| 1. |
- Johansson, Yvonne A., 1956-
(författare)
-
Delirium hos äldre patienter som vårdas på sjukhus : identifiering av symtom, tecken och riskfaktorer samt journalförda vårdåtgärder
- 2022
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I samband med sjukhusvård kan äldre patienter riskera försämrad hälsa, inklusive delirium. Delirium, som är vanligt hos äldre patienter på sjukhus, är ett akut och allvarligt tillstånd med svåra konsekvenser för såväl patienten som för närstående, vårdpersonal och hälso- och sjukvård. Det är viktigt att delirium förebyggs, identifieras och behandlas. Forskning visar dock på brister i vården, vilket kan påverka patienternas hälsa och välbefinnande negativt. Det övergripande syftet med avhandlingen var att identifiera och beskriva symtom, tecken, riskfaktorer och vårdåtgärder vid delirium hos äldre patienter som vårdas på sjukhus samt att utvärdera tillämpbarheten av ett bedömningsinstrument för att identifiera delirium. Alla deltagande patienter var 65 år och äldre och rekryterades från ett länssjukhus (I-IV) och ett universitetssjukhus (III, IV). Dessutom ingick de bedömare som bedömt delirium med bedömningsinstrumentet 4AT i delarbete IV. Delarbetena bestod av en kvantitativ subgruppsanalys (n=25) av en punktprevalensstudie (n=210), en retrospektiv journalgranskning (n=78) med kvalitativ analys och två tvärsnittsstudier baserade på samma urval (n=200) med kvantitativa (III, IV) och kvalitativa analyser (IV). Data samlades in genom strukturerade intervjuer, validerade instrument, patientjournaler, frågeformulär och en öppen intervjufråga.Patienterna rapporterade svåra och besvärande symtom vilka hade journalförts i begränsad omfattning (14%). Även kognitiv funktionsnedsättning och patienternas beskrivningar av sitt välbefinnande hade journalförts i liten utsträckning. Patienternas tecken på delirium ledde till nedsatt förmåga att såväl delta i sin egen vård som att undvika skada. Vårdpersonalen svarade delvis på patienternas tecken på delirium då åtgärderna kunde vara både anpassade, bristfälliga och utöver vanlig vård. Skörhet var den starkaste riskfaktorn för delirium. Andelen patienter med delirium ökade med svårighetsgraden av skörhet. Den svenska versionen av bedömningsinstrumentet 4AT för att identifiera delirium hade diagnostisk precision och klinisk användbarhet med hög interbedömarreliabilitet. Bedömningsinstrumentet 4AT tolererades väl av patienterna, var lätt att använda och tog några minuter att genomföra. Detta innebär att det nu finns ett enkelt bedömningsinstrument för delirium på svenska som kan användas för att bedöma delirium hos äldre patienter som vårdas på sjukhus.Endast en mindre del av den studerade vården kan ses som personcentrerad och patientsäker. Struktur, systematik och ett helhetsperspektiv tycktes saknas, liksom ett personcentrerat förhållnings- och arbetssätt. För att minska incidensen av delirium, lidande och kostnader behöver vården förbättras. Det finns behov av att öka kunskapen om delirium och att se delirium som en vårdskada inom all vård. Vidare finns behov av att utveckla vården genom att tydligt integrera ett personcentrerat och patientsäkert förhållnings- och arbetssätt för att nå en helhetssyn på patienten. Målet är att främja hälsa och välbefinnande genom att förebygga delirium. För att möjliggöra identifiering av individuella vårdbehov är det en förutsättning att etablera en tillitsfull vårdrelation med den äldre patienten, där patientens perspektiv tillvaratas. Individuella vårdbehov behöver identifieras strukturerat och systematiskt genom bedömning med bedömningsinstrument av symtom, tecken, välbefinnande, delirium och riskfaktorer för delirium innefattande skörhet samt kognitiv funktionsnedsättning. Detta möjliggör individuellt anpassade vårdåtgärder.Ett individuellt anpassat omhändertagande som överensstämmer med ett integrerat personcentrerat och patientsäkert förhållnings- och arbetssätt skulle kunna bidra till att minska incidensen av delirium vilket kan skapa positiva effekter för såväl patienter som för vårdpersonal och hälso- och sjukvård.
|
|
| 2. |
- Emmesjö, Lina
(författare)
-
Within an integrated home health care model : Registered nurses’, physicians’, patients’ and their next of kin’s perspectives
- 2024
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Many older patients receive health care from several different healthcare organizations, which may lead uncertainty about the responsibility for their healthcare needs. Integrated care has been argued to aid the healthcare system by addressing the challenge of the complex care needs of older patients with multiple health problems. Previous research has stated that integrated care models often have been developed with a focus on a single diagnosis, which risks overlooking the extensive and complex care needs of older patients. Prior research has also expressed the need to deepen knowledge about how integrated care models influence health care professionals, patients and their next of kin. Moreover, it is important to understand how the COVID-19 pandemic affected integrated care models which may expand knowledge about integrated home health care in crisis situations.The overall aim is to study expectations, perceptions and experiences of integrated home health care through the perspective of registered nurses, physicians, patients and their next of kin.Inductive qualitative designs where data was collected through interviews and field notes in the setting of the mobile integrated care model with a home health care physician (MICM) with registered nurses, physicians and patients and next of kin. Analysis was conducted using qualitative content analysis, phenomenography, and thematic analysis.The emphasis on person-centered care in the MICM was evident in the perceptions of the healthcare professionals about the patients and their next of kin, whom they viewed as persons, not simply recipients of health care. Differences were found in the health care provided in the MICM and in comparison, to other healthcare organizations which did not align with the person-centered care ethics. However, providing health care to patients in their own home benefited the provision of person-centered care – the value base of the MICM. The MICM was created with the goal of implementing individually tailored and coherent health care with increased continuity. The healthcare professionals viewed individual medical healthcare plans as co-created with each patient, and yet no patient could recall participating in this co-creation. The coherency of the MICM was regarded as having been improved by teamwork between the registered nurse and the home healthcare physician. Collaborations with other healthcare professionals rarely occurred and should be improved in the future. Participants reported varying experiences of continuity in the MICM, which influenced the possibility of building relationships. Providing continuity with a home healthcare physician for patients is therefore preferable. The work described in this thesis was conducted during the COVID-19 pandemic. The thesis provides unique insights into an integrated care model during a crisis situation, which the healthcare system may face in similar or different ways in the future. The MICM was upheld as the best way to work in home health care, especially as patients and their next of kin regarded the model as making their daily lives easier.
|
|
