of immediate awareness of being fundamentally alone and separated from others and the universe. This awareness is a negative experience, especially if not being seen and met. Professionals often experience insecurity when encountering EL, and existential aspects are almost invisible in the patients’ records. EL among adolescents is related to experiences of social exclusion and “in-betweenness”. The experience of EL is not easy to share with someone else, but young people want to be listened to and understood by someone they can trust. Discussion: There is a need to pay attention to experiences of EL, especially during adolescence, as experiences of loneliness is known to affect mental health in adulthood. The existential dimension should be a natural part in the work with mental illness, where creating meaning through existential conversations with others seems central. Health care professionals need support in how to encounter EL among persons in their care as sharing these experiences seems fundamental for health and wellbeing.
|
|
| 3. |
- Einberg, Eva-Lena, et al.
(författare)
-
Stress och hälsa hos ungdomar
- 2023
-
Ingår i: Barnsliga sammanhang. - Kristianstad : Kristianstad University Press. ; , s. 44-54
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I föreliggande kapitel presenterar vi populärvetenskapliga sammanfattningar av fem studier som genomförts inom ramen för forskningsprojektet ”Stress, smärta och läkemedelsanvändning hos barn och ungdomar” vid Forskningsplattformen Hälsa i Samverkan, Högskolan Kristianstad. De två första studierna som presenteras är genomförda med fokusgruppsintervjuer och handlar om ungdomars egna erfarenheter av stress. Därefter följer en presentation av en intervjustudie respektive en enkätstudie som beskriver skolsköterskors uppfattningar om ungdomars hälsa och välbefinnande under Covid-19-pandemin. Avslutningsvis presenterar vi en studie om skolsköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete för att förebygga stress hos ungdomar. Studierna är genomförda i samarbete mellan forskare i forskningsmiljön CYPHiSCO och magisterstudenter vid Högskolan Kristianstad.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Einberg, Eva-Lena, 1965-, et al.
(författare)
-
Stress, smärta och ledsenhet hos barn och ungdomar
- 2021
-
Ingår i: Barnsliga sammanhang. - Kristianstad : Kristianstad University Press. - 9789187973727 ; , s. 58-68
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Barn och ungas hälsa och välbefinnande är en global angelägenhet. Hälsobesvär kan vara både fysiska och psykiska, och kan komma till uttryck genom exempelvis sömnsvårigheter, smärta och ledsenhet. Eftersom hälsobesvär uttrycks på olika sätt kan de vara svåra att tolka och det kan därför vara utmanande att ge effektivt stöd och behandling. Det finns dessutom en risk för att vardagliga känslouttryck betraktas som sjukliga och att de medicineras (Horwitz & Wakefield, 2007). Ledsenhet är å ena sidan en känsla som människor återkommande erfar under livet, men ledsenhet är också ett av symtomen vid depression. I föreliggande kapitel presenterar vi populärvetenskapliga sammanfattningar av flera studier som genomförts inom ramen för forskningsprojektet ”Stress, smärta och läkemedelsanvändning hos barn och ungdomar” vid Forskningsplattformen Hälsa i Samverkan, Högskolan Kristianstad. Den första undersökningen är en tvärsnitts-studie som handlar om ledsenhet och hälsobesvär hos ungdomar. Därefter presenteras två intervjustudier om skolbarns erfarenheter av stress respektive smärta. Slutligen presenterar vi två intervjustudier som belyser skolsköterskors perspektiv. Den ena fokuserar på skolsköterskors stöd till elever som upplever stress och smärta och samtidigt har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Den andra studien beskriver skolsköterskors erfarenheter av att arbeta under covid-19-pandemin.
|
|
| 6. |
- Einberg, Eva-Lena, et al.
(författare)
-
Stress, smärta och ledsenhet hos barn och ungdomar
- 2021
-
Ingår i: Barnsliga sammanhang. - Kristianstad : Kristianstad University Press. ; , s. 58-68
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Barn och ungas hälsa och välbefinnande är en global angelägenhet. Hälsobesvär kan vara både fysiska och psykiska, och kan komma till uttryck genom exempelvis sömnsvårigheter, smärta och ledsenhet. Eftersom hälsobesvär uttrycks på olika sätt kan de vara svåra att tolka och det kan därför vara utmanande att ge effektivt stöd och behandling. Det finns dessutom en risk för att vardagliga känslouttryck betraktas som sjukliga och att de medicineras (Horwitz & Wakefield, 2007). Ledsenhet är å ena sidan en känsla som människor återkommande erfar under livet, men ledsenhet är också ett av symtomen vid depression. I föreliggande kapitel presenterar vi populärvetenskapliga sammanfattningar av flera studier som genomförts inom ramen för forskningsprojektet ”Stress, smärta och läkemedelsanvändning hos barn och ungdomar” vid Forskningsplattformen Hälsa i Samverkan, Högskolan Kristianstad. Den första undersökningen är en tvärsnitts-studie som handlar om ledsenhet och hälsobesvär hos ungdomar. Därefter presenteras två intervjustudier om skolbarns erfarenheter av stress respektive smärta. Slutligen presenterar vi två intervjustudier som belyser skolsköterskors perspektiv. Den ena fokuserar på skolsköterskors stöd till elever som upplever stress och smärta och samtidigt har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Den andra studien beskriver skolsköterskors erfarenheter av att arbeta under covid-19-pandemin.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Garmy, Pernilla, 1973-, et al.
(författare)
-
Öppet digitalt seminarium om ”Stress, smärta och läkemedelsanvändning hos ungdomar”
- 2021
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Öppet digitalt seminarium om ”Stress, smärta och läkemedelsanvändning hos ungdomar”. Doktorand Tide Garnow presenterar en ny studie om ledsenhet och hälsobesvär hos ungdomar. Forskarna Pernilla Garmy och Eva-Lena Einberg presenterar tillsammans med magisterstudenter studier i forskningsprojektet "Stress, smärta och läkemedelsanvändning hos ungdomar”. Seminariet arrangeras av forskningsmiljön Cyphisco i samarbete med Forskningsplattformen Hälsa i Samverkan vid Högskolan Kristianstad.Seminariet spelades in, se länk: https://hkrplay.hkr.se/media/t/0_sbig84lx
|
|
| 9. |
- Garmy, Pernilla, et al.
(författare)
-
Öppet digitalt seminarium om ”Stress, smärta och läkemedelsanvändning hos ungdomar”
- 2021
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Öppet digitalt seminarium om ”Stress, smärta och läkemedelsanvändning hos ungdomar”. Doktorand Tide Garnow presenterar en ny studie om ledsenhet och hälsobesvär hos ungdomar. Forskarna Pernilla Garmy och Eva-Lena Einberg presenterar tillsammans med magisterstudenter studier i forskningsprojektet "Stress, smärta och läkemedelsanvändning hos ungdomar”. Seminariet arrangeras av forskningsmiljön Cyphisco i samarbete med Forskningsplattformen Hälsa i Samverkan vid Högskolan Kristianstad. Seminariet spelades in, se länk: https://hkrplay.hkr.se/media/t/0_sbig84lx
|
|
| 10. |
- Garnow, Tide
(författare)
-
Att känna sig djupt ensam och längta efter att få berätta : Ungdomars erfarenheter av existentiell ensamhet
- 2023
-
Ingår i: Barnsliga sammanhang. - Kristianstad : Kristianstad University Press. ; , s. 71-77
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att vara ung och befinna sig i gränslandet mellan barndom och vuxenliv är förknippat med olika, ofta motstridiga, känslor och upplevelser som kan väcka tankar om mening och meningslöshet. Under ungdomstiden sker stora förändringar i kroppen, sociala relationer och identiteten, och ensamhetskänslor är därför vanligt förekommande och i viss grad förväntade. Intervjustudien, som beskrivs i detta kapitel, undersökte ungdomars erfarenheter av en djup form av ensamhet, det som ibland beskrivs som existentiell ensamhet. Ungdomarna uttryckte en längtan efter att få berätta som sina tankar och känslor.
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Garnow, Tide, et al.
(författare)
-
Deeply lonely in the borderland between childhood and adulthood - Experiences of existential loneliness as narrated by adolescents
- 2022
-
Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being. - : Informa UK Limited. - 1748-2623 .- 1748-2631. ; 17:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Adolescence is associated with different feelings and experiences that can negatively affect adolescents’ health and well-being. In the transition between childhood and adulthood, experiences of loneliness are common. A deep form of loneliness is described as existential loneliness. Studies among adults have shown that existential loneliness often arises in connection with transitions and is related to suffering, but may lead to positive experiences when acknowledged and addressed. Therefore, the aim of this study was to explore adolescents’ experiences of existential loneliness. Methods: This was an exploratory-descriptive qualitative study based on narrative interviews with 16 adolescents (median age 17.5). The data were analysed inductively using qualitative content analysis. Findings: Existential loneliness among adolescents was related to experiences of social exclusion and “in-betweenness”. To alleviate their suffering, the adolescents tried to avoid burdensome feelings and thoughts, and they chose between sharing or not sharing their inner lives with someone else. Conclusions: It is important to support adolescents’ sense of belonging, and they may need assistance in dealing with existential loneliness, as well as with finding constructive and healthy ways of recuperating from the suffering. Professionals need knowledge of existential loneliness to promote adolescents’ existential health and well-being.
|
|
| 13. |
- Garnow, Tide
(författare)
-
En grön häst på Island
- 2024
-
Ingår i: Psyche. - 0283-3468. ; :4, s. 13-15
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Garnow, Tide, et al.
(författare)
-
Existential loneliness among adolescents
- 2023
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Background: Adolescence is associated with different feelings and experiences that can negatively affect adolescents’ health and well-being. In the transition between childhood and adulthood, experiences of loneliness are common. A deep form of loneliness is described as existential loneliness. Studies among adults in vulnerable situations have shown that existential loneliness often arises in connection with transitions and is related to suffering, but may lead to positive experiences when acknowledged and addressed. Aim: Highlight existential loneliness among adolescents Method: We made a qualitative study based on narrative interviews with 16 adolescents (median age 17.5), with the aim of exploring adolescents’ experiences of existential loneliness. The data were analysed inductively using qualitative content analysis. Results: Existential loneliness among adolescents was related to experiences of social exclusion and “in-betweenness”. To alleviate their suffering, the adolescents sometimes tried to avoid burdensome feelings and thoughts, even if it meant doing things they knew were not good for them. Sharing one’s inner life with another person is not always easy and the adolescents chose between sharing or not sharing their inner lives with someone else. They wanted to be listened to and understood by someone they could trust. Discussion: Existential loneliness is part of being human and adolescents experience existential loneliness in the transition between childhood and adulthood. We found that existential loneliness among adolescents is connected to experiencing social exclusion and “in-betweenness”, which can be interpreted as a sense of not belonging. Adolescents may need assistance in dealing with existential loneliness, as well as with finding constructive and healthy ways of recuperating from the suffering.
|
|
| 16. |
- Garnow, Tide, et al.
(författare)
-
Existential loneliness during adolescence described in retrospect
- 2024
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Background and aim: Experiences of loneliness are common during adolescence and has shown to be related to physical and mental ill-being. One kind of loneliness, existential loneliness, is related to suffering. However, there is limited knowledge about existential loneliness during adolescence which challenges the possibilities in offering adequate support. The aim of this study was to describe the phenomenon of existential loneliness during adolescence through university students’ retrospective written narratives. Method: This study has a qualitative design with a phenomenological approach. The data consisted of retrospective narratives written by 67 university students in southern Sweden. Reflecting and narrating previous experiences may lead to a deepened understanding of a phenomenon. The data were analysed inductively using a phenomenological method described by Colaizzi. Findings: The fundamental structure of the phenomenon of existential loneliness during adolescence can be described as feeling empty and lost when being painfully trapped in an alienating borderland in the search for belonging, sense of self, and meaning. Six themes are used to describe the phenomenon of existential loneliness during adolescence: Being lost in a borderland, having no control; Being invisible, feeling abandoned; Being socially excluded, feeling misunderstood; Being in a vacuum, lacking meaning and hope; Being burdened, hiding painful feelings; Being trapped, wanting to escape. Existential loneliness is expressed as an immense and consuming loneliness, and may occur for the first time in life during adolescence. Conclusion: Existential loneliness is an inherent, but painful, part of the human condition. Adolescents may need support in dealing with the suffering. Though, existential loneliness can be challenging to recognize, and understand. Those who meet adolescents should not pathologize, but rather support, the experiences of existential loneliness. The knowledge created in this study may be valuable when supporting adolescents’ existential health and mental well-being and in the work to prevent mental illness.
|
|
| 17. |
- Garnow, Tide, et al.
(författare)
-
Existentiell ensamhet hos ungdomar
- 2022
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund Ungdomstiden är förknippad med olika, ofta motstridiga, känslor och upplevelser. Studier har visat att den psykiska ohälsan bland ungdomar ökar. Psykisk ohälsa kan ta sig kroppsliga uttryck och är dessutom relaterad till ledsenhet och ensamhet. Studier bland vuxna som fokuserat på en djup form av ensamhet, existentiell ensamhet, visar att existentiell ensamhet ofta uppstår i samband med övergångsfaser. Ungdomar genomgår kroppsliga och relationella förändringar i övergångsfasen mellan barndom och vuxenliv, och det är därför troligt att även de erfar existentiell ensamhet. Syftet med denna studie var därför att undersöka ungdomars erfarenheter av existentiell ensamhet. Metod Individuella berättande intervjuer med 16 ungdomar i södra Sverige (medianålder 17,5). Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Preliminära resultat De preliminära resultaten visar att ungdomarna har erfarenheter av existentiell ensamhet i form av utanförskap och mellanförskap och att existentiell ensamhet är förknippat med att kunna eller inte kunna dela sina innersta tankar och känslor med någon. Ungdomarna försöker göra saker för att undvika att vara i det som känns jobbigt, för att på så sätt lindra det lidande existentiell ensamhet innebär. Slutsats Ungdomarna beskriver smärtsamma erfarenheter av existentiell ensamhet och de saknar ofta någon att dela sina innersta tankar och känslor med. De önskar att vuxna lyssnar på dem och att de ges utrymme att beskriva sina tankar och erfarenheter. Det är viktigt att uppmärksamma ungdomars existentiella livsvillkor för att kunna främja deras existentiella hälsa och välbefinnande.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Garnow, Tide
(författare)
-
Kulturmöten : interkulturell omvårdnad med normkritiska perspektiv
- 2021
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dagens samhälle beskrivs som mångkulturellt, vilket innebär att sjuksköterskor förväntas hantera mångfald på olika sätt. Att möta det okända eller annorlunda kan uppfattas spännande men också utmanande. Denna bok har sin utgångspunkt i interkulturell omvårdnad och normkritik. Med interkulturell omvårdnad avses omvårdnad som sker mellan människor med olika kulturella identiteter och bakgrunder. Med normkritikens hjälp skapas förutsättningar att förstå varför det ibland uppstår ”krockar” och hur vi kan undvika dem. Med kunskap i interkulturell omvårdnad med normkritiska perspektiv underlättas kulturmöten som initialt kan kännas ovana och svåra. Boken inleds med en beskrivning av kulturbegreppet och hur det kommer till uttryck inom hälso- och sjukvården, liksom hur kulturmöten och normkritik hänger samman. Därefter följer tre delar, varav den första beskriver hur normer och andra kulturella konstruktioner skapas. Den andra delen visar hur vi kan förhålla oss kritiska till det som skapar hinder i kulturmöten. Ibokens avslutande tredje del ligger fokus på de verktyg som kan användas för att motverka exkludering och diskriminering, och i förlängningen främja en mer jämlik hälso- och sjukvård. Boken är avsedd att användas i sjuksköterskeutbildningen på såväl grundläggande som avancerad nivå, men fungerar också som underlag för reflektion och diskussion inom hälso- och sjukvården i övrigt.
|
|
| 21. |
- Garnow, Tide, 1976-, et al.
(författare)
-
Ledsenhet och andra hälsobesvär hos ungdomar
- 2021
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- IntroduktionUngdomars hälsobesvär betraktas i dag som ett globalt folkhälsoproblem. Hälsobesvär kan vara både kroppsliga och psykiska, och kan komma till uttryck genom exempelvis ledsenhet, sömnsvårigheter och smärta. Eftersom hälsobesvär uttrycks på olika sätt kan de vara svåra att förstå och därigenom bemöta. Ledsenhet är en känsla som människor återkommande erfar under livet, men ledsenhet är också ett av symtomen vid depression. Forskning har hittills fokuserat på depression hos ungdomar, men ledsenhet är däremot inte lika utforskad, och inte heller relationen mellan ledsenhet och andra hälsobesvär.SyfteSyftet var att utforska ledsenhet och andra hälsobesvär hos ungdomar.MetodEn kvantitativ tvärsnittsstudie baserad på enkätdata insamlade på gymnasieskolor i södra Sverige (n = 1489; 15–17 år) (svarsfrekvens 71,3 %).ResultatLedsenhet var vanligt hos ungdomar. 21,8 % av ungdomarna uppgav att de upplevde ledsenhet ofta eller alltid (flickor: 17,9 %, pojkar: 26,7 %, annat kön: 28,0 %). Ledsenhet var relaterat till sömnsvårigheter, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, spänningar och nedsatt aptit.DiskussionEtt sätt att tolka relationen mellan ledsenhet och andra hälsobesvär är att förstå ledsenhet som en förkroppsligad känsla. Med förkroppsligande menas att känslor tar sig kroppsliga uttryck, och ledsenhet kan på så vis manifesteras genom exempelvis huvudvärk och sömnsvårigheter. Olika sätt att förstå hur känslor uppkommer och yttrar sig leder till olika behandling och stöd. Det finns en risk att vardagliga känslouttryck betraktas som sjukliga och därför medicineras. Tidigare forskning har visat att flickors och pojkars känslouttryck tolkas och bemöts på olika sätt, och att grunden till deras besvär inte alltid kommer upp till ytan.SlutsatsSom hälso- och sjukvårdspersonal är det viktigt att försöka förstå vad hälsobesvär är ett uttryck för, för att kunna erbjuda personcentrerat stöd som har positiv effekt på den ungas välbefinnande.Artikeln i sin helhetGarnow, T.; Einberg, E.-L.; Edberg, A.-K.; Garmy, P. Sadness and Other Health Complaints among Swedish Adolescents: A Cross-Sectional Study. Int. J. Environ. Res. Public Health 2021, 18, 3999. https://doi.org/10.3390/ijerph18083999
|
|
| 22. |
- Garnow, Tide, et al.
(författare)
-
Ledsenhet och andra hälsobesvär hos ungdomar
- 2021
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Introduktion Ungdomars hälsobesvär betraktas i dag som ett globalt folkhälsoproblem. Hälsobesvär kan vara både kroppsliga och psykiska, och kan komma till uttryck genom exempelvis ledsenhet, sömnsvårigheter och smärta. Eftersom hälsobesvär uttrycks på olika sätt kan de vara svåra att förstå och därigenom bemöta. Ledsenhet är en känsla som människor återkommande erfar under livet, men ledsenhet är också ett av symtomen vid depression. Forskning har hittills fokuserat på depression hos ungdomar, men ledsenhet är däremot inte lika utforskad, och inte heller relationen mellan ledsenhet och andra hälsobesvär. Syfte Syftet var att utforska ledsenhet och andra hälsobesvär hos ungdomar. Metod En kvantitativ tvärsnittsstudie baserad på enkätdata insamlade på gymnasieskolor i södra Sverige (n = 1489; 15–17 år) (svarsfrekvens 71,3 %). Resultat Ledsenhet var vanligt hos ungdomar. 21,8 % av ungdomarna uppgav att de upplevde ledsenhet ofta eller alltid (flickor: 17,9 %, pojkar: 26,7 %, annat kön: 28,0 %). Ledsenhet var relaterat till sömnsvårigheter, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, spänningar och nedsatt aptit. Diskussion Ett sätt att tolka relationen mellan ledsenhet och andra hälsobesvär är att förstå ledsenhet som en förkroppsligad känsla. Med förkroppsligande menas att känslor tar sig kroppsliga uttryck, och ledsenhet kan på så vis manifesteras genom exempelvis huvudvärk och sömnsvårigheter. Olika sätt att förstå hur känslor uppkommer och yttrar sig leder till olika behandling och stöd. Det finns en risk att vardagliga känslouttryck betraktas som sjukliga och därför medicineras. Tidigare forskning har visat att flickors och pojkars känslouttryck tolkas och bemöts på olika sätt, och att grunden till deras besvär inte alltid kommer upp till ytan. Slutsats Som hälso- och sjukvårdspersonal är det viktigt att försöka förstå vad hälsobesvär är ett uttryck för, för att kunna erbjuda personcentrerat stöd som har positiv effekt på den ungas välbefinnande. Artikeln i sin helhet Garnow, T.; Einberg, E.-L.; Edberg, A.-K.; Garmy, P. Sadness and Other Health Complaints among Swedish Adolescents: A Cross-Sectional Study. Int. J. Environ. Res. Public Health 2021, 18, 3999. https://doi.org/10.3390/ijerph18083999
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
- Garnow, Tide, et al.
(författare)
-
Sadness among adolescents : An embodied emotion?
- 2021
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- IntroductionThere is growing concern that adolescents’ mental health is deteriorating. Additionally, concepts of embodiment have gained increasing importance in research in recent decades. Since emotions are expressed in the body, it can be challenging to understand what adolescents’ health complaints stand for and how they can be responded to.Sadness is a common emotion that repeatedly occurs during life, but sadness is also one of the main symptoms of depression. A large body of previous research has examined depression among adolescents, but little is known about nonpathological sadness and the relationship between sadness and other health complaints.AimThe study aimed to investigate sadness and other health complaints among adolescents.MethodsSwedish adolescents completed a survey with a cross-sectional design (n = 1489, 15–17 years old), and a logistic regression analysis was used to analyze the relationship between sadness and other health complaints.ResultsSadness was related to health complaints[headache (OR: 1.58), sleeping difficulties (OR: 2.00), reduced appetite (OR: 1.43), tension (OR: 2.44), and concentration difficulties (OR: 2.75)].ConclusionA possible interpretation of the relationship between sadness and other health complaints may be an embodiment of emotions. Different understandings of how emotions arise and are expressed lead to different treatments and care. By not considering embodied emotions, there is a risk of medicating a normal emotional state. Therefore, it is important to reflect on what adolescents’ health complaints are an expression of and take into account the body as physical and psychological intertwined. This might entail person-centered support that hopefully leads to an improvement in adolescents’ well-being.ReferenceGarnow, T.; Einberg, E.-L.; Edberg, A.-K.; Garmy, P. Sadness and Other Health Complaints among Swedish Adolescents: A Cross-Sectional Study. Int. J. Environ. Res. Public Health 2021, 18, 3999. https://doi.org/10.3390/ijerph1808999
|
|
| 26. |
- Garnow, Tide, et al.
(författare)
-
Sadness among adolescents : An embodied emotion?
- 2021
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Introduction There is growing concern that adolescents’ mental health is deteriorating. Additionally, concepts of embodiment have gained increasing importance in research in recent decades. Since emotions are expressed in the body, it can be challenging to understand what adolescents’ health complaints stand for and how they can be responded to.Sadness is a common emotion that repeatedly occurs during life, but sadness is also one of the main symptoms of depression. A large body of previous research has examined depression among adolescents, but little is known about nonpathological sadness and the relationship between sadness and other health complaints. Aim The study aimed to investigate sadness and other health complaints among adolescents. Methods Swedish adolescents completed a survey with a cross-sectional design (n = 1489, 15–17 years old), and a logistic regression analysis was used to analyze the relationship between sadness and other health complaints. Results Sadness was related to health complaints[headache (OR: 1.58), sleeping difficulties (OR: 2.00), reduced appetite (OR: 1.43), tension (OR: 2.44), and concentration difficulties (OR: 2.75)]. Conclusion A possible interpretation of the relationship between sadness and other health complaints may be an embodiment of emotions. Different understandings of how emotions arise and are expressed lead to different treatments and care. By not considering embodied emotions, there is a risk of medicating a normal emotional state. Therefore, it is important to reflect on what adolescents’ health complaints are an expression of and take into account the body as physical and psychological intertwined. This might entail person-centered support that hopefully leads to an improvement in adolescents’ well-being. Reference Garnow, T.; Einberg, E.-L.; Edberg, A.-K.; Garmy, P. Sadness and Other Health Complaints among Swedish Adolescents: A Cross-Sectional Study. Int. J. Environ. Res. Public Health 2021, 18, 3999. https://doi.org/10.3390/ijerph1808999
|
|
| 27. |
- Garnow, Tide, et al.
(författare)
-
Sadness and other health complaints among Swedish adolescents : A cross-sectional study
- 2021
-
Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health. - : MDPI AG. - 1661-7827 .- 1660-4601. ; 18:8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Health complaints are increasing among adolescents and are recognized as a global public health issue. Health complaints are an indicator for subjective ill-being, but little is known about the relationship between sadness and other health complaints. The aim of this study was to investigate sadness and other health complaints among Swedish adolescents. A survey with a cross-sectional design was completed by adolescents (n = 1489, 15–17 years old) in the south of Sweden. A logistic regression analysis was used to analyze the relationship between sadness and other health complaints. The result show that sadness and other health complaints were common among adolescents, and sadness was related to health complaints (headache (OR: 1.58), sleeping difficulties (OR: 2.00), reduced appetite (OR: 1.43), tension (OR: 2.44), and concentration difficulties (OR: 2.75)). When adolescents express sadness or other health complaints it is important to reflect on what these complaints are an expression of, and take into account the body as physical and psychological intertwined. This might entail person-centered support that hopefully leads to an improvement in adolescents’ well-being. Future research that profoundly highlights adolescents’ existential health is needed.
|
|
| 28. |
- Garnow, Tide, et al.
(författare)
-
Trapped and lost in transition - existential loneliness during adolescence described in retrospect by Swedish university students
- 2024
-
Ingår i: International Journal of Adolescence and Youth. - : Taylor and Francis Ltd.. - 0267-3843. ; 29:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Experiences of loneliness are common during adolescence and previous research has shown these experiences to be related to physical and mental ill-being. However, there is limited knowledge of one kind of loneliness during adolescence–existential loneliness–which can challenge the possibilities of offering adequate support. Narrations of experiences in retrospect may lead to a deepened understanding of a phenomenon. Therefore, this study aims to describe the phenomenon of existential loneliness during adolescence through Swedish university students’ retrospective written narratives (n = 67). The study has a qualitative design with a phenomenological approach, and the data were analysed inductively. The findings show that existential loneliness during adolescence means feeling empty and lost while painfully trapped in an alienating borderland in the search for belonging, sense of self, and meaning. This knowledge can be used as a basis for the development of interventions aiming at supporting adolescents’ well-being.
|
|
| 29. |
- Garnow, Tide, et al.
(författare)
-
Using different methodological approaches when exploring experiences of existential loneliness during adolescence
- 2023
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Background: Research shows that loneliness among adolescents is common. A deep form of loneliness, existential loneliness, has been shown to occur among adults in connection to transitions when thoughts about meaning emerge. Adolescents have thoughts about life and meaning, but do not always address them as existential. Thus, it can be difficult to recognise and understand existential loneliness among adolescents and to offer adequate support. Therefore, the aim of these studies was to explore existential loneliness during adolescence. Methods: Individual narrative interviews with adolescents were combined with retrospective narratives written by college students. The interviews were analysed with qualitative content analysis, while the written narratives were analysed using a phenomenological approach. Results: The results from the interviews showed that existential loneliness among adolescents was related to experiencing social exclusion and “in-betweenness”. To alleviate their suffering, the adolescentstried to avoid burdensome feelings and thoughts, and they chose between sharing or not sharing their inner lives with someone else. The college students reflected in retrospect on their experiences during adolescence and their written narratives brought new nuances and perspectives to light. The preliminary results show that existential loneliness during adolescence is painful but may lead to personal development and may help in gaining better understanding of other people’s experiences, both of which are perceived as helpful when entering adulthood and professional life. Conclusion: By using different methodological approaches a deepened understanding of existential loneliness during adolescence was achieved.
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
- Hörbo, Moa, et al.
(författare)
-
Experiences of Stress : A Focus Group Interview Study Among Swedish Adolescents During the COVID-19 Pandemic
- 2021
-
Ingår i: Journal of School Nursing. - : SAGE Publications Inc.. - 1059-8405 .- 1546-8364. ; , s. 1-9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Adolescence can be a stressful period in life. The period contains challenges associated with the transition from childhood to adulthood (body changes, changes in interpersonal relationships, and identity changes). The aim was to investigate experiences of stress among adolescents in addition to stress related to the COVID-19 pandemic. Focus group interviews (n = 8) were conducted with girls (n = 22) and boys (n = 19) aged 13–15 in southern Sweden. The transcribed interviews were analyzed with qualitative content analysis. Analysis of the collected material resulted in two categories with four sub-categories each of which highlights adolescents’ experiences of stress. The results show that adolescents’ have a variety of experiences of stress, i.e., what they mean are the sources of stress and how stress is manifested. The adolescents experienced how stress was manifested both physically and emotionally. This affected both their sleep and performance. The adolescents reflected on both positive and negative manifestations of stress.
|
|
