| 4. |
- Gren, I. M., et al.
(författare)
-
Cost effective policies for alternative distributions of stochastic water pollution
- 2002
-
Ingår i: Journal of Environmental Management. - : Elsevier BV. - 0301-4797 .- 1095-8630. ; 66:2, s. 145-157
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study investigates the role for cost effective coastal water management with regard to different assumptions of probability distributions (normal and lognormal) of pollutant transports to coastal waters. The analytical results indicate a difference in costs for a given probability of achieving a certain pollutant load target whether a normal or lognormal distribution is assumed. For low standard deviations and confidence intervals, the normal distribution implies a lower cost while the opposite is true for relatively high standard deviations and confidence intervals. The associated cost effective charges and permit prices are higher for lognormal distributions than for normal distributions at relatively high confidence intervals and probabilities of achieving the target. An application to Himmerfjarden-an estuary south of Stockholm, Sweden-shows that the minimum costs of achieving a 50 per cent reduction in nitrogen load to the coast varies more for a lognormal than normal probability distribution. At high coefficient of variation and chosen probability of achieving the target, the minimum cost under a lognormal assumption can be three times as high as for a normal distribution.
|
|
| 5. |
- Jägerbrand, Annika K., et al.
(författare)
-
Uppdatering och nya effektsamband i effektmodellen för viltolyckor
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Viltolyckor i Sverige är ett växande problem som leder till dödade och skadade personer, liksom skador på fordon och dödade djur. Viltolyckor har samhällsekonomiska kostnader som behöver kvantifieras för att man ska kunna räkna ut kostnadsnyttan av åtgärder som förebygger viltolyckor, såsom exempelvis viltstängsel eller passager. Effektmodellen för viltolyckor utvecklades under 1980-talet och ingår i EVA (effekter vid väganalyser) men är idag till vissa delar föråldrad på grund av utvecklingen som skett avseende trafiksäkerhet, viltolyckssammansättning, datasystem, kunskap och forskning. Den existerande effektmodellen bygger på risk för viltolyckor per km väg per län i tre trafikflödesklasser för älg och summerat ihop för rådjur/ren. Detta projekt har haft som mål att uppdatera effektmodellen för viltolyckor genom att inkludera aktuella data på viltolycksfördelningar och mörkertal, beakta flera viltslag (älg, rådjur, hjort och vildsvin) och involvera flera variabler som kan vara av betydelse för olyckorna: t.ex. viltets populationsstorlek, vägstandard, trafikarbete, hastighet, viltstängsel, landskapstyp och viltets populationsstorlek. Arbetet har delats upp i tre huvudsakliga delar. Den första delen omfattade att ta fram ny kunskap om sambanden mellan viltolyckor, trafikarbete, och viltpopulationer där också landskapsvariabler ingår samt kostnadsberäkningar baserat på olika typer av prognoser på längre sikt. En annan del omfattade att ta fram ny viltolycksstatistik baserat på GIS-analyser för uppdaterade effektsamband för viltolyckor (olycksfrekvens per km väg), ÅDT1 , vägstandard och stängsel samt nya skattningar av mörkertal. Den tredje delen omfattade att ta fram nya värden för skadeföljd och skadekonsekvenser för olika viltslag för 2010–2016. Resultaten från första delen av projektet visar att utifrån ett oförändrat jakttryck kommer viltolyckorna att öka med 12% från 2015 fram till 2030, mestadels på grund av en fördubbling av vildsvinsolyckor medan risken för olycka med älg och rådjur minskar något. Vid minskat jakttryck under samma period visar resultaten att det är teoretiskt möjligt att viltolyckorna istället kommer att öka med 50%. Beräknade kostnader för viltolyckor år 2030 (ASEK 6) varierar mellan 1 707 och 7 556 miljoner kronor beroende på antaganden om jakttryck och skadekostnader. Olyckor med rådjur svarar för den största delen av olyckorna under hela perioden, men olyckor med vildsvin ökar mest under samtliga scenarier. Prognos för kostnadsberäkningar av viltolyckor för Västra Götaland och Skåne inkluderas som exempel. Data från 2010–2016 visar att viltolyckorna ökat mer eller mindre konstant sen 2003 och att ökningen i olyckstal över åren sker med snabbare takt än ökningen i trafikarbetet. På mindre vägar tilltar olycksfrekvenser med ökande trafikarbete fram till en genomsnittlig trafikvolym av omkring 5 000 ÅDT. På större vägar avtar däremot olycksfrekvensen med stigande trafik. Olycksfrekvensen är högst på mellanstora vägar men avtar på trafiktunga vägar och på vägar med hög hastighet. Uppdaterade värden för skadeföljd och skadekonsekvens baserades på uttag ur STRADA2 och NVR3 2010–2016 och endast polisrapporterade olyckor (förutom för RPMI4 värden där även sjukhusrapporter ingick). Skadeföljden visar att dödade och skadade personer i älg- och rådjur/hjortolyckor har minskat och justeringar i de nya värdena har gjorts. För skadekonsekvenser föreslås nya värden för älgolyckor medan föregående värden behållits för rådjur/hjort och även föreslås för vildsvin. Nya värden för skadeföljd föreslås för rådjur/hjort och vildsvin. Slutligen diskuteras antagande i effektmodellen och resultat utifrån trafiksäkerhetsutvecklingen, relevanta viltolycksfrågor, samt några utvalda aspekter inför effektmodellens implementering.
|
|
