| 1. |
- Gode, Jenny, et al.
(författare)
-
Emissioner från transport av biodrivmedel och flytande biobränslen Beräkningsexempel enligt STEMFS 2011:2
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förnybartdirektivets[1] hållbarhetskriterier anger krav på växthusgasreduktion för biodrivmedel, biogas och flytande biobränslen jämfört med det fossila alternativet. I direktivet anges också hur beräkning ska göras av växthusgasutsläpp i hela produktions-kedjan. I Sverige utgår metodiken från Energimyndighetens föreskrifter om hållbarhets-kriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen (STEMFS 2011:2). Beräkningarna ska omfatta hela livscykeln omfattande flera steg, bland annat utvinning, transport och användning.IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Energimyndigheten tagit fram beräkningsexempel för utsläpp från transportsteget för några biobränslen. Exemplen omfattar importerad tallbeckolja, biogas från avloppsreningsslam och importerad etanol från sockerrör. Dessa har valts för att illustrera transporterna för tre bränslen med förhållandevis långa transportkedjor och med hänsyn till användningen i Sverige.Emissionerna omfattar alltså endast etd (utsläpp från transport och distribution) i Energimyndig-hetens riktlinjer för beräkning av växthus-gas-emissioner enligt STEMFS 2011:2 (kap 7, §10). Exemplen gäller för transport av 1 MJ av respektive biobränsle/bio-drivmedel. Huvud-sakliga datakällor är NTM Nätverket för transport och miljö (NTM 2011a, b), varifrån även större delen av metodiken för transportberäkningarna hämtats, och Miljöfaktaboken 2011 (Gode m.fl., 2011).[1] Europaparlamentet och rådets direktiv 2009/28/EG om främjande av energi från förnybara energikällor.
|
|
| 2. |
- Gode, Jenny, et al.
(författare)
-
Swedish long-term low carbon scenario - Exploratory study on opportunities and barriers
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In 2009, the Swedish government proposed a vision of reaching zero net emissions of greenhouse gases in the year 2050. However, there are few details on concrete actions after 2020. In the light of the long investment cycles associated with energy, housing, transport infrastructure and heavy industry, we believe that the society now needs to start identifying possible pathways for reaching this vision. The pathways also need to be investigated in terms of their feasibility and consequences. The aim of our study has been to develop and elaborate on one potential future energy scenario where Sweden minimises the use of fossil fuels in 2050 and to identify opportunities and barriers. The scenario we present is one of several possible scenarios and is obviously not a forecast. Our purpose is not to show a likely development, but rather to illustrate, by example, a society that is largely independent of fossil fuels and what would be required to get there. In a next step, more detailed scenarios as well as accurate impact assessments are needed. For example, the impact of high bioenergy utilisation needs to be carefully examined. The results also show several cross-sectoral measures and/or effects that need further study. There is also a need for thorough cost analyses as well as analyses of what is required to implement these measures in practice. We have analysed potential fossil fuel reductions in the sectors industry, residential/service, transports and energy conversion. For these sectors, systematic investigations have been made on measures for replacing fossil fuels, improving energy efficiency and applying new technologies and industrial processes. Our scenario is to a great extent based on existing technologies. In addition to sector specific measures, we have applied cross-sectoral measures such as using industrial surplus heat in the residential sector or forest residues for producing heat and power. Furthermore, we have assumed a system change in transportation and limited use of carbon capture and storage (CCS). The applied measures influence the demand for electricity, heat/steam and fuels. The results indicate a very high demand for biofuels in the future.
|
|
| 3. |
- Sköldberg, Håkan, et al.
(författare)
-
BIO-CCS I FJÄRRVÄRMESEKTORN – SYNTES
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den svenska fjärrvärmesektorn har stor potential att bidra med negativa koldioxidutsläpp genom bio-CCS, minst 10 Mton per år. Den största osäkerheten beträffande möjligheterna för bio-CCS gäller marknads förutsättningarna. Uppvärmningsbranschen har en vision om att år 2045 utgöra en kolsänka. Ett sätt att åstadkomma detta är genom att avskilja och lagra koldioxidutsläpp med biogent ursprung. Ett antal fjärrvärmeföretag har redan olika långt gångna planer på att satsa på bio-CCS. De har sett ett värde i att samarbeta kring hur detta kan åstadkommas. Ett led i detta är projektet Bio-CCS i fjärrvärmesektorn som består av ett gediget underlag baserat på forskning kring olika aspekter av frågan samt en strategi baserad på det underlaget. I denna rapport redovisas en syntes av detta forskningsarbete. Projektet visar att fjärrvärmesektorn har stor teoretisk potential att bidra med negativa koldioxidutsläpp, minst 10 Mton per år. I huvudsak är avskiljning, transport och lagring av koldioxid beprövad teknik även om tillämpningen i detta fall är ny. Även om bio-CCS är förknippad med energianvändning så bidrar tekniken sett ur ett systemperspektiv med stor nytta för att minska koldioxid[1]utsläppen. Bio-CCS är en relativt dyr teknik och det är angeläget att utnyttja samverkan och kluster för att exempelvis skapa ökad kostnadseffektivitet i transport och mellanlagring. Tillgång till lagringsplatser är en förutsättning för framgång och flera alternativ bedöms bli tillgängliga. Det kan dock uppstå konkurrens om tillgången till lagringsplatserna. De regelmässiga förutsättningarna för bio-CCS i Sverige har förbättrats avsevärt de senaste dryga decenniet. Flera regelmässiga hinder kvarstår dock. En del utgör mindre barriärer, andra är av mer betydande karaktär. Den största osäkerheten beträffande möjligheterna för bio-CCS gäller ekonomin. Flera potentiella finansieringsmetoder har studerats, både stöd, regleringar och frivilligmarknader. Det finns fortfarande oklarheter kring syftet med planerade stöd och det framtida ägandet av de negativa utsläppen. Det genomförda projektet har skapat ett forum för kunskapsuppbyggnad, erfarenhetsutbyte och nätverkande, vilket de deltagande företagen bedömt vara mycket värdefullt.
|
|
| 4. |
- Axelsson, Ulrik, et al.
(författare)
-
Miljönytta med energieffektivisering - en studie av miljöaspektens roll i EPC-projekt
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Energy Performance Contracting (EPC) är en energitjänst som förenklat innebär att investeringar i energibesparande åtgärder finansieras med hjälp av garanterade energibesparingar. En studie har gjorts av fyra EPC-projekt genomförda av offentliga organisationer i Sverige. Syftet har varit att undersöka i vilken mån miljönytta utgör en beslutsparameter i EPC-processen, samt att utveckla en metod och beräkningsverktyg som möjliggör för EPC-leverantörer att använda en och samma metod för att visa på miljönyttan av energieffektivisering. Vår huvudsakliga slutsats från denna studie är att miljöfrågan spelar en central roll i EPC-projekt men att den långt ifrån kan anses vara en väl fungerande beslutsparameter. En erfarenhet från studien är att ska miljöfrågan få en central roll i genomförandet av EPC-projektet måste den finnas med redan inför beslutet om att genomföra ett EPC-projekt. Detta gäller inte minst om leverantören förväntas optimera utifrån miljönytta, eller i alla fall vissa fördefinierade miljömål. Arbetet har resulterat i en EPC-miljökalkylator som hjälper leverantörer av EPC-tjänster att följa upp och synliggöra miljönyttan av energieffektivisering. Metoden för miljöbedömning spelar här en central roll eftersom den ger beställare möjlighet att, vid upphandling av EPC-projekt, krävs att miljöuppföljningen ska ske på ett specifikt sätt.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Gode, Jenny, et al.
(författare)
-
Energisystem i en resursknapp framtid
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Människans användning av jordens resurser behöver nå långsiktigt hållbara nivåer. Resurseffektivitet är ett av sju så kallade flaggskeppsinitiativ som EU-kommissionen lanserat inom ramen för Europa 2020-strategin (EU-kommissionen 2010). Initiativet för ett resurseffektivt Europa syftar till att stödja en resurseffektiv och koldioxidsnål ekonomi och hållbar utveckling. Initiativet riktas mot ett flertal områden – klimat, energi, transporter, industri, råvaror, jordbruk, fiske, biodiversitet och regional utveckling (EU-kommissionen 2011). Ökad resurseffektivitet i energisystemet är en del av detta och innefattar exempelvis energieffektivisering, minskad energikonsumtion, ökad användning av förnybar energi och minskad användning av fossila bränslen. De sektorer som huvudsakligen berörs är el- och värmeproduktion, industri, transporter, bostäder och avfall.IVL Svenska Miljöinstitutet har, med finansiellt stöd från Energimyndigheten, i denna broschyr gjort en sammanställning av kopplingen mellan resurseffektivitet och energisystem. Dennasammanställning gör inte anspråk på att vara heltäckande utan syftar till påbörja en diskussion om resurseffektivitet kopplat till energisystemet.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Gode, Jenny, et al.
(författare)
-
Klimatbedömning av energilösningar i byggnader - Pilotprojekt för test av verktyget Tidstegen
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Verktyget Tidstegen kan användas för att analysera klimatpåverkan vid val av olika energiåtgärder. Resultaten från verktyget kan med fördel användas som ett komplement till andra beslutsunderlag (ekonomi och innemiljö med mera) när ett bygg- eller fastighetsföretag står inför beslut att genomföra en investering i nybyggnation eller i ändring av en befintlig byggnad. I rapporten beskrivs resultat från fyra olika pilotprojekt som har använt verktyget för att analysera klimatpåverkan av olika energiåtgärder i byggnader. Pilotprojekten har även bidragit till utvecklingen av verktyget genom regelbunden återkoppling. Pilotprojekten har genomförts i tre olika fjärrvärmenät (Linköping, Stockholm Nordvästra samt Stockholm Södra och Centrala). Ett av pilotprojekten har även inkluderat energilösningar med fjärrkyla och två pilotprojekt har omfattat solcellslösningar. Beräkningarna i verktyget Tidstegen bygger på så kallad konsekvensanalys, som innebär att effekterna av en förändrad energianvändning analyseras. Det är alltså bara de anläggningar i energisystemet (el, fjärrvärme, fjärrkyla) som påverkas av den förändrade energianvändningen som ingår i konsekvensanalysen. Verktygets beräkningar bygger på metodik som utvecklats av IVL i flera tidigare forskningsprojekt i samarbete med representanter från bygg-, fastighets- och energibranschen.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Gode, Jenny, et al.
(författare)
-
Miljövärdering av el ur systemperspektiv. En vägledning för hållbar utveckling
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Elmarknaden är avreglerad. Det innebär att alla elkunder fritt kan välja elleverantör. Många elleverantörer marknadsför förnybara elprodukter såsom vindkraftsel eller vattenkraftsel och säger att kunden gör en insats för miljön genom att välja dessa produkter. Men stämmer det verkligen? I denna rapport framför fyra forskare och konsulter sina åsikter om hur miljövärdering av el bör göras. Specifikt diskuteras drivkrafter för utvecklingen av elsystemet samt köp av miljömärkt el och kopplingen till miljönytta. En viktig målsättning är att ge vägledning till hur individer och företag genom sina handlingar kan bidra till hållbar utveckling
|
|
| 15. |
- Gode, Jenny, et al.
(författare)
-
Miljövärdering av energilösningar i byggnader
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det ställs allt högre krav på byggnaders energiprestanda. Detta tillsammans med exempelvis gynnsamma priser på solceller och statliga bidrag innebär att investeringarna i småskaliga energilösningar på eller invid byggnader har ökat kraftigt de senaste åren. Många småskaliga energilösningar är väderberoende och producerar elen och/eller värmen just när väderförutsättningarna är rätt. Det behöver inte sammanfalla med de tidpunkter då byggnaden har behov av el/värme. Vilka konsekvenser detta får för energisystemen har hittills i princip uteslutande analyserats baserat på årsvärden. Ibland tas inte heller någon hänsyn till hur energisystemet utvecklas över åren, alltså från installation av energilösningen till dess livslängds slut. I denna rapport presenterar vi en helt ny metod för att analysera miljökonsekvenserna av byggnaders energilösningar där tiden har ett framstående fokus. Metoden ska visa på effekterna av olika val och ge underlag för planering av byggnaders energilösningar. Därför har utgångspunkten varit att analysera konsekvenser av förändrad energianvändning, alltså en jämförelse av olika energilösningar mot en referens. I miljövärderingstermer brukar detta kallas konsekvensanalys. Energilösningar kan vara både lösningar för energieffektivitet och för produktion av förnyelsebar energi. Med metoden jämförs energilösningar för en byggnad mot en referensbyggnad. En procedur i åtta steg har utvecklats för att beräkna, analysera och jämföra olika energilösningar.
|
|
| 16. |
- Gode, Jenny, et al.
(författare)
-
Systemanalys av CCS vid kraftvärme
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Betydelsen ur koldioxidsynpunkt av att avskilja koldioxid vid kraftvärme jämfört med kondens samt vid anläggningar nära eller långt från lagringsplats har översiktigt studerats med hjälp av fallstudier. Analyserna har gjorts genom att jämföra ett system med ett kraftvärmeverk och ett kondenskraftverk som tillsammans ska generera samma mängd el och värme i samtliga ovanstående fall, dvs. både då ingen av anläggningarna har CCS och då antingen den ena eller andra förses med CCS.
|
|
| 17. |
- Gottberg, Annika, et al.
(författare)
-
Accelerating energy efficiency improvement in the public sector, using Energy Performance Contracting - a workshop on Nordic experiences and needs for improvements
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report provides documentation on a workshop on experiences of Energy Performance Contracting (EPC) in the Nordic countries, aiming to identify strengths, weaknesses and needs for improvements. The results of surveys undertaken to inform presentations and discussions at the workshop are reported. Furthermore, the outcomes of the discussions during the workshop and resulting recommend actions for different actors to further and accelerate the use of EPC in the public sector are reported. Target groups for this documentation are existing and potential EPC customers, providers and policy-makers
|
|
| 18. |
- Hagberg, Linus, et al.
(författare)
-
LCA calculations on Swedish wood pellet production chains - according to the Renewable Energy Directive
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The study includes calculations of typical life cycle emissions of greenhouse gases for representative Swedish pellet production chains in accordance with the calculation rules in RED (Directive 2009/28/EC). The study also intends to analyse how the directive is applicable on solid biofuels in general and on wood pellet production in particular, and to identify such aspects of the methodology in RED that are associated with obscurities, problems or lead to misleading results compared to other life cycle analysis principles. The report includes a large number of alternative calculations to show how different facts, assumptions and methodological choices affect the results. This includes the effect of what fuels are used for drying, different transport distances, assumed fuel mix for purchased electricity, the variance in efficiency between the investigated plants as well as the effect of different interpretations of the RED methodology for greenhouse gas calculations.
|
|
| 19. |
- Hagberg, Martin, et al.
(författare)
-
Miljövärdering av energilösningar i byggnader (etapp 2)
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det ställs allt högre krav på byggnaders energiprestanda och i takt med detta ökar efterfrågan på miljövärdering av byggnader och deras energilösningar. I detta projekt vidareutvecklas en metodik för värdering av byggnaders energianvändning ur miljösynpunkt (metodens grundversion utvecklades i ”etapp 1” av projektet). Vi benämner metoden ”Tidstegsmetoden”. Tidstegsmetoden avser att analysera miljökonsekvenserna av byggnaders energilösningar. Metoden ska visa på effekterna av olika val och kunna ge underlag till beslut vid planering av renovering och nybyggnation. Därför är utgångspunkten att analysera systemkonsekvenser av förändrad energianvändning. Produktion av el-, fjärrvärme-, och fjärrkyla kan vara förknippade med stora skillnader i miljöpåverkan beroende på vilken tid som avses; t.ex., om det är sommar eller vinter, om det är nutid eller framtid. För att på ett representativt sätt kunna bedöma miljökonsekvensen av en förändrad energianvändning i en byggnad är därför tidsaspekten central. Den presenterade metoden hanterar därför två olika tidsdimensioner. Den ena avser den framtida utvecklingen av energisystemet – från nu och ca 20 år framåt i tiden. Den andra dimensionen är tidsupplösning över året, som avser att fånga variationer över säsonger, månader, dygn och timmar. Med konsekvens- och tidsperspektivet i fokus, inkluderar tillvägagångssättet: beräkning av byggnadens energianvändning för aktuella energiåtgärder; bestämning av miljövärdesfaktorer för en förändrad användning av bränslen, fjärrvärme, fjärrkyla och el; och beräkning miljöpåverkan av de aktuella energiåtgärderna baserat på de beräknade förändringarna i energianvändning och de fastställda miljövärdesfaktorerna. För att bättre täcka in de många osäkerheter som är förknippade med en framåtblickande analys kopplas beräkningarna till ett antal kontrasterande scenarioförutsättningar. Detta ger ett resultatspann för miljöpåverkan av de studerade energilösningarna. För att exemplifiera metoden presenteras i rapporten ett antal kvantitativa exempel. I dessa beräknas klimatpåverkan (utsläpp av CO2e) av olika energieffektiviseringsåtgärder i ett flerfamiljshus byggt under miljonprogrammet. Den principiella beräkningsgången går också att applicera på andra miljöaspekter såväl som för andra typer av byggnader och energiåtgärder. I rapporten görs beräkningarna för tre olika typer av fjärrvärmenät, samt för olika kontrasterande scenarier, bland annat kopplat till elsystemets utveckling. Sammantaget har projektet resulterat i en metod som länkar ihop tidsupplöst miljövärdering för fjärrvärme, fjärrkyla, och el med ett framåtblickande konsekvensperspektiv. Scenarioangreppssättet bidrar till att hantera in en del av de osäkerheter som är förknippade med framtidsstudier. Den utvecklade metoden kan i fortsatt tillämpning bidra till miljömässigt mer välgrundade beslut vid renovering och nybyggnation av fastigheter.
|
|
| 20. |
- Holmgren, Kristina, et al.
(författare)
-
Greenhouse Gas Emissions Trading for the Transport sector
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this study we have analysed different options to apply emissions trading for greenhouse gas emissions to the transport sector. The main focus has been on the EU transport sector and the possibility to include it in the current EU ETS in the trading period beginning in 2013. The purpose was to study how different alternatives will affect different actors. Focus has been on three sub sectors; road transport, aviation and shipping. The railway sector has only been treated on a general level. The study includes the following three parts: 1. An economic analysis of the consequences of greenhouse gas emissions trading for the transport sector including an analysis of how the total cost for reaching an emission target will be affected by an integrated emissions trading system for the transport sector and the industry (currently included sectors) compared to separate systems for the sectors, 2. An analysis of design possibilities for the different sub-sectors. Discussion of positive and negative aspects with different choices of design parameters, such as trading entity, covered greenhouse gases , allocation of emission allowances and monitoring systems, 3. Examination of the acceptance among different actors for different options of using greenhouse gas emissions trading in the transport sector .....
|
|
| 21. |
- Johnsson, Filip, 1960, et al.
(författare)
-
Delrapport B1. Nyckelverksamheter i omställningen - Till Klimaträttsutredningen M 2019:05
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vårt uppdrag från Klimaträttsutredningen har bestått i att svara på om, samt på vilka grunder, man kan peka ut fysiska verksamheter som bedöms kunna vara avgörande för att målet om nettonollutsläpp ska kunna nås i Sverige. Det övergripande syftet med detta är att i så fall, i en tillståndsprövning, kunna ha möjligheten att låta dessa verksamheters potentiella klimatnytta i vissa fall väga tyngre än lokal miljöpåverkan eller andra samhällsmål. Som vi resonerar kring i rapporten vill vi särskilt understryka vikten av ett systemperspektiv i den omställning vi är inne i, samt de risker och utmaningar vi ser kopplat till att specifikt peka ut ett antal nyckelverksamheter som bör gynnas i tillståndsprövningar. Behovet av att klimatnyttan av en verksamhet ska kunna vägas in i en tillståndsprövning som gäller lokal miljöpåverkan är uppenbar men, enligt vår uppfattning, inte självklar med avseende på vilka kriterier som ska tillämpas. Vi har istället valt att föreslå ett begränsat antal (fyra) grupperingar av tekniker eller verksamheter – ”strategiska funktioner” – som vi anser är kritiska för att bidra till en effektiv klimatomställning i Sverige och för att uppnå Sveriges nationella klimatmål. Som vi beskriver i rapporten kan dessa strategiska funktioner omfatta ett antal olika tekniker och verksamheter, vilket vi ger exempel på under respektive grupp. Skälet till detta är att man då undviker att peka ut ett antal utvalda tekniker/verksamheter som särskilt viktiga, av orsaker vi resonerar kring i rapporten. Grupperingen i fyra kategorier av nyckelfunktioner ska därför ses som ett möjligt alternativ att svara på vad som skulle kunna ses som nyckelverksamheter i klimatomställningen. De kriterier som ska användas för respektive nyckelfunktion får då istället avgöras i den enskilda prövningen, men vi ger i rapporten ett antal exempel på förslag till kriterier som skulle kunna användas (även om de är långtifrån självklara, av skäl som vi också resonerar kring i rapporten).
|
|
| 22. |
- Lätt, Ambjörn, et al.
(författare)
-
Avfallets roll i framtidens energisystem
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avfall uppkommer i alla sektorer i samhället och påverkar miljö-, klimat- och energiarbetet i dessa. Att ha ett systemperspektiv när man belyser avfallshantering och energiåtervinning av avfall är därför viktigt. Projektet avser att dess resultat ska komma att utgöra underlag för att möta de utmaningar energibranschen står inför kring energiåtervinning av avfall samt ge nya perspektiv i avfallsdebatten. Arbetet baseras på intervjuer, workshops samt konsekvens- och scenarioanalys, i vilken scenarier för framtida avfallshantering och dess roll i energisystemet utarbetas. Projektets övergripande mål är att utreda hur avfallets roll i energisystemet kan komma att förändras i framtiden och vad det får för konsekvenser för energibranschen. För att kunna svara på detta undersöker vi hur mycket svenskt avfall som finns tillgängligt för energiåtervinning i framtiden. Vi har inte undersökt hur själva energisystemet förändras utan fokuserat på hur mycket avfall som kan vara tillgängligt. Vi har också ämnat utreda vad energibolagen egentligen har för rådighet över avfallets sammansättning och hur fjärrvärmekunderna ser på detta. Från energibranschen och avfallsbranschen menar man att det handlar mycket om en styrmedelsfråga och att lägga ansvar i rätt del av kedjan om man ska nå ett fossilfritt samhälle och komma längre än idag med fossil plast i hushållsavfallet. Fjärrvärmekunderna håller i stort med om detta och framhäver att samhällets alla aktörer har delad rådighet och skyldighet i att minska plastanvändningen i samhället. Många fjärrvärmekunder har mål om fossilfrihet eller klimatneutralitet som inte går i linje med förbränning av fossil plast för energiåtervinning. Samtidigt är man eniga om att avfallsförbränning behövs, och kommer behövas under lång tid framöver, i det svenska energisystemet som en del av avfallshanteringssystemet. Fem scenarier för framtida avfallsmängder i Sverige har tagits fram i projektet, med utgångspunkt i Konjunkturinstitutets framtidsprognos och i resultatet från workshopen Målbilder 2030 för energiutvinning ur av avfall och osäkerheter för nå dem, som hölls med representanter från energi- och avfallsbranschen. Analysen visar att den svenska avfallsmängden kommer att öka i samtliga scenarier, men att det i alla scenarier utom ett samtidigt kommer leda till konstanta eller minskade avfallsmängder till energiåtervinning, på grund av ökade krav på materialåtervinning och förväntat hög måluppfyllnad. Förutsatt att kapaciteten för avfallsförbränning i Sverige hålls konstant fram till 2035 och utnyttjas fullt ut kommer behovet av importerat avfall som bränsle minska i endast ett scenario, där de framtida återvinningskraven inte är uppfyllda. Från energibranschen trycker man på att det är en internationell klimatfråga och att energiåtervinning av avfall i Sverige kan leda till stor klimatnytta genom att erbjuda avfallsbehandlingstjänster till länder med sämre förutsättningar. Resultat från projektet visar att en övergång från deponering i Europa till energiåtervinning ger stora direkta klimatvinster då utsläpp av deponigas minskar. Vidare visar resultaten att det spelar mindre roll om avfallet energiåtervinns i Sverige eller i ett annat europeiskt land, klimatnyttan blir ändå stor. Det är dock en mycket komplex frågeställning hur det internationella avfallssystemet påverkas av handel med avfall. Kortsiktigt kan frågan vara enklare att besvara, då man ser en direkt nytta med att undvika metanutsläpp från deponier genom att exportera avfall för energiåtervinning. Långsiktigt har handel med avfall dock troligen mer intrikata konsekvenser som inte är lika intuitiva att förutse, till exempel att utveckling av sortering och avfallsförbränning i avfallsexporterande länder påverkas för att incitamenten förändras.
|
|
| 23. |
- Lätt, Ambjörn, et al.
(författare)
-
Miljövärdering av energilösningar i byggnader
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Byggnaders energianvändning påverkar hela energisystemet. Att välja klimatmässigt gynnsamma energilösningar och renoveringsstrategier i byggnadsbeståndet är därför en viktig del i omställningen till ett mer hållbart energisystem. Det har länge saknats praktiska verktyg som bygg- och fastighetsbranschen kan använda för att analysera klimatprestanda för olika energilösningar och som tar hänsyn till interaktionen med energisystemet. Projektet har utvecklat ett verktyg för att beräkna hur en förändring i byggnadens energianvändning (el, värme, kyla, bränslen) påverkar utsläpp av växthusgaser med hänsyn tagen till interaktionen med energisystemet. Verktyget kallas Tidstegen och bygger på en metod som har utvecklats i olika forskningsprojekt. Metoden tar hänsyn till när i tiden byggnaden använder och/eller producerar el, värme och kyla och energisystemens utveckling över tid. Det är konsekvensen av en förändring som analyseras. Detta brukar kallas miljöbedömning i beslutsperspektiv eller konsekvensanalys och är en vedertagen metodik i livscykelanalys. Analysen av energisystemet inkluderar konsekvenser som uppstår både i det lokala fjärrvärmesystemet och i det nordeuropeiska elsystemet. Verktyget innebär att det nu finns ett hjälpmedel för klimatmässigt mer välgrundade beslut vid renovering och nybyggnation av fastigheter. Det kan användas av t.ex. fastighetsägare, konsulter, kommuner eller byggherrar som ett av flera beslutstödsverktyg vid planering av både energieffektiviseringsåtgärder och lösningar för egen produktion av förnybar el, värme eller kyla i eller på byggnaden. I verktyget Tidstegen jämförs energiåtgärder för en byggnad mot en referensbyggnad utan åtgärderna installerade. Verktyget kan även användas av energiföretag för klimatbedömning av exempelvis olika investeringar i fjärrvärmenäten. Konkret går beräkningen till så att användaren matar in energidata (producerad och använd el, värme och kyla) i verktyget, dels för en referensbyggnad, dels för ett antal fallstudier som ska analyseras. Referensbyggnad kan vara befintlig byggnad vid upprustning och basalternativet vid nybyggnad och läggs in av användaren i verktyget. Dessa data bör vara timupplösta. Om byggnaden är kopplad till ett fjärrvärmenät, väljer användaren detta fjärrvärmenät om det finns inlagt i verktyget. Annars är tanken att det lokala energibolaget matar in sina fjärrvärme¬data enligt en särskild metod. Initialt kommer det även att finnas tre typnät med fjärrvärme, litet, medelstort och stort, att välja om det saknas lokala data. Elsystemet (Nordeuropa) är redan inlagt i verktyget med tre framtids¬scenarier och uppdateras centralt. Verktyget beräknar sedan skillnaden i klimatpåverkan mellan varje fallstudie och referensbyggnaden och redovisar resultaten i siffror, diagram och staplar. Beräkningarna beaktar i nuläget enbart energianvändning och energiomvandling under driftsfasen. Energianvändning för produktion av byggnadsmaterial och liknande har inte ingått i projektet. För detta finns andra verktyg, såsom Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg BM (IVL, 2019). Det pågår just nu ett flertal aktiviteter där ett verktyg likt Tidstegen skulle vara mycket användbart. Nyttan för bygg- och fastighetsbranschen är bland annat att i tidigt skede kunna planera energilösningar ur klimatperspektiv och att de bättre kan se konsekvenserna av olika val, även om energiomvandlingen sker utanför Sveriges gränser. Energibolagen ser nyttan i att klimatsmarta beslut i bebyggelsen kommer att hjälpa energisystemet att också utvecklas i rätt riktning, och som hjälp behövs verktyg och miljöbedömningsmetoder som Tidstegen. De faktiska konsekvenserna av en åtgärd är alltid osäkra. Tidstegen uppskattar konsekvenserna med hjälp av modeller, vilka alltid är förenklingar av den komplexa verkligheten. Resultat från verktyget Tidstegen kommer också av vissa aktörer troligen uppfattas som kontroversiella och resultaten är inte alltid intuitiva. Den här typen av systemeffekter bör hellre ses som indikativa och användas för att få ökad förståelse för de system som byggnaden är kopplad till, snarare än att räkna exakt vad olika energilösningar innebär för klimatpåverkan. För bred användning av verktyget krävs samtidigt att det är så användarvänligt och buggfritt som möjligt. Nästa steg är därför att testa verktyget i några pilotprojekt. I takt med att ny kunskap och nya data genereras kommer verktyget också att behöva uppdateras för att inte bli inaktuellt. Efter att pilotprojekten genomförts kommer verktyget att finnas tillgängligt på IVL:s hemsida.
|
|
| 24. |
- Löfblad, Ebba, et al.
(författare)
-
Samverkan kring infrastruktur för transport och lagring av koldioxid
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Negativa utsläpp kommer sannolikt att krävas för att för att Sverige ska kunna uppnå sina klimatmål. Det här projektet har utrett möjligheterna för fjärrvärmebranschen att bidra med negativa utsläpp genom avskiljning, transport och lagring av biogen koldioxid från kraft‐ och fjärrvärmeanläggningar inklusive avfallsförbränningsanläggningar. Uppvärmningssektorn har som vision att år 2045 vara en kolsänka som hjälper till att minska de totala svenska växthusgasutsläppen. Inom sektorn finns stor potential för bio‐CCS eftersom en betydande andel av Sveriges biogena utsläpp kan härledas till punktutsläpp inom sektorn. Men för att realisera potentialen och uppvärmningssektorns vision om att bli en kolsänka krävs konkreta insatser. Målet med projektet har varit att ta fram ett kunskapsunderlag som visar hur fjärrvärmesektorn kan bli en kolsänka till år 2045 genom avskiljning och lagring av biogen koldioxid från förbränning av biobränslen och avfall. Underlaget har legat till grund för fjärrvärmesektorns arbete med att utveckla en strategi för bio‐CCS vid kraft‐ och värmeproduktion inklusive förbränning av avfall. Projektet ger konkret vägledning till fjärrvärmeföretagen när det gäller implementering av bio‐CCS. I arbetet har ingått att visa på robusta utvecklingsvägar för utbyggnaden av bio‐CCS och hur bio‐CCS från år 2030 kan drivas på affärsmässiga grunder. Arbetet har omfattat sex arbetspaket samt en sammanfattande syntes kring ekonomi, teknik, infrastruktur, policy, regelverk och hållbarhetsaspekter för storskalig introduktion och användning av bio‐CCS i fjärrvärmebranschen. En mindre kunskapssammanställning kring CCU har också genomförts inom projektet.
|
|
| 25. |
- Maria Almasi, Alexandra, et al.
(författare)
-
Avfallets roll i framtidens energisystem -11 viktiga punkter om avfall
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avfall uppkommer i alla sektorer i samhället och påverkar miljö-, klimat- och energiarbetet i dessa. Att ha ett systemperspektiv när man belyser avfallshantering och energiåtervinning av avfall är därför viktigt. Projektet avser att dess resultat ska komma att utgöra underlag för att möta de utmaningar energibranschen står inför kring energiåtervinning av avfall samt ge nya perspektiv i avfallsdebatten. Arbetet baseras på intervjuer, workshops samt konsekvens- och scenarioanalys, i vilken scenarier för framtida avfallshantering och dess roll i energisystemet utarbetas. Projektets övergripande mål är att utreda hur avfallets roll i energisystemet kan komma att förändras i framtiden och vad det får för konsekvenser för energibranschen. För att kunna svara på detta undersöker vi hur mycket svenskt avfall som finns tillgängligt för energiåtervinning i framtiden. Vi har inte undersökt hur själva energisystemet förändras utan fokuserat på hur mycket avfall som kan vara tillgängligt. Vi har också ämnat utreda vad energibolagen egentligen har för rådighet över avfallets sammansättning och hur fjärrvärmekunderna ser på detta. Från energibranschen och avfallsbranschen menar man att det handlar mycket om en styrmedelsfråga och att lägga ansvar i rätt del av kedjan om man ska nå ett fossilfritt samhälle och komma längre än idag med fossil plast i hushållsavfallet. Fjärrvärmekunderna håller i stort med om detta och framhäver att samhällets alla aktörer har delad rådighet och skyldighet i att minska plastanvändningen i samhället. Många fjärrvärmekunder har mål om fossilfrihet eller klimatneutralitet som inte går i linje med förbränning av fossil plast för energiåtervinning. Samtidigt är man eniga om att avfallsförbränning behövs, och kommer behövas under lång tid framöver, i det svenska energisystemet som en del av avfallshanteringssystemet. Fem scenarier för framtida avfallsmängder i Sverige har tagits fram i projektet, med utgångspunkt i Konjunkturinstitutets framtidsprognos och i resultatet från workshopen Målbilder 2030 för energiutvinning ur av avfall och osäkerheter för nå dem, som hölls med representanter från energi- och avfallsbranschen. Analysen visar att den svenska avfallsmängden kommer att öka i samtliga scenarier, men att det i alla scenarier utom ett samtidigt kommer leda till konstanta eller minskade avfallsmängder till energiåtervinning, på grund av ökade krav på materialåtervinning och förväntat hög måluppfyllnad. Förutsatt att kapaciteten för avfallsförbränning i Sverige hålls konstant fram till 2035 och utnyttjas fullt ut kommer behovet av importerat avfall som bränsle minska i endast ett scenario, där de framtida återvinningskraven inte är uppfyllda. Från energibranschen trycker man på att det är en internationell klimatfråga och att energiåtervinning av avfall i Sverige kan leda till stor klimatnytta genom att erbjuda avfallsbehandlingstjänster till länder med sämre förutsättningar. Resultat från projektet visar att en övergång från deponering i Europa till energiåtervinning ger stora direkta klimatvinster då utsläpp av deponigas minskar. Vidare visar resultaten att det spelar mindre roll om avfallet energiåtervinns i Sverige eller i ett annat europeiskt land, klimatnyttan blir ändå stor. Det är dock en mycket komplex frågeställning hur det internationella avfallssystemet påverkas av handel med avfall. Kortsiktigt kan frågan vara enklare att besvara, då man ser en direkt nytta med att undvika metanutsläpp från deponier genom att exportera avfall för energiåtervinning. Långsiktigt har handel med avfall dock troligen mer intrikata konsekvenser som inte är lika intuitiva att förutse, till exempel att utveckling av sortering och avfallsförbränning i avfallsexporterande länder påverkas för att incitamenten förändras.
|
|
| 26. |
- Särnholm, Erik, et al.
(författare)
-
Abatement costs for carbon dioxide reductions in the transport sector
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In the process of developing policy instruments to reduce the emissions of greenhouse gases (GHG) it is important to know the abatement costs. The purpose of this report is to examine the abatement costs for measures that reduce the emissions of fossil carbon dioxide from the transport sector. Interviews were made with Swedish companies that may affect these emissions. Six measure categories have been examined. Only measures that the companies have implemented or are planning to implement are included in the study. The data provided by the companies have formed the basis for calculations of abatement costs and reduction potentials. The abatement costs and reduction potentials depend to a large extent on the assumed fuel prices and emission factors. Fuel prices including taxes (but excluding VAT ) and emission factors based on LCA -data from literature are used in the report. A sensitivity analysis with other fuel prices and emission factors, reflecting the importance of these input parameters, has been performed. In this study abatement costs for 26 carbon dioxide reducing measures, grouped into six different categories, have been calculated. The majority of the measures are included in the categories 'investment in new vehicles' and 'ecodriving'. The overall result shows that efficiency measures are cheaper than fuel-shift measures. The cheapest fuel-shift measure (low blending of bio fuels) has a negative cost (about -1500 SEK / ton CO2) when taxes are included, while most other fuel-shift measures are considerably more expensive. Most efficiency measures had abatement costs far below 0 SEK / ton CO2. The abatement costs for fuel-shift measures are much higher in the transport sector than in the energy sector, under comparable circumstances. No national reduction potentials have been calculated for the measures in this study, neither has any MAC -curves been constructed. This was not in the scope of this study. Further studies are recommended to include these aspects, preferably based on the measures in this report. In addition to descriptions of abatement costs, descriptions of the road transport categories and the measures provide valuable insights into the transport sector. The differences between the road transport categories, e.g. between road freight transport and buses, provide different possibilities to implement carbon dioxide reducing measures.
|
|
| 27. |
- Zetterberg, Lars, et al.
(författare)
-
Energy related emissions of non-CO2 greenhouse gases and the climate impact of forest residues - a synthesis
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report describes measures to reduce non-CO2 greenhouse gas emissions and estimates CO2 emissions from using forest residues for energy due to impacts on biogenic carbon stocks. Measures to reduce emissions of methane, nitrous oxide and fluorinated gases have been described and quantified where possible. The measures presented for methane is reduced methane leakage from landfills, leakage from transmission and distribution of natural gas and methane from incomplete combustion. Landfills are currently the second largest source of methane emissions in Sweden and the potential to reduce methane leakage is estimated to be 800 kilotonnes of carbon dioxide equivalents, or more than 60% reduction from present emissions. The potential to reduce methane leakage from natural gas pipelines have not been quantified. It is estimated that methane from incomplete combustion could be almost entirely avoided. For nitrous oxide, two different measures were studied. Nitrous oxide from fluidized beds has a reduction potential estimated to around 20 %. However, a study of the reduction potential in the EU-27 shows significantly higher reduction potential. Projections of nitrous oxide emissions from road vehicles show increased emissions to 2020 despite measures. The fluorinated gases analysed is HFC leakage from air conditioners and SF6 from switchgears and switchers. The reduction potential is considered high for HFC leakage from AC in vehicles, mainly due to the replacement of HFCs with a high GWP to HFCs with lower climate impact. For sulphur hexafluoride, emission projections show only modest reductions to 2020. Den här rapporten finns endast på engelska. Svensk sammanfattning finns i rapporten.
|
|
